Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015

I slutet av förra året publicerades ett nytt förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Från det föregående förslaget från 2011 har bl.a. bebyggelsen i Husö lämnats bort, men även det nya förslaget till generalplan kolliderar med Natura 2000. Den 2 april gav Ely-centralen ett Natura-utlåtande där man bl.a. konstaterar att "Östersundomin yhteisellä yleiskaavalla on yksistäänkin LSL 66 §:ss tarkotettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet (FI0100065) Natura 2000 -alueen luontoarvoihin."

Ely-centralens utlåtande fick uppmärksamhet då Helsingfors stadsplaneringsnämd i tisdags gav ett utlåtande till stadsstyrelsen. I utlåtandet noteras bl.a. följande:

Natura-arvioinnin johdosta kaavaehdotuksen hyväksyminen voi edellyttää LsL:n säännösten mukaan valtioneuvoston päätöstä siitä, että kaavaehdotus on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä vaihtoehtoista ratkaisua ole. Valtioneuvoston tulee päätöksessään myös määrätä luonnonarvoille aiheutuvien heikennysten korvaamiseksi tarvittavista ympäristöministeriön toimenpiteistä. 

Även om statsrådet skulle komma fram till att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom, så är det EU som har sista ordet. Det går knappast att bevisa att det inte finns alternativ.

Inför stadsplaneringsnämndens möte publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kasvu itään uhkaa tyssätä" (på tidningens webbplats uppdaterad till "Soininvaara väläyttää Östersundomin palauttamista Sipoolle"). I artikeln publiceras nämndens viceordförande Osmo Soininvaara, som säger att "Nyt pitää miettiä, mitä Östersundomilla tehdään vai annetaanko se takaisin Sipoolle." Soininvaaras kanske inte helt seriöst ämnade uttalande väckte stor uppmärksamhet och resulterade bl.a. i enkäter med frågan om Östersundom borde återlämnas till Sibbo. (Se "Soininvaara ehdottaa Lounais-Sipoon palautusta" och "Borde Sibbo få Östersundom tillbaka?",)

Redan 2013 noterade Soininvaara i Borgåbladet att "Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem." (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Helsingfors har efter inkorporeringen köpt mark i Östersundom för ett högt pris, men det är oklart om investeringarna kommer att ge utdelning. Klart är däremot att största delen av den "färdiga tomtmark" som Helsingfors ägde före inkorporeringen och enligt beskyllningar mot Sibbo inte fick bebygga kommer att förbli obebyggd.

Budbärare. Den 23 november 2014

Helsingfors stadsplaneringsnämnd tog på sitt möte i tisdags ställning för det nya planförslaget för Östersundom. Vid mötet lade Osmo Soininvaara fram två motförslag, varav det ena gällde ytterligare Natura utredningar och det andra utredning om en snabbare kollektivtrafikförbindelse. Inför stadsplaneringsnämndens möte skrev Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Onko aika kulkenut Östersundomin ohi?", där man bl.a. kan läsa följande:

Kun Östersundom kuntaministeri Hannes Mannisen aloitteesta liitettiin Sipoosta Helsinkiin, olin monen muun mukana innostunut mahdollisuudesta rakentaa hieno pientaloalue vastapainona pientalojen hajarakentamiselle siroteltuina pitkin Uudenmaan savipeltoja. Siihen aikaan Nurmijärvi-ilmiö oli voimakkaimmillaan. ...
Sitten on tapahtunut paljon asioita, joiden vuoksi hanke ei ole enää yhtä innostava. ...
.. eikä Natura-arvoja ole silti onnistuttu uusiempien selvitysten mukaan riittävästi varjelemaan. ... asiasta tullaan valittamaan EU-tuomioistuimeen saakka, Tuomioistuin on lähes aina kieltänyt Naturaa uhkaavat hankkeet. Siksi koko Östersundomin kaavoitus on epävarmaa.

I ett svar till en kommentar till bloggen skriver Soininvaara följande:

Aloite Helsingille hakea osaliitoksesta tuli Hannes Manniselta. Tiedän, koska oli viestinviejä. Tai siis yksi niistä.

Soininvaara har hävdat det samma förut (se "Statsmakten. Den 10 augusti 2014"), men påståendet är ändå anmärkningsvärt. Det var uttryckligen Helsingfors stad och Jussi Pajunen som i början av år 2006 officiellt tog initiativet till inkorporeringen i samband med den förra kommunreformen Paras (KSSR). När förhandlarna inte lyckades uppnå enighet om Paras erbjöd kommunminister Hannes Manninen (c) sydvästra Sibbo åt Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen, som i egenskap av medlem i Manninens "strukturgrupp" var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare. Att Soininvaara fick fungera som "sändebud" beror på att även han var med i strukturgruppen, som förhandlade om Paras-ramlagen.

I tisdags ordnades det framför Riksdagshuset en demonstration för flygfältet i Malm. En som delog i demonstrationen var Sibbo kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som i ett annförande bl.a. sadde följande:

Vuonna 2006 silloinen pääministeri Matti Vanhanen näki Malmin lentokentän mahdollisen asuntotuotannon vaihtoehtona Helsinki-Sipoo rajansiirrolle. Kun alueen kaavamuutos oli vastatuulessa, Helsingin silloinen hallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori sanoi sen erittäin selkeästi: jos Malmia ei voi rakentaa niin Helsinki tarvitsee lisämaata Sipoosta.
Rajansiirto toteutettiin mutta silti Malmin aluetta aiotaan ottaa pois nykyisestä käytöstä. Tämä ei ole oikein!

Statsmakten. Den 10 augusti 2014

Osmo Soininvaara har den senaste tiden skrivit ett antal blogginlägg om idealisk sammhällstruktur. Den 2 augusti publicerade han ett inlägg med rubriken "Ihanteellinen yhdyskuntarakenne (5) Puutarhakaupunki", som direkt berör Östersundom.

Hienoin ja kunnianhimoisin suunnitelma moderniksi puutarhakaupngiksi oli Matti Visannin suunnitelma Östersundomiin. Siitä olisi toteutuessaan tullut käänteentekvä vaihtoehto pientaloasumista tavoitteleville. Valitettavasti arviot Natura-alueesta tuhosivat koko suunnitelman. Olen pahoillani Matti Visannin puolesta ja suuresti harmissani tapahtuneesta. Östersundomin alueen liittäminen Helsinkiin tapahtui alunperin valtiovallan ehdotuksesta, mutta sen jälkeen valtio rajasi liitettävän alueen niin, ettei siihen saa aikaan järkevää kaupunkirakennetta.

Matti Visantis planer föll knappast bara på Natura-områdena, men det är lätt att skylla på Natura, då Helsingfors inte uppfyller sina löften om i raskt takt bygga ut metrolinjen till Östersundom. Soininvaara bör nog veta att initiativet till inkorporeringen inte alls kom från "statsmakten", utan från Helsingfors. Ursprungligen togs initiativet från några samlingspartistiska helsingforspolitiker och tjänstemän. Samlingspartiet i opposition de avgörande åren 2005-2007, men kommunreformen KSSR (Paras) bereddes i en "parlamentarisk" grupp, där även oppositionen var representerad. I samband med KSSR gjorde Helsingfors stad kravet att "Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen." Helsingfors lyckades även få Samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen att formellt ställa sig bakom kravet.

En annan sak är att centerministerarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors i utbyte mot att några Helsingforspolitiker med rikspolitiskt inflytande skulle godkänna förslaget till Paras-ramlag i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR. Det var även centerministrarna som uppmanade Helsingfors att just veckan före midsommaren år 2006 ta beslutet att lägga fram en framställning till ändring i kommunindelningen. I Borgåbladet den 31 september 2013 berättar Soininvaara att det var Manninen som tog kontakt med honom och tyckte att han skulle "tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering". (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Det var även statsmakten via inrikesministeriet och kommunminister Manninen som formellt tog initiativet till den särskilda kommunindelningsutredning som gjordes i Pekka Myllyniemis namn.

I sitt blogginlägg beklagar Soininvaara än en gång att Helsingfors endast fick knappt 3 000 hektar i enlighet med Myllyniemis förslag och inte de 5 000 som Helsingfors gjorde anspråk på i sin egen framställning från juni 2006. Manninen torde dock aldrig ha lovat Helsingfors mera än 3 000 hektar. Att Helsingfors helt oförberett lade fram en katastrofalt bristfällig framställning på en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område av sydvästra Sibbo torde i själva verket delvis vara Soininvaaras förtjänst. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".)

Min insikter i finska räcker inte till för att jag skulle vara säker på vad Soininvaara syftar på med "valtio rajasi liitettävän alueen". Kanske syftar han rent av på bedömningarna gällande Natura-områdena. Trots allt finns det flera "statsmakter" eller lite maktfördelning även i Republiken Finland. Då det uttryckligen var ett par centerministrar och inte "statsmakten" i allmänhet som lovat Östersundom åt Helsingfors, fick Centern ta hand om miljöministerportföljen i regeringen Vanhanen II. Det räckte dock inte för att möjliggöra en exploatering av Natura-områdena.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.

Fel form. Den 20 oktober 2013

I blogginlägget "Kompromiss. Den 6 oktober 2013" skriver jag om en intervju med Osmo Soininvaara i Borgåbledet den 31 september. Texten, som har rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"), berör flera frågor som är relevanta för ämnet för denna blogg. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram följande textavsnitt:

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

Det verkar som om redaktören missat någonting, när hon skriver att enligt Soininvaara "formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje." Soininvaara har tidigare uttryckt åsikten att den ideala stadsstrukturen är cirkelformad, men han har även visionerat om ett pärlband av stadssamhällen i Östersundom och sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007".) Nu tror Soininvaara inte längre på pärlbandsmodellen. I ett blogginlägg med rubriken "Tulevaisuuden asuntorakentamisen haasteet: onko Vantaalla ratkaisun avaimet?", skriver Soininvara den 16 september följande:

Olen ollut aiemmin voimakas nauhakaupungin kannattaja, mutta tämä uusi vapaa-aikakeskeinen suuntaus ja seudun kasvu molemmat heikentävät nauhakaupungin toimintaa. Nauhakaupunkia pitkin pääsee lähiöistä keskustaan, mutta ylivoimaisesti nopeimmin kasvaa poikittaisliikenne nauhalta toiselle. Nauhakaupunki toimii vain, jos nauhoilla matkustetaan nukkumaan ja keskustassa ollaan täissä, eikä tämä toimi enää.

Istället för pärlband från centrum åt olika håll går Helsingfors nu i den nya generalplanen in för en modell som kunde liknas vid ett spindelnät.  I visionen för Helsingfors generalplan 2050 satsar man på den tvärgående trafiken i form av tre jokerlinjer. Området som Soininvaara enligt Borgåbladet har fel form torde vara inkorporeringsområdet, men det är inte området i sig som har fel form eller är allt för smalt. Det är den del av Östersundom som lämpar sig för bostadsbebyggelse som är allt för smalt för en metrolinje, men framförallt ligger inkorporeringsområdet på fel ställe i förhållande till det övriga Helsingfors. Helsingfors skulle istället ha behövt inkorporera delar av Esbo för att kunna planera en bra samhällsstruktur. Till en metrolinje bör man kunna ta sig via tvärgående kollektivtrafikförbindelser.

I sitt blogginlägg ifrågasätter Soininvaara även andra argument för inkorporeringen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med utflyttningen från Helsingfors och huvudstadsregionen till kranskommunerna. Det hette att bebyggelsen spritt sig norrut och österut för att Helsingfors inte kunnat växa österut. Det verkliga bekymret var att goda skattebetalare, som ville bo i egnahemshus, flyttade till bl.a. Nurmijärvi, vilket föranledde begreppet Nurmijärvi-ilmiö. Östersundom skulle erbjuda småhusbebyggelse inom Helsingfors gränser. Enligt statistik som Soininvaara presenterar i sitt blogginlägg har trenden vänt, i själva verket redan före år 2006.

Kompromiss. Den 6 oktober 2013

 Borgåbladet 31.9 2013 s 4

Borgåbladet publicerade den 31 september en på flera sätt anmärkningsvärd intervju med Osmo Soininvaara under rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"). För det första kommer Soininvaara med lite ny information om händelseförloppet år 2006:

Men man ska komma ihåg att det inte var Helsingfors som drev på inkorporeringen av Östersundom. Det var den då sittande Kiviniemi-regeringen.

Osmo Soininvaara kom att ha en egen roll i den affären.

– Det var kommunminister Hannes Manninen (C) som tog kontakt med mig. Han tyckte att jag skulle tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering. Så jag gjorde det.

Soininvaaras uppgifter är intressanta, men delvis felaktiga. Det var nog Helsingfors och Jussi Pajunen som drev på inkorporeringen, men det var centerministrarna Hannes Manninen och Mati Vanhanen som hade bråttom med ett initiativ i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara satt med i Manninens strukturgrupp och representerade De gröna i förhandlingarna om KSSR. Det torde ha varit Soninvaara som informerade Pajunen om att det snabbt behövdes ett initiativ på ett 5 000 ha stort område. Det behövdes i utpressningssyfte, fast Soininvaara torde inte ha känt till detta syfte. Soininvaaras uppgift var även att få De gröna i Helsingfors och Vanda bakom initiativet.

För det andra låter Soininvaara förstå att inkorporeringen av Östersundom var en missräkning:

nu efteråt verkar det som om Soininvaara skulle ha ångrat sig.

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

För det tredje menar Soininvaara att kommunreformen kommer att bli ett fiasko:

Alla regeringens övningar med sammanslagningar och metropolplaner har tröttat ut Soininvaara.

– Jag är nog väldigt pessimistisk. Det blir nog ingenting. Efter nästa riksdagsval görs allt om och då kommer landskapsmodellen.

Soininvaara utgår från att Centern vinner valet och dammar av sitt krav på starka landskap.

I fredags publicerade finansministeriet lika väl ett pressmeddelande med rubriken "Beredningen av metropollagen inleds" ("Metropolilain valmistelu käynnistyy"). Finansministeriet informerar här om att man samma dag tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av lagstiftning som gäller metropolförvaltning. Dessutom berättar man att det inom metropolområdet inleds en särskild kommunindelningsutredning. Fastän finansministeriet bara "föreslår" att en särskild kommunindelningsutredning skall "inledas i syfte att säkerställa ett övergripande perspektiv för hela området", tar man ställning till vilka kommunsammanslagningsalternativ utredningen skall gälla:

Den särskilda kommunindelningsutredningen ska gälla kommunsammanslagningsalternativ mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Tusby. Vichtis kommun ska också få möjlighet att delta i utredningen.

Motiveringen är att "Dessa kommuner ingick i de utredningsalternativ som föreslogs i förhandsutredningen för Helsingfors och Vandas del tidigare i år." Den formella orsaken till den särskilda kommunindelningsutredning är att Helsingfors och Vanda inte har hittat villiga kommuner att bilda utredningsområden med. Helsingfors skulle visserligen ha önskat utreda tillsammans med Vanda, men Vanda vill inte. Vanda skulle i sin tur ha velat utreda tillsammans med Kervo och Tusby, men Kervo och Tusby vill inte. Finansministeriets "förslag" är torde främst välkomnas av Helsingfors, men Vanda publicerade på fredagen ett meddelande med rubriken "Vantaa tyytyväinen metropolilainsäädännön valmistelun ja erityisen kuntajakoselvityksen käynnistymiseen" där det heter att "olemme tyytyväisiä siihen, että Vantaan rooli metropolialueen kehyskuntien työssäkäyntialueena otetaan huomioon valmistelussa." I Vanda torde man vara speciellt nöjda med att Tusby och Kervo tagits med. I övrigt lär Vandas linje här stämma överens med socialdemokraternas linje. Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Vantaa ja Helsinki kiskaistiin takaisin kuntaliitospeliin" följande:

Kuntien määrä on kompromissi: Sdp ajoi koko alueen kattavaa uutta selvitystä, Kokoomukselle olisi riittänyt Helsinki, Vantaa ja Sipoo.

Helsingin Sanomat bekräftar här att det är Samlingspartiet som drivit på en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. För Sibbos del är det en delseger att Samlingspartiet inte här fick sin vilja igenom. Att samtliga åtta berörda kommuner skulle gå samman är inte realistiskt. Det kan ändå finnas en risk att en den särskilda kommunindelningsutredningen resulterar just i det alternativ som Samlingspartiet föredrar.

Soininvaara och De gröna. Den 24 augusti 2010

På YLE Östnylands webbplats kan man ta ställning i metrofrågan. Tillsvidare är det inte många som har ansett att metro till Majvik är en bra idé.




Osmo Soininvaara har igår publicerat ett blogginlägg, "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 26.8.2010", där han igen behandlar den gemensamma generalplanen. Jag citerar ur inlägget:

Yhteinen yleiskaava Östersundomiin

Pöydältä. Tässä asiassa hiertää päätöksenteko. Voivatko luottamusmiehet vaikuttaa asiaan lainkaan ennen kuin on liian myöhäistä enää vaikuttaa. Hankala yhteentörmäys luonnonsuojelun ja terveen kaupunkirakenteen kanssa. Yhteiseen suunnitteluun olisi pitänyt ottaa myös Söderkullan alue, koska se vaikuttaa merkittävästi raideratkaisuun. Tällainen koordinointi kuuluisi tietysti maakuntaliitolle, mutta se elää kovin toisessa todellisuudessa.

Blogilla esitetty kritiikki hidasta metrolinjausta vastaan sai minut mietteliääksi.

I söndags skrev han ett annat blogginlägg, "Helsingin seudun kasvu", där Helsingfors östexpansion behandlas. På Soininvaaras blogg hittar man även en hel del intressanta kommentarer.


När det gällde Sibbofrågan och nu när det gäller östmetron har De gröna i Helsingfors varit i kollisionskurs med naturskyddsorganisationerna. Detta torde främst vara Soininvaaras förtjänst, eftersom han satsat sin auktoritet på att förespråka inkorporeringen och östmetron. Östmetron, eller snarare den massiva bebyggelse som en metrolinje skulle förutsätta, är ett hot mot Sibbo storskog och Östersundom fågelvatten. Jag har tidigare noterat att De gröna i Helsingfors speciellt i landskapsstyrelsen motarbetat ett skydd av Sibbo storskog. (Se "Berättigad kritik. Den 7 augusti 2010" och "Ingen brasa utan eld. Den 12 augustri 2010".) Vad jag inte tidigare noterat är att Soininvaara, som inte är medlem i styrelsen, i egenskap av första viceordförande i fullmäktige för Nylands förbund, själv deltog i styrelsemötet i april där Nylands förbund gav sitt utlåtande om alternativen till en nationalpark i Sibbo storskog. I en artikel med rubriken "Vihreät ja Soininvaara naturaa jyräämässä", som i våras publicerades i Suomen luonto, har Mikko Niskasaari beskrivit Soininvaaras och De grönas agerande i landskapstyrelsen:

Kun Uudenmaan maakuntavaltuuston otti huhtikuussa kantaa Sipoonkorven kansallispuistoon, laajinta vaihtoehtoa kannatti vain yksi valtuuston vihreistä jäsenistä. Voimakkaimmin esitystä vastusti kokouksessa vihreiden pääideologiksi mainittu entinen kansanedustaja Osmo Soininvaara. Hän vastusti erityisen jyrkästi vihreitä käytäviä alueen eteläosissa, siellä missä Sipoonkorven metsät yhtyvät Östersundomin merenlahtiin, jotka ovat linnustonsuojelualueita, ja sellaisina natura-alueiksi muodostettuja.

När det gäller hör Östersundom fortfarande till Sibbo. Yle Östnyland publicerade igår en nyhet med rubriken "Bussolycka i Sibbo" (som dock senare ändrades till "Bussolycka i Östersundom") medan Helsingin Sanomat skrev att bussen som körde ut var på väg till Landbo i Sibbo (Sipoon Landbohon).



Arbetet med den kontroversiella förbättringen och förlängningen av Husövägen har nu kommit så långt att följande steg är att inleda bygget av den helt nya vägsträckningen på ändan av udden.

Sipoon metro. Den 18 maj 2010

Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:

1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:

Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.

För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.

Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:

Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.

Kommunindelningsutredare. Den 20 november 2009

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Osmo Soininvaara och Markku Lehto kommunindelningsutredare för Lahtisregionen". Enligt pressmeddelandet har förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi idag utnämnt politices licentiat Osmo Soininvaara till huvudansvarig utredare och politices doktor Markku Lehto till biträdande kommunutredare. Lehto har tidigare varit bl.a. ordförande för arbetsgruppen för beredning av social- och hälsovårdstjänster i samband med KSSR. Soininvaaras mandatperiod börjar idag och han får ett drygt år på sig att tillsammans med Markku Lehto utreda förutsättningarna för sammanslagningar av kommuner i Lahtisregionen. Yle berättade redan i september att Soininvaara och Lehto var aktuella som utredningsmän, men de berörda kommunerna måste få tid på sig att höras. Det var bara i fallet Sibbo som man inte ansåg det nödvändigt eller möjligt att ge Sibbo kommun tid för att höras. Nedan en insändare i Sipoon Sanomat från år 2001:

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Fennomanin lever och frodas i bloggosfären". Att fennomanin frodas på nätet har vi som på nätet följt med fallet Sibbo minsann fått iakta, men de kränkande fennomanska åsiktsuttringarna som Sibboborna och finlandssvenskarna fick utstå i samband med Sibbofrågan förefaller relativt milda jämfört med kommentarerna till artikeln "Ruotsinkielisten nokkanainen: Ahvenanmaa saattaa irrottautua Suomesta", som Helsingin Sanomat publicerat idag.

Arkiverat: Osmo Soininvaara. Den 30 juni 2009

nyckelord: Soininvaara

Osmo Soininvaaras roll i fallet Sibbo är knepigt att bedöma, eftersom han utövat stort inflytande genom andra representanter för De gröna och speciellt via Otto Lehtipuu. Av indirekt betydelse är det att Soininvaara år 2005 starkt förespråkade bostadsbebyggelse på Sandhamn. I detta skede argumenterade Soininvaara visserligen mot en exploatering av Östersundom. Ett år senare var det förslagna området på 5 000 hektar egentligen för litet för Soininvaara, som hade önskat att Helsingfors inkorporerat ett område som motsvarat "Ilaskivis förslag" och som inkluderat en betydligt större del av Sibbo storskog. Soininvaara var inte alls tillfredsställd med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag på knappt 3 000 hektar stort område. Att Helsingfors markegendom i sydvästra Sibbo huvudsakligen råkar befinna sig innanför detta område har ur Soininvaaras perspektiv ingen större betydelse. Soininvaara föreställde sig istället att bebyggelsen skulle koncentreras längs en metrolinje från östra Helsingfors ända fram till Söderkulla. Frågan är om det inte i hög grad var Soininvaaras förtjänst att Helsingfors i juni 2006 helt oförberett lade fram ett förslag på ett 5 000 hektar stort område. I de hektiska förhandlingarna i juni 2006 gick Soinvaara och De gröna inte med på en framställning gällande ett mindre område, speciellt som kommunminister Hannes Manninen redan hade lovat stöda en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område ...

För att bedöma Soininvaaras betydelse är det även av stor betydelse att notera att han var medlem i strukturgruppen som förhandlade om kommunreformen.

Prat. Den 30 juni 2009

Caspar Berntzen är gäst i dagens avsnitt av programmet Sommarprat i Radio Vega med sändningar 11:03 och 21:10. Hur mycket programmet handlar om fallet Sibbo vet jag inte. Berntzen blev själv lokalpolitiker som en följd av inkorporeringen, men som jag ser det har han lång dragit helt felaktiga slutsatser av fallet Sibbo. Kanske beror det på att han inte följt med min blogg.

Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Beslut i ersättningstvisten nästa år ". Nyheten är dock endast att kommunstyrelseordförande Eero Seppänen "tror att beslutet är att vänta i början av nästa år". Lyssna även till audioklippet "Eero Seppänen, kommunstyrelseordförande i Sibbo".

Osmo Soininvaara har i sitt senaste blogginlägg med rubriken "Korruption kallein hinta on yhdyskuntarakenteen vaurioissa" kommenterat planläggningen i Esbo och Sibbo. Jag citerar ur inlägget:

Kaavoituspäätösten hankkiminen puoluerahoituksen turvin ei ole vain moraalinen ongelma. Jos kaava on yleisen edun mukainen, sen pitäisi toteutua ilman päättäjien voiteluakin. Voitelua tarvitaan, kun halutaan tehdä yleisen edun vastainen päätös. Se, että kaavoitukseen liittyvä korruptio - tai sen lievemmät esimuodot - vaikuttavat kielteisesti yhdyskuntarakenteeseen, on lopulta paljon isompi ongelma kuin korruptioon liittyvät moraaliset ongelmat. Espoon kaavoitus 1970-luvulla on surullinen esimerkki siitä, mitä puoluerahoitusvetoisesta kaavoituksesta seuraa. ...

Varmaankin Espoon päätöksenteko on noita päivistä siistiytynyt, mutta sama meno jatkuu monissa kehyskunnissa. Poliitikkojen ja puolueiden lahjonnasta ei tarvitse olla kyse. Voi olla suorastaan ideologisia syitä suosia joitakin maanomistajia. Vaikka tarkoitus olisi hyvä, lopputulos on aivan yhtä paha, koska kaavoitusta ei ohjaa pyrkimys järkevään yhdyskuntarakenteeseen, vaan rakennusoikeutta jaetaan sen mukaan, missä kukin maata omistaa. Silmiin pistävää kuitenkin on, kuinka maanomistusolot ohjaavat kaavoitusta esimerkiksi Sipoossa, jossa tehdään yhä tolkuttomia yhdyskuntarakennetta tuhoavia ratkaisuja. Jokainen ruotsinkielisen suvun omistama kartano näyttää ansainneen oman omakotikaukionsa, joille ei ole mitään terveestä yhdyskuntarakenteesta nousevaa perustetta.

Fallet Sibbo

Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Valtio kallistumassa Malmin kentän säilyttämisen puolelle". Det är uttryckligen representanter för statsmakten som överväger ett bevarande av flygfältet i Malm. Helsingfors stad vill fortfarande flytta flygverksamheten, men man medger att inkorporeringen av Östersundom förändrat situationen. Jag citerar ur artikeln:

>>Helsingin kaupunki haluaa yhä siirtää lentokentän pois Malmilta ja rakentaa alueelle asuntoja.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen (kok) mukaan paine Malmin rakentamisesta on kuitenkin helpottanut, kun Helsinki on saanut rakennusmaata Sipoosta ja vanhoilta satama-alueilta. <<

Tle har middagstid publicerat en notis med rubriken "Malms flygfält bevaras?". Jag citerar ur notisen:

>>Nu ska Kommunikationsministeriet utreda om det är möjligt att hålla kvar Malms flygfält i Helsingfors. Området behövs kanske inte längre för bostadsbyggande eftersom huvudstaden har fått ny tomtmark i och med annekteringen av sydvästra Sibbo och då hamnverksamhet har flyttats från centrala Helsingfors till Nordsjö. <<

En som knappast uppskattar att Helsingfors lägger ner en efter annan plan med motiveringen att inkorporeringen av Östersundom förändrat läget är viceordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd, Osmo Soininvaara (grön). Soininvaara har ett betydligt större lokalpolitiskt inflytande än vad hans förtroendeuppdrag medför. Soininvaara hade varit en självskriven stadsfullmäktigeordförande, men han valde att ge uppdraget åt sin förtrodda arvtagare, Otto Lehtipuu. Soininvaara utövar även ett öppet inflytande genom så gott som dagligen skriva blogginlägg. Soininvaara har i flera inlägg på sin blogg berört planeringen av Östersundom. Speciellt har han gjort det i inlägget "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars.

Soininvaara inleder inlägget med en förklaring till varför Östersundom inkorporerades:

>>Sipoon Östersundom liitettiin Helsinkiin kaupunkirakenteen tervehdyttämiseksi - siis jotta ihmiset eivät joutuisi muuttamaan nurmijärville vaan pääsisivät järkevälle etäisyydelle hyvien joukkoliikenneyhteyksien varaan. ...

Tarkoitus oli, että sitä rakentamista, jota oli suunniteltu nurmijärville, keskitettäisiin metron varrelle Östersundomiin.<<

Nurmijärvi, skrivet med liten begynnelsebokstav, står här för fenomenet som på engelska benämns Urban sprawl. Statsministerns hemkommun Nurmijärvi är skräckexemplet på oönskad spridning av bebyggelsen främst norr och väster om Helsingfors. Soininvaaras synpunkter stämmer överens med motiveringar i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. En annan sak är att det ur Myllyniemis rapport framgår att utredningsmannen inte förstått dessa motiveringar, som han kopierat ur Helsingfors stads egen utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Det är skäl att notera att varken bevarandet av Sandhamn i militärt bruk, som Helsingfors stadsplaneringsnämnds nuvarande ordförande Risto Rautava (saml) tillsammans med Jan Vapaavuori förespråkat, eller bevarandet av flygverksamheten i Malm, som Centern med Matti Vanhanen i spetsen förespråkat, utgjorde några officiella motiveringar till ändringen i kommunindelningen. I sitt ovannämnda blogginlägg noterar Soininvaara att syftet med inkorporeringen av Östersundom går förlorad ifall andra projekt i Helsingfors läggs ned som en följd av inkorporeringen. Jag citerar:

>>Jos ... Helsinkiin suunniteltu rakentamista siirretäänkin Östersundomiin, nurmijärville joudutaan rakentamaan yhtä paljon kuin lähtötilanteessa eikä koko Östersundomin liittämisestä Helsinkiin olisi lainkaan hyötyä nurmijärvettymisen ehkäisyssä vaan lopputuloksena on kaupunkirakenteen hajoaminen edelleen.<<

Fallet Sibbo.

Helsingfors nya stadsplaneringsnämnd. Den 17 februari 2009

Lantmäteriverket har uppdaterat sina grundkartor på Kartplatsen på Internet sedan årsskiftet. Inte oväntat går gränsen mellan Vanda och Helsingfors i enlighet med den kamerala indelningen vid Österleden. (Se kartan ovan.) Hade kommungränsen följt statsrådets beslut, så hade lanmäteriverket medgett att man begått ett fel. Nu kan man hävda att statsrådets beslut gav tolkningsmöjligheter. Ett sätt att kolla var den adminitrativa gränsen går vore att föreslå en ändring i kommunindelningen så att den administrativa indelningen stämmer överens med den kamerala. Då skulle man tvinga finansministeriet att ta ställning till vem som begått ett fel: lantmäteriverket, som anser att statsrådets beslut inte var entydigt, eller HFD, som låter förstå att beslutet var entydigt.

Det skall bli intressant att se om och när Helsingfors stadsplaneringskontor och stadsplaneringsnämnd skall våga ta med det 10 hektar stora området mellan Österledens gamla och nya sträckning i sin planering. Än så länge gäller byggnadsförbudet inte området norr om den gamla vägsträckningen.

Helsingfors stadsplaneringsnämn har en intressant sammansättning. Ny ordförande är Risto Rautava (saml), som tidigare varit stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. I inlägget "Sandhamn. Den 19 februari 2007" har jag noterat att det var Rautava som först förespråkande ett "öppnande" av gränsen till Sibbo, då Osmo Soininvaara (grön) och förre biträdande stadsdirektören Pekka Korpinen vill bebygga Sandhamn, där Rautava varit kommendör. Soininvaara, som gav stadsfullmäktigeordförandeposten till Otto Lehtipuu, är själv medlem i stadsplaneringsnämnden. Soininvaara anser fortfarande att Sandhamn bör frigöras för bostadsbebyggelse. Centern, som i sin tur ville bevara flygfältet i Malm, har inte längre någon plats i stadsplaneringsnämnden.

Fallet Sibbo

Soininvaara och Vapaavuori. Den 30 november 2007

I det senaste numret av Vihreä lanka, som utkom idag, ingår en artikel med rubriken "Paras-hankkeen pinnarit joutuvat valtion puhutteluun". Tidningen namnger "pinnarikunnat", bland dem Sibbo. Artikeln inleds med satsen "Kolmetoista kuntaa on pahasti jäljessä kunta- ja palvelurakenneuudistuksen puitteista ja velvoitteista." Vidare talas det i artikeln om "kolmannen luokan kolmetoista kuntaa". Man kan fråga sig vilket motivet var att pricka tretton kommuner, då man kräver ytterligare utredningar av hela 251 kommuner. När det gäller Sibbo är det ju inrikesministeriet som genom beslutet om en ändring i kommunindelningen bär skulden till att Sibbo inte uppfyller ramlagens villkor på ett befolkningsunderlag på ca 20 000.

Från grönt håll har man på senare tid uttalat sig i nedsättande ordalag om Sibbo. Speciallt Osmo Soininvaara har gått hårt åt Sibbo. Samtidigt har han strött lovord över bostadsminister Jan Vapaavuoris hårda linje. Jag citerar ur Soininvaaras blogginlägg från den 13 oktober:

Jan Vapaavuori uhkaa, että valtio puuttuu kuntien kaavoitukseen kovin keinoin jos nämä jatkavat yhdyskuntarakennetta hajottavaa kaavoitusta, joka todella lähestyykin ympäristörikosta. Näissä kermankuorijakunnissa on yleensä aika vanhva porvarienemmistö kaavoitusta toteuttamassa.

Vapaavuorelle ei riitä, että kaavoitetaan tiiviimpää yhdyskuntaa. Hän haluaa myös pois pientaloja ihannoivasta ajattelusta ja tilalle kunnon kerrostaloja. Tuotahan eivät edes Helsingin vihreät uskalla sanoa kuin kuiskaten. Helsingissä tehdään juuri asumisen ja maankäytön ohjelmaa, jossa kokoomus on voimakkaasti vaatinut lisää pientasloja.
...

Jos tämä johtaa siihen , että kokoomus erottaa Vapaavuoren, niin aina voi liittyä vihreisiin.

I det ovanciterade blogginlägget förundrar sig Soininvaara Vapaavuori, som bedrev valkampanjen "öykkärimäisiä oikeistomielipiteitä", kan driva riktigt "förnuftiga saker". Själv är jag inte så förvånad över att Vapaavuori kommer med uttalanden som Soininvaara gillar. Att Soininvaara och Vapaavuoris tankar möts kan delvis förklaras av att Vapaavuoris tal nu skrivs på miljöministeriet. Att Soininvaara öser beröm över Vapaavuori kan även ha att göra med att Soininvaara hoppas på att bli Hannu Penttiläs efterträdare som samarbetsdirektör vid SAD. För det behöver Soininvaara Samlingspartiets stöd, vilket inte är omöjligt. I Helsingfors måste Samlingspartiet kunna samarbeta med de gröna för att inte de gröna och socialdemokraterna, som ideologiskt står de gröna mycket närmare, skall bilda en allians och tränga ut Samlingspartiet. Att Soininvaara och Vapaavuori funnit varandra kan lika väl främst bero på att klimat- och miljöargumenten fungerar som redskap för Helsingfors maktpolitik och intressebevakning.

Soininvaaras avog mot Sibbo beror inte i så hög grad på vad Sibbo är, utan torde framför allt bero på vad Sibbo ser ut att bli. Om Sibbo skall kunna finansiera sin planerade oerhört snabba tillväxt, måste Sibbo, enligt Soininvaaras beräkning, locka till sig de bästa skattebetalarna och således vara en "kermankuorijakunta". Det är inte i Helsingfors intresse att Sibbo själv förverkligar Helsingfors visioner för Östersundom. Det var kanske bra att Sibbo visade beredskap att själv utvecka Östersundom, men för att minska på pressen från Helsingfors bör Sibbo huvudsakligen satsa på området kring järnvägen till Nickby. Det är skäl att notera att den nuvarande bostadsministerns syn på samhällsplanering stämmer relativt väl överens med Soininvaaras syn, medan den föregående bostadsministern Hannes Manninen hade en helt annan syn på hur samhällsstrukturen bör utvecklas.

Bilden ovan är från en presentation som den nuvarande samarbetsdirektören vid SAD förevisade den 22 oktober. Jag återkommer.

The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007

Christel Liljestrom har på morgonen publicerat ett blogginlägg, där hon beklagar sig över att hennes insändare inte blir publicerade. Jag citerar ur inlägget:

Helsingin Sanomat tar inte överhuvudtaget in mina insändare mera. Riktigt sur blev jag den gången förra våren då Hfors fullmäktige Kolbe skrev en nerrivande insändare som jag inte tilläts besvara.

Det aktuella svaret på Laura Kolbes insändare finns på Liljeströms webbplats. Liljeström har på morgonen även. med anledning av mott blogginlägg från igår, hunnit upplysa mig i min gästbok om att hon redan förra vårvintern lät Sibbo kommun utreda om Sibbo och Helsingfors har en gemensam markgräns vid Kantarnäs udde. En sådan landsgräns finns inte enligt markregistrets uppgifter. Gränsen vid Kantarnäs är en vattengräns, vilket den även förefaller vara enligt den karta som inrikesministeriet sände Sibbo kommun i början av juli. (Se ovan.)
Jag tror inte att det har någon större juridisk betydelse om Helsingfors och Sibbo har en gemensam landgräns vid Kopparnäs eller inte. Anslutningen av av Västerkullakilen (som hör till "stadsdelen" Västersundom) till Helsingfors är i ingen händelse motiverad och har lika lite som en hypotetisk landgräns på Kantarnäs udde någon betydelse för sammanhållningen av samhällstrukturen. Jag vill passa på att ännu en gång påpeka att man inte heller på inrikesministeriets nya karta har tagit hänsyn till att Österleden (Nya Borgåvägen) flyttats norrut vid anslutningen till Ring III. Detta torde betyda att den nya sträckningen av Österleden skulle förbli kvar i Vanda, ifall statsrådets gränsbeslut träder i kraft. Eftersom gränsen är ritad i samma färg som riksvägen och jag inte har inrikesministeriets kartra i digital form, kan jag inte avgöra om gränsen längs Österleden här alls har ritats ut.

Igår arrangerade Helsingin sanomat i Sanomahuset en debatt mellan det två återstående kandidaterna för posten som Pekka Korpinens efterträdare, Hannu Penttilä (sdp) och Osmo Soininvaara (grön). På plats var även Hufvudstadsbladet, som har publicerat en artikel med rubriken "Nya Korpinen väljs om två veckor". Jag citerar ur artikeln:

Båda skulle också associera till olika företeelser. Deras åsikter skilde sig inte nämnvärt och båda ansåg att annekteringen av Sibbo är rätt, fast Soininvaara tyckte att man borde införliva en ännu större bit. Båda tyckte att man ska bygga metro till Sibbo snarast möjligt, bostäder på Malms flygplats, riktiga skyskrapor och att försvaret borde avstå från Sandhamn i något skede.

Annekteringen av sydvästra Sibbo har för Centern presenterats som ett alternativ till bostäder på Malms flygplats, medan det för Samlingspartiet har varit ett alternativ till Sandhamn. Nu förefaller det som om Penntilä och Soininvaara båda vill befria så väl Sandhamn som Malms flygfält för bostadsbebyggelse. Intressant är det även att notera att Soininvaara tyckte att man borde införliva en ännu större bit av Sibbo. Jag har flera gånger på denna blogg noterat att det speciellt var Soininvaara (och de gröna i Vanda) som förutsatte att Helsingfors föreslog ett större område än ett område på 3000 hektar, som motsvarar Pekka Myllyniemis förslag. Det är märkligt att Soininvaara fortfarande anser att ett större område av Sibbo bör anslutas till Helsingfors. Även om det vora ett allmännt intressa att Sibbo storskog, i enlighet med Soininvaaras märkliga resonemang, skulle bevaras genom att ett område på 5000 hektar eller mera skulle anslutas till Helsingfors, så saknar Soininvaaras argument juridisk relevans. Det torde åtminstone delvis vara Soininvaaras förtjänst att Helsingfors i juni ifjol lade fram ett förslag på 5000 hektar, som helt uppenbart saknade juridiska förutsättningar.

Frågan är varför juristen Jan Vapaavuori inte upplyst Soininvaara om att förslaget på 5000 hektar helt saknade juridiska förutsättningar. Till denna fråga finner jag två möjliga svar, som kompletterar varandra: För det första hade Soininvaara knappast ställt sig bakom initiativet till en inkorporering, om inte alternativet på 5000 hektar hade varit aktuellt. Min bedömning är att Soininvaara avsiktligt lurades. Denna tolkning har även stöd i Ratasvuoris utredning. (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".) För det andra behövdes en bad guy och hotet på 5000 hektar för att tvinga Sibbo att frivilligt gå med på att avstå ett mindre område på 3000 hektar. Genom att Soininvaara och de gröna krävde 5000 hektar, skulle Vapaavuori själv kunna spela rollen som the good guy som nöjde sig med ett mindre område. Allt gick dock inte riktigt enligt noterna när det begavs sig i juni ifjol.

Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007

I Helsingin Uutiset ingick den 10 augusti en kolumn av Osmo Soininvaar a med rubriken "Valtio vetäytyköön pääkaupunkiseudulta". I kolumnen uttrycker Soininvaara sitt missnöje med att så väl Ringbanan som "Sibbometron" ser ut att fördröjas eller dröja. Jag citerar:

Viime viikolla kuulimme, että metrolla päästään Sipooseen aikaisintaan vuonna 2017 ja että valtio lykkää Kehärataa tärkeämpien liikennehankkeiden
tieltä. Ei hyvä.
...

Jos Lounais-Sipoota rakennetaan ensin kumipyöräliikenteen varaan, joudutaan tieverkko mitoittamaan suuremmaks,i kuin mitä lopulta tarvitaan. Uudet asukkaat eivät autoistaan luovu, kun heidät on ensin pakotettu hankkimaan kaksi autoa.

Jos metro on mukana alusta alkaen, asukkaiksi valikoituu painotetummin niitä, joiden työpaikat ja muut matkustustarpeet osuvat metroradan varrelle. Silloin myös kaupat ja muut palvelut sijoittuvat metroasemien läheisyyteen. Jos metro tulee joskus myöhemmin, sitä käytetään paljon vähemmän.

Soininvaara bekymrar sig alltså över de problem som skulle följa av att Sibbometron skulle bli klar först år 2017 eller senare, men han borde bekymra sig över att Sibbometron knappast någonsin byggs. Jag lovar äta upp min hatt ifall det går att åka metro till Östersundom år 2017. (En doktorshatt är den enda hatt jag äger.)

Soininvaara har även på sin blogg nyligen skrivit om Sibbometron. I blogginlägget "Metro Sipooseen nopeasti" från den 2 augusti är budskapet det samma som i kolumnen i Helsingin Uutiset. Blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" från den 1 juli är intressantare. Inlägget följs dessutom av en intressant och klargörande diskussion. Jag citerar ur själva inlägget:

Kuulun niihin, jotka iloitsevat valtioneuvoston päätöksestä liittää 30 neliökilometriä Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Tämä tulee johtamaan terveempään kaupunkirakenteeseen, niin ekologisesti kuin sosiaalisestikin.

Vielä iloisempi olisin ollut, jos valtioneuvosto olisi päättänyt liittää Helsinkiin alkuperäisen esityksen mukaisen 50 neliökilometriä niin, että raja olisi tullut Sipoonjoelle ja Sipoonlahdelle. Ingmannin tehtaat tosin olisi kohtuusyistä pitänyt jättää Sipoolle veroeuroja tuottamaan.

Isompi pala olisi ollut parempi - ei siksi, että Helsinkiin saataisiin enemmän asukkaita, vaan siksi, että olisi tukenut paremmin metroon perustuvaa nauhakaupunkia ja Sipoonkorven suojelua. Nyt kun Helsingin saama siivu on lyhyempi, on suuria paineita rakentaa se leveämmin. Leveämpi rakentaminen uhkaa sekä Sipoonkorpea että nauhakaupunkiarakennetta. Nyt riskinä on, että sekä Helsinki että Sipoo innostuvat rakentamaan Porvoonväylän pohjoispuolelle. Porvoonväylästä pitäisi tehdä raja, jonka pohjoispuoelle ei rakenneta lainkaan. Landbo siellä valitettavasti jo on, mutta lisää ei tarvita.

Jag har svårt att förstå Soininvaaras glädje över statsrådets beslut, då han själv konstaterar att det aktuella beslutet medför "risk" för att det byggs norr om Borgå motorväg. Jag frågar mig var Helsingfors annars skulle bygga. Det är ju norr om motorvägen som Helsingfors, enligt självaste statsministern, äger "färdig tomtmark". Området söder om motorvägen består till största delen av naturskyddsområden, vassbevuxen sankmark och annan låglänt mark. På Husö äger Helsingfors ett litet område där man i princip kunde bygga invid stranden, men området ligger fjärran från den tänkta metrolinjen.

Enligt Soininvaara hotar statsrådets beslut så väl "metroon perustuvaa nauhakaupunkia" som Sibbo storskog. Soininvaaras förslag till lösning är intressant: att Sibbo själv bygger metro från Östersundom till Söderkulla med tre stationer. Argumnetet är anmärkningsvärt emedan en central motivering för en annektering har varit att Sibbo inte har förutsättningar att bekosta en metrolinje till Östersundom. I sin rapport argumenterar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi att Sibbo i praktiken inte skulle ha råd att bygga en metrolinje. Därtill ser Myllyniemi andra problem med att Sibbo skulle delta i metroprojektet. Jag citerar ur rapporten:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Myllyniemis märkliga motivering till att alternativet VE1 inte är nog är i direkt konflikt med Soininvaaras förslag på metro till Söderkulla, men Soininvaaras vioner är sin tur helt orealistiska på andra grunder. Att Helsingfors aldrig planerade att dra metron ända fram till Sibbo å framgår ur Ratasvuoris utredning, där man utgår i från att det planerade banavsnittet är 6,3 km långt och om Helsingfors förslag på att annektera ett 5000 hektar stort område berättar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue."

Olika beställningar. Den 10 mars 2007

I dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori att Nickbymarken absolut ingenting har att göra med Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo. Det var ett orginellt synsätt. Kimmo Oksanen har under rubriken "Tassarna bort från Helsingfors" i dagens Helsingin Sanomat kommenterat miljöministeriets beslut att bevilja Sibbo kommun lov att inlösa den Helsingforsägda marken i Nickby. (Texten "Tassarna bort från Helsingfors" ingår även som ett blogginlägg på bloggen "Suurkaupungin hai". Oksanen tar inte fasta på att Helsingfors pantat på mark i Nickby för att ha en förhandlingstrumf i marktvisten om sydvästra Sibbo. Istället gör Oksanen, liksom rubriken antyder, miljöministeriets beslut till ett drag i en språkpolitisk fråga, fastän beslutet lika bra kunde tolkas som den sista spiken i kistan för Sfp:s dominans i Sibbo. För en vettig planering av Sibbo och speciellt för att man skall kunna ta i bruk järnvägsförbindelsen för persontrafik måste Nickby växa. I går kväll publicerade HS på webben en liknande kommentar av Oksanen med rubriken "Älkääs käpälöikö Helsinkiä!".

Miljöministeriets beslut kan ses som en delseger för Sibbo, men dagens Borgåblad svänger på det hela i en artikel med rubriken "Sibbo fick rätt att inlösa Nickbymark" och noterar att "Det har på sina håll ryktats att Sibbo får lösa in det här området, och så får Helsingfors i stället lov till annekteringen av sydvästra Sibbo." Christel Liljeström är dock av annan åsikt och noterar att "Det är två olika ministerier som behandlar frågorna."

Miljöministeriet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Miljöministeriet beviljade Sibbo kommun tillstånd till inlösning av Helsingfors mark i Nickby" ("Ympäristöministeriö myönsi Sipoolle luvan lunastaa Helsingin maita Nikkilässä").

I blogginlägget "Helsingfors anspråk är juridiskt ohållbart. Den 26 januari 2007" kommenterade jag att föreningen För Sibbo på föreningens hemsida förväxlat Myllyniemi med Manninen och rubriserat utredningsmannens förslag "Manninens grän" (på finska "Mannisen rajat") och "Manninens gränsförslag". Troligen var misstaget oavsikligt, för utredningen kommenterar man fortfarande med att notera att "Manninen har använt en gammal karta". Nu har föreningen delvis rättat till rubriken. Den nya rubriken lyder "Manninens/Myllyniemis gräns" (på finska "Mannisen/Myllyniemen rajat"). Rubriken "Manninens gränsförslag" finns fortfarande kvar på en undersida. Även om namnförväxlingen varit oavsiktlig, så träffar den i prick. Rubriken för Sibbo kommuns pressmeddelande från den 30 november var "Ministeri Manninen sai mitä tilasi".

Föreningen För Sibbo och Sibbo kommun torde ha rätt i att Pekka Myllyniemis förslag motsvarade minister Hannes Manninens önskemål, men min egen uppfattning är att vi här har en längre kedja av beställare och underleverantörer. Kedjan kunde t.ex. se ut så här: Helsingfors ledning beställde av Centern i Helsingfors, som bestälde av statsministern, som beställde av kommunministern, som beställde av utredningsmannen. Verkligheten är naturligtvis mera invecklad än så här.

En alternativ förklaring är att Pekka Myllyniemi fick sin beställning direkt från Helsingfors stadskontor. Och varför skulle han innte ha tagit emot en beställningen eller en bekräftelse av beställningen direkt från Helsingfors stadskontor, då han bevisligen tog emot en väsentlig del av själva rapporten därifrån? Myllyniemis förslag motsvarar det område som Pajunen och Vapaavuori på våren krävde att få av Sibbo. Dessutom har Myllyniemi tidigare gått Helsingfors ärenden och idkat ett nära samarbete med så väl Pekka Korpinen som Jussi Pajunen. I sitt utlåtande från den 10 januari skriver docent Erkki Mennola följande om de alternativa förslagen i Myllyniemis rapport:

Vaihtoehdot ja niiden ominaisuuksien selostukset on määritelty suunnittelijakielellä ja paikallisten yksityiskohtien hallintaa osoittaen. Näin ollen ei ole uskottavaa, että kysymys olisi Myllyniemen itsensä valmistelemista vaihtoehdoista.

Om beställningen som motsvarar Myllyniemis förslag (Alt. 2) i själva verket kom direkt från Helsingfors stadskontor, så återstår frågan varför Helsingfors ansökte om ett betydligt större område. Det finns olika möjliga förklaringar, som eventuellt kan komplettera varandra. En förklaring är att man måste ansöka om ett större område, för att regeringen senare skulle kunna anta ett "kompromissförslag". En förklaring som jag inte tidigare direkt spekulerat om är om Helsingfors eget förslag egentligen motiverades av att Osmo Soininvaara och De gröna inte skulle ha ställt sig bakom ett förslag som motsvarar Myllyniemis förslag.

De gröna torde inte ha informerats om att centerministrarna inte hade för avsikt att anta ett förslag på ett så stort område som Helsingfors ansökte om. Soininvaara hade i själva verket önskat ett förslag som motsvarade Raimo Ilsakivis inofficiella förslag från 1989. Enligt detta förslag skulle Sibbo ha fått behålla Ingmans fabrik, men istället skulle Helsingfors ha fått en större del av Sibbo storskog, vilket enligt Soininvaara skulle skydda skogen för att bebyggas av Sibbo! (Se De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007.) I själva verket kom Helsingfors att använda sig av Ilaskivis förslag endast vad gränserna i den inre skärgården beträffar. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.) Det förefaller som om förhandlingarna med de gröna ännu pågick då Helsingfors av förekommen anledning före midsommar plötsligt måste plocka ett förslag ur armen. Man kunde inte gärna komma med ett förslag som var identiskt med Ilaskivis. Om inte Ilsakivis ursprungliga förslag läckt ut, så hade förslaget i förnyad form visat sig vara gammalt och föråldrat genom att fastighetsgränserna förändrats sedan slutet av 1980-talet. Därför var man på Helsingfors stadsplneringskontor i brådskan tvungen att ta till linjalen och utnyttja naturliga gränser, d.v.s. Sibbo å och Sibboviken. Helsingfors torde dock ha informerat Myllyniemi om fördelarna med Ilaskivis förslag. Myllyniemi nämner själv dessa "fördelar" i sin rapport:

Gränsen skulle ha dragits så att Söderkulla, Sibboviken och Sibbesborg skulle ha förblivit en del av Sibbo. Enligt förslaget skulle också Sibbos största enskilda industrianläggning i Sibbo ådal ha förblivit en del av Sibbo kommun. Förslaget hade utarbetats så att Sibbo skulle ha förblivit en kuststad i enlighet med sin tradition.

Vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 försvarade stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, kommendör Risto Rautava (saml) användningen av Sandhamn i försvarsmaktens bruk och föreslog att "Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön." Följande månad skrev Soininvaara i en artikel med rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset:

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?
...
Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu.

Ett drygt år senare, den 15 juli skrev Soininvaara i en kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" följande:

Helsinki ei tarvitse rakentamiseen Sipoonkorpea vaan Lounais-Sipoon pellot ja rannat. Sipoonkorpea tarvitaan virkistysalueeksi. Sipoonkorven suojelusta pitää päättää samassa yhteydessä. Sehän jää pääosin Sipoon puolelle.

Där Soininvaara 2005 säger att havet är stängt för invånarna och ligger långt borta i Östersundom föreslår han 2006 att Helsingfors skall bebygga åkrarna och stränderna i Sydvästra Sibbo. Mellungsbackametron kunde i princip förlängas till Westerkulla och Västersundom åkrar i Vanda, men på det område i Sibbo som Myllyniemi föreslagit att skall inkorporeras med Helsingfors finns det inga åkrar eller stränder som lämpar sig för bebyggelse, åtminstone inte på Helsingforsägd mark. "Åkrarna i Sibbo" ligger antingen i Vanda eller så utgör de gammalt havsbotten och vassbevuxen sankmark. Stränderna är till största delen otillgängliga - såvida vi talar om området som motsvarar Myllyniemis förslag.

Det är möjligt att Soininvaara misstagit sig då det gäller Östersundoms lämplighet för bostadsbebyggelse. Den uppfattning han haft om Sandhams förträfflighet som bostadsområde kan ifrågasättas, men knappast har han misstagit sig så fatalt att han har tänkt sig att man kunde bebygga åkrarna och stränderna i Östersundom. Inte heller godkänner han att man bygger i skogen norr om motorvägen. Där kommendör Rautava föreslog att man skulle öppna gränserna till Sibbo för att ta Helsingfors markområden i bostadsbruk, förefaller Soininvaara mena att man skall lämna Helsingfors markägendom i Sibbo obebyggd! Istället vill Soininvaara huvudsakligen bebygga "åkrarna och stränderna" längre österut i Sibbo.

Soininvaara föreställer sig att de grönas starka ställning i Helsingfors skulle trygga Sibbo storskog, om sydvästra Sibbo inkorporerades med huvudstaden. Ett centralt argumenten för en annektering har lika väl varit att Sibbo inte velat och inte har resurser att bygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. Om Soininvaara har rätt, så finns det absolut inga lagliga grunder för en annektering av det område som Myllyniemi föreslagit. Dess värre torde han ha felbedömt sitt eget och de grönas inflytande i Helsingfors. De grönas stöd och synpunkter torde vara viktiga så länge annekteringen inte förverkligats, men i framtiden kan det vara normala majoritetsbeslut som gäller. Då man en gång ifrågasatt Sibbos uppriktighet i viljan att bebygga sydvästra Sibbo, kan det ändå vara på sin plats att även ifrågasätta upprigtigheten och enigheten bakom Helsingfors uttalade vilja att bebygga det aktuella området.

Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007

Jag har på denna blogg i inläggen "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006" behandlat Helsingfors före detta stadsdirektör Raimo Ilaskivis betydelse som inspirationskälla bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera sydvästra Sibbo. I Helsingin Sanomats månadsbilaga Kuukausiliite ingick i oktober 2004 en artikel med rubriken "Kaupunginjohtajien kertausharjoitus". På grund av artikelns aktualitet pubklicerades den på nytt i samband med bostadsmässan i Esbo förra sommaren. I artikeln förespråkar Ilaskivi en "hård linje" i förhållande till Sibbo. En väsentlig del av det som från Helsingfors sida sagts om annekteringen är direkt kopierat från Ilaskivis synpunkter i Kuukausiliite. Jag citerar ur artikeln:

Kun Ilaskivi 1980-luvun lopulla työsti selvityksiään, yksi keskeisestä ideoista oli jatka metroa itään Sipoon puolelle ja rakentaa sen pelloille suuri lähiökaupunki, Itäsalmi. Se oli Sipoolaisille järkytys, sillä Sipoossa halutaan säylyttää alueen maaseutumaisuus. Tämä on johtanut siiheen, että Helsingin seudun yksi mahdollinen kasvusuunta on poissa pelistä. Helsinki omistaa Sipoosta merkittäviä maa-alueita, mutta niitä ei suosta kaavioittamaan.
Tästä Ilaskivi hiiltyy taas kerran. Hänen mukaansa kyse on kielipolitiikasta: Sipoo haluaa pysyä ruotsinkielisenä.

I artikeln noteras att Nurmijärvi till skillnad från Sibbo lockat till sig massvis med nya invånare, vilket bekymrat beslutsfattarna i Helsingfors, då staden därigenom går miste om de bästa skattebetalarna. I artikeln behandlas även Nurmijärvifenomenet ur trafikproblemens synvinkel. Ilsakivi har dock en lösning som även torde tilltala Osmo Soininvaara. Jag citerar Ilaskivi:

Soininvaara ajatteli, että kaikki käyttävät omaa autoa ja kuluttavat bensaa. Minä olen aina lähtenyt siitä, että pitäisi saada sekä säteittäinen että kehittäinen julkinsen liikenteen verkko. Ei vältämättä maanteitä, vaan raiteita! Silloin Soininvaaran väite putoaisi pois.

I gårdagens Hufvudstadsblad berättades att Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) gjorde ett förbehåll till Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag: Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Det är svårt att hitta någon gemensam nämnare mellan Vapaavuori, Kalima och Soininvaara. Kalima är närmast en oförskämd översittare, medan Soininvaara är en tänkande idealist, som vill bära ansvar för samhällsutvecklingen. Jag har en känsla av att Vapaavuori gjorde gemensam sak med Soininvaara för att Soininvaaras och de grönas stöd av annekteringen är så viktig. Myllyniemis förslag ger inte möjligheter för Soininvaaras vision av sydvästra Sibbo, varför de gröna i Vanda starkt tagit avstånd från förslaget, som de anser hota Sibbo storskog.

Planerna på en inkorporering av sydvästra Sibbo är så kontroversiella att en stor politisk enighet är nödvändig för planernas förverkligande. De grönas stöd har varit helt nödvändigt, inte minst med tanke på partiets starka ställning i Helsingfors. För att få de gröna med sig har Soininvaara varit i en nyckelposition. Det är därför även troligt att stadens ledning nogrant lyssnat till Soininvaaras synpunkter i frågan. Kanske har man visat så stort intresse för Soininvaaras synpunkter att Soininvaara fått för sig att stadens ledning på allvar har för avsikt att i sydvästra Sibbo förverkliga hans visioner av ett modellsamhälle.

I Helsingfors stöds Soininvaara framför allt av spårvägsexperten Olli Lehtipuu, som varit omsorgsminister Soininvaaras specialrådgivare och åt vilken Soininvaara har testamenterat sina röster. Lehtipuu är den gröna fullmäktigeledamot som aktivast stött en anektering. Liksom Soininvaara är Lehtipuu medlem i landskapsfullmäktige flör Nylands förbund. På sina hemsidor har Lehtipuu en sida med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Sidan handlar dock huvudsaken om en annektering. Redan i januari i fjol publicerade Lehtipuu i Helsingin uutiset en artikel med rubriken "Säilytetään Sipoonkorpi", där han skriver följande:

Toiveet laajentaa pääkaupunkiseutua Sipoon puolelle ovat sinänsä perusteltuja. Asuntoja tarvitaan lisää, ja jako Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin vaikeuttaa kaavoitusta.

I själva verket handlar artikeln huvudsakligen om en annektering och behandlar endast i förbigående ett bevarande av "Sipoonkorpi". I juni publicerade Lehtipuu en artikel i Helsingin uutiset med rubriken "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua". I denna artikel, som lika så huvudsakligen handlar om en annektering, förespråkar även Lehtipuu ett småhusområde invid metron. Jag citerar:

Johtopäätös näistä faktoista on, että asuntoja tarvitaan lisää, ne pitää rakentaa mahdollisimman lähelle kantakaupunkia ja siten, että joukkoliikenteestä tulee todellinen vaihtoehto. Siksi valtuusto päätyi laajalla enemmistöllä esittämään Sipoon länsiosien liittämistä Helsinkiin. Helsinki ei pysty vastaamaan pientalojen kysyntään, eikä Sipoolla ole resursseja rakentaa metroa.

Alueliitos ei kiihdytä Helsingin seudun väestönkasvua, mutta se antaa mahdollisuuden ohjata kasvua ja asuntorakentamista kestävällä tavalla. Suunnittelun lähtökohdaksi pitää ottaa kaupunkimaiset pientaloalueet, jolloin voitaisiin yhdistää joukkoliikennekaupungin edut ja ihmisten toiveet omasta talosta ja pihasta.

Lehtipuu försöker här göra ett skydd av Sibbo storskog som ett argument för en annektering:

Helsinkiä on epäilty pyrkimyksestä rakentaa Sipoonkorpeen, mutta itse asiassa alueliitos vauhdittaa sen suojelua. Valtaosa Sipoonkorvesta kuuluu edelleen Sipooseen ja Vantaaseen. Jatkossa Helsinki keskittyy liitosalueen kehittämiseen ja pyrkii vähentämään maanomistustaan Sipoon puolella. Yksi keino voisi olla maanvaihto valtion kanssa siten, että Helsingin keskellä Sipoonkorpea omistamat maat liitettäisiin vireillä olevaan luonnonsuojelualueeseen.

För övrigt ser Lehtipuu annekteringen även som ett botemedel mot Matti Vanhanens och Jussi Pajunens ömma häl, Malm:

Mielenkiintoinen sivujuonne alueliitoksessa liittyy Malmin lentokentän tulevaisuuteen. Jos pientalotontteja saadaan Länsi-Sipoosta ja jos metron jatkaminen sinne toteutuu, lentokenttä voi rauhassa jatkaa toimintaansa ainakin nykyisen vuokrakauden loppuun, noin 30 vuoden ajan.

Lehtipuu lämnade vid stadsfullmäktiegemötet den 30 augusti in en motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi), där man mellan raderna kan läsa att grundandet av en nationalpark kunde finansieras genom byteshandel, om Helsingfors får annektera sydvästra Sibbo. (Se protokollet.)

De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007

För Sibbo rf har publicerat presentationen "Medborgarinfo 2007" (flash). I dagens Borgåblad ingår den andra artrikeln i en artikelserie med anledning av folkomröstningen om Pekka Myllyniemis förslag i söndag.

I måndagens blogginägg "Sandhamn. Den 19 februari 2007" citerade jag Osmo Soininvaara (grön), som ännu i april 2005 argumenterade mot stadsbebyggelse i Östersundom och sade att "Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle." Ett drygt år senare skrev han i Helsingin uutiset (15.7) "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia." Sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni inledde han med att säga att "Mielestäni meillä on tekeillä erinomainen päätös tai ainakin erinomainen esitys." I fallet Sibbo finns många mycket svårbegripliga detaljer. En av dessa är de gönas och Soinivaaras stöd av en annektering.

Hur kommer det sig att de grönas stora ideolog Osmo Soininvaara, som tidigare visat stor förståelse för finlandssvenskarna, Sfp och Sibbo, ingick en pakt med språkhetsare, som ville krossa "språkmuren" i öster? Hur är det möjligt de gröna i Helsingfors, som av samlingspartiser benämnts "pacifister", kom att stöda en annektering, så att kommendör Risto Rautava och överlöjtnant Jan Vapaavuri skulle få hålla kvar Sandhamn i militärt bruk? Hur kunde De Gröna, som mera än något annat parti förespråkat öppenhet, stöda ett projekt som kännetecknats av mygel och hemlighetsmakeri?

Ett centralt argument för en annektering av sydvästra Sibbo har varit att Sibbo kommun varit senfärdig och inte själv planerat Östersundom. I offentligen har man negligerat kommunens långtgående planer på en tätare bebyggelse från senaste vår. Jag misstänker att det är just dessa Sibbos egna planer på bebyggelse som fått Soininvaara och de gröna att vända kappan. Visserligen hade Soininvaara redan tidigare talat om möjligheter att utvidga stadssamhället till Östersundom, men i försiktiga ordalag. I de grönas gruppanförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 augusti 2001 sade Soininvaara följande:

Metron jatkaminen Mellunmäestä itään vaikkapa Söderkullaan saakka on niin ikään järkevä idea, jos Sipoon puolelle kaavoitetaan uusia pientaloalueita. Kaupunkirakenteen laajentaminen Sipooseen päin on kuitenkin varsin herkkä asia ja vaatii maltillista yhteistyötä naapurikunnan kanssa. Sipoonkorpi on joka tapauksessa jätettävä rauhaan.

Tanken på att dra metron ända till Sibbo å var alltså inte ny. Och en metrolinje fram till Sibbo å förutsatte även enligt Soininvaara att sydvästra Sibbo anslöts till Helsingfors. Sibbos egna alternativa planer från förra våren utgjorde ett hot mot Soininvaaras vision av ett pärlband av stadssamhällen längs metrolinjen. Istället skulle Sibbos egna planer, om de förverkligades, betyda ökad bilism. Dessutom hotades Sibbo storskog. Redan det lilla bostadsområdet Landbo norr om motorvägen har utgjort en nagel i ögat på Soinivaara och de gröna. Om Helsingfors skulle få hela sydvästra Sibbo fram till Sibbo å och Sibbo viken, skulle Helsingfors inte behöva bygga norr om motorvägen.

Där andra partier beskyllt Sfp för att utveckla Sibbo för långsamt, har Soininvaara tvärtom uttryckt bekymmer för hur det går för Sibbo när Svenska folkpartiet förlorar makten i kommunen. (Se artikeln "Helsinki ja Sipoo" i Suomen Kuvalehti 37/2006.) Med tanke på att Sibbo kunde gå samma väg som Esbo var det ytterst angeläget att göra Sibbo storskog till naturskyddsområde och nationalpark. I själva verket visade sig planerna på en annektering öppna helt nya möjligheter för nationalparksidén. De gröna i Vanda gick med på en kohandel där man avstod från Westerkullakilen mot löften om stöd för en nationalpark och spårtrafikförbindelser.

Före annekteringsbeslutet den 21 juni ifjol visste de gröna att ledande ministrar med statsministern i spetsen stödde förslaget på att Helsingfors skulle ansöka om att få inkorporera ett område som sträcker sig ända fram till Sibbo å. Vad man inte visste var att ministrarna inte hade för avsikt att ge Helsingfors hela detta område. I efterskott förefaller det uppenbart att det fanns en hemlig överenskommelse om att Helsingfors istället skulle få ett område som motsvarar Myllyniemis förslag Alt 2. Myllyniemis förslag betyder att Soininvaaras viosioner inte kan förverkligas. Dessutom utgör förslaget ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Det torde vara uppenbart att avsikten är att Helsingfors huvudsakligen skulle bygga bostadsområden norr om motorvägen.
Helsingfors stadsfullmäktige skall nästa onsdag ta ställning till Myllyniemis förslag. De gröna kommer kanske trots allt att stöda en annektering. De gröna är av socialpolitiska skäl måna om att Helsingfors inte förlorar goda skattebetalare. Efter att kommunindelningsitredarens rapport hade officiellt hade överlämnats och offentliggjorts den 30 november publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man konstaterade att de gröna i Helsingfors och Nyland har olika uppfattningar om Myllyniemis förslag. Ur de grönas ställningstaganden kan man utläsa att gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo i själva verket handlar om konkurrens och bristande samarbete mellan huvudstadsregionens städer.

Om det ännu är öppet hur de gröna i Helsingfors förhåller sig till Myllyniemis förslag, så torde det vara klart att de gröna i Vanda tar avstånd från förslaget. Åtminstone har Timo Juurikkala och ordföranden Laura Häggblom uttryckt en mycket samstämmig syn på sina respektive bloggar. Jag citerar först Juurikkala:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.
Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.
Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.
Positiivista selvitysmiehen esityksessä on se, että pääosa saaristosta sekä Ingmanin tehtaat ja Söderkullan seutu jää Sipoolle.

Sedan Häggblom:

Tänään selvitysmies Pekka Myllyniemi antoi esityksensä Helsingin ja Sipoon osakuntaliitosasiasta.
Ehdotus on kyllä pettymys. Helsinkiin liitettäisi alue, jossa on mukana paljon Sipoonkorven maita. Ehdotus vaarantaa Sipoonkorven kansallispuiston toteutumisen lisäämällä kaavoituspainetta arvokkaalle metsäalueelle.
Rakentamisen tulee kohdistua erityisesti Porvoonväylän eteläpuolelle.
On hyvä, että ehdotusalue on pienentynyt alkuperäisestä Helsingin esityksestä ja että mm Ingmanin tehtaat jää Sipoolle.

Häggblom kritiserar inte bara Myllyniemis förslag, utan fördömer även Helsingfors agerande. För övrigt har även Soininvaara betonat att Sibbo bör få behålla Ingamans fabrik. Soininvaara hade däremot gärna sett att ett ännu större område av Sibbo hade anslutits, än det som Helsingfors har föreslagit. Jag citerar ur diskussionsptotokollet från den 21 juni:

Toivon, että johonkin järjestelyihin Sipoon kunnan ja valtion kanssa päästäisiin siitä, että Sipoon korpi säilyisi. Olisin toivonut, että raja tältä osin olisi vedetty vähän enemmän pohjoiseen päin.

Soininvaaras tro på att Helsingfors skulle bevara Sibbo storskog bättre än Sibbo är märklig. Genom sitt annekteringsbeslut har Helsingfors dock föralett att Sibbo i panik ritat om utkastet till generalplan så att den nu faktiskt hotar storskogen betydligt allvarligare än den annars hade gjort.

Ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) har publicerats som bilaga till föredragningslistan för kommunfullmäktigemötet i Sibbo den 26 februari. Till utlåtandet bifogas bl.a. ett utlåtande av docent Toivo Pihlajaniemi från den 25 januari, som jag inte tidigare har noterat. I sin rapport stöder sig Myllyniemi i sin tolkning av lagen på Pihlajaniemi bok Kuntajakolaki selityksin. Till utlåtandet bifogas även Sibbo kommuns besvärsskrift 23.11.2006 till HFD, där denna blogg finns med på ett litet hörn.