Yle har publicerat en notis med rubriken "Politiker får kritisera rättsväsendet". Justitiekansler Jaakko Jonkka har i ett svar på ett klagomål beslutit att före detta justitieminister Juhannes Koskinen inte handlade olagligt då han i en intervju kritiserade rättsväsendet. Jag tror inte att JK:s ställningstagande kommar att leda till att politiker kritiserar HFD:s beslut i Sibboärendet. Åtminstone finns det föga risk för att nuvarande justitieministern Tuija Brax, som jävade sig i Sibbofrågan, skall kritisera det sätt på vilket HFD skötte Sibboärendet. Att det är lagligt att en minister kritiserar rättsväsendet betyder inte nödvändigtvis att det är acceptabelt. Själv finner jag det dock mycket mera problematiskt om högsta förvaltningsdomstolen i det fördolda kommuniserar med ett ministerium, fast det är svårt att bevisa att så är fallet.
Fastän jag inte trott på högsta förvaltningsdomstolens oberoende, ansåg jag det länge högst osannolikt att domstolen skulle godkänna statsrådets Sibbobeslut. Även om HFD skulle ha en oskriven agenda som går ut på att så långt som möjligt ge statsrådet rätt, ansåg jag att det inte fanns förutsättningar att avvisa alla besvär. Specillt tydligt fann jag det efter att ha läst inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären. Inrikesministeriets förklaring var allt annat än övertygande och påståendet om brister i Pakka Myllyniemis rapport förbegicks på ett i ögonfallande sätt, vilket kunde tolkas som ett tyst medgivande. Att beredande tjänsteman Arto Sulonen i inrikesministeriets prememoria inte redogjorde för kritiken mot utredningen och inte tog notis av expertutlåtanden som bifogats till Sibbo kommuns utlåtande visade enligt min uppfattning tydligt att varken utredningen eller beredningen tålde dagsljus. Om HFD ville beskydda någon fanns dessutom gudinog med andra formella fel att ta fasta på.
I ledarartikeln i Helsingin uutiset den 25 januari kan man läsa följande:
Tystnaden inför HFD:s beslut var länge påtaglig. Detta såg jag som ett tecken på att man även från Helsingfors sida tvivlade på att domstolen skulle godkänna statsrådets gränsbeslut. Därför blev jag lite skrämd när Helsingin uutiset den 9 januari publicerade en artikel med rubriken "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun". I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:
Vidare hävdas det i artikeln att Helsingfors "näillä näkymin" inte behöver ta till en speciallag för att kunna inkorporera sydvästra Sibbo. Helsingin uutiset har hela tiden varit mycket välinformerat om fallet Sibbo. Bl.a. kunde tidningen den 18 april upplysa om att "Sipoon nurkan liittäminen Helsinkiin etenee sovitusti." Tidningen har även läckt information om vem som deltog i de hemliga förhandlingarna om en annektering i juni 2006.
Att HFD:s beslut skulle läcka ut till medierna innan det offentliggjordes fann jag helt möjligt. HFD:s beslut har tidigare läckt ut. Denna gång kunde dock inte Helsingin Sanomat på förhand upplysa om hur domarna avgjort ärendet. I notisen "Pajunen uskoi Sipoo-päätökseen 90-prosenttisesti" berättar överborgmästare Jussi Pajunen för helsingin Sanomat att han fick veta om HFD:s beslut då Radio Mellannyland ringde upp honom den den 15 januari innan beslutet fanns på HFD:s webbplats. I samma notis säger Pajunen att "Minulla oli 90 prosentin aavistus, että Helsingin esitys menee läpi." En 90-procentig sannolikhet skulle ha varit nog för Helsingfors stad att ha en specialsida för inkorporeringen färdig att publiceras på Internet samtidigt som HFD:s beslut publicerades. Man kan dock fråga sig på vad Pajunen grundade sin optimism, då den juridiska expertisen bedömt statsrådets beslut som olagligt. Pajunen kände dessutom bättre än de flesta till de förtigna oegentligheterna i Myllyniemis utredning. Mycket tyder på att Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingforsregionen inte räknade med att statsrådets inkorporeringsbeslut skulle få HFD:s godkännande. Ändå undrar jag om inte Pajunen i själva verket hade en nära på 100-procentig visshet om att HFD skulle förkasta besluten då Radio Mellannyland ringde upp honom den 15.
Redan innan utedningsman Pekka Myllyniemis Sibboutredning publicerades förutspådde jag - felaktigt - att utredningen skulle bli utredningsmannens sista. Det sätt på vilket oegentligheterna i Myllyniemis utredning förtigits tyder på att Myllyniemis låtsasutredning betraktats som besvärande även på kommunavdelningen vid inrikes/finansministeriet. Det borde enligt min bedömning ha funnits alla förutsättningar att HFD i sitt beslut skulle ha lyft fram bristerna i Myllyniemis utredningen. Detta hade varit speciellt pinsamt för Arto Sulonen, eftersom han i inrikesministeriets beredning inte informerat statsrådet om bristerna, som påtalas speciellt i docent Erkki Mennola expertutlåtande. Efter att HFD underkänt Myllyniemis utredning hade det varit politiskt omöjligt för ministeriet att utnämna Myllyniemi för nya utredningsutdrag.
Det krävs inte mycket intelligens för att inse att det inte var en tillfällighet att kommunminister Mari Kiviniemi utnämnde Pekka Myllynimi till utredningsman för att utreda om en kommunsammanslagning mellan Kemijärvi stad Pelkosenniemi kommun den 17 januari, två dagar efter att HFD avgjorde Sibboärendet. Finansministeriet tog beslutet den 16 januari, men hörandet angående kommunindelningsutredaren (Kuntajakolain 8 §:n mukainen kuuleminen kuntajakoselvittäjästä) är daterat den 18 december. Den 18 december torde HFD:s Sibbobelsut i praktiken redan ha varit klart. I inrikesministeriet brev 18.12.2007 SM072:02/2006 till berörda kommuner står det enligt ett protokullutdrag följande:
Kommunstyrelsen i Pelkosenniemi beslöt på sitt möte den 11 januari svara att "Pelkosenniemen kunta ei hyväksy Pekka Myllyniemeä kuntajakoselvittäjäksi, koska hän ei ole riippumaton henkilö selvittämään asiaa." Kemijärvi stadsstyrelse beslöt på sitt möte den 14 januari däremot "ettei sillä ole kuntajakoselvittäjän nimeämistä koskevan suunnitelman suhteen huomautettavaa."
HFD meddelade först efter klockan 16 den 14 januari att domstolen offentliggör sitt Sibbobeslut följande dag. På kommunavdelningen vid inrikes/finansministeriet bör man dock ha känt till domstolens tidtabell långt tidigare. Av allt att döma har man känt till mycket mera än bara tidtabellen.
Fastän jag inte trott på högsta förvaltningsdomstolens oberoende, ansåg jag det länge högst osannolikt att domstolen skulle godkänna statsrådets Sibbobeslut. Även om HFD skulle ha en oskriven agenda som går ut på att så långt som möjligt ge statsrådet rätt, ansåg jag att det inte fanns förutsättningar att avvisa alla besvär. Specillt tydligt fann jag det efter att ha läst inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären. Inrikesministeriets förklaring var allt annat än övertygande och påståendet om brister i Pakka Myllyniemis rapport förbegicks på ett i ögonfallande sätt, vilket kunde tolkas som ett tyst medgivande. Att beredande tjänsteman Arto Sulonen i inrikesministeriets prememoria inte redogjorde för kritiken mot utredningen och inte tog notis av expertutlåtanden som bifogats till Sibbo kommuns utlåtande visade enligt min uppfattning tydligt att varken utredningen eller beredningen tålde dagsljus. Om HFD ville beskydda någon fanns dessutom gudinog med andra formella fel att ta fasta på.
I ledarartikeln i Helsingin uutiset den 25 januari kan man läsa följande:
Sipoo-päätös on nopeasti käynnistänyt pohdinnan sen vaikutuksista Itä-Helsinkiin, niin hallinnon, toiminnan kuin nimistönkin osalta. Kaikkiratkaisut ovat vielä lähtökuopissaan, koska kukaan ei uskaltanut pohtia niitä ääneen ennen lopullista ratkaisua.
Tystnaden inför HFD:s beslut var länge påtaglig. Detta såg jag som ett tecken på att man även från Helsingfors sida tvivlade på att domstolen skulle godkänna statsrådets gränsbeslut. Därför blev jag lite skrämd när Helsingin uutiset den 9 januari publicerade en artikel med rubriken "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun". I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:
– Valmistelut on jo aloitettu, niin että sitten päästään lupaustemme mukaisesti täysillä liikkeelle, kun päätös tulee, sanoo Helsingin ylipormestari Jussi Pajunen (kok).
Vidare hävdas det i artikeln att Helsingfors "näillä näkymin" inte behöver ta till en speciallag för att kunna inkorporera sydvästra Sibbo. Helsingin uutiset har hela tiden varit mycket välinformerat om fallet Sibbo. Bl.a. kunde tidningen den 18 april upplysa om att "Sipoon nurkan liittäminen Helsinkiin etenee sovitusti." Tidningen har även läckt information om vem som deltog i de hemliga förhandlingarna om en annektering i juni 2006.
Att HFD:s beslut skulle läcka ut till medierna innan det offentliggjordes fann jag helt möjligt. HFD:s beslut har tidigare läckt ut. Denna gång kunde dock inte Helsingin Sanomat på förhand upplysa om hur domarna avgjort ärendet. I notisen "Pajunen uskoi Sipoo-päätökseen 90-prosenttisesti" berättar överborgmästare Jussi Pajunen för helsingin Sanomat att han fick veta om HFD:s beslut då Radio Mellannyland ringde upp honom den den 15 januari innan beslutet fanns på HFD:s webbplats. I samma notis säger Pajunen att "Minulla oli 90 prosentin aavistus, että Helsingin esitys menee läpi." En 90-procentig sannolikhet skulle ha varit nog för Helsingfors stad att ha en specialsida för inkorporeringen färdig att publiceras på Internet samtidigt som HFD:s beslut publicerades. Man kan dock fråga sig på vad Pajunen grundade sin optimism, då den juridiska expertisen bedömt statsrådets beslut som olagligt. Pajunen kände dessutom bättre än de flesta till de förtigna oegentligheterna i Myllyniemis utredning. Mycket tyder på att Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingforsregionen inte räknade med att statsrådets inkorporeringsbeslut skulle få HFD:s godkännande. Ändå undrar jag om inte Pajunen i själva verket hade en nära på 100-procentig visshet om att HFD skulle förkasta besluten då Radio Mellannyland ringde upp honom den 15.
Redan innan utedningsman Pekka Myllyniemis Sibboutredning publicerades förutspådde jag - felaktigt - att utredningen skulle bli utredningsmannens sista. Det sätt på vilket oegentligheterna i Myllyniemis utredning förtigits tyder på att Myllyniemis låtsasutredning betraktats som besvärande även på kommunavdelningen vid inrikes/finansministeriet. Det borde enligt min bedömning ha funnits alla förutsättningar att HFD i sitt beslut skulle ha lyft fram bristerna i Myllyniemis utredningen. Detta hade varit speciellt pinsamt för Arto Sulonen, eftersom han i inrikesministeriets beredning inte informerat statsrådet om bristerna, som påtalas speciellt i docent Erkki Mennola expertutlåtande. Efter att HFD underkänt Myllyniemis utredning hade det varit politiskt omöjligt för ministeriet att utnämna Myllyniemi för nya utredningsutdrag.
Det krävs inte mycket intelligens för att inse att det inte var en tillfällighet att kommunminister Mari Kiviniemi utnämnde Pekka Myllynimi till utredningsman för att utreda om en kommunsammanslagning mellan Kemijärvi stad Pelkosenniemi kommun den 17 januari, två dagar efter att HFD avgjorde Sibboärendet. Finansministeriet tog beslutet den 16 januari, men hörandet angående kommunindelningsutredaren (Kuntajakolain 8 §:n mukainen kuuleminen kuntajakoselvittäjästä) är daterat den 18 december. Den 18 december torde HFD:s Sibbobelsut i praktiken redan ha varit klart. I inrikesministeriet brev 18.12.2007 SM072:02/2006 till berörda kommuner står det enligt ett protokullutdrag följande:
Sisäasiainministeriö on osana kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta annetun lain 9 §:n mukaista arviointimenettelyä toimittanut Pelkosenniemen kunnalle arviointiryhmän ehdotuksen kunnan asukkaiden palveluiden turvaamiseksi. Arviointiryhmä on ehdottanut Pelkosenniemen kunnalle liittymistä Kemijärven kaupunkiin. Kunta on käsitellyt ehdotusta.
Sisäasiainministeriö aikoo kuntajakolain 8 §:n 1 momentin mukaisesti määrätä toimitettavaksi erityisen selvityksen kuntajaon muuttamisesta Pelkosenniemen ja Kemijärven kaupungin välillä. Tässä kirjeessä on kyse 8 §:n mukaisesta kuntien kuulemisesta.
Ministeriö esittää kuntajakoselvittäjäksi Pekka Myllyniemeä. Kuuleminen koskee kuntajakolain 8 §:n 1 momentin mukaisesti kuntajakoselvittäjäksi esitettyä henkilöä.
Kuntia pyydetään esittämään lausuntonsa asiassa 15.1.2008 mennessä.
Sisäasiainministeriö aikoo kuntajakolain 8 §:n 1 momentin mukaisesti määrätä toimitettavaksi erityisen selvityksen kuntajaon muuttamisesta Pelkosenniemen ja Kemijärven kaupungin välillä. Tässä kirjeessä on kyse 8 §:n mukaisesta kuntien kuulemisesta.
Ministeriö esittää kuntajakoselvittäjäksi Pekka Myllyniemeä. Kuuleminen koskee kuntajakolain 8 §:n 1 momentin mukaisesti kuntajakoselvittäjäksi esitettyä henkilöä.
Kuntia pyydetään esittämään lausuntonsa asiassa 15.1.2008 mennessä.
Kommunstyrelsen i Pelkosenniemi beslöt på sitt möte den 11 januari svara att "Pelkosenniemen kunta ei hyväksy Pekka Myllyniemeä kuntajakoselvittäjäksi, koska hän ei ole riippumaton henkilö selvittämään asiaa." Kemijärvi stadsstyrelse beslöt på sitt möte den 14 januari däremot "ettei sillä ole kuntajakoselvittäjän nimeämistä koskevan suunnitelman suhteen huomautettavaa."
HFD meddelade först efter klockan 16 den 14 januari att domstolen offentliggör sitt Sibbobeslut följande dag. På kommunavdelningen vid inrikes/finansministeriet bör man dock ha känt till domstolens tidtabell långt tidigare. Av allt att döma har man känt till mycket mera än bara tidtabellen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar