Östersundoms fågelvatten. Den 1 juli 2008


I sitt Sibbobeslut hänvisar HFD till statsrådets "beslut" om de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som enligt domstolens kontroversiella tolkning ger Helsingforsregionen en "särställning". I det 56 sidor långa "beslutet" "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från 2000 har Helsingforsregionen fått ett eget litet knappt en sida långt avsnitt med rubriken "Helsingin seudun erityiskysymykset". HFD drar härav slutstatsen att statrådet gett Helsingforsregionen en "specialstatus" även när det gäller tolkningen av kommunindelningslagen. HFD låter i sitt Sibbobeslut även förstå att avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" ger skäl att att tala om så väl "allmänna mål för Helsingforsregionen" som "särskilda mål", som specifikt gäller Helsingforsregionen.

I kapitel 6, "Tavoitteiden oikeusvaikutukset" i "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från 2000 heter det att "Erityistavoitteisiin on tarkoitettu sovellettavaksi maankäyttö- ja rakennuslain 24 §:n 2 momentissa määriteltyjä, alueidenkäytön suunnittelua koskevia oikeusvaikutuksia kaikkien kaavojen osalta, mikäli tavoitetta ei ole kohdennettu koskemaan vain tiettyä kaavatasoa." Moment 2 i markanvändnings- och bygglagens 24 § lyder i sin helhet "Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas." Även om de riksomfattande målen i första hand förpliktar planeringen på landskapsnivå, så har de alltså eventuellt en viss rättsverkan även på planeringen på kommunal nivå. Det betyder dock naturligvis inte att kommuner på basen av byggnadslagen kan vedergällas med gränsjusteringar ifall de riksomfattande målen inte främjas i planeringen. Dessutom kan man fråga sig vilka förpliktelser de riksomfattande målen gett Sibbo för Östersundoms del och hur dessa mål borde prioriteras.

I 22 §, "Riksomfattande mål för områdesanvändningen" i markanvändnings- och bygglagen heter det bl.a. följande:

De riksomfattande målen för områdesanvändningen kan gälla ärenden som
...
2) har en betydande inverkan på det nationella kultur- eller naturarvet, eller
3) har en nationellt betydande inverkan på den ekologiska hållbarheten, regionstrukturens ekonomi eller möjligheterna att undvika betydande miljöolägenheter.
När de riksomfattande målen för områdesanvändningen sätts skall det allmänna syftet med denna lag och målen för områdesplaneringen enligt 5 § beaktas.

I ovannämnda 5 § heter det vidare bl.a. följande:

Målet för områdesplaneringen är att utgående från en interaktiv planering och tillräcklig bedömning av konsekvenserna främja
3) den byggda miljöns skönhet och värnandet om kulturvärden,
4) möjligheterna att bevara naturens mångfald och andra naturvärden,
5) miljövården och möjligheterna att förhindra miljöolägenheter,

Jag har tidigare noterat att HFD speciellt noterar att att man enligt de "särskilda målen" i samband med planeringen av områdesanvändningen bland annat bör "förbereda sig på en utbyggnad av metron samt Nordsjö hamn". Tydligen vill HFD påskina att Sibbo kommun här inte förberett sig enligt de av statrådet antagna specifika målen. I sitt Sibbobeslut noterar HFD faktiskt även att "I detta sammanhang skall den omgivande områdesanvändningen beaktas, i synnerhet bebyggelsen, objekt och områden som är värdefulla i natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet." Däremot nämner HFD inte följande stycke som ingår i avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" under rubriken "Erityistavoitteet":

Alueidenkäytön suunnittelussa on turvattava väestön tarpeiden edellyttämät ylikunnalliseen virkistyskäyttöön soveltuvat riittävän laajat ja vetovoimaiset vapaa-ajan alueet. Vapaa-ajan alueista on muodostettava yhtenäinen kokonaisuus turvaamalla niitä yhdistävän viheralueverkoston jatkuvuus.

När Sibbo planerar ett logistikcentrum invid gränsen till Kervo har Kervo stad besvärat sig till förvaltningsdomstolen med anledning av att Sibbos planer försämrar Kervobornas rekreationsmöjligheter. Helsingfors kunde ha hävdat det samma gällande Sibbos planer för Östersundom, om det inte var för att Helsingfors egna planer här i ännu högre grad än Sibbos planer hotar så väl möjligheterna till rekreation som "bebyggelsen, objekt och områden som är värdefulla i natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet".

Lustigt nog refererar HFD i sitt Sibbobeslut från den 15 januari 2008 till motiveringarna i HFD:s beslut från den 20 januari 2005 angående ändringen av detaljplanen för Östersundom centrum med att säga bl.a. följande:

Sibbo storskog, som ligger nära gränsen mot Vanda, hade till exempel betydelse som rekreationsområde för hela huvudstadsregionen. Av handlingarna i målet framgick också att det i mitten av sådana områden i kommunen som var värdefulla för landskapet och lämpade sig att användas som rekreationsområden även fanns naturskyddsområden och objekt som tagits med i nätverket Natura 2000.

Svarta backens naturskyddsområde och Östersundoms fågelvatten utgör tillsammans med Sibbo storskog en helhet så väl när det gäller rekreation som naturskydd. Stränderna i Östersundom hör till största delen till ett nätverk av Natura 2000-områden. (Se bilden ovan.) Miljöministeriet publicerade för ett år sedan en rapport med titeln "Östersundomin ruovikkoalueen yleissuunnitelma". Jag citerar ur rapporten:

Sipoon kunnan alueella Östersundomissa sijaitsevat Kapellvikenin ja Karlvikenin laajat ruovikkoalueet kuuluvat kokonaisuudessaan ”Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet”- nimiseen Natura 2000-alueeseen (F10100065). Lisäksi ne kuuluvat kansainvälisesti arvokkaaksi määriteltynä kohteena valtakunnalliseen lintuvesiensuojeluohjelmaan. Alueen maanomistus jakautuu Suomen valtion, Helsingin kaupungin ja yksityisten maanomistajien kesken. Eteläosan yhtenäinen ruovikkoalue on Helsingin kaupungin omistuksessa oleva yksityinen luonnonsuojelualue, joka perustettiin vuonna 2003. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan Natura 2000 - verkoston hoidon ja käytön yleissuunnitelmassa "Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet".

När Helsingfors lyft fram sina stora markägendomar i Sibbo, har man förutom marken i Sibbo storskog räknat in fågelvattnen i Östersundom. Tillsammans utgör denna mark merparten av de "nästan tusen hektar färdiga tomtmark" som Matti Vanhanen för ett år sedan motiverade annekteringen med.

Google+ Followers