Pitäisikö? Den 31 mars 2010

För tillfället kan man på tidningen Helsingin uutisets webbplats rösta för om man borde bygga metro till Östersundom eller inte. Själv röstar jag nej. En metrolinje skulle få fatala följder för kulturlandskapet och de ekologiska förbindelserna. Metrolinjen från Mellungsbacka är dock inte realistisk eller ens tekniskt möjlig. Snabbspårvagnslinje och vanlig järnväg är betydligt trovärdigare alternativ. Att metron till Östersundom knappast blir av är pinsamt med tanke på att metrolinjen var den centrala motiveringen till inkorporeringe. Om metron mot förmodan trots allt byggs, så är det i första hand för att rädda ansiktet på Pajunen med flera. För Helsingforsborna skulle räkningen bli av storleksordningen en miljard euro.


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo fick helsingforsares skattepengar av misstag". Med "helsingforsare" syftas här på östersundombor, vars skattepengar hade tillfallit Sibbo, ifall inkorporeringen inte förverkligats. Sibbo kommun har betalat tillbaka pengarna.



När kommunsammanslagningar i vasaregionen diskuteras lär det viftas med Sibbokortet. Åtminstone dras det paralleller till fallet Sibbo. ( Jfr "Vasa, Lillkyro och Sibbo. Den 7 februari 2010".) Texten nedan publicerades på Vasabladets webbplats tidigare i veckan. Här tituleras Mari Kiviniemi inrikesminister, vilket hon inte är eller varit. Däremot började Kiviniemi sitt uppdrag som förvaltnings- ock kommunminister vid inrikesministeriet innan kommunavdelningen av någon anledning flyttades till finansministeriet.

Planläggningsöversikt. Den 30 mars 2010

Idag har Helsingfors stads stadsplaneringskontors "Planläggningsöversikt 2010" kommit med posten. Några konkreta planer för inkorporeringsområdet hittar man inte i publikationen, men Östersundom ges ändå rätt mycket utrymme. Jag återger valda bitar:

Kommunerna kommer att göra upp en gemensam delgeneralplan för området. I planen ingår delar av stadsdelarna Västersundom och Västerkulla i Vanda, Granö i Sibbo och hela det med Helsingfors inkorporerade området. ...

Sibbo storskog och Natura 2000 -områdena vid kusten är väsentliga delar av det nya Östersundom. Sibbo storskogs karaktär och avgränsning vad gäller Helsingfors bestäms i samband med planeringen. För Sibbos och Vandas del är Sibbo storskog redan definierad i generalplanen. På Granö har man för avsikt att planera ett betydande och havsnära rekreationsområde i samarbete med Sibbo.

År 2009 inleddes utredningsarbetet för metron och snabbspårvägen. Den första etappen avslutades i januari 2010. Staden har nu beredskap att besluta om den framtida spårvägslösningen till Östersundom. Spårvägen kommer att utgöra ett viktigt element även i områdets stadsstruktur. Spårlösningen har en stor inverkan också på det övriga Östra Helsingfors.

Det heter alltså att "etappen avslutades i januari", men Helsingfors stad vill av någon anledning inte publicera utredningarna om de alternativa spårvägsförbindelserna till Östersundom. Spåvägsförbindelsen finns i planläggningsöversikten även i ett annat sammanhang. Jag citerar:

Spårtrafiken till Östersundom
I början av året fattas beslutet om spårtrafiklösningen till Östersundom. Utöver en utvidgning av metron har man även utrett snabbspårvägsalternativets konsekvenser för markanvändningen och trafiksystemet.

I publikationen finns även en en karta där en pil representerar spårförbindelsen till östersuundom. Pilen eller linjen är ritad så att den lika väl kan representera en metrolinje från Mellungsbacka som en snabbspårvagnslinje från Östra centrum längs Österleden. I offentligheten har det nämnts att snabbspårvagnslinjen kunde vara en förlängning av Joker I, som på finska även kallas Raide-Jokeri. Min gissning är att "spårvägsförbindelsen" för Östersundom kommer att heta Raide-Jokeri, men att den i en överskådlig framtid kommer att trafikeras på gummihjul.

Toalettvägg. Den 29 mars 2010

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick en osaklig insändare med rubriken "Sipoolla oli aikanaan mahdollisuus neuvotella", där en anonym insändarskribent hävdar att det är för sent att beklaga sig över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i ersättningsfrågan och att de förtroendevalda i Sibbo nog hade haft möjlighet att med Helsingfors förhandla om Helsingfors utvidgningsbehov. För det första förundrar jag mig över att tidningen sänker sig toalettväggens nivå och tillåter anonyma insändare med osakligt innehåll. För det andra vill jag påpeka att insändarskribenten inte alls har förtsått vad fallet sibbo handlar om. Högt uppsatta tjänstemän i Sibbo och Vanda lär i årtal ha förhandlat med Helsingfors, men Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori inledde våren 2006 sina hemliga "förhandlingar" från rent bord. I själva verket var förhandlingarna 2006 inga riktiga förhandlingar, utan snarare ett försök till utpressning där Helsingfors hotade att med regeringens stöd ta 5 000 hektar av Sibbo, ifall Sibbo inte frivilligt gick med på att avstå från de 3 000 hektar som utredninmgsmannen senare föreslog.


I övrigt får Sibbo storskog och Forsstyrelsens förslag till nationalpark ett stort utrymme i det aktuella numret av Sipoon sanomat. I tidningen hittar man bl.a. följande rubriker "Keravan Vihreät tukee laajaa kansallispuistoesitystä", "Sipoonkorven kävijät kasvavat räjähdysmäisesti", Sipoonkorpi-elokuva olisi hyvä kaikkien sipoolaisten nähdä", "Leikkaaja edusti elokuvan teossa tavallista pulliaista" och "Metsähallitusten ehdotus Ympäristöministeriölle Sipoonkorven kansallispuistosta".

Yle Östnyland frågar: Hur borde Östnyland se ut i framtiden?

Kaupunginhallitus toteaa. Den 28 mars 2010

Stadsstyrelsen i Helsingfors skall på sitt möte i morgon ge ett utlåtande om förslaget till ett naturskyddsområde vid Bäckängsvägen. Enligt föredragningslistan skall man ge ett utlåtande där det bl.a. heter enligt följande:

Edellä esitettyyn viitaten esittelijä katsoo, että Itäsalmessa ei ennen tarkempien selvitysten sekä yleissuunnitelman valmistumista tulisi tehdä sellaisia suojelupäätöksiä, joilla vaikeutetaan alueen maankäytön kokonaisvaltaista suunnittelua. Esittelijä katsoo, että esitetyn luonnonsuojelualueen perustamista tulisi lykätä.

Puulajipuiston rauhoittaminen ja sen hoito- ja käyttösuunnitelma tulisi ratkaista yhteistyössä maanomistajan, ympäristöviranomaisten sekä muiden sidostahojen kanssa asemakaavoituksen yhteydessä sitten, kun kaavan kannalta keskeiset asiat on ratkaistu.

Man anser alltså att naturvärdena och andra perspektiv på markanvändning skall tas i beaktande "jämlikt", som om "de andra" perspektiven på något sätt vore diskriminerade. I verkligheten säger föredraganden att stadsplaneringen bör ges företräde framom naturskyddet.

En liten lustig detalj i sammanhanget är att man i föredragningslistan talar om Itäsalmi, fastän det aktuella området hör till Immersby. I ett tidigare motsvarande ärende hörde området som föreslogs att fredas till registerbyn Östersundom, som på finska fortfarande heter Itäsalmi. I det aktuella fallet ligger området alltså i Immerby, i den nordostligaste utkanten av inkorporeringsområdet.

Viktigt miljöskyddsobjekt. Den 27 mars 2010

Itä-Hakkilan Sosialidemokraatit ry och Itä-Hakkilan Nuoret Kotkat har publicerat ett nyhetsbrev (pdf) om Länsimetsä/Gubbacka. Det aktuella området är både ekologiskt och kulturhistoriskt intressant. I generalplanen för Vanda liksom i landskapsplanen för Nyland är området markerat som grönområde, men området föreslås ingå i en gemensam delgeneralplan för Helsingfors, Vanda och Sibbo. Helsingfors har - åtminstone på planeringsbordet - planer på att bygga en metrostation och bostäder för 10 000 invånare i området. I själva verket står och faller planerna på en metrolinje till Östersundom med Gubbacka.

Fastighetsmäklarna myser. Den 26 mars 2010

Yle har idag publicerat en en nyhet med "Björnsö - det nya trendiga bostadsområdet i Helsingfors", som bygger på en intervju med en fastighetsförmedlare. Inslaget, som sändes i Radio Vega Huvudstadsregionen, är närmast ett pr-inslag för Helsingfors planer för Björnsö.

Helsingin uutiset har igår även på tidningens webbplats publicerat artikeln "Östersundomin suunnittelussa pyöritellään mutkikasta palapeliä". Dessutom har tidningen publicerat en stor del av artikeln "metrosta yritetään päättää toukokuussa" ur onsdagens tidning under den nya rubriken "Metro vai raitiovaunu Östersundomiin?". Dessutom har tidningen idag publicerat en notis med rubriken "Kaupunki löysi kymmeniä lisärakentamispaikkoja".

Gott samarbete. Den 25 mars 2010

I onsdahens nummer av Helingin uutiseset ingår en artikel med rubriken "Östersundomissa pyöritellään isoa ja mutkikasta palapeliä". I artikeln berättas det bl.a. att Helsingfors, Vanda och Sibbo för närvarande i "gott samarbete" gör upp en gemensam generalplan. Det berättas vidare att Vanda skall få två och Sibbo en ny stadsdel. Månne det inte är Granö som är Sibbos nya "stadsdel"? Bilden ovan är ur publikationen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma". På bilden har östra stranden av Sibboviken gjort till stad.

På samma sida i Helsingin uutiset finns en artikel med rubriken "Metrosta yritetään päättää toukokuussa". I själva verket hoppas man på att i maj kunna välja mellan metro och snabbspårväg. I artikeln noteras det vidare bl.a. att bebyggelsen skall koncentreras till privat mark på området mellan motorvägen och Nya Borgåvägen. Så var det med betydelsen av Helsingfors "nästan 1000 hektar färdiga tomtmark".

Enda lösningen. Den 24 mars 2010

"Sibbohörnet sväljer inte allt" är en rubrik på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet. "'Tätt och högt byggande enda lösningen för 35 000 invånare'" är rubriken på en längre artikel. Det är Heidi Lyytikäinen som står för uppfattningen.

I dagens Boråblad ingår dessutom kortare texter med rubrikerna "'Storskogen kunde bli ett modellområde'" och "Helsingfors köper mark".

Yle publicerade igår på eftermiddagen en notis med rubriken "'Markägarna borde höras om nationalpark'".

Annekterade invånare. Den 23 mars 2010

Vad jag noterat har inga medier uppmärksammat Helsingfors stadsstyrelses beslutit att betala ett kvadratmeterspris på 22,6 euro för skog, som enligt Forsstyrelsens bör förbli obebyggd. (Se "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010".) Affären hade visserligen tidigare förordats av stadsplaneringsnämnden.

I Tisdagsklubben i Radio Vega ingår idag ett inslag om "Det förlorade Sibbo". I programmet talas det inte bara vanemässigt om det "annekterade området", utan även om "annekterade invånare". Ordet annektering brukar normalt användas då en stat ockuperar ett område som tillhör en annan stat, men det är inte alltid bara synd om invånarna i ockuperade områden. Den nya herren brukar ofta ha ett stort behov att vinna sina nya undersåtars lojalitet. När Finland - eller det som skulle bli finskt territorium - i början av 1800-talet ockuperades av Ryssland inleddes minsann inget omedelbart förtryck. Tvärtom lovade Kejsaren stånden och "nationen" privilegier som man inte hade i det övriga Ryssland. Med tanke på ur kontroversiell inkorporeringen av sydvästra Sibbo varit är det inte konstigt att Helsingfors satsar lite extra på bussturer och en cykelväg i det inkorporerade området. Det kostar lite jämfört med de hundratals miljoner euro som man tydligen har tänkt investera i markköp i området.

Examenarbete. Den 22 mars 2010

Yrkeshögskolan Haaga-Helia har för en dryg månad sedan publicerat ett examensarbete med rubriken "Sipoon ryöstö vai Helsingin voitto? - Uutisointi korkeimman hallinto-oikeuden Lounais-Sipoo -päätöksestä". Juho-Pekka Pekonen, gjort studien, skriver sjäv att HFD:s informationschef Teuvo Arolainen tog initiativet till Pekonens arbete, vilket gör mig extra kritisk. (Se "Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009".) Pekonens studium innehåller dock mycket intressant och för mig delvis ny information. I sammanfattningen skriver Pekonen följande:

Koska oikeus oli kertonut päätöksen julkaisusta etukäteen, pystyivät poliitikot ja päättäjät reagoimaan päätökseen nopeasti. Tämä johti siihen, että oikeuden tiedote kilpaili julkisuudesta erityisesti poliittisten vaikuttajien reak-tioiden kanssa. Tavallisien kansalaisten reaktioita uutisoitiin vähän sekä verkossa että lehtien sivuilla.

Jag har i flera blogginlägg uppmärksammat HFD:s pressmeddelande, där man knyter samman två beslut som formellt inte har någionting med varandra att göra. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Jag har även noterat att den ena parten var väl förberedd på beslutet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".) I inlägget "Specialsidor. Den 5 februari 2008" har jag visat att överborgmästare Jussi Pajunens pressmeddelande "Stadsdirektör Pajunen: Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt" fanns översatt till svenska på Helsingfors stads "specialsidor" om inkorporeringen 8:19 den 15 januari 2010. Det var ju raskt agerat, då beslutet enligt förhandsbeskedet skulle publiceras på HFD:s hemsida 8:00. I verkligheten kunde HFD på grund av tekniska problem publicera beslutet först 8:14. Pekonen har i sitt arbete en detaljerad redogörelse över tidtabellen:

Tiedote KHO:n päätöksestä julkistettiin 15.1.2008 noin kello 08:14. Ensimmäinen kerätty uutinen ilmestyi Taloussanomien verkkosivuilla kello 08:13 ja viimeinen Hufvudstadsbladetin sivuilla kello 23:02.

Miten on mahdollista, että ensimmäinen verkossa ilmestynyt juttu on julkaistu jo kello 08:13, vaikka tiedote julkaistiin vasta kello 08:14? Voi olla, että lehden toimittajat kuulivat asiasta radiosta, jossa uutinen julkaistiin jo 08:08 (Arolainen, T. 11.9.2009.). Radiosta nimittäin soitettiin KHO:n kun oikeuden verkkosivut kaatuivat (kts. myös luku 7.1). Syy saattaa myös olla tekninen, ehkä toimitusjärjestelmän kello oli hieman eri ajassa.

Helsingfors stadsstyrelse har idag i enlighet med förslaget i föredragningslistan beslutit att betala ett kvadratmeterspris på 22,6 euro för skog, som enligt Forsstyrelsens bör förbli obebyggd. (Se "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010".)

Utlåtanderunda. Den 21 mars 2010

I mitt inlägg "Hur skydda? Den 15 mars 2010" noterade jag att Miljöministeriet begärt utlåtanden om förslagen att skydda Sibbo storskog. I senaste nummer av Sipoon Sanomat finns lite mera information om utlåtandena om Fortsstyrelsens utredning. Miljöministeriet vill enligt Sipoon Sanomat bl.a. ha ställningstaganden till huruvida skyddet även bör omfatta områden söder om motorvägen. Utlåtandena bör ges senast den 15 april.

Helsingfors ståndpunkt har hela tiden varit att gränsen för Sibbo storskog kan definieras först i samband med planeringen av området. Genom att formellt tillsammans med Vanda och Sibbo göra upp en "gemensam" delgeneralplan hoppades man i Helsingfors att staden skulle kunna förbigå landskapsplanen då området planeras. Nu har Helsingfors ännu inte offentliggjort utredningarna om alternativen till spårvägsförbindelser till Östersundom, som skulle utgöra grunden för stadsplaneringen. Någon färdig plan för det berörda området kommer naturligtvis inte att finnas i april. Min gissning är att Helsingfors i stadens utlåtande kommer att hävda att det är "för tidigt" att ta ställning till utsträckningen.

Planläggningssektionen i Sibbo har på föredragningslistan för mötet den 24 mars inget ärende om utlåtande om skyddande av Sibbo storskog. Däremot ingår i föredragningslistan ett ärende med rubriken "Delgeneralplanen för skärgården och kusten". Här föreslås det att "Granö poistetaan kaavasta (alueelle laaditaan erillinen osayleiskaava)." I princip kunde Sibbo göra en egen delgeneralplan för Granö, men åtminstone möjliggör man genom beslutet en gemensam delgeneralplan med Helsingfors och Vanda. I praktiken skulle Sibbo här antagligen möjliggöra att Helsingfors egenmäktigt planerar Östersundom och drar upp gränserna för Sibbo storskog. För övrigt

I ovannämnda blogginlägg citerade jag även ur en in sändare i Sipoon Sanomat. I senaste nummer av tidningen har Christell Åström i egenskap av ordförande [för Sibbo naturskyddare] besvarat Mats-Peter Fredrikssons insändare, där Fredriksson uttryckte en oro för att en nationalpark bl.a. skulle hota möjligheterna till jakt.

Hot mot byskolor. Den 20 mars 2010

Det finns ett starkt samband mellan hotet mot nätverket av svenska byskolor i Sibbo och inkorporeringen av Östersundom. För det första förlorade Svenska folkpartiet sin maktposition som en följd av att partiet pekades ut som skyldig till förlusten och partiet förlorade röster åt valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För det andra innebar förlusten av Östersundom ett stort hål i kassan, vilket i sin tur motiverar inbesparingar och en nedmontering av skolnätet. Det finns emellertid ytterligare ett samband mellan annekteringen och indragningshotet mot byskolor. I årets sjätte nummer av tidningen Läraren ingår en intervju med Janne Holmkvist, som förutom rektor för Söderkulla skola även är rektor för Salpar skola. Enligt vad jag har hört har Holmkvists, trots föreståndarskapet för Salpar, förespråkat en indragning av skolan. I Läraren säger han sig dock vara förvånad över att Salpar skola finns med på listan över skolor som tjänstemän i Sibbo föreslår att läggs ner. Huruvida Holmkvist spelar ett dubbelspel kan jag inte ta ställning till. Vad jag vill lyfta fram i detta sammanhang är ett tredje samband mellan indragningshoten och inkorporeringen. Jag citerar ur Läraren:

Helsingfors annektering av Östersundomområdet blev en annan faktor som väsentligt påverkar den fortsatta skolplaneringen. I Söderkulla skolcentrum har till exempel skolutrymmen nu blivit lediga, vilket rent ekonomiskt kunde motivera indragningen av de mindre skolorna.

Holmqvist tar i artikeln i Läraren avstånd från benämningen byskola, som han anser att inte lämpar sig för dagens "närskola". Jag vill dock rekommendera webbplatsen Rädda byskolorna!, som öppnats för att rädda de indragningshotade byskolorna i Sibbo.

Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen östersundomissa". Fastighetsaffären gäller den 7,2 hektar stora fastigheten Silasskog, som fastighetsnämnden beslöt att förorda att staden köper på sitt möte den 21 februari. Fastighetsnämnden motiverar köpet till det höga priset 1,63 miljoner euro med att påstå att "Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisääminen keskeisillä kehittämisalueilla on perusteltua ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaista." Motiveringen finns även med i stadsstyrelsens föredragningslista, men föredragande går i stadsstyrelsens föredragningslista längre än så och ger följande motivering till att priset är skäligt:

Kauppahinta vastaa yksikköhintaa 22,6 euroa/m2. Se noudattaa kaupungin alueella soveltamaa hintatasoa, joten sitä voidaan kiinteistön hyvä sijainti ja rakennuskelpoisuus huomioon ottaen pitää kaupungin kannalta hyväksyttävänä.

Priset är alltså acceptabelt med tanke på fastighetens läge och lämplighet för bebyggelse. Påståendet är anmärkningsvärt med tanke på att Forststyrelsen i samtliga fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog markerat det aktuella området som en ekologisk korridor som bör förbli obebyggd. På kartan nedan, som baserar sig på Forststyrelsens utredning, har området där den aktuella fastigheten ligger markerat som "ekologiskt område".

Efter att ingående ha studerat HFD:s avgörande i fallet Sibbo och hur beslutet kom till har jag inget förtroende för högsta förvaltningsdomstolen. Min bild av HFD är att dess förvaltningsråd och speciellt tillfälliga förvaltningsråd i avgöranden försöker vara den politiska makteliten till lags, kanske för att främja sina egna karriärmöjligheter inom statlig förvaltning. Åtminstone tycks gynnandet av smidigt beslutsfattande och smidig förvaltning ha hög prioritet. Med tanke på orimligheten i det aktuella beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova verkar det som om majoriteten av förvaltningsråden här försökt ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. Det är lätt för beslutsfattarna att gömma sig bakom HFD:s avgörande. Eller för att återge ett uttalande av Matti Vanhanen idag: "Poliitikot eivät voi lausua mitään mielipidettä oikeuslaitoksen päätöksestä." (MTV3) I princip håller jag med Vanhanen. Med tanke på maktfördelningen är det viktigt att politiker inte försöker påverka domslut. Högsta förvaltningsdomstolen är dock inte den politiskt oberoende domstol som den ger sken av att vara. Kanske borde lagen skrivas om, men egentligen är det HFD som borde avskaffas och ersättas av en riktig domstol med riktiga domare. De facto har HFD:s avgörande idag fått direkt eller indirekt kritik från mycket högt politiskt håll: migrationsminister Astrid Thors, justitieminister Tuija Brax, republikens president Tarja Halonen. Även mannen på gatan har sagt sitt.

Separator. Den 18 mars 2010

Kranskommuner beskylls ofta för att skumma av mjölken: Man planerar villaområden som lockar till sig goda skattebetalare, men tar inte ansvar för socialt boende. I Helsingfors såg man inte med blida ögon på villaområdena Björnsö och Landbo, så länge de hörde till Sibbo. I de officiella motiveringarna till inkorporeringen lät man däremot förstå att Sibbo planerat för lite villaområden i Östersundom. Den aktuella inkorporeringen kan ses som en omvänd avskumning, där Helsingfors tilldelades grädden, den värdefullaste delen av Sibbo.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår ett kåseri med rubriken "Isänmaan separaattori". Här antyds att Matti Vanhanen är fosterlandets separator och ett visst samband mellan inkorporeringen och Mattis utspel i mjölkfrågan antyds. Vanhanens avoga inställning till Sibbo får även sin förklaring: "Sipoo ei ole mikään Valiokunta."

Vad som inte nämns i kåseriet är att Vanhanen i juni 2006 uttalade sitt stöd för Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen enligt vilken även området där Ingmans (numera Ingmans och Arla Ingmans) mejeri ligger skulle ha tillfallit Helsingfors.

I gårdagens nummer av Vartti (Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Helsinki ostaa Östersundom". Artikeln ger felaktigt bilden av att Helsingfors efter inkorporeringen gjort märkbara markaffärer i Östersundom. I verkligheten har Helsingfors markegendom inte väsentligt ökat. Med den tillämpade prispolitiken räcker pengarna inte heller till.

På planeringsbordet. Den 17 mars 2010

I TV-nytt 19:30 igår ingick ett inslag om planeringen i Östersundom. I inslaget visades en karta, som baserar sig på Forsstyrelsens utredning, där Natura 2000-områdent markerats som "nationalpark" och privatägs mark som enligt Fortsstyrelsen bör förbli obebyggd markerats som "ekologiska områden". Yle publicerade senare på kvällen på internet en text med rubriken "Östersundom på planeringsbordet". I texten noteras bl.a. att "Det är ännu oklart om naturskyddsområden vid stränderna kommer att vara med i stadsplaneringsverkets preliminära generalplan som skall vara färdig före sommaren." Här finns även två olika videoklipp från nyhetssändningen: "Byggnadsplanera fortskrider" och "Frågetecken kring nationalparken i Sibbo storskog".

Östersundomin raidekäytävävaraukset. Den 16 mars 2010

Helsingfors stad har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Kaupunginvaltuuston käsittelyssä Karhusaarentien kaavamuutos". Jag har svårt att se något större nyhetsvärde i nyheten. Stadsplaneringsnämnden godkände för sin del förslaget till ändring redan för över fem månader sedan. Enligt Herlsingfors förslag skall Björnsövägen bli en "gata" som förvaltas och sköts av helsingfors stad istället för av vägtrafikverket. Dessutom skall staden bygga en lättrafikled längs vägen. Arbetet med cykelvägen har i verkligheten redan kommit så lång att man på ett Natura 2000-område och nationellt fågelskyddsområde har hunnit fälla alnar med den världsunika trädsvampen Skeletocutis friata.

Stadsplaneringsnämnden har på föredragningslistan för sitt möte i torsdag inga ärenden som direkt berör inkorporeringsområdet. Närmast kommer man i ett förslag att grundanda ett par nya koloniträdgårdar. I föredragningslistan noteras angående föslaget på att grunda en kloloniträdgård i Mellungsbacka invid Österleden att "Alueen suunnittelussa tulee ottaa huomioon Östersundomin raidekäytävävaraukset." Några officiella reserveringar som skulle beröra den tänkta koloniträdgården finns inte. Däremot finns det inofficiella utkast och en hittills opublicerad utredning om en snabbspårvagnsled längs Österleden. Få se om den utredningen tas upp på mötet nästa vecka.

Hur skydda? Den 15 mars 2010

Yle har idag publicerat en text med rubriken "Idéer om Storskogen välkomna". Miljöministeriet torde ha begärt om utlåtanden från berörda kommuner. Så mycket idéer lär det väl intre bli fråga om. Vanda är fäl den part som mest heljärtat stöder en nationalpark och ett fredande av ett så stort område som möjligt. I Sibbo torde man i högre grad lyssna till markägarnas invändningar. För Helsingfors del innebär en nationalpark en möjlighet att byta mark med staten, eftersom en nationalpark endast kan bestå av statsägd mark. Alla Fortsstyrelasen fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog utgör hinder för Helsingfors planer för stordistriket Östersundom. Skyddandet av Sibbo storskog är dock mycket viltigt för De grönas trovärdighet i Helsingfors.

I Sibbo är även jägare och jaktlag oroade över planerna på en nationalpark. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändarartikel med rubriken "Metsästäjä – Sipoonkorven uusi uhanalainen laji?" skriven av Mats-Peter Fredriksson. Jag återger här några rader ur insändaren:

Sipoonkorven tulevaisuudesta keskustellaan yhä kiivaammin. Tilanne tuo mieleen vastikään käydyt keskustelut Helsingin ja Sipoon raja-alueesta. Päällimmäiseksi jäi tunne, että on aivan sama mitä me Sipoolaiset teemme, alue viedään meiltä kuitenkin. Loppupelissä oli vain kysymys siitä, miten iso alue menetetään. Samanlainen tunne tulee nyt myös tässä kansallispuistoasiassa. Tällä kertaa ei pelkästään Sipoolaisena vaan metsästäjänä. Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Otto Lehtipuun mukaan tavoite kansallispuiston perustamiseen on Helsingin kaupunginvaltuustossa hyväksytty, mutta että sen laajuudesta ollaan vielä eri mieltä (Sipoon Sanomat 25.02.2010).

Jälleen jää tunne, että asiasta on jo sovittu, vaikka alueen aktiivisimpia käyttäjiä, metsästäjiä, maanomistajia tai alueella asuvia ei ole tässä asiassa kunnolla kuultu. ...

Voi asettaa kyseenalaiseksi onko kansallispuisto ainoa, ja edes oikea, tapa säilyttää alueen luonto alkuperäisenä? On varmasti keinoja saada aikaan metsäalue, johon kaikkien käyttäjäryhmien toiveet saadaan yhdistettyä ympäristölle parhaalla tavalla. Toivonkin, että metsästäjät, jotka alueen metsissä eniten liikkuvat, otetaan tiiviisti mukaan alueen suunnitteluun.

Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010

Tidningarna har idag publicerat en arbetsplatsannons där Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Enligt annonsen sökes en ny direktör, "när vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen" ("Nykyisen lakiasiain johtajan keskittyessä kunnallishallinnon ja -lainsäädännön kehittämistehtäviin etsimme lakiasiain yksikköön"). Min gissning är att nuvarande direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä skall bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet. Prättälä har redan från tidigare uppdrag vid Mari Kiviniemis avdelning. Till de centrala uppgifterna för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund hör att bevaka kommunernas intressen vid beredningen av lagstiftning. Nu förefaller direktören för den juridiska avdelningen i princip att byta sida.

Prättälä hade en viktig om än relativt osynlig roll i fallet Sibbo. Det är min gissning att Prättälä skrivit centrala delar av utredningsman Pekka Myllyniemis raport (se "Tack. Den 24 januari 2009" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men det har jag inga säkra bevis för. Säkert är i varje fall att Prättälä bistod Myllyniemi med de juridiska tolkningarna i Sibboutredningen, vilket är synnerligen problematiskt med tanke på att Prättäläs underställda kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Månne inte Harjula kommer att söka tjänsten som direktör för juridiska ärenden. Eventuella konkurrenter kunde dra fördel av att det rotas lite i Prättäläs och Harjulas garderob. Och andra sidan är det Rakel Hiltunen som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Redan i sig är det intressant med kopplingarna mellan Kommunförbundet och kommunavdelningen vid finansministeriet. Det är minsann inte alltid så lätt att se vems intressen man egentligen går.

Miljöminister Paula Lehtomäki har den 5 mars besvarat ett skriftligt spörsmål om skyddandet av Sibbo storskog. Jag återger här slutet av miljöministerns svar:

Miljöministeriet sänder Forststyrelsens utredning på en omfattande remiss i mars. På grundval av utlåtandena besluts det ändamålsenligaste sättet att trygga natur- och rekreationsvärdena i Sibbo storskog och de närbelägna Natura 2000-områdena. Att inrätta en nationalpark är ett mycket beaktansvärt alternativ i denna granskning. Under remissen utreds också om kommunerna i området är villiga att dela på kostnaderna för utvecklande och underhåll av rekreations- och guidetjänster med staten. Det är också viktigt att utreda vilken slags områdesavgränsning som skulle göra kommunerna i området beredda att stöda inrättandet av en nationalpark.

Miljöministeriet betonar på samma sätt som frågeställarna ett angreppssätt som tar sikte på helheten och vill samordna områdets naturvärden, de lokala invånarnas och rekreationsanvändarnas önskemål och kommunernas ståndpunkter. Byggandets förhållande till Natura-områdena samt de eventuella konsekvenserna av byggande för dem avgörs på normalt sätt i samband med den generalplan som håller på att göras upp för dem på grundval av markanvändnings- och bygglagen och en senare kompletterande mera detaljerad planläggning.

Oron över hur naturvärdena i Sibbo storskog ska kunna bevaras under trycket från huvudstadsregionens tillväxt är känd och erkänd också inom regeringen. Man måste komma ihåg att det finns många privatägda jordbruks- och skogsbruksdominerade lägenheter i Sibbo storskog förutom det statliga och kommunala ägandet. Miljöministeriet har samarbetat med de privata markägarna för att trygga bevarandet av viktiga naturvärden. Privat mark kan inte anslutas till en nationalpark. Samarbetsnätverket kring METSO, handlingsprogrammet för mångfalden i skogarna i södra Finland, kan vara ett sätt att bevara Sibbo storskog enhetlig och livskraftig utan att se till jordägandet.

Osäkra planer. Den 13 mars 2010

I torsdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Med tåg eller metro till flygplatsen". Artikeln handlar om planer på utvidgning av spårnätet i huvudstadsregionen. Östmetron nämns inte i själva artikeln, men "Östtersundommetron" har ritats ut som en förlängning av metrolinjen till Melungsbacka på en karta över "planerade spårvägar i Helsingforsregionen". Dessutom räknas metron till Östersundom upp i en lista över "satsningar som pågår".

I verkligheten finns metron till Sibbo inte längre med bland de aktuella planerna på en utveckling av spårtnätet i huvudstadsregionen. Östmetron är endast ett av flera möjliga alternativ till spårvägslösning för Östersundom. Den linje som ritats ut på kartan i Hufvudstadsbladet verkar även vara tagen ur luften. Speciellt felaktig är kostnadsberäkningen 70 miljoner euro. I trafiksystemsutredningen för ramplanen Helsingfors-Borgå har kostnaderna för alternativet "metro till Söderkulla" uppgetts till 440 miljoner. I Helsingin Sanomat ingick den 17 februari en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?", där kostnaderna för en 8,3 km lång metrolinje från Mellungsbacka till Zachrisbacken beräknas till 400 miljoner euro utgående från kostnaderna för Västmetron. (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".)

I dokumentet "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors förvaltningscentral sände till Inrikesministeriet i oktober 2006 och som plagierades av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi, har kostnaderna för en 6,3 km lång metrolinje med fyra stationer beräknats till 140 - 150 miljoner euro. Av okänd anledning tog Myllyniemi inte med det aktuella textavsnittet i sin utredning. Ovannämnda beräkning ingick inte heller i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, som i det stora hela är identiskt med förvaltningscentralens utredning. Kanske informerades Myllyniemi skilt om att kostnadsberäkningarna och planerna på en 6,3 km lång metrolinje var allt för osäkra.

Av någon anledning har man dröjt med att publicera utredningarna över spårvägsalternativen för Östersundom. Utredningen torde dock behandlas av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors ännu i mars.

Yle publicerade i onsdags en text med rubriken "Joko metrolla hurauttaa Sipooseen?"

Tyrannvälde. Den 12 mars 2010

Christel Liljetröm, som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, har idag publicerat ett kort blogginlägg med rubriken "Oikea hinta?" I inlägget noterar Liljeström att Helsinghfors enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut betalar 0,26 €/m² för den inkorporerade marken, medan Helsingfors av en privat ägare köpt mark i området till priset 23 €/m². Liljeström har dividerat summan 7,9 miljoner € med 3 000 000 000 m², liksom Helsingin Sanomat gjorde i en kort text den 28 februari. Priserna är naturligtvis inte jämförbara, men jämförelsen saknar inte helt relevans. Intressantare vore dock att veta till vilket pris man beräknat värdet för tomtmarken då det gäller de bebyggda fastigheter, som enligt förvaltningsdomstolens beslut skall överföras från Sibbo kommun till Helsingfors stad. Till saken hör att priset 23 €/m² gäller 7,2 hektar oplanerad skog, som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggd.

I ett annat inlägg med rubriken "Mediernas agenda" noterar Liljeström idag att "I Sipoon Sanomat fanns i dag resultatet av en webbfråga bland läsarna, där 67 % av de svarande tyckte att Helsingfors ersättning för annekteringen är korrekt." Jag har inte sett Senaste nummer av Sipoon Sanomat, men resultatet som Liljeström nämner är det samma som för en vecka sedan då jag "röstade". Via lite omvägar hittar man på på tidningens webbplats dock ett helt annat resultat. Liljeström kommer i blogginlägget även med andra intressanta kommentarer, bl.a. avslöjande och lite motstridiga påståenden då det gäller beslutsfattarnas förteoende för kommundirektören, eller tvärtom.

Sipoon sanomat publicerade på tidningens webbplats den 4 mars en artikel med rubriken "Sipoolaiset maksavat Östersundomia kauan". En läsare har skrivit en intressant kommentar till artikeln. Läsaren frågar sig varför Sibbos ledning inte förde beslutet om inkorporeringen vidare till "EU:s domstol" och skriver vidare att "Herää jopa epäilys, että sipoolaisten poliitikkojen vastarinta ei ollut todellista vaan pelkkää teatteria kotiyleisölle." Jag har tänkt i liknande tankebanor själv. Det bör dock noteras att det inte riktigt finns någon europeisk instans dit en kommun kan besvära sig över ett förvaltningsbeslut. Däremot kunde enskilda invånare och medborgarrörelser ha fört saken vidare till europeisk instans. Då dåvarande medlemmen i Europaparlamentet Henrik Lax lyfte fram möjligheten verkar han ha fått föga respons från sitt eget parti. Kanske var man inom Sfp på något plan trots allt tillfreds med att Sibbofrågan löstes som ett "specialfall". Å andra sidan hade föreningen För Sibbo lovat föra saken vidare till europeisk domstol. Varför föreningen svek sina löften vet jag inte. Istället engagerade sig en stor del av styrelsemedlemmarna i valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som bildade en koalition med Samlingspartiet i Sibbo. Sedan senaste vecka är även föreningens hemsida nedlagd.

I Sibbo verkar det som om representanterna för den nya politiska hegenomin i själva verket är tillfredställd med inkorporeringen. Inkorporeringen och dess negativa följder kan skyllas på det tidigare maktpartiet Sfp i allmänhet och på den (delvis gamla) politiska ledningen i synnerhet. Inkorporeringen och de interna beskyllningarna ledde till en tidigare ej skådad revolution på kommunal nivå. I politikens historia är mönstret dock mycket bekannt. Tyranner får sin makt med hjälp av en yttre makt (främmande rike), men legitimerar makten genom att svartmåla tidigare maktutövare.

Metsien helmi. Den 11 mars 2010

Ledaren i dagens nummer av Borgåbled har rubriken "Efter tio år är de fem? – Jo, högst sannolikt". Artikeln handlar om "Metropol-Jussis visioner av fem kommuner i Nyland. I dagens Borgåblad ingår även en artikel med rubriken "Storskogen fångad på film". I artikeln berättas det om filmen som hade premiär i går, men även om det stora stöd som bevarandet av Sibbo storskog har i Vanda.

Yle publicerade igår på eftermiddagen en text med rubriken "Sipoonkorven dokumentaristi palasi kuvausapajilleen".

Den 23 mars arrangeras i Nickby ett seminarium om "Sipoonkorpi - metsien helmi".

Funktionellt mångsidig nationalpark. Den 10 mars 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kort notis med rubriken "Nej till naturskydd i Östersundom". Det är fastighetsnämnden i Helsingfors som på sitt möte igår antog ett utlåtande mot grundandet av ett priviat naturskyddsområde vid Bäckängsvägen i den nordöstra ändan av inkorporeringsområdet. Vad Hbl inte noterar att miljönämnden i Helsingfors samma dag på sitt möte antog ett utlåtande som förespråkar grundandet av det aktuella naturskyddsområdet. Man kan fråga sig om ärendet överhuvudtaget angår fastighetsnämnden. Hade bara miljö- och stadsplaneringsnämnden gett utlåtanden, hade stadsstyrelsens föredaragare haft ett utlåtande för och ett utlåtande mot att utgåpå ifrån då förslaget till stadssytyrelsens utlåtande i ärendet sätts ihop. Det behövdes alltså en nämnd till med hökar för att ge övervikt för motståndet till naturskydd.

I mitt inlägg "Tarkoituksena on. Den 16 februari 2010" noterade jag att det på Helsingfors stadplaneringskontors webbplats för Östersundomprojketet inte längre heter att "Helsingin ja Vantaan kaupungit sekä Sipoon kunta laativat yhteistyössä kuntien yhteisen osayleiskaavan", utan endast att "tarkoituksena on laatia kuntien yhteinen osayleiskaava yhteistyössä Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Sipoon kunnan kanssa". På de motsvarande svenskspråkiga sidorna heter det dock fortfarande att "Områdets delgeneralplan kommer att göras upp gemensamt av Helsingfors, Vanda och Sibbo kommun." I mitt inlägg "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010" noterade jag att det på den aktuella webbplatsen inte längre hette att "Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Istället hade satasen bytts ut mot satsen "Esimerkiksi veneilyn tarpeita ajatellen Granöllä voi olla suuri merkitys." Motsvarande ändring har inte gjorts på den svenska webbplatsen. Här har man även gjort ett lustigt fel och översatt kansanpuisto (folkpark) till nationalpark, som på finska heter kansallispuisto. Under rubriken "Planeringsprinciperna för naturområdena" heter det således att "Granö planeras som en modern, funktionellt mångsidig nationalpark." Det stämmer kanske lite dåligt överens med planerna på broförbindelse och flera snabbspårvägsstationer eller med kravet på att Sibbo kommun markerar området som "område med tätortsfunktion".