Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för sitt möte i torsdag ett ärende med rubriken "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma". Som bilaga till föredragningslistan ingår två pdf-dokument: "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" och "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto". Omslaget på det förstnämnda dokumentet pryds av en manipulerad bild av Sibbo viken, som enligt dokumentet är "maisemarakenteellisesti ihanteellinen sijainti uudelle kaupunkikeskittymälle". Det senare dokumentet har underrubriken "Liikenteellinen arviointi 5.11.2009" och utgör egentligen en ppt-presentation eller diaserie konverterad till pdf. Presentationen har gjorts av Strafica Oy, av vilken Helsingfors beställt en utredning (liikennejärjestelmäselvitys), som borde vara färdig senast idag.

Helsingfors stadsplaneringskontor har inte ännu publicerat (resultatet av) utredningen, men redan diaserien innehåller en del intressanta detaljer och kartor. Kartorna motsvarar till sitt innehåll kartor i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009" och "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Speciellt anmärkningsvärt finner jag ändå förslaget på en sbabbspårvägsförbindelse till Granö (och Söderkulla).

Kartorna innehåller en hel del ny information om eventuella dragningar av järnväg, metro och snabbspårväg, kostnader samt beräknat befolkningsunderlag. Enligt samtliga alternativ kalkyleras det med 2000 invånare på Granö, som med snabbspårväg beräknas vara på 43 minuters avstånd från Helsingfors centrum. Så var det med den nya typen av folkpark.

Oliktänkande samlingspartist. Den 29 november 2009

När Vanda stadssryrelse och stadsfullmäktige skulle ta ställning till ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda fanns det en samlingspartist som vågade framföra egna åsikter: Paula Lehmuskallio. (Se bl.a. "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007" och "Påtryckningar. Den 7 april 2009".) Lehmuskallio har även haft en egen åsikt då det gällt förslaget att slå ihop Vanda med Helsingfors. I gårdagens nummer av tidningen Volt, som är en månadsbilaga till Hufvudstadsbladet, ingår fem texter under den gemensamma rubriken "Branfacklor" ("Oliktänkare: Demokrati och debatt kunde vara bättre i Finland"). En av texterna handlar om Lehmuskallio, som betraktas som en "samlingspartist som gått allena emot strömmen i metropolfrågan". Jag citerar ur texten:

"När Helsingfors planerade att kapa till sig sydvästra Sibbo diskuterade man också överlåtandet av Västerkullakilen från Vanda till Helsingfors. Redan då var
retoriken sådan att det aldrig rådde något tvivel om vilket resultatet skulle bli", säger Paula Lehmuskallio (Saml) som satt med i utredningsgruppen. ...

– Pressen på beslutsfattarna är enorm, det finns många metropolkritiska politiker men tystnaden bland dem beror på rädsla för den egna karriären. Jag är över sextio, jag har inget att vara rädd för längre. Men straffas skulle hon. ...

På Samlingspartiets gruppmöte i höstas kom frågan om metropolen upp igen. Lehmuskallio meddelade att hennes ståndpunkt står fast och att hon i varje omröstning kommer att stå för ett självständigt Vanda.
– Jag ombads lämna mötesrummet medan resten diskuterade huruvida jag skulle uteslutas ur gruppen. ...

– Det stämmer att det spekuleras om varför Mäkinen vill sälja ut Vanda, men det vill jag inte insinuera något om.

VNP, SMP och VMP. Den 28 november 2009

På finansministeriets webbplats finns en förteckning över förändringar i kommunindelningen som förverkligades (eller skulle förverkligas) den 1 januari 2009. Inte sedan år 1944 har lika många kommuner utplånats från kartan över Republiken Finland. Förändringarna i kommunindelningen hänger naturligtvis samman med kommunreformen Paras. Det är främst Socialdemokraterna och Samlingspartiet som önskar minska antalet kommuner, men Centern, som motsätter sig tvångssammanslagningar av hela kommuner, framhåller gärna det stora antalet frivilliga sammanslagningar. För Centern är det, liksom för Sfp, viktigt att kommunerna själva får avgöra om de går samman. Detta gynnar naturligtvis Centern, som är ett starkt kommunparti, men är betydligt svagare på ett nationellt plan. Sfp har här liknande förutsättningar, fastän antalet kommuner där Sfp är i majoritet är betydligt färre än de Centerledda kommunerna. På ett motsvarande sätt är det i Centerns intresse att framhålla landskapsförbundens "vilja", så som i fallet Karleby. I samband med förhandlingarna om Paras år 2006 var det av största betydelse för Centern och Hannes Manninen att bevara kommunernas rätt att själva bestämma om kommunsammanslagningar. Det är klart att Centern och Manninen i denna situation var beredd på att ge efter för Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. Det torde vara klart att man även från Sfp:s sida i denna situation var beredd att diskuterar kompromisser och speciallösningar som skulle trygga kommunernas fortsatta självbestämmanderätt.

I den ovannämnda förteckningen över ändringar i kommunindelningen år 2009 finns även fem delsammanslagningar. Förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo är den enda av dessa fem som gjorts på basen av statsrådest beslut (VNP). De övriga fyra besluten har tagits antingen av inrikesministeriet (SMP) eller finansministeriet (VNP). Centerns och Manninens förhoppningar torde ha varit att även beslutet i Sibbofrågan kunde ha tagits av inrikesministeriet. Detta hade förutsatt att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget till en ändring i kommunindelningen.

Ett av de två ovannämnda besluten som togs av finansministeriet togs gällde en förändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Vanda. Det aktuella området eller fastigheten på 293 kvadratmeter som beslutet gällde hörde år 2008 ännu till Sibbo.

Utlåtande av grundlagsutskottet. Den 27 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag behandlades i onsdags av riksdagens grundlagsutskott. Grundlagsutskottet har som sakkunniga hört bl.a. Arto Sulonen, Heikki Harjula och Olli Mäenpää, som jag omnämn i bl.a. inläggen "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008" och "Förvaltning och rättskipning. Den 1 november 2008". Grundlagsutskottet kommer föga överraskande till slutsatsen att lagen kan stiftas i normal ordning. Lite intressant är det ändå hur man lyfter fram de språkliga rättigheterna samt kommunindelningsutredarens sakkunskap. Jag citerar ur utskottets ställningstagande:

Kielelliset oikeudet

Perustuslakivaliokunta on perustuslakiesityksen johdosta antamassaan mietinnössä pitänyt perustuslain 122 §:n 2 momentin kannalta tärkeänä sen huomioon ottamista, että kuntajaon muutokset eivät johda kuntien kielellisen aseman muuttumiseen eivätkä myöskään huononna kieliryhmien mahdollisuuksia tulla toimeen omalla kielellään (PeVM 10/1998 vp , s. 35, ks. myös PeVL 37/2006 vp , s. 7/II). Valiokunta korostaa tämän - samoin kuin muiden perustuslain 122 §:stä ja 17 §:stä seuraavien vaatimusten - merkitystä sovellettaessa lakiehdotuksen 4 §:n 4 momentin säännöksiä kielellisistä oikeuksista huolehtimisesta kuntajakoa muutettaessa.

Kuntajakoselvittäjä

Valtiovarainministeriö voi lakiehdotuksen 15 §:n 1 momentin mukaan määrätä kuntajaon muuttamista koskevan asian laajuuden tai vaikeuden johdosta taikka muusta perustellusta syystä toimitettavaksi erityisen kuntajakoselvityksen. Tätä varten ministeriö asettaa kyseessä olevia kuntia kuultuaan yhden tai useamman kuntajakoselvittäjän. ...

Lakiehdotuksessa ei ole säännöksiä kuntajakoselvittäjän kelpoisuudesta tai pätevyysehdoista. Sääntelyä on valiokunnan mielestä syytä täydentää esimerkiksi esityksen perusteluja vastaavalla maininnalla siitä, että tehtävään määrättävällä henkilöllä on tehtävän hoitamiseen riittävä asiantuntemus ja kokemus.

Bristande kunskaper. Den 26 november 2009

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte i tisdags att köpa ytterligare en fastighet vid Bäckängsvägen. Denna gång handlar det om en fastighet på hela 2 hektar. (Jämför "0,252 hektar. Den 15 november 2009".) Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall för sin del på sitt möte idag ta ställning till ett förslag att ordna en Townhouse-koncepttävling. Helsingfors och speciellt Kai Kalima har tidigare talat om att bygga en ny typ av mindre bostadshus av modellen townhouse i Östersundom. Enligt förslaget i föredragningslistan skall husen dock byggas på Busholmen och Degerö. Inkorporeringsområdet nämns överhuvudtaget inte i förslaget. Tävlingen omnämns även i Helsingin uutiset. (Se nedan.)

I senaste nummer av tidningarna Helsingin uutiset och Itäväylä ingår även en artikel med rubriken "Espoon kokoomusjohto: Ministerit Kiviniemi ja Vapaavuori syrjään". Jag citerar ur artikel:

Espoon kokoomusryhmän johtaja Tommi Laakso pitää käsittämättömänä, että ministeri voi olla näin tietämätön tosiasioista.

–Helsinkiläisministerit Kiviniemi ja Vapaavuori on saatava sivuun metropolipolitiikan valmistelusta, koska he eivät perusta mitään kommenttejaan faktoille. Ministereinä he eivät edusta objektiivisuutta, vaan kommentoivat asioita ainoastaan Helsingin kaupunginvaltuutetun roolistaan, ja siinäkin ilman tosiasioiden tuntemusta, Laakso lataa.

4 §. Den 25 november 2009

Enligt förslaget till ny kommunindelningslag är "strävan med en särskild kommunindelningsutredning ... att kommunen ska bestå av ett enda område", men ett sammanhänande område är inte längre ett krav vid kommunsammanslagningar. På Wikipedia finns det en sida med titel "Kuntaliitokset Suomessa ilman yhteistä rajaa". Exemplena på kommunsammanslagninmgar utan gemensam gräns är här endast tre till antalet: Anslutningen av Hattula till Tavastehus, anslutningen av Savonranta till Nyslott och anslutningen av en del av Sibbo till Helsingfors. Samtliga tre ändringar i kommunindelningen förverkligades den 1 januari 2009.

Mellan sammanslagningen i Tavastehusregionen och fallet Sibbo har det dragits paralleller, men sammanslagningen mellan Savonranta och Nyslott har fått mindre publicitet. Den sistnämnda kommunsammanslagningen är dock högst spektakulär vad det geografiska området beträffar. Se kartan över det nya Nyslott nedan!

För att det nya Nyslott skulle utgöra ett sammanhängande område anslöts även ett område från Enonkoski till staden. I motiveringarna till statsrådets beslut att inkorporera en del av Enonkoski heter det att syftet är "ainoastaan täyttää kuntajakolain vaatimus yhteisestä rajasta ja liitoksen myötä muodustavan kunnan alueellista eheydestä". Kravet på en gemensam gräns finns emellertid inte direkt inskriven i nuvarande kommunindelningslag, utan utgör endast en allmänn tolkning av kravet på ett "sammanhängande område". I fallet Sibbo tolkades lagen så att det krävdes en gemensam landgräns, varför det inte räckte med att Sibbo och Helsingfors från förut hade en gemensam havsgräns. Inkorporeringen av en del av Vanda motiverades uttryckligen av detta krav. Den långa, smala korridoren som sammanbinder Savonranta med Nyslott utgörs dock till stor del av vattenområden. Något sammanhängande landområde bildar inte det nya Nyslott.

Metropolförvaltning. Den 24 november 2009

Flera tidningar har idag publicerat FNBs artikel med en intervju med Mari Kiviniemi, där Kiviniemi flaggar för en "metropolförvaltning". (Se t.ex. HS, "Kiviniemi: Metropolihallinto hillitsisi pääkaupunkiseudun luokkajakoa".) Kiviniemis motivering är intressant: Metropolförvaltningen behövs för att stoppa den ojämlika utvecklingen i regionen, som innebär att Esbo och Grankulla skjuter över ansvaret att bygga sociala bostäder åt Helsingfors. Detta är den verkliga obalansen i Huvudstadsregionen och det var på grund av denna obalans som Helsingfors ansett sig ha rätt till kompensering i form av ett småhusområde för goda skattebetalare i Östersundom. Kiviniemi får samtidigt mothugg i en kortare text, som i Borgåbladet publicerats under rubriken "'Kiviniemi talar i nattmössan'". Bl.a. Borgåbladet har publicerat ytterligare en notis där Kiviniemi antyder att hon är beredd att bli statsminister! Kiviniemis chanser torde ligga där i att det utöver Matti Vanhanen knappast finns någon annan centerpartist som Samlingspartiet i Helsingfors skulle godkänna som statsminister. Kiviniemi skulle i egenskap av statsminister möjliggöra en fortsättning på den ohederliga alliansen mellan Centern och Helsingfors.

Min största insats för mångfald i medieutbudet har jag kanske trots allt gjort genom att betala TV-avgift. Se videoklippet nedan, eller välj en skild, större ruta. ;) Det tar en stund att "ladda" filmklippet, men filmen är cool!

Östersundom gård. Den 23 november 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en helsidesartikel med rubriken "Gården från år 1347 får snart metron till granne". Hbl har torde dock inte kommit över någon inside information vad medtroutredningen beträffar. I artikeln berättas bl.a. att Helsingfors stad i år har förvärvat sammanlagt 20 hektar innanför inkorporeringsområdet, medan staden tidigare ägde 950 hektar. I artikel säger Matti Visanti från Helsingfors stadsplaneringskontor vidare att "Östersundom är ett framtidsprojekt så det brådskar inte." Så har man medgett det. Andra visor hörde man för ett par år sedan.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Grundlagsdomstol vinner inte gehör". I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) Det kan påpekas ett HFD i sitt avgörande i fallet Sibbo refererar till ett ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott.

Diaserie. Den 22 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag har ännu under den gångna veckan behandlats i förvaltningsutskottet, där man hört Arto Sulonen i egenskap av sakkunnig. På finansministeriets webbplats har det en tid funnits en "diaserie" (presentation konverterad från ppt till pdf), som presenterar lagförslaget. Ur diaserien, som omfattar hela 86 dior, framgår förhållandet mellan lagförslaget och fallet Sibbo. Överraskningsattacker modell Helsingfors skall inte längre vara möjliga, men framför allt skall den nya lagen bättre stämma överens med avgörandet i fallet Sibbo. Då domslutet föregår lagen kan man fråga sig om inte lagförslaget även kommer att ha betydelse då frågan om ersättning avgörs. Min gissning är att lagförslaget här har en storbetydelse, fastän förvaltningsdomstolen eller HFD knappast kan refererar till den nya lagen.

Revideringar. Den 21 november 2009

Det heter att historien skrivs av segrarna, men riktigt så enkelt är det inte. Olika versioner av historien berättas parallellt med varandra, speciellt i vår postmoderna tid. Processer kan gestaltas ur olika perspektiv och värderas utgående från olika etiska och ideologiska grundval. Historien kan skrivas på många olika sätt, men det finns hållbara tolkningar och tolkningar som inte är förenliga med tillgängliga källor. Historien om fallet Sibbo har ännu inte skrivits, men t.ex. på Wikipedia har inkorporeringen redan nu satts in i ett historiskt sammanhang. I princip kan vem som helst påverka hur inkorporeringen av sydvästra Sibbo behandlas på Wikipedia. Jag kommer inte själv att skriva text på Wikipedia, men jag hoppas att åtminstone någon av er som läser denna blogg deltar i historieskrivningen. Historien revideras ständigt - alldeles speciellt på Wikipedia.

Texterna på Wikipedia har sin egen historia eller historik. Fallet Sibbo behandlas på Wikipedia speciellt på sidan "Helsingin alueellinen laajeneminen" i under rubriken "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin" i avsnittet "Alueliitokset". Den första versionen av sidan "Helsingin alueellinen laajeneminen" är från den 2 september 2005. Användaren Trainthh lade den 12 januari 2009 till det korta avsnittet "Kuntauudistus". Redan den 21 juni 2006 lade samma användare till avsnittet "Esitys Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin" efter det ovannämnda avsnittet. (Se bilden ovan.) En användare i Tusby med med IP-adressen 88.112.101.221 redigerade avsnittet den 24 juni 2006, så att avsnittet nu började med satsen "Helsingin maailmanvalloituspolitiikka sai uutta vauhtia, kun kaupunginvaltuusto päätti 21. kesäkuuta 2006 ehdottaa valtioneuvostolle että Länsi-Sipoosta liitettäisiin 5 000 hehtaarin alue ja Kaakkois-Vantaasta 200 hehtaarin suuruinen alue Helsinkiin." (Se bilden nedan.) Användare Harriv tog bort ändringen samma dag. Samma dag lades satsen tillbaka och togs bort ytterligare en gång.

Den 16 juli 2006 tillades det att "Sipoon kunta kuitenkin jyrkästi vastustaa tätä ajatusta, pitäen perustelut vähintäänkin kyseenalaisina." Den 22 oktober byttes satsen ut mot satsen "Sipoon kunta vastustaa ajatusta ja pitää sen perusteluja kyseenalaisina." Den 22 november 2006 tillades att "Marraskuussa 2006 julkaistussa mielipidekyselyssä lähes 90% sipoolaisista vastustaa liitosta ja vain 4% hyväksyy sen." Den 28 juni 2007 tillades det att "Valtioneuvosto hyväksyi Helsingin ehdotuksen Sipoon länsiosien liittämisestä itseensä 28. kesäkuuta 2007. Liitos toteutetaan vuoden 2009 alussa." Den 28 juni 2007 tillades ytterligare "mikäli Korkein hallinto-oikeus ei hylkää asiasta todennäköisesti tehtäviä valituksia. Ainakin Sipoon kunta on ilmoittanut valittavansa päätöksestä". Samma dag omnämndes även utredningsman Pekka Myllyniemi för första gången. Den 25 luli ersattes rubriken "Esitys Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin" med rubriken "Länsi-Sipoon liittäminen Helsinkiin". Samma dag ändrades rubriken ytterligare till "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin". Den 21 september 2007 anslöt en användare i HOAS nät i Helsingfors avsnittet "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin" till ett längre avsnitt med rubriken "Alueliitokset" , medan avsnittet "Kuntauudistus" förblev ett eget avsnitt.

Redan den 15 januari 2008 noterades det på Wikipedia att "15. tammikuuta 2008 Korkein hallinto-oikeus hylkäsi valitukset." Samma dag byttes satsen "Laajeneminen tapahtuu 1.1.2009" ut mot satsen" ut mot satsen "Tämän paiseen laiton ja valitettava leviäminen tapahtuu 1.1.2009", men ändringen togs tillbaka två minuter senare. Den 17 januari 2008 förlängdes avsnittet om "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin" betydligt av en anonym användare. Den 30 januari 2008 gjorde användaren MPorciusCato ytterligare ett större tilläg om HFD:s avgörande. Den 23 maj 2008 tog en anonym användare i Tusby på IP-adressen 88.112.104.120 bort avsnittet "Kuntauudistus" helt och hållet. Avsnittet har inte lagts tillbaka, men det är fritt fram för potentiella användare att lägga tillbaka texten eller notera kommunreformen i ett sammanhang eller det avsnitt där den hör hemma: "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin". Det gäller dock att vara saklig och hålla sig till fakta.

Osmo Soininvaara, som jag skrev om i gårdagens blogginlägg, hann under sin första dag som kommunindelningsutredare skriva hela tre blogginlägg. I det sista inlägget ifrågasätter han tvångssvenskan med anledning av Karlebyfrågan.

Kommunindelningsutredare. Den 20 november 2009

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Osmo Soininvaara och Markku Lehto kommunindelningsutredare för Lahtisregionen". Enligt pressmeddelandet har förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi idag utnämnt politices licentiat Osmo Soininvaara till huvudansvarig utredare och politices doktor Markku Lehto till biträdande kommunutredare. Lehto har tidigare varit bl.a. ordförande för arbetsgruppen för beredning av social- och hälsovårdstjänster i samband med KSSR. Soininvaaras mandatperiod börjar idag och han får ett drygt år på sig att tillsammans med Markku Lehto utreda förutsättningarna för sammanslagningar av kommuner i Lahtisregionen. Yle berättade redan i september att Soininvaara och Lehto var aktuella som utredningsmän, men de berörda kommunerna måste få tid på sig att höras. Det var bara i fallet Sibbo som man inte ansåg det nödvändigt eller möjligt att ge Sibbo kommun tid för att höras. Nedan en insändare i Sipoon Sanomat från år 2001:

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Fennomanin lever och frodas i bloggosfären". Att fennomanin frodas på nätet har vi som på nätet följt med fallet Sibbo minsann fått iakta, men de kränkande fennomanska åsiktsuttringarna som Sibboborna och finlandssvenskarna fick utstå i samband med Sibbofrågan förefaller relativt milda jämfört med kommentarerna till artikeln "Ruotsinkielisten nokkanainen: Ahvenanmaa saattaa irrottautua Suomesta", som Helsingin Sanomat publicerat idag.

Elefant. Den 19 november 2009

Ledaren i gårdagens nummer av Uutispäivä Demari har rubriken "Norsu kävi kääntymässä Vantaalla". I ledarartikeln för sig "elefanten" Jussi Pajunen kritik för sin inställning till Vanda. men indirekt även för sitt agerande i fallet Sibbo. Liksom Ilkka Luoma i sitt blogginlägg, som jag skrev om igår, har Demaris ledarskribent reagerat på intervjun som Jussi Pajunen gav i samband med sitt besök i köpcentret Jumbo för några dagar sedan.

Jag citerar ur Demaris ledare:

Helsingin taannoinen ryöstöretki Sipooseen pelästytti pahanpäiväisesti sen naapurikunnat. Espoon kanssa pääkaupunki ei saa aikaan edes kunnollisia selvityksiä mahdollisen liitoshankkeen mahdollisista eduista.

Vantaan kanssa asiaa tutkitaan virkamiestyöryhmässä, jonka selvitystyö yhdistymisen eduista ja haitoista valmistunee ensi syksynä. Tämän jälkeen poliitikot päättävät, onko todellisiin neuvotteluihin syytä lähteä. Jos todetaan, että on, aikaisin ajankohta kuntaliitokselle olisi vuosi 2013.

Pajunen ei näytä oppineen mitään Sipoo-kohusta. Tai ehkä oppi oli se, että väkisinkin asioita voidaan runnoa eteenpäin. Nyt Vantaan maaperälle laskeutui virka-autostaan kaupunginjohtaja, joka armeliaasti suostui vaihtamaan muutaman sanan läheisen maaseutukunnan asukkaiden kanssa.

Blogginlägg. Den 18 november 2009

Ilkka Luoma har den 16 november skrivit ett intressant blogginlägg med rubriken "Sipoota ryöstettäessä tiedettiin Helsingin ja Vantaan yhdistyvän". Även kommentarerna till inlägget är intressanta.

Jag återger här de första raderna ur blogginlägget:

Jussi Pajunen, Helsingin kaupunginjohtajana nuijii Vantaan kaavoituspäätöksiä - Jumbo, Tammisto jne (HS 16.11.) … Helsinki ja Vantaa yhdistetään, mutta miksi Helsingin piti ryöstää KO:n ja muutaman ministerin päätöksellä Sipoosta osa? Miksi Sipoota ei voitu jättää viherkeitaaksi, kuten Nuuksio Espoossa? Ennen Sipoon ryöstöä Pajunen tiesi suurimman liitoksen - Helsinki-Vantaa liitoksen olevan jo vireillä.

Förvaltningsråd för viss tid. Den 17 november 2009

Senaste vecka annonserade HFD om två tjänster som förvaltningsråd för viss tid. Även hösten 2007 anställde högsta förvaltningsdomstolen två tillfälliga domare. Det ena tillfälliga förvaltningsrådet var Heikki Harjula från Kommunförbundet. När det stod klart att Harjulas tjänsteförhållande skulle ta slut innan HFD officiellt hann göra sitt avgörande i fallet Sibbo, förlängdes Harjulas tjänsteförhållande med några månader. Jag skulle gärna veta hur tjänsterna lediganslogs för två år sedan och på vilka formella grunder de tillfälliga förvaltningsråden då valdes.

Sfp har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nylander: Utred grundande av en författningsdomstol". Jag stöder förslaget på en författningsdomstol. HFD och dess förvaltningsråd behöver inte ta sig an Karlebyfrågan, men fallet Sibbo visar att HFD inte klarar av att garantera att statsrådets administrativa beslut följer lagen.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundombor vill ha bättre kollektivtrafik".

Helsingfors stadsplaneringskontor har rapporterat om diskussionstillfällena om planeringsprinciperna för Björnsö.

Färdiga utredningar. Den 16 november 2009

Helsingfors stadsplaneringskontor har uppdaterat sin webbsida över utredningar om Östersundom med nya länkar till gamla utredningar. En del av dessa utredningar hade det funnits skäl att lyfta fram förut.

0,252 hektar. Den 15 november 2009

Frånsett byteshandeln med Sibbo kommun har Helsingfors stad inte just gjort några markaffärer i Östersundom denna höst, trots att det snart är slut med den skattefria försäljningen av tomtmark. Helsingfors fastighetsnämnd beslöt dock på sitt möte den 10 november att köpa en 0,252 ha stor fastighet vid Bäckängsvägen 650 m norr om motorvägen. Motiveringarna för köpet är till största delen de samma som för tidigare markaffärer:

Liitosalueen kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisäämistä voidaan pitää perusteltuna ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaisena. Kiinteistö rajoittuu Helsingin omistamaan kiinteistöön (Puroniitynmäen tiealue).

Helsingin kaupunki omistaa vanhojen hallinnollisten rajojensa sisällä noin 2/3 maa-alueista. Sipoosta Helsinkiin liitetyllä Liitosalueella Helsinki omistaa karttamittauksen mukaan noin 950 ha maata, eli noin 1/3 maa-alueista. Helsingin maanomistus sijaitsee pääosin alueen etelä- ja pohjoisosissa.

Efter affären på den 0,252 hektar stora fastigheten är Helsingfors markinnehav fortfarande ca 950 hektar. Att den av Helsingfors ägda marken huvudsakligen finns i de norra och södra delarna av inkorporeringsområdet betyder i klartext att största delen av den av Helsingfors ägda "färdiga tomtmarken" inte lämpar sig för bebyggelse. Staden har en bit kvar innan man kan uppfylla de löften som man gett åt statsminister Matti Vanhanen om att omedelbart bebygga området.

Skattesats. Den 14 november 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel som är undertecknad av fyra samlingspartistiska beslutsfattare från Sibbo. Artikeln handlar om beslutet att höja skattesatsen i Sibbo från 18, 75 % till 19,25 %. Samma budskap har under den gångna veckan framförts i andra medier, men argumenten förtjänar en granskning. Inom Samlingspartiet i Sibbo förhåller man sig ytterst kritiskt till beslutet att höja kommunalskatten. I sig har jag ingenting att invända mot att Samlingspartiet är emot en höjning av skattesatsen, även om det bör noteras att kommunerna inte själva beslutar om sina lagenliga skyldigheter. Argumenten har jag desto mera att invända mot. Kritiken i insändarartikeln verkar vara riktad mot gruppen YSI (Vårt gemensamma Sibbo), för argumenten går knappast hem hos anhängare till Sfp eller hos svenskspråkiga i allmänhet.

De flesta kommuner är mera eller mindre piskade att höja skattesatsen som en följd av det allmänna ekonomiska läget. I Sibbo beror behovet av en höjd skattesats huvudsakligen på att annekteringen innebär ett stort bortfall i skatteintäkterna. Det skulle direkt se märkligt ut om Sibbo trots förlusten av Östersundom skulle klara sig utan en höjning av kommunalskatten. Knappast skulle det gynna Sibbo i den aktuella tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet. Istället för att höja skattesatsen vill man inom Samlingspartiet spara genom att dra in de svenskspråkiga byskolorna och göra undervisningen "rättvis". Huvudargumentet för ett bevarande av skattesatsen på nuvarande nivå är att Sibbo bör kunna konkurrera om nya invånare. Nu blir skattesatsen ett par procentenheter högre i Sibbo än i Helsingfors. Jag citerar ur insändarartikeln:

Helsingfors planerar bostadsområden för 30 000 invånare i Östersundom - hur kan Sibbo locka folk i en sådan situation?

I Sibbo kom man före beslutet om en ändring i kommunindelningen överens om en ny tillväxtstrategi. Trots att Sibbos nya strategi inte förhindrade en förlust av Östersundom vill man hålla fast vid planerna på en kraftig tillväxt. Man kan fråga sig varför Sibbo till vilket pris som helst måste ha en kraftig tillväxt. I Helsingfors motiveras behovet av en ändring i kommunindelningen speciellt med att kranskommunerna åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare från Helsingfors. Inkorporeringen av Östersundom motiverades inte minst med att Helsingfors måste kunna konkurrera om goda skattebetalare. Dess värre är huvudstaden tvungen att höja skattesatsen med just omkring ett par procentenheter den dag då staten inte längre kan stöda Helsingfors genom att mot EU:s regler efterskänka skatten på den vinst som Helsingfors Energi gör. Vill man bevara Sibbo som en självständig kommun gäller det speciellt att se till att Sibbo inte upplevs som ett skatteparadis.

Nedan det senaste diskussionsinlägget på föreningen För Sibbos webbplats.

Sipoo-retoriikka. Den 13 november 2009

Bostadsminister Jan Vapaavuori har den 2 november skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kääntyykö RKP:n jyrkkä linja itseään vastaan?", där han tar upp den aktuella språkdebatten. Jag citerar:

RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin kritisoi viime viikolla hallitusta, jonka jäsen hän siis on, ymmärtämättömyydestä ruotsinkielisiä kohtaan. Tarkemmin ottaen Wallin totesi, että \"viimeisten viiden vuoden ajan aikana tehtyjen hallinnonuudistusten yhteydessä riskinottovalmius on kasvanut tehtäessä ruotsinkieliset palvelut turvaavia ratkaisuja\".

Kyse on siis ruotsinkielisten palvelujen turvaamisesta. Ja siitä miten nämä otetaan huomioon erilaisissa hallinnonuudistuksissa.

Hufvudstadsbladet kirjoitti asiasta luonnollisesti näyttävästi. Samassa yhteydessä käsiteltiin muiden puolueiden suhtautumista kielikysymykseen. Yhtenä lehden mainitsemana esimerkkinä todettiin, että moni suomenruotsalainen oli pettynyt, kun allekirjoittanut kaksikielisenä kokoomus-ministerinä ajoi vahvasti Sipoon lounaisosien liittämistä Helsinkiin. Tämä mainittiin ikään kuin eräänlaisena näyttönä siitä, että Kokoomuskin on ruotsinkielisiä vastaan.

Väite on pahimmanlaatuista uuba-duubaa. Tai sitten RKP:n Sipoo-retoriikka oli aikanaan kovin valheellista. Muistan nimittäin vallan mainiosti kuinka RKP:n helsinkiläisvaltuutetut lähes suuttuivat, kun tohdimme epäillä heidän vastustustaan Sipoo-asiassa kielipoliittiseksi. RKP:n helsinkiläisedustajat itse asiassa vannomistaan vannoivat, ettei kyse ollut kieliasiasta. Mutta nyt siis kuitenkin oli, kun pitää haukkua kokoomuslaisia. Jep jep.

Vapaavuori har läst artikeln "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'", som publicerades i Hufvudstadsbladet det 27 oktober. Vapaavuori har rätt såp såtillvida i att man från Sfp:s sida framhöll att Sibbofrågan inte var en språkfråga eller att Sfp hävdade att man inte motsatte sig annekteringen av språkpolitiska skäl. Sibbofrågan hade i högsta grad även språkpolitiska aspekter, men Sfp:s, FSD:s och finaldssvenskarnas språkrelaterade skäl att motsätta sig annekteringen var helt andra än de Vapaavuori antydde då det begav sig år 2006. Att man förnekade de språkpolitiska motiven hänger även samman med att det i samband med Sibbofrågan bedrevs en sällan skådad hetskampanj mot finlandssvenskarna. Därför ville man gärna framhålla att majoriteten av Sibboborna numera har finska som modersmål.

Först i kön. Den 12 november 2009

I stisdags ordnades det på Björnsö ett diskussionstillfälle om principerna för planeringen av Björnsö. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en artikel med rubriken "Björnsö först i kö för utbyggnad". Att Björnsö står först i kön är speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors här överhuvudtaget inte äger någon mark.

Bekanta namn. Den 11 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag har behandlats i riksdagens förvaltningsutskott den 4 november. Några kritiska synpunkter om att lagförslaget är formulerat så att det i efterskott skall legitimera regeringens och HFD:s avgörande i fallet Sibbo skall man inte förvänta sig. Vid förvaltningsutskottets sammankomst hördes tre sakkunniga: Arto Sulonen, Suvi Savolainen och Heikki Harjula. Sulonen och Harjula torde inte kräva någon presentation för dem som regelbundet följer med denna blogg. Savolainen är inte nödvändigtvis så illa inblandad i Sibbohärvan, men hon var tillsammans med Mika Rossi utredningsman Pekka Myllyniemis kontaktperson under Sibboutredningen. Det var i Savolainens digitala mapp på inrikesministeriet som Ratasvuoris utredning hittades.

Sipoon puolesta. Den 10 november 2009

Efter högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo har man inte hört mycket från föreningen Sipoon puolesta - För Sibbo. Föreningens webbplats har inte uppdaterats på länge, men en besökare skrev nyligen en kommentar. Se ovan.

Esbo. Den 9 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist. I artikeln, som har rubriken "Espoostako Sipoon opettajaksi", frågar sig Tallqvist vad som är den bästa modellen eller metoden för Sibbo att undvika inkorporeringar, oberoende av vilken modell Sibbo väljer. Jag tror inte att några nya delsammanslagningar kommer att bli aktuella. betydligt sannolikare är det att hela Sibbo tvångsinkorporeras tillsammans med Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, men det kan man i Sibbo inte göra så mycket för att förhindra. Talet om att Sibbo bör värna sig mot nya inkorporeringar torde mest handla om att den nya politiska koalitionen vill motivera Sibbos nya tillväxtlinje och sin egen makt. Tallqvist artikel är dock intressant och direkt informativ. (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Tallqvist skriver bl.a. om tidigare förslag om att inkorporera delar av Esbo med Helsingfors.


Åtminstone enligt Osmo Soininvaara är Esbo ingen modell för Sibbo att ta efter. Soininvaara har igår och idag skrivit sammannlagt tre blogginlägg om splittringen av samhällstrukrukturen i Esbo och kranskommunerna. Även Sibbo får sig en slänga i det senaste inlägget. Jag citerar:

Kun keskuskaupungit kaavoittavat liian hitaasti, rakentamisen paine siirtyy kehyskuntiin. Nämä eivät ole kypsiä ottamaan painetta vastaan. Päätöksentekokoneisto ei osaamiseltaan ja vahvuudeltaan ole siinä kunnossa, että se pystyisi käsittelemään rationaalisesti kymmenien miljoonien eurojen kaavoitushyötyjä. Nuo kunnat ovat paljolti siinä tilassa, jossa Espoo oli kohtalokkaalla 1970-luvulla. Maanomistajien etu ohittaa tärkeydessä toimivan yhdyskuntarakenteen. Syntyy pieniä elinkelvottomia lämpäreitä ihan minne sattuu. Hyvä esimerkki tästä on Sipoo, jossa tasapuolisuutta noudattaen kaikille kartanoille on luvattu rakennusoikeutta. Näin syntyivät Landbon ja Eriksnäsin asuinlämpäreet ja lisää on kuulemma tulossa.

Inte bara okunskap och tankelöshet. Den 8 november 2009

Både Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet publicerade igår FNB:s text med rubriken "Wallin ei usko salaiseen agendaan ruotsin aseman heikentämisessä" respektive "Wallin: Ingen hemlig agenda mot svenskan". Texten ingår även i dagens nummer av Hbl. Jag återger här ett stycke:

På finlandssvenskt håll har många beslut som anses försvaga de svenskspråkigas ställning väckt oro den senaste tiden. Till dem hör beslutet att stänga Ekenäs BB, att förvaltningsmässigt ansluta Mellersta Österbotten till finskspråkiga Uleåborg, polisreformen samt tvångsanslutningen av västra Sibbo till Helsingfors.

Stefan Wallin säger sig inte tro på en hemlig agenda mot svenska språket, utan ser bara tanklöshet och okunnighet. Inte heller jag skulle tala om hemlig agenda, men okunnighet och tanklöshet räcker nog inte som förklaring till varför svenska intressen den senaste tiden körts över.

Bevarandet av Östersundom som en del av Sibbo kan betraktas som ett svenskt intresse, men inkorporeringsbeslutet är inte automatsikt ett beslut som "försvagar de svenskspråkigas ställning". Lokalt sett är det uppenbart att de svenskspråkigas ställning redan nu försvagats innanför inkorporeringsområdet, men inkorporeringen kunde även ha stärkt svenskans ställning i övriga Sibbo och Östra Nyland. I själva verket försökte man från Helsingfors sida förhandla med Sfp om en lösning som skulle ha gynnat båda parterna. Jan Vapaavuri lovade i hemliga förhandlingar att Helsingfors skulle dra bort sitt krav på en sammanslagning av Östra Nylands förbund och Nylands förbund, ifall Sibbo frivilligt gick med på att avstå ett 3 000 hektar stort område. För tjugo år sedan kom man med liknande förslag, då Helsingfors inofficiellt föreslog en inkorporering av ett över 5 000 ha stort område. Jag citerar ur Pekka Myllyniemis Sibboutredning:

Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.

På 2000-talet är dylika arrangemang inte längre realistiska. Dels har Sfps:s ställning försvagats, dels är den svenskspråkiga befolkningen inte längre lika beredd att offra eventuella ekonomiska fördelar för de språk- och partipolitiska intressenas skull.

Fallet av Sibbo behöver inte ses som ett uttryck för en hemlig agenda mot svenska språket i Finland. Däremot är det uppenbart att Samlingspartiet lokalt medvetet och välorganiserat gick in för att stärka sina egna positioner när Sfp blev överkört i Sibbofrågan. En avog inställning mot svenska språket, finlandssvenskarna och Sfp torde här vara en drivande kraft. Detta avog har man tidigare varit politiskt korrekt nog för att inte uttrycka allt för öppet, men i samband med Sibbofrågan höll man inte tillbaka.

Centern har knappast på riksnivå någon hemlig agenda mot svenska språket. Däremot gjorde Centern först i samband med Sibbofrågan och senare i samband med förvaltningsreformen en omvärdering av det tidigare så viktiga samarbetet med Sfp. För att garantera Centerns och landskapens intressen gick Centern in för en ohelig allians med staden Helsingfors, samtidigt som man valde att offra samarbetet med Sfp. Här handlar det inte bara om Mari Kiviniemis tanklöshet och okunnighet. Den aktuella linjen har öppet godkänts av så väl Timo Kalli (se "Centern beredd att bryta med Sfp. Den 8 oktober 2006") som Matti Vanhanen.

I mitt inlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009" berättade jag att man efter att Nordsjö hamn öppnats gjort en friluftsväg genom ett Naturaområde vid Borgarstrandsviken till räddningsväg för hamnens bangård. Problemet uppstod under skidsäsongen då vägen, där skidspåret från Svarta backen till Husö går, plogades och sandades. Nu håller Helsingfors på att lösa problemet genom att bygga en ny väg för skidspåret. Månne Nylands miljöcentral hade beviljat lov för en ny räddningsväg? Knappast vågade Helsingfors stad ta risken att be om lov för en räddningsväg innan hamnen togs i bruk.

Sibboätare. Den 7 november 2009

Helsingin Sanomat publicerade igå kväll en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen yhä todennäköisempää". I dagens nummer av tidningen ingår en text med rubriken "HS jakoi selvitysryhmän jäsenet kuntaliitoksen kannattajiin ja vastustajiin". Här precenteras medlemmarna i gruppen som skall utreda fördelarna och nackdelarna med en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Medlemmarna delas in långt på basen av deras agerande i Sibbofrågan. Jag återger valda rader ur texten:

Risto Rautava (kok), 55 Helsingin kaupunginhallituksen johtoon tänä syksynä noussut entinen upseeri on tyylilleen uskollisesti varovainen myös liitoskysymyksessä. Suorapuheisempi edeltäjä Jan Vapaavuori kunnostautui Sipoon Östersundomin kaappaajana ja nousi aina ministeriksi asti.

Rakel Hiltunen (sd), 69 Kansanedustajan ja kaupunginvaltuuston varapuheenjohtajan kantaa ei tarvitse arvuutella. Hiltunen kuuluu Vapaavuoren ja kaupunginjohtaja Jussi Pajusen kanssa alkuperäisiin "Sipoon-syöjiin.

Nils Torvalds (r), 64 Rkp oli Helsingin kaupunginhallituksen puolueista ainoa, joka ei halunnut kaapata Sipoon lounaisosia Helsinkiin. Ryhmän puheenjohtaja Torvalds ei haluaisi liittää yhteen myöskään Helsinkiä ja Vantaata, mutta näkee sen kuitenkin vääjäämättömänä.

Jag vill understryka att Helsingin Sanomat åtminstone antyder att Jan Vapaavuori blev minister som en följd av fallet Sibbo. Tidningen har rätt på denna punkt, men det var inte Vapaavuoris skickliga eller framgångsrika agerande i denna fråga som gjorde honom till minister trots sitt långa brottsregister. Istället handlar det om att Vapaavuori liksom Mari Kiviniemi behövdes i regeringen för att garantera att regeringen Vanhanen II förverkligade inkorporeringen (och kommunreformen) i enlighet med den inofficiella överenskommelsen som man gjort i samband med Paras-förhandlingarna.

Björnsö och krankommuner. Den 6 november 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en hel sida om "utvecklingen" av Björnsö och gårdagens diskussionstillfälle. Huvudartikeln har rubriken "Björnsö ska bli som Brändö". En kortare text har rubriken "Var tredje på Björnsö ville veta mera". Jag citerar ur texten ur den senare texten:

Några entydiga och raka besked fick Björnsöborna inte utom när det gäller skogen.
- Utan tvivel är det så att en hel del skog och natur måste ge vika om vi ska planera en stadsdel för stadsmässigt boende, sade arkitekten Teija Patrikka .
Men på nästan alla andra frågor var svaret flummigt: - Vi ska utreda, vi ska beakta och vi ska inte genomföra någonting med tvång. Men hur det blir och när något sker vet vi ännu inte.
Samtidigt tvådde stadsplanerarna sina händer: - Vi har bara fått i uppdrag att planera. Det var inte vi som beslöt om annekteringen.
Björnsöborna har ny chans att komma med frågor och kritik nästa vecka då man ordnar ytterligare en invånarkväll.

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusionsarbetsgruppen inleder sin utredning" och "Kranskommunerna lockar". Jag citerar ur den senare notisen:

Kranskommunerna kring huvudstadsregionen lockar igen. Efter en liten svacka i fjol flyttar speciellt barnfamiljer och höginkomsttagare igen bort från huvudstadsregionen. Kommuner som Kyrkslätt, Sibbo, Kervo, Nurmijärvi och Hyvinge känns som attraktiva alternativ. Bostadspriserna är lägre och naturen finns utanför dörren.

Forskningschef Hannu Kytö vid Konsumentforskningscentralen är oroad över utvecklingen. Det är speciellt är barnfamiljer och höginkomsttagare som lämnar huvudstadsregionen. De som flyttar in till huvudstadsregionen har klart lägre inkomster än de som flyttar bort och den här utvecklingen har pågått redan länge. Snart kommer trycket att höja kommunalskatten att bli för hög säger forskningschef Hannu Kytö.

Helsingfors har aldrig önskat att Sibbo skall växa på samma sätt som andra kranskommuner. Det är bara vissa politiska grupperingar i Sibbo som tror att en kraftig tillväxt är ett yttre krav. Tvärtom motiverades inkorporeringen inofficiellt av Helsingfors önskan att förhindra en utflyttning till kranskommunerna. Genom inkorporeringen kan Helsingfors behålla åtminstone de skattebetalare som flyttat eller flyttar till Björnsö.

Abc. Den 5 november 2009

Helsingfors stad eller HST har idag, även på svenska, publicerat en nyhet med rubriken "HST undersöker kollektivtrafikbehov i Östersundom". Lyssna! Däremot har staden eller stadsplaneringskontoret inte informerat på svenska om diskussionstillfället om planeringsprinciperna för Björnsö, som ordnas idag. Stadsplaneringskontoret gjorde för några dagar sedan i all hast en kosmetisk uppdatering av den svenskspråkiga sidan om Östersundom. (Se "Projektområde. Den 31 oktober 2009".) När man bytte ut rubriken "Sibbo och Vanda" mot "Östersundom" flyttade man inte ens länken till sidan till dess rätta plats enligt alfabetisk ordning.

Sipoon sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorvessa riittää kävijöitä".

Sibbo förlorar sin bästa skattebetalare. Den 4 november 2009

På paradsidan av dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en rubrik som lyder "Sipoon paras veronmaksaja sirtyy Helsingin riemuksi". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Arto Metsäsen veroilla olisi maksanut kuudesosan päiväkodista". Underrubrikerna lyder "Sipoo laskee menettävänsä Helsingille 8-9 miljoonan verotulot" och "Sipoon paras veronmaksaja lihottaa vastedes Helsingin kukkaroa". Jag återger här några rader ur artikeln:

Östersundomissa asuva Metsänen maksaa kuitenkin kuntaveronsa ensi vuonna Helsinkiin, samoin kuin muutkin Lounais-Sipoon liitosalueen asukkaat. He ovat olleet keskimääräistä sipoolaista parempia veronmaksajia.

Kunnassa on laskettu, että helsinkiläisiksi siirtyneiden mukana kassasta häviää kuntaveroja noin 8–9 miljoonan euron edestä. Vajetta yritetään paikata nyt kaikin keinoin.

"Veroprosenttiin ja kiinteistöveroon on suunniteltu korotusta, velkaa ollaan ottamassa lisää ja menojakin pitäisi leikata", Luoma luettelee.

Sipoo on vaatinut Helsingiltä korvauksia pakkoliitoksesta, mutta Helsingin hallinto-oikeus ei ole vielä antanut asiasta ratkaisua.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en notis med rubriken "Helsingin väestö kasvoi ja poismuutto hidastui". I notisen säges det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin uusi väestöennuste". Här noteras det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Till nyhetsartikeln hör dock en karta med en prognos, som visar att inflyttningen till Östersundom förblir obetydlig under nästa årtionde.

Skäl att ändra på målsättningen. Den 3 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala från Vanda. I artikeln, som har rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto", skriver Juurikkala att den tänkta nationalparken bör anslutas till Östersundom fågelvatten, vilket naturligtvis innebär att Helsingfors måste ändra sin målsättning när det gäller invånarantal i Östersundom.

Helsingfors stadsstyrelse godkände igår förslaget till bytesaffär med Sibbo kommun.