Friluftleder utan terräng. Den 30 april 2012

 
I mitt inlägg "Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012" noterar jag att man vid planeringen av Östersundom inte har tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden.På webbplatsen Yhteinen Östersundom frågar en invånare i Landbo för en dryg vecka sedan "Tullaanko suunnitelmissa huomioimaan mitenkään nykyisiä alueen asukkaiden käyttämiä maastoreittejä?" Invånaren påpekar att många har flyttat till Landbo på grund av närheten till naturen och därför fortfarande har svårt att acceptera tvångsinkorporeringen. Signaturen "tiedottaja" har den 25 april svarat på frågan och hävdar att "Reitit sekä esimerkiksi katujen ja rakennusten sovittaminen maastoon uusilla rakentamisalueilla huomioidaan asemakaavoitusvaiheessa." Informatören påpekar att lokalkännedom om lederna i terrängen är nödvändigt i det skedet. Problemet är bara att det är svårt att planera friluftleder utan någon terräng eller några grönförbindelser.

Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012

I torsdags publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom förutom meddelandet "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset" en text med rubriken "Miten pienyritykset viihtyvät tulevaisuuden Östersundomissa?". Texten är ett referat av utredningen "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa", som publicerades i slutet av februari. Jag har på denna blogg behandlat utredningen i mitt inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012". I inlägget uppmärksammar jag framför allt planerna för området "Porvari", dvs Wästerkulla gårds åkrar söder om Österleden.. I rapporten kan man bl.a. läsa att "Porvarin alue on sijainniltaan ja yhteyksiltään koko alueen houkuttelevin". Det här säger man alltså i utredningen om ett område som Tapani Mäkinen hävdade att inte går att utveckla, då han för knappt sex år sedan förklarade varför Vanda frivilligt avstår från "Västerkullakilen". Om Västerkullakilen i själva verket har potential att bli en port till St Petersburg, så som det hävdas i rapporten, förefaller Mäkinen ha misslett Vanda till en synnerligen dålig affär.

t&t

I verkligheten gjorde Vanda inte en så dålig affär när man avstod från området söder om Österleden. Som ersättning finansierade staten bygget av Ringbanan, som inte bara betjänar trafiken till flygplatsen, utan även har stor betydelse för det nya bostadsområdet Marja-Vanda. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".) Mäkinen kan dock inte hänvisa till finansieringen av Ringbanan, eftersom den aktuella kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte tål dagsljus.

Att planerna på att exploatera området "Porvari" inte är rena fantasier framgår av att man för tillfället undersöker markgrunden på de lågbelägna åkrarna. Det kan noteras att det enligt Helsingfors geoinformationsservice denna gång inte är den geotekniska avdelning vid fastighetskontoret som undersöker grunden. Istället hävdas aktören vara "privat".

Ofta frågat men aldrig besvarat. Den 28 april 2012

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i torsdags ett meddelande eller en text med rubriken "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset". I texten hänvisar men till en sida eller längre text med rubriken "Usein kysyttyä". Jag vet inte när den sistnämnda texten är publicerad, men helt färsk är den inte. Här finns ändå några relevanta frågor och ännu intressantare svar.

En av frågorna lyder "Milloin alue asemakaavoitetaan? Mikä on alueen toteuttamisaikataulu?" Något egentligt svar får man inte på denna dubbla fråga. För det första noteras det att man kommer att göra detalplaneringen stegvis, ett delområde i gången. Därtill noteras det att detaljplaneringen kan inledas då generalplanen är klar, men att planeringen av de centrala delarna är beroende av besluten om förverkligande av spårvägstrafik. Eftersom besluten om förverkligande av spårvägstrafik kommer att dröja mycket länge, föranleder svaret en tilläggsfråga om i vilken ordning områdena kommer att detaljplaneras. På den aktuella sidan hittar man längs ner den dubbla frågan "Missä järjestyksessä alue asemakaavoitetaan? Kaavoittaako kunta yksityisten maata?" Svaret handlar uteslutande om den andra delfrågan och presenterar närmast planeringspolitiken i Sibbo.

Frågan om i vilken ordningsföljd områdena detaljplaneras negligeras helt och hållet. Mycket tyder dock på att man på Helsingfors stadsplaneringskontor har tänkt inleda detaljplaneringen på Björnö och Husö, som inte i högre grad påverkas av några beslut angående spårvägstrafik. (Se t.ex. "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".) Förfarandet är logiskt, speciellt som Helsingfors i första hand vill bygga havsnära villaområden för goda skattebetalare. Att börja planeringen i denna ända strider dock fullständigt mot de officiella argumenten för inkorporeringen.

Markegendom och vattenområden. Den 27 april 2012

Uusimaa 26.4 2012

Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Sipoo myy Helsingille maata 33 miljoonalla eurolla". I notisen nämns även beslutet att Sibbo av Helsingfors köper ett par fastigheter i Immersby.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Paatos/2012/Kv_2012-01-12_Klk_1_Pk/858E3C8F-5FF0-4E20-8A18-06E79C2CC00D/Liite.pdf

I mitt inlägg "Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012" noterar jag att man i kartan över de av Helsingfors stad ägda fastigheterna i Östersundom lagt till fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda. Några fastigheter som Helsingfors äger i Sibbo hade inte markerats.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/7c6235804a5d5577aca1fd668edad3d1/%C3%96sundomin+Keskus+Lehdist%C3%B6tiedotteen+Kartta.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-759881932

När Helsingfors (tillsammans med Sibbo) den 2 mars publicerade meddelandet "Helsingfors och Sibbo håller på att  överenskomma om stora markaffärer" bifogade man en uppdaterad karta med fastigheterna som Helsingfors stad äger. Denna gång tog man även med fastigheter och vattenområden som Helsingfors äger i Sibbo mellan Husö och Granö. Samtidigt plockade man bort (den gula) gränsen för Östersundom stordistrikt längs vattengränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

I det ovannämnda meddelandet kan man för övrigt läsa följande:

Samtidigt säljer Helsingfors ett område på 6,5 ha åt Sibbo för 260 000 euro. Området finns i Majvik och består av råmark. Marken hör till det område där kommunerna nu håller på att göra upp  en gemensam generalplan. Sibbo kommuns markägo på området är litet.  Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser.

Man torde lätt läsa texten så att man med området på 6,5 hektar syftar på området som Sibbo skall köpa då man säger att "Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser". I verkligheten torde man här syfta på hela "Majvik", som ingår i området för den gemensamma generalplanen. I föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte den 24 april kan man läsa att "Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B määräala sijaitsee pääosin virkistysalueella."

Två affärer. Den 26 april 2012

I dagens nummer av Borgbladet ingår en notis med rubriken "Markaffärer avancerar", där det noteras att kommunstyrelsen i Sibbo gav sitt samtycke till markaffären på 33 miljoner euro med Helsingfors. I notisen heter det att Helsingfors har godkänt affären, men stadsfullmäktige i Helsingfors skall liksom kommunfullmäktige i Sibbo ännu behandla ärendet. I en annan notis i tidningen med rubriken "Sibbo köper mark" noteras det att Sibbo köper mark för 260 000 euro av Helsingfors. Formellt handlar det om två skilda affärer, men affärerna presenterades tillsammans som ett förhandlingsresultat av Helsingfors stad och Sibbo kommun i början av mars. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012".) För Sibbos del kunde det vara svårt att motivera varför man inte skulle köpa mark till salu i "Majvik", som hör till området för den gemensamma generalplanen. Frågan är om det ändå inte snarare är i Helsingfors intresse att bli av med fastigheterna på sammanlagt 6,5 hektar. Före inkorporeringen pantade Helsingfors på mark i Sibbo och vägrade sälja bl.a. i Nickby. Nu har staden gått in för att sälja bort det mesta. Man kan fråga sig om det är i Sibbos intresse att äga ett område för fritidsbruk på gränsen till inkorporeringsområdet.

Sibbo säljer. Den 25 april 2012

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på mötet igår för sin del markaffären på 33 miljoner euro. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer mark till Helsingfors".

Beslutet var väl självklart. Affären skall formellt ännu godkännas av kommunfullmäktige i Sibbo. Även stadsfullmäktige i Helsingfors skall ännu ta ställning till affären.

Helsingfors stadsplaneringskontor har under våren undersökt grunden vid det 25 miljoner euro värda området vid Borgåleden (se "Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012"), där Helsingfors planerar ett köpcentrum. I sig är det inte märkligt, speciellt som det här planeras en metrostation. Det märkliga är att man undersöker en relativt rak linje ända från avtaget från Österleden till Ring III. Vad är det här för en linje?

Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår i enlighet med förslaget i föredragningslistan att godkänna markaffären på 33 miljoner euro med Sibbo kommun. Idag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. I föredragningslistan till stadstyrelsens möte kan man läsa att "Kauppahinnan pääosa, 25.000.000 euroa kohdistuu voimassa olevan asemakaavan noin 89 000 k-m²:n liike-, toimisto- ja asuinrakennus-oikeuteen Porvoonväylän Landbon eritasoliittymän vieressä." I föredragningslistan för kommunstyrelsens möte kan man läsa följande:

Östersundomin liikekeskuksen asemakaavassa on liike-, asuin - ja toimistorakentamiseen varattu 89 003 k-m2 Sipoon kunnan omistamaa rakennusoikeutta.
Sipoon kunta ja Helsingin kaupunki tilaisivat arvion voimassa olevan asemakaavan mukaisen rakennusoikeuden markkina-arvosta Catella Property Oy:ltä sekä Newsec Valuation Oy:ltä.  Arviot tehtiinkauppa-arvo menetelmällä ja ne perustuvat pääkaupunkiseudulla tehtyihin vertailukauppoihin. Arviot olivat 22,5 miljoonaa €:a ja 27,5 miljoonaa euroa +-/15 %.

Värdet på det ovannämnda området är beroende av att Sibbo kommun detaljplanerat området och att den nuvarande ägaren således har existerande byggnadsrätt. I praktiken torde värdet i första hand bero på hur området betecknats i utkasten till gemensam generalplan och landskapsplan. Sibbo har med andra ord haft ekonomiska intressen på spel i planeringen, men en kommun kan väl juridiskt sett inte vara jävig.


Ledaren i dagens nummer av Östra Nyland har rubriken "Hemortspartierna växer i förändringen". I ledarartikeln kan man läsa följande:

I Ingå har de obundna har sju av 27 platser i Ingåfullmäktige; i Sibbo har  VGS-Vårt Gemensamma Sibbo har sju platser av 43.

Gemensamt för de båda kommunerna är att SFP i vardera under 00-talet tappade sin majoritetsställning. Sibbo miste dels, oöverträffat skamligt, sin guldkust i Östersundom till Helsingfors. Men dels kom också Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje, ledd av SFP, till vägs ände.

De som gick i livbåtarna bildade ortspartiet VGS.

Jag vill passa på att ännu en gång påpeka att det minsann inte var "Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje" som förorsakade inkorporeringen, men visst innebar inkorporeringen i högsta grad en ändring av Sibbos linje.

33 miljoner. Den 23 maj 2012

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag behandla köpet av fastigheter av Sibbo kommun, som bordlades för en vecka sedan. Med tanke på att även Guggenheim finns på föredragningslistan, torde beslutet att betala 33 miljoner euro för fastigheterna inte att få värst mycket uppmärksamhet. På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. Kartan ovan är ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. Det ofärgade vita området i högra hörnet äger Helsingfors stad från förut. Det är ett av de områdens som Helsingfors fått gratis av Sibbo med högsta förvaltningsdomstolens välsignelse. (Se bl.a. "Två omröstningar. Den 13 april 2011", "Aktuellt med överklagan på EU-nivå. Den 14 april 2011" och "Bananrepubliksprejudikat. Den 15 april 2011".) För ett år sedan var det aktuellt att försöka föra HFD:s avgörande i ersättningsfrågan vidare till europeisk instans eller på något annat sätt att föra fallet vidare. Månne den den aktuella markaffären bidragit till att man i Sibbo lagt ersättningsfrågan åt sidan?

Flera förslag till metrolinje. Den 22 april 2012

I mitt inlägg "B3. Den 20 april 2012" påpekar jag att nästan alla utredda eller föreslagna dragningar av metrolinjen till Östersundom går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III och att det uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Jag skriver här även "Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg." Här misstar jag mig något. Uudenmaan uutiset sände den 20 januari 2010 ett inslag där det i bakgrunden syntes ett flertal utkast till plan för Östersundom. (Se ovan och "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) En del förslag till dragning av metrolinjen verkar närmast desperata. Enligt ett förslag går en metrolinje från Nordsjö via Sundberg, medan en annan linje dragits från Mellungsbacka till Västersundom, varifrån linjen fortsätter mot Håkansböle i Vanda. Enligt ett annat förslag dras en metrolinje från Mellungsbacka österut längs Nya Borgåvägem, medan man samtidigt förlängt linjen från Nordsjö till Sunberg. (Se nedan.)

Det märkligaste förslaget är ändå en linje från Nordsjö via Sundberg till Västersundom! Från Sundberg svänger linjen här västerut till Västersundom, för att sedan svänga tillbaka österut. (Se nedan.)

Det torde vara uppenbart att  de ovannämnda linjerna inte är realiserbara, men det är inte heller syftet med metrolinjen till Östersundom. Metrolinjen måste ändå vara tillräckligt realistisk för att ritas in i landskapsplanen för Nyland. Först tar Helsingfors stadsplaneringskontor ställning för en metrolinje som pendlar mellan de områden som Helsingfors stad råkar äga. Sedan ritas metrolinjenn, den så kallade mutkametro, ut på utkastet till landskapsplan. Då man sedan ritat ut en metrolinje via Västersundom och Sundberg kan områdena, som hittills varit rekreationsområden, betecknas som område med tätortsfunktioner, eftersom det planeras en metrolinje genom områdena.

Parlamentarisk beredning. Den 21 april 2012

Att Kari Prättälä lämnade sin post som direktören för juridiska ärenden vid kommunförbundet och efterträddes av Arto Sulonen är en av många märkliga episoder i anslutning till fallet Sibbo. (Se "Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010".) När kommunförbundet i mars 2010 annonserade efter en ny direktör hette det att "vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen. Min gissning var då att Prättälä skulle bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet, där han tidigare haft uppdrag. Prättälä stannade dock kvar vid kommunförbundet, där han numera endast är ledande jurist.

En antydan till varför Prättälä lämnade posten som direktör kan man hitta i en video på webbplatsen Kunta-TV. (Se ovan 5:00-6:41.) Man har glömt dateringen av videon med intervjun av Prättälä, men den är från vårvintern. I intervjun noteras det att Prättälä upprepade gånger framhållit att regeringen inte ensidigt borde driva igenom kommunreformen, utan att den borde beredas "parlamentariskt". Prättäla berättar att kommunförbundet år 2010 tog ett initiativ till ett tillsättande av en "parlamentarisk" kommitté, som skulle ha berett en kommunlag och gått igenom servicestrukturen. Prättälä noterar vidare att kommittén, som skulle stå på en "parlamentarisk" grund, aldrig tillsattes. Istället gick regeringen efter valet in för att regeringen själv förverkligar reformen. Prättälä anser att en reform som går över regeringsperioder och som berör samhället på ett så grundläggande sätt som kommunalförvaltningen bör reformen beredas "parlamentariskt". Månne det inte var tänkt att Prättälä och kommunförbundet skulle ha en ledande roll i den "parlamentariska" beredningen. Månne man inte kan skönja en viss bitterhet i Prättäläs kritik av regeringens sätt att sköta kommunreformen. Ett tecken på bitterhet är det kanske även att Prättälä läckt ut att en tjänsteman från finansministeriet hört sig för hos kommunförbundet om att flytta på kommunalvalet. Se "Hämmentävä paljastus".

Den tidigare kommunreformen KSSR (Paras) bereddes uttryckligen parlamentariskt, i betydelsen att oppositionen deltog i beredningen. I praktiken betydde den "parlamentariska" beredningen här att kommunförbundets representanter och speciellt kommunförbundets styrelseordförande Rakel Hiltunen hade en central roll, liksom Prättälä själv hade. Den parlamentariska beredningen hade dock inte så  mycket med parlamentarism att göra. Någon parlamentarisk kontroll kan man överhuvudtaget inte tala om, när regeringspartiernas och oppositionspartiernas ledare tillsammans tar besluten i slutna kabinett. (Se mitt inlägg "Parlamentarism? Den 1 november 2011".) Det var just tack vare den "parlamentariska" beredningen som man i samband med KSSR kunde ta beslutet om inkorporeringen av sydvästra Sibbo utan att ens dokumentera själva beslutet.

Prättälä är själv en doldis när det gäller fallet Sibbo. Det samma kan kanske inte sägas om Hiltunen, men hon skulle inte kunna sitta kvar som styrelseordförande för kommunförbundet, om det var allmänt känt hur hon agerade för inkorporeringen. På webbplatsen Kunta-TV finns det även en video med Hiltunens synpunkter på den aktuella kommunreformen.

B3. Den 20 april 2012

När Östersundomkommittém supeonsdagen den 8 februari publicerade de fem förslagen till plan för Östersundom offentliggjordes samtidigt en hel del nytt utredningsmaterial. I dokumentet "Luonnosvaihtoehtojen arviointi ja vertailu - OSA I" hittar man en karta med "alla alternativ",som jag inte kan minnas mig ha sett någon annanstans. På kartan finns ytterligare ett alternativ till linje för metron till Östersundom. Linjen presenteras visserligen i utredningen "Itämetron esiselvitys" från 2010, men jag har inte noterat den förut. Linjen 3 eller alternativet B3 står för en linje som förgrenar sig mellan Östra centrum och Kvarnbäcken och går längs Mellungsbacka friluftled norr om Österleden och längs Österleden från och med vägskälet till Nordsjö.

Att man överhuvudtaget utrett det ovannämnda alternativet visar att en förlängning av metrolinjen till Mellungsbacka österut inte alls har varit en självklarhet, fastän en tredje förgrening är mycket problematisk. Kartan med alla alternativ visat att fem av sex alternativ går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III. Det har uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg. Just i dessa områden äger Helsingfors stad mark, som man vill exploatera med hjälp av en metrolinje.

Mellan två Natura-områden. Den 19 april 2012

De gröna i Helsingfors puvblicerade redan den 10 april, samma dag som stadsstyrelsen i Helsingfors behandlade utkastet till generalplan för Östersundom, ett meddelande med rubriken "Helsingin Vihreät: Östersundomin luontoarvot turvattava". I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Erityisen tärkeänä vihreät olisivat pitäneet Talosaaren rajaamista rakentamisen ulkopuolelle.

- Talosaari on kahden Natura-alueen välissä ja sisältää itsessään tärkeitä luontoarvoja. Säästämällä Talosaari rakentamiselta turvattaisiin lintulahtien rauha ja Östersundomin uudet asukkaat saisivat virkistyskohteen upean luonnon keskelle.

I mitt inlägg "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012" noterar jag att Helsingfors stadsstyrelse på ett anmärkningsvärt sätt avvek från stadsplaneringsnämndens förslag genom att lämna bort krav "Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta." Å andra sidan föreslog även den gröna gruppen att stadsstyrelsen avviker från nämndens förslag genom att bl.a. lägga till kravet "Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi." Frågan är varför man inte lyckades komma fram till ett förhandlingsresultat före stadsstyrelsemötet, fastän ärendet bordlades hela två gånger i stadsplaneringsnämnden. Kanske var det viktigt för De gröna att utåt visa sin miljövänliga linje angående Östersundom.


Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors hade på föredragningslistan för sitt möte i tisdags ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto aloitteesta, joka koskee kaupunkipientalojen aluekokonaisuuden toteuttamista Östersundomissa Vantaan asuntomessujen yhteydessä 2015". Nämnden godkände på mötet förslaget till utlåtande. Som en kuriositet kan nämnas att Susanna Vuorinen (saml) och 14 andra fullmäktigeledamöter till fullmäktigemötet i Sibbo den 10 april lämnade in en motion om en ansökan om att få arrangera bostadsmässa i Husöområdet.(Se "'Utredningsområde'. Den 27 februari 2007" och "Dilemma. Den 4 mars 2007".)

Vanda svarade trots allt ja. Den 18 april 2012

http://www.vantaa.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vantaa/embeds/vantaawwwstructure/77488_Vantaan_lausunto_-_hyvaksytty_KH_ja_KV.pdf

Rubriken på gårdagens blogginlägg är "Vanda sade nej till sammanslagningar. Den 17 april 2012". Rubriken var ämnad att sammanfatta den bild av Vandas utlåtande om kommunreformen (eller finansministeriets utredning som förmedlades av medierna. Ärendet föranledde en lång diskussion före och under stadsfullmäktigemötet i Vanda igår. Problemet med förslaget till utlåtande var kanske inte förslaget i sig, utan stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinens tolkning av utlåtandet och Vandas linje. På Vandas webbplats saknades igår länge en länk till det antagna utlåtandet. Förklaringen på webbplatsen löd "Viivästys johtuu kaupungin verkon teknisistä ongelmista." Förklaringen låter föga trovärdig.

I mitt inlägg  "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012" har jag noterat att Vanda i förslaget till utlåtandet svarar ja på frågan om kommunen anser att partiella sammanslagningar är nödvändiga i regionen. Jag drar slutsatsen att Vanda är beredd att avstå från Västerkulla och Västersundom, ifall grannkommunerna i norr slås samman med Vanda. På tilläggsfrågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" kommer Vanda i förslaget till utlåtande med synnerligen allmänna synpunkter, som inte alls besvarar frågan. I själva verket är svaret identiskt med det svar som hade getts på tilläggsfrågan "Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun?" till frågan "Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen?"

Även i det antagna utlåtandet kommer Vanda med identiska svar på de två ovannämnda tilläggsfrågorna, men man har gjort några små ändringar. Vanda svarar alltså fortfarande ja på frågan "Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region?" Vanda svarar faktiskt fortfarande ja även på frågan "Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen?" Den största skillnaden mellan förslaget till utlåtande och det antagna utlåtandet är här att satsen "Metropoliratkaisua tarvitaan mutta se ei estä mahdollisuutta eikä poista tarvetta selvittää muita kuntaliitoksia tai kunnanosaliitoksia kuin selvityksessä esitetty kuntaliitos" har bytts ut mot satsen "Metropoliratkaisu tulee selvittää vähintään Helsingin seudun 14 kunnan alueella.". I det antagna utlåtandet kommer Vanda även med en omformulering som lyder "Vantaan näkökulmasta olisi selvityksessä esitettyjen selvitysalueiden sijaan tarkoituksenmukaisempaa tarkastella vaihtoehtoja, jotka tukevat kansainvälistä kilpailukykyä ja työssäkäynti- ja asiointialueiden kehittymistä, kuten lentokentän Aviapolislueen kehittymistä yhdessä siihen toiminnallisesti liittyvien naapurikehyskuntien kanssa."

Som svar på frågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" är den sistnämnda satsen intressant. Vill Vanda att Tusby avstår från områdena närmast flygfältet? Om Tusby inte frivilligt avstår från en del av sitt område, kan det ha en avgörande betydelse att Helsingfors eller Helsingforspolitiker ställer ett dylikt krav. Vanda kan här räkna med stöd, ifall Vanda i gengäld avstår från sina "södra delar" till Helsingfors, som behöver en större öppning för sin expansion österut.

Vanda sade nej till sammanslagningar. Den 17 april 2012

Kommunfullmäktige i Vanda hade på föredragningslistan för sitt möte igår stadens utlåtande om kommunreformen, vilket jag noterat i mitt inlägg "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012". Det kontroversiella förslaget till utlåtande, som kunde ha varit fatalt för Sibbo (se "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012"), gick dock inte igenom. Helsingin Sanomat publicerade sent på kvällen en nyhet med rubriken "Vantaan valtuusto tyrmäsi kuntaliitokset". Rubriken i dagens tidning lyder "Vantaan valtuusto ei halua naapurirohmuksi". Rubriken i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Vanda tror inte på tvång". I artikeln kan man även läsa att "I Sibbo har man annekteringen av Östersundom i gott minne och att tala om fusioner är som att vifta med ett rött skynke."

I gårdagens blogginlägg "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" berättade jag att stadsstyrelse på föredragningslistan för sitt möte igår hade den stora markaffären mellan Helsingfors och Sibbo. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012" och "Krävande ekvation. Den 25 mars 2012".) Beslutet att köpa 45 hektar för 33 miljoner euro kunde ha gått obemärkt förbi, för igår stal "beslutet" om Guggenheim alla uppmärksamhet, fastän stadsstyrelsen officiellt behandlar frågan först om en vecka. Ärendet som gäller markaffärerna bordlades dock på förslag av Outi Ojala.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Metropolin naapurit sinnittelivät rahoissaan", I en ansluten kortare text med rubriken "Sipoo vetäisi pohjat" kan man läsa följande:

Piste iin päälle oli muutaman vuoden takaisin Östersundomin alueen menetys, josta kirjattiin tappiota 1,7 miljoonaa euroa.

Se näkyy taloudessa vasta nyt, koska alueesta käytiin oikeutta pitkään.

Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2012/Halke_2012-04-16_Khs_15_El/3F776CF4-598F-4204-94D5-D1840F7A7748/Liite.pdf

I inläggen "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012" och "Krävande ekvation. Den 25 mars 2012" har jag skrivit om den planerade markaffären mellan Helsingfors och Sibbo. Affären har redan behandlats av planläggningssektionen i Sibbo och fastighetsnämnden i Helsingfors. Idag skall affären behandlas av stadsstyrelsen i Helsingfors. Om fastigheten vid motorvägen kan man i föredragningslistan läsa följande:

Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B, jonka Östersundom-toimikunta 9.2.2012 päätti esittää kunnille jatkosuunnittelun pohjaksi, tilukset ovat koillisosaltaan erityissuunnittelu/liikekeskusta-aluetta (ES-2) ja muutoin pääosin kerros- ja kaupunkipientalovaltaista asuntoaluetta kaavaillun metroaseman molemmin puolin.

Om fastigheten på Björnsö säges det bl.a. följande:

Voimassa olevassa asemakaavassa palsta on pääosin lähivirkistysaluetta. ... Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B tilukset ovat pääosin kaupunkipientalovaltaista asuntoaluetta.

Som bilaga till föredragningslistan ingår kartor, där de aktuella fastigheterna markerats på utkastet alternativet B till gemensam generalplan för Östersundom. Det är skäl att notera att Sibbo och Helsingfors samtidigt har förbehandlat om generalplanen och om markaffären. Det har alltså varit i Sibbos ekonomiska intresse att de aktuella områdena i utkastet till generalplan markerats just som område för affärscentrum respektive bostadsområde. Frågan är hur mycket bostadsaffären påverkat Sibbos deltagande i den gemensamma generalplanen.

Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012

HS 14.4 2012 s A3

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat hittar man en nyhet med rubriken "Vantaa voisi irrota paloja". I texten kan man läsa att "Vantaa voi olla valmis luovuttamaan eteläosiaan Helsingille, jos se vastineeksi saa uusia alueita naapureiltaan pohjoisesta."

HS 14.4 2012 s A 12

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Kuntaremontti sopii Vantaalle". Det är dock inte finansministeriets förslag till utredningsområde som passar Vanda. Istället kan man i artikeln läsa följande:

Käytännössä Vantaan ja Nenosen linjaukset voivat merkitä, että Vantaa voisi luopua joistain eteläosistaan Helsingin hyväksi. Vastineeksi se saisi itselleen tärkeitä alueita pohjoisesta.

I artikeln citeras Päivi Laajalaa från finansministeriet, som kommenterar Vandas förslag:

Jos Vantaa luovuttaisi alueita Helsingille ja saisi liitosalueita pohjoisesta, se helpottaisi Vantaan maankäyttöä. Koko seudun asioita se ei auttaisi

I ingressen till artikeln heter det att "Helsingille voisi liietä alueita Vantaan eteläosista."

http://192.49.193.12/ktwebbin/ktproxy2.dll?doctype=0&docid=36313336313a31&dalid=27.3.2012%2016:36:25:000&extension=pdf

I förslaget till Vandas utlåtande om kommunreformen, som stadsfullmäktige i Vanda torde godkänna på sitt möte i måndag, svarar Vanda ja till frågan om kommunen anser att partiella sammanslagningar är nödvändiga i regionen. På tilläggsfrågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" kommer Vanda med ett typiskt politikersvar, eller svarar inte alls. Med de "södra delar" som Vanda enligt Helsingin Sanomat är beredd att avstå ifrån syftas säkerligen inte på Mårtensdal och Myrbacka. Istället syftas det på återstoden av "Västerskullakilen" eller det område av Vanda som ingår i området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. Vanda är fortfarande i vägen för utvidgningen av Helsingfors samhällsstruktur österut. Men Helsingfors behöver inte Västerkulla och Västersundom bara för att bygga metron. "Södra delarna" av Vanda behövs även för en inkorporering av resten av Sibbo.

Helsingin Uutiset 14-15.4 2012 s 4

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Mäkinen: Kolmen kunnan malli realistisin". (En kortare version finns på tidningens webbplats.) I artikeln kan man läsa att finansministeriets förslag att slå samman de fyra städerna i huvudstadsregionen samt Sibbo inte är realitiskt, eftersom "politikerna" är oeniga. Istället kommer Mäkinen med följande förslag:

Luontevaa olisi, että Helsinki laajenisi itään Sipoon suuntaan. Espoo voisi yhdistyä Kirkkonummen ja muiden länsipuolella olevien kuntien kanssa. Vantaan luontevat kumppanit olisivat tässä mallissa pohjoiset kehyskunnat, muun muassa Tuusula ja Kerava

Det skrämmande med Mäkinens uttalande är att han brukar fungera som springpojke och budbärare för Samlingspartiet i Helsingfors. När Helsingfors inte får sin vilja igenom heller i den nya kommunreformen är det igen Sibbo som skall offras.

Vantaan Sanomat 14-15.4 2012 s 7

 Den ovannämnda artikeln har i Vantaan Sanomat publicerats under rubriken "Tapani Mäkinen esittää kolmen suurkunnan mallia"  (även på tidningens webbplats).

Länsiväylä 14-15.4 2012 s 4

Även i Länsiväylä har artikeln publicerats under rubriken "Mäkinen: Kolmen kunnan malli realistisin", men en kort version av texten har på Länsiväyläs webbplats rubriken "'Espoo voisi laajentua lännen suuntaan'".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare med rubriken "Nyt pitäisi selvittää metropolihallintoa". I insändaren skriver Tarja Eklund (sdp), som är suppleant i stadsfullmäktige i Vanda, följande:

Vantaan pilkkominen osiin tai itäisten osien luovuttaminen Helsingille on aivan älytön ajatus. ...

Helsingin laajentumisnälkä ei pysähdy Vantaan rajoille, jos pakkoliitokset yleisesti sallitaan. Seuraavaksi raja on lähempänä muita kehyskuntia. Sipoossahan tämä virhe tapahtui, kuten seurauksista voi todeta. Mikään ei riitä Helsingin päättäjille.

HS 15.4 2012 s A 17

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Vantaan kosiskelu närästää napureita". Tidningen har frågat representanter för Nurmijärvi, Tusby, Kervo, Träskända och Helsingfors vad de tycker om Vandas förslag. Vad man tycker i Sibbo har Helsingin sanomat dock inte förstått att fråga.

Enig front. Den 14 april 2012

Bbl 12.4 2012 s 6

I torsdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Enig front mot upplösning av Sibbo". Artikeln är skriven med anledning av att kommunfullmäktige i Sibbo på sitt möte i tisdags skulle behandla "kommunens utlåtande om utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Kommundirektörens förslag godkändes enhälligt utan egentlig diskussion, men fullmäktige grupperna passade på att kritisera hela kommunreformen. Förslaget till kommunens utlåtande har jag behandlat i inlägget "Dåliga erfarenheter. Den 5 april 2012".

Uusimaa 12.4 2012 s 14

I torsdagens nummer av Uusima ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sipoo ei halua kuntaliitokisa, metropolin yhteisty riittää". Sipoon Sanomat publicerade på fredagen på tidningens webbplats en förkortad version av artikel "Sipoo ei halua kuntaliitokisa, metropolin yhteisty riittää".

Yle publicerade i onsdags en nyhet med rubriken "Sibbo för självständighet".

Hbl publicerade  i torsdags på Internet en artikel med rubriken "Kommunerna kan inte tvingas till reform", enligt vilken statsminister Jyrki Katainen (saml) säger att kommunreformen inte kan "genomföras så att regeringen ritar en karta och säger att så här blir det". Hbl publicerade en senare ett par nya versioner av artikeln, där det smått anmärkningsvärda uttalandet om kommunreformen lämnats bort.

Utkastet klandras. Den 13 april 2012

HS 13.4 2012 s A 16

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Luonnonsuojeluyhdistys moittii Östersundomin kaavaa". I artikeln kan man om Helsingfors naturskyddsförenings (Helsy) åsikt om det aktuella utkastet (alternativ B) till gemensam generalplan för Östersundomområdet läsa följande:

Helsyn mielestä on uhkarohkeaa viedä eteenpäin nyt valittua kaavaluonnosta.

Jos asutus lopullisessa kaavassa rajoittuu Natura-alueisiin, Helsy on valmis valittamaan kaavasta tarpeen vaatiessa vaikka EU:hun asti.

Jo viime kesänä Uudenmaan ely-keskus totesi Östersundomin suunnitelmat Natura-arvojen vastaisiksi. 

HS 12.4 2012 s A 12

I torsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en rättelse där det noteras att Outi Ojala från Vänsterförbundet inte stödde förslaget att returnera utkastet till beredning. Ojala röstade däremot tillsammans med de gröna stadsstyrelsemedlemmarna för stadsplaneringsnämndens förslag enligt vilken staden skulle ställa följande krav på den fortsatta planeringen:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsplaneringsnämndens förslag förlorade dock i omröstningen mot ett förslag att lämna bort det ovannämnda kravet, frånsett ett påpekande om stränderna vid Kantarnäs. (Se "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012".)

Den gröna stadsfullmäktigemedlemmen Emma Kari skrev i tisdags ett blogginlägg, där hon behandlade det aktuella ärendet ur ett grönt perspektiv. I inlägget skriver Kari bl.a. följande:

Östersundomin alue rajautuu pohjoisessa Sipoonkorven kansallispuistoon. Sipoonkorpi on yksi harvoista suurista yhtenäisistä metsäalueista pääkaupunkiseudun lähellä. Tämän laajan metsän eteläraja määritellään tässä kaavaprosessissa. Lisäksi noin puolet Östersundomin eteläisistä rannoista on EU:n Natura-ohjelmaan kuuluvia lintualueita, joiden suojeluarvoja kaupunginhallituksen tänään hyväksymä kaavaluonnos todennäköisesti tuhoaa.

Kahden Natura-alueen välissä sijaitsevan ja tärkeitä luontoarvoja sisältävän Talosaaren rakentaminen on kaavan suurimpia ongelmakohtia. Säästämällä Talosaari rakentamiselta turvattaisiin lintulahtien rauha ja Östersundomin uudet asukkaat saisivat virkistyskohteen upean luonnon keskelle. Lisäksi vihreät ovat vaatineet Porvarinlahden ja Bruksvikenin Natura-alueiden väliin jäävän niemen säästämistä. Tämän muutoksen vaikutus alueen asukasmääriin olisi pieni, mutta sen merkitys luonnonarvojen kannalta merkittävä.

HS 13.4 2012 s A 5

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vantaa havittelee pohjoisnaapureitaan". I gårdagens nummer ingår en artikel med rubriken "Espoo tyrmäsi yksimielisesti suurkunnan"

Sju delar. Den 12 april 2012

HS 10.4 2012 s A 9

I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Metropoli kaipaa kyläpäälliköitä". I artikeln presenteras Mari Vaattovaaraas (av HS begärda) förslag att dela "metropolens fem kommuner" på nytt. Att Sibbo här räknats till metropolen tillsammans med de fyra städerna i huvudstadsregionen torde förklaras av att finansministeriet förslår att huvudstadsregionen tillsammans med Sibbo skall utgöra ett "utredningsområde". Vaattovaaraa, vars specialområde är stadsgeografi, föreslår att "metropolen" delas in i sju "stadsdelar" med egna borgmästare. Grankulla finns i Vaattovaaraas modell kvar som en modell för övriga att ta efter, medan största delen av Östersundom återförenats med Sibbo. Esbo har delats så att norra Esbo förblir obebyggt. (Att halva Esbo är glesbygd har ju inte betraktats som ett "problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen".) Norra Helsingfors har anslutits till Vanda, medan östra Helsingfors (utom Östersundom) utgör en egen del, som betecknats "Kehyttävä rantakaupunki". Här torde  Vaattovaaraa se de möjligheter som man trodde att fanns i Östersundom. Tillsamman med artikeln har Helsingin Sanomat publicerat en bakgrundstext med rubriken "Metropoli on vaikea pala kuntaviisikolle". I texten kan man läsa följande:

Harva pääkaupunkiseudun kuntatoimija haluaa nyt olla hyvää pataa Helsingin kaupunginjohtajan Jussi Pajusen (kok) kanssa.

Koska Helsingin talous kiristyy ja rakennusmaat käyvät vähiin, Pajunen haluaa suurkunnan.

Helsinki saa nostetta valtakunnan hallitukselta, joka kokoomusvoimin ajaa kuntaliitoksia koko Suomeen.

Pääkaupunkiseudulla viisi kuntaa, Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo, on nippu, jota esitetään koottavaksi miljoonan asukkaan metropoliksi. ...

Sipoota vetää kohti metropoliseutua ainakin sen rajoille ulottuva Helsingin uusi kaupunginosa, Östersundom ja sen myötä rakennettava itämetro.

HS 11.4 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki hyväksyi Östersundomin kaavaluonnoksen ". I notisen noteras det följande:

Vihreiden Elina Moisio, Johanna Sumuvuori ja Ville Ylikahri sekä vasemmistoliiton Outi Ojala olisivat halunneet palauttaa kaavan uudelleen valmisteltavaksi

He olisivat halunneet rajata Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsbergetin niemen ja Talosaaren alueen virkistysalueiksi

Vad som inte framgår ur notisen är att stadsstyrelsen godkände en ändring av stadsplaneringsnämndens förslag, så att stadsplaneringsnämndens krav på den fortsatta planeringen till största delen lämnades bort. (Se "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012".)

Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012

 Helsingfors stadsstyrelse behandlade på sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Vid mötet gjorde De grönas representanter ett intressant förslag, som dock röstades ner. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus palauttaa asian uudelleen valmisteltavaksi yleiskaavaluonnoksen vaihtoehto B:n pohjalta siten, että Salmenkallion eteläkärjessä sijaitseva Kantarnäsbergetin niemi ja Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi. Lisäksi Östersundomin pohjoisosassa rajataan rakentaminen pääsääntöisesti alueelle suunnitellun tien eteläpuolelle, jotta mahdollistetaan Sipoonkorven kansallispuiston laajentaminen.

Socialdemokraternas Osku Pajamäki understödd av samlingspartisten Tatu Rauhamäki kom med ett förändringsförslag i den motsatta riktningen:

Östersundomin yleiskaavaluonnos hyväksytään vaihtoehto B:n pohjalta siten, että jatkosuunnitteluohjeeksi kirjataan vain seuraava vaade:

Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin.

Pajamäkis förändringsförslag godkändes med rösterna 11 mot 4. Det ursprungliga förslaget var stadsplaneringsnämndens förslag (se "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012" och "Kantarnäs. Den 26 mars 2012"), som lyder enligt följande:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsstyrelsen beslöt alltså att lämna bort angivelsen om den ekologiska korridoren och kravet på att byggandet av Östersundom inte börjar från de sydligaste delarna. Tydligen är det så viktigt att få börja exploateringen av Östersundom just i friluftsområdet i Husö att stadsstyrelsen valde att köra över stadsplaneringsnämnden. Det kan noteras att stadsplaneringsnämndens anvisningar formellt först föreslog av den samlingspartistiske ordföranden Lasse Manninen, som även understödde angivelserna då de godkändes i nämnden. Det kan även noteras att Tatu Rauhamäki är Manninens föregångare som ordförande i stadsplaneringsnämnden och den samlingspartistiska fullmäktigegruppens ordförande. Stadsplaneringsnämndens krav godkändes i nämnden efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger och omfattande förhandlingar först mellan partigrupperna. Frågan är om Manninens agerande i nämnden bara var taktik, eller om Manninen och Rauhamäki faktiskt representerar olika linjer i frågan. Om Rauhamäkis visioner av villor invid Natura 2000-områden i Östersundom kan man läsa i blogginlägget "Rauhamäki vill ha villor. Den 22 januari 2010".


På föredragningslistan för stadsstyrelsens möte igår fanns även ärendet "Lausunto valtiovaltiovarainministeriölle Kunnallishallinnon rakenne-työryhmän selvityksestä sekä kuntauudistukseen liittyvistä muista uudistuksista". Jussi Halla-aho understödd av Jan D Oker-Blom kom med följande förslag till ändring i utlåtandet:

Mitä edellä ja jäljempänä todetaan kuntaliitoksista, edustaa Helsingin kaupunginhallituksen enemmistön näkemystä. Vaihtoehtona kuntaliitoksille on kaupunginvaltuuston lähetekeskustelussa esitetty ns. Metropolivaltuustoon perustuva malli, jossa ei kuntaliitoksia tehtäisi ja jonka pohjalta voidaan sen kannattajien näkemyksen mukaan kehittää Helsinkiä, pääkaupunkiseutua ja koko metropolialuetta tehokkaammin ja kokonaisvaltaisemmin kuin kuntaliitoksilla.

Förslaget röstades ner.

Paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Den 10 april 2012

http://fi.wikipedia.org/wiki/Östersundom

På denna blogg har jag speciellt i inlägget "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011"  påtalat mångtydigheten i namnet Östersundom. Bl.a. har jag framhållit att den del av Östersundom som fortfarande hör till Sibbo på finska i princip borde benämnas Itäsalmi. På diskussionsspalter på Internet har namnfrågan diskuterats hektiskt ur helt andra utgångslägen. Att Helsingfors stad lämnade bort användningen av namnet Itäsalmi är det många som har svårt att smälta. Typiskt beskylls Svenska folkpartiet för försvenskningen, fastän Helsingfors huvudsakliga motiv till valet av namn på finska torde vara branding. Förleden itä i namnet Itäsalmi ansågs inte väcka önskade associationer.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Ylläpitäjien_ilmoitustaulu#.C3.96stersundom-ilmi.C3.B6n_levi.C3.A4minen

 
På Wikipedia har det häromdagen förts en diskussion under rubriken "Östersundom-ilmiön leviäminen". Kontroversen kring namnet Itäsalmi har resulterat i att den finskspråkiga sidan om Östersundom på Wkipedias i söndags tillfälligt skrivskyddade, vilket kan anses vara en ganska extraordinär åtgärd.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Keskustelu:Östersundom

Namnfrågan har redan en längre tid diskuterats på Wikipedia. I söndags kom signaturen Htm på Östersudomsidans diskussionssida med följande förslag:

Artikkeli käsittelee paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Voisi olla asiallista tehdä oma artikkeli Helsingin kaupunginosasta nimeltä Östersundom ja Sipoon puolen alueesta, jonka nimi on suomeksi Itäsalmi ja ruotsiksi Östersundom. Helsingin kaupunki nimeää kaupunginosansa itse.

S-kurva. Den 9 april 2012

Senast i gårdagens inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012" har jag noterat att det då Vanda avstod från den så kallade Västerkullakilen hette att området inte kan utvecklas. När Nylands lantmäteribyrå efter HFD:s avgörande lade till ytterligare 10 hektar av Västerkulla eller Västersundom till Helsingfors (se t.ex. "Kungörelse. Den 19 december 2008" och "Lantmäteriverket begår fel. Den 21 december 2008"), motiverade chefen för geografisk information Mauri Asmundela sitt beslut i telefonsamtal med att man sparar onödiga konflikter och pengar om Österleden i sin helhet hör till Helsingfors. Påståendet var juridiskt irrelevant, men visst underlättar den aktuella justeringen av kommungränsen möjligheten att omvandla vägen, som tillsvidare disponeras av vägverket, till Helsingfors stads "gata", så som staden planerat.

I utkastet till generalplan för Östersundom (alternativ B) har Österleden delvis flyttats tillbaka söderut till sin gamla sträckning, men öster om Ring III har man på ett kort avsnitt flyttat Österleden norr om Helsingfors nuvarande gräns. (Vid S-kurvan på ritningarna.) Tydligen är det ändå inte så viktigt att Österleden i sin helhet hör till Helsingfors.