Bordlades. Den 28 februari 2011
Helsingfoprs stadssyrelse har på sitt möte idag, på förslag av Outi Ojala (v), bordlagt ärendet som gällde utlåtandet till ELY-centralen angående ansökan om undantagstillstånde för restaurering av "servicebryggan" och uppsnyggande av "simstranden" på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".)
Idag var det sista dagen som programmet för deltagande och bedömning gällande målen och tillvägagångssätten för generalplaneringen av Östersundomområdet var framlagt till påseende. Programmet finns naturligtvis i praktiken till påseende även framöver på internet, men det går här efter inte längre att ge formella synpunkter. Däremot torde det snart gå ett ge synpunkter på utkastet till generalplan. I mitt inlägg "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den den 24 februari bordlade ärendet om att ge sitt stöd för att det (aktuella) beredande materialet för den gemensamma generalplanen ställs till påseende. På stadsplaneringskontorets webbplats har man idag publicerat en nyhet, som förtäljer att stadsplaneringsnämnden nog diskuterade utkastet till generalplan, fastän ärendet bordlades till följande möte. Nu har även föredragningslistan för nästa möte publicerats. Se nedan.
Viceordföranden för riksdagens miljöutskott Pentti Tiusanen (v) har i ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto eteni" kommenterat behandlingen av lagförslaget till en nationalpark i Sibbo storskog.
Rannikko 1. Den 27 februari 2011
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en rättelse med rubriken "Östersundomin Talosaaressa ei vielä ole uimarantaa ", där det noteras följande:
Den rättelsen kom lite olägligt för Helsingfors idrottsverk, som vill snygga upp badstranden. Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".
Senaste måndag publicerade Helsingfors stadsplaneringskontor ett stort antal utredningar och rapporter i anslutning till generalplanen för Östersundomområdet. En av de kanske mest anmärkningsvärda utredningarna har titeln "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu". Vem som har gjort jämförelsen eller författat rapporten framgår inte ur publikationen, som är utgiven av stadsplaneringskontoret. Den officiella dateringen är 24 februari, troligtvis med tanke på stadsplaneringsnämndens möte av detta datum. Rapporten är inte gjord för att ge de förtroendevalda möjlighet att välja mellan spårvägsalternativen. Istället är rapporten skriven för att redogöra för valet av metroalternativet, som togs på tjänstemannanivå. Rapporten avslutas med följande motivering för metroalternativet:
Man argumenterar alltså för metroalternativet speciellt utgående från den framtida tänkta tillväxten i Sibbo. I inledningen till rapporten kan man ytterligare läsa följande:
Man kan fråga sig vem det är som har bedömt att strukturmodellen Rannikko 1 är den bästa för samtliga tre berörda kommuner. Strukturmmodellen Rannikko 1 presenteras i dokumentet "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis", där kartan ovan ingår. Det är denna karta som syntes i TV-nytts sändning den 14 februari och som jag kommenterat i inläggen "Tröga markaffärer. Den 15 februari 2011" och "Kanaler. Den 17 februari 2011". Valet av strukturmodellen presenteras närmare i dokumentet "Östersundomin rakennemallit" eller egentligen "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Rakennemallit". Enligt stadsplaneringskontorets webboplats är dokumentet från 2010, men dokumentet är daterat 24.2.2011.
I det ovannämnda dokumentet är modellen Rannikko 1 en av tio strukturmodeller som presenteras.
Valet av modellen Rannikko 1 motiveras på följande sätt:
Pääkirjoituksessa 24. helmikuuta sivulla A 2 todettiin virheellisesti, että Östersundomin ainoat uimarannat ovat Sipoon Karhusaaressa ja Helsingin Talosaaressa. Talosaaressa ei kuitenkaan vielä ole uimarantaa, vaan se on merkitty maankäytön suunnitelmaan.
Den rättelsen kom lite olägligt för Helsingfors idrottsverk, som vill snygga upp badstranden. Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".
Senaste måndag publicerade Helsingfors stadsplaneringskontor ett stort antal utredningar och rapporter i anslutning till generalplanen för Östersundomområdet. En av de kanske mest anmärkningsvärda utredningarna har titeln "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu". Vem som har gjort jämförelsen eller författat rapporten framgår inte ur publikationen, som är utgiven av stadsplaneringskontoret. Den officiella dateringen är 24 februari, troligtvis med tanke på stadsplaneringsnämndens möte av detta datum. Rapporten är inte gjord för att ge de förtroendevalda möjlighet att välja mellan spårvägsalternativen. Istället är rapporten skriven för att redogöra för valet av metroalternativet, som togs på tjänstemannanivå. Rapporten avslutas med följande motivering för metroalternativet:
Metro tarjoaa nopean, vaihdottoman ja lähes häiriöttömän joukkoliikenneyhteyden suunnittelualueelta keskustan suuntaan. Metron kuljetuskapasiteetti riittää vastaamaan matkakysynnän kasvuun, jos rataa tulevaisuudessa jatketaan Majvikista eteenpäin.
Näin seudulliset liikennejärjestelmänäkökohdat, metron olemassaolo, raidejärjestelmien liikenteelliset ominaisuudet ja vaikutukset sekä varautuminen maankäytön voimakkaaseen kehittymiseen perustelevat sen, että yleiskaavaluonnosta on lähdetty kehittämään metrovaihtoehdon pohjalta.
Man argumenterar alltså för metroalternativet speciellt utgående från den framtida tänkta tillväxten i Sibbo. I inledningen till rapporten kan man ytterligare läsa följande:
Kaikkien kolmen kunnan kannalta suoritetun harkinnan perusteella parhaaksi Östersundomin rakennemalliksi nousi malli, Rannikko 1. Yleiskaavaluonnos perustuu tähän rakennemalliin, jonka joukkoliikenteen runkojärjestelmänä toimii metro.
Man kan fråga sig vem det är som har bedömt att strukturmodellen Rannikko 1 är den bästa för samtliga tre berörda kommuner. Strukturmmodellen Rannikko 1 presenteras i dokumentet "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis", där kartan ovan ingår. Det är denna karta som syntes i TV-nytts sändning den 14 februari och som jag kommenterat i inläggen "Tröga markaffärer. Den 15 februari 2011" och "Kanaler. Den 17 februari 2011". Valet av strukturmodellen presenteras närmare i dokumentet "Östersundomin rakennemallit" eller egentligen "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Rakennemallit". Enligt stadsplaneringskontorets webboplats är dokumentet från 2010, men dokumentet är daterat 24.2.2011.
I det ovannämnda dokumentet är modellen Rannikko 1 en av tio strukturmodeller som presenteras.
Valet av modellen Rannikko 1 motiveras på följande sätt:
Rakennustapojen määrä ja laatu, seudullisuus, Sipoonkorpi ja Natura 2000 -kysymykset, kustannukset, maanomistus, joustavuus tulevaisuuden huomioinnissa ja muut tässä tarkastellut maankäytön tavoitteet toteutuvat parhaiten mallissa Rannikko 1. Eli rakentamisen määrä ja laatu ovat tulevaisuutta ajatellen joustavimmat, metro tarjoaa eniten seudullisia ja kuntayhteistyömahdollisuuksia, keskeiset ja tärkeimmät rakentamisen alueet ovat Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien välissä ja sen eteläreunassa. Paljon painaa myös se, että metro on meillä jo olemassa. Pikaraitiotie edellyttäisi Itäväylän jatkeella isoa projektia, jonka aikataulu Jokeri-projektin valossa on arvaamaton. Sipoonkorven ja Natura-alueiden suhteen rakentamisen paine on Rannikko 1- mallissa joustavimmin kohdennettavissa, kustannukset jakaantuvatpisimmälle ajalle ja siksi myös miljööstä voi muodostua kaupunkiympäristönä mahdollisimman rikas ja monimuotoinen.
Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011
Helsingfors stadsplaneringsnämnd bordlade på sitt möte på torsdag ärendet som gällde utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Ärendet eller åtminstone utkastet har fått stor uppmärksamhet, men medierna har inte noterat att ärendet bordlades. Avsikten är att ta upp ärendet på nytt nästa vecka. Enligt föredragningslistan för senaste möte gäller det att ta ställning till följande förslag:
Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti.
Till valmisteluaineisto hör förutom bilagorna utkastet till gemensam generalplan för Östersundom och "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis" även en stort antal publikationer och utredningar på stadsplaneringskontorets webbplats. Däremot noteras inte miljöcentralens naturutredningar.
Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för sitt möte i måndag ett ärende med rubriken "Lausunto uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle Talosaaren huoltolaiturin kunnostustyötä ja uimarannan siistimistä koskevasta poikkeamishakemuksesta".
Benämningarna "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä" är högst vilseledande. I förslaget till utlåtande heter det lika väl att "Toimenpidelupaa haetaan huoltolaiturin kunnostamistyölle sekä uimarannan siistimiselle." Det finns varken någon simstrand eller servicebrygga från förut. Jag har skrivit om det märkliga projektet på Husö i flera blogginlägg, bl.a. i "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010", där jag länkar till flera andra inlägg om Husö. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. dokumentet "Asemappiirustus". (Se bilden ovan.) Ritningarna som är från den 3 november skiljer sig något från de tidigare ritningarna, som jag har presenterat på denna blogg i bl.a. inläggen och "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och "Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010". Bl.a. har ruopattava alue bytts ut mot niitettävä alue. Där projektet för ritningen från maj hette "Väliaikainen uimaranta" heter projektet för den nya ritningen "Talosaaren ulkoilualueen huoltolaiturin kunnostus". Jämför bilden nedan.
En annan nämnvärd bilaga är Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry:n huomautus 31.1.2011.
I förslaget till utlåtande kommer man med otroliga påståenden. Jag citerar:
Suunnitelma sisältyy jo vuonna 1988 alueelle laadittuun ulkoilu- ja virkistysaluesuunnitelmaan, jota on osittain toteutettu. ...
Kaupunginhallitus toteaa, että hanke on hyväksyttyjen suunnitteluperiaatteiden mukainen, edistää julkisten rantojen saavutettavuutta esteettömästi sekä lisää virkistysmahdollisuuksia alueella. ...
Myönteiselle poikkeamispäätökselle on erityisiä edellytyksiä. Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää. Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa. Hanke edistää myös virkistyskäyttöön soveltuvan julkisen rannan hyödyntämistä, jota Östersundomissa on niukasti. Korvaavaa sijaintia julkiselle uimapaikalle ei ole muualta osoittaa. Virkistyskäytön suunnitelmallinen ohjaaminen Talosaaressa edistää alueen suojeluarvojen säilymistä, kun kulku ja oleskelu ohjataan suojelualueiden ulkopuolelle, kuten suunnitelmassa on esitetty. Suunnitelman mukaan kulku laiturille on esteetön, jota se nykytilanteessa ei ole. Näin hanke palvelee nykyisiä ja tulevia asukkaita parantaen esteetöntä virkistyskäyttöä.
Hankkeesta on laadittu viranomaisyhteistyössä Natura-arvion tarveharkinta, jossa arvioidaan suunnitelman työmaa-aikaisia ja käytön aikaisia vaikutuksia läheiseen Torpvikenin Natura 2000 -alueeseen.
I förslaget till utlåtande medger man slutligen att man söker tillstånd för något förändrade planer:
Toimenpidelupaa haetaan nyt vielä kevyemmälle alueen käsittelylle, kuin mitä Natura-arvion tarveharkinnan kohteena ollut suunnitelma sisälsi. Aikaisemmasta suunnitelmasta on karsittu pois kokonaan rannan ruoppaus, pukukoppi, käymälä, uimarannan kunnostaminen sekä luonnonkiviset oleskelupaikat. Maankäytölliset ja ympäristölliset vaikutukset ovat erittäin vähäiset.
Av de nya ritningarna framgår att ansökan om lov egentligen längre endast handlar om att bygga en servicebrygga. I ritningarna talas det om "nykyinen luontouimapaikka", som skall snyggas upp. Det är inte se lätt att argumentera mot att stranden, där hästar brukar svalka sig om somrarna, inte skulle vara en "naturlig simstrand". Beviljas tillståndet för bryggan, så får emellertid även "simstranden" en mera officiell status, fastän den i praktiken inte är användbar som badstrand. Man kan fråga sig till vad den olovliga servicevägen med vattenrör behövs till, då man i praktiken tar tillbaka planerna på en badplats. Varför skall vägen och bryggan, som förstör den vackra kulturmiljön, bekostas med medel för "Östersundom idrottsplatser". Motiveringen har hittills avrit att "Liikuntaviraston on edellytetty rakentavan Sipoosta liitetylle alueelle tilapäisiä ulkoilu- ja virkistyspalveluja." Till vad annat behövs det en ny brygga än att underlätta beviljandet av lov för framtida planer? I förslaget till utlåtande medger man även att "Suunnitelmat on tehty tiiviissä yhteistyössä liikuntaviraston ja kaupunkisuunnitteluviraston kesken."
Man kan tillägga att ingreppen på udden vid den historiska stenbryggan redan har varit betydliga, trots att några lov inte ännu beviljats. I förslaget till utlåtande heter det alltså att "Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää." Detta är väl det enda ärliga påståendet i hela utlåtandet. I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja", som stadsplaneringskontoret publicerade senaste måndag, kan man läsa att "Talosaaren kärkeen rakennetaan jo alkuvaiheessa uimapaikka ja vanha Husön kartanon kivilaituri kunnostetaan käyttöön." Ritningen nedan, "Alueen ylesisuunnitelaluonos", som liksom den aktuella ritningen är gjord av WSP Finland Oy, är daterad 15.3.2010.
I dagens nummer av Bogåbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Utkastet till gemensam generalplan för Östersundom" av Sini-Pilvi Saarnio. Artikeln är en svenskspråkig version av insändarartikeln "Östersundomin yhteiskaavaluonnos ei huomioi tarpeeksi luontoa ja virkistysarvoja" i senaste nummer av Sipoon Sanomat.
Medveten taktik. Den 25 februari 2011
Ttidningen Smocka publicerade igår kväll på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Startskottet gick för Östersundoms generalplan". Artikeln handlar om stadsplaneringnämndens möte. Smocka har intervjuat medlemmen i stadsplaneringsnämnden Stefan Johansson (sfp). Jag citerar:
– Vi kom inte in på några innehållsliga frågor, men min personliga åsikt är att utkastet är lite väl tilltaget, nästan en överdrift, anser Johansson.
Johansson tror att det är en medveten taktik från Helsingfors sida att inledningsvis skjuta högt över målet.
– Den exploatering av marken som nu föreslås är för massiv för området. Men staden vill satsa stort i början för att ha spelrum när den slutgiltiga planen manglas fram, säger Stefan Johansson till Smocka.
I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår nästan en hel sida om om utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Huvudartikeln har rubriken "65 000 asukkaan tiivis kaupunki Östersundomiin". (En kortare version av artikeln finns under samma rubrik på tidningens webbplats.) Bilderna nedan har publicerats tillsammans med artikeln på webben.
I tidningen ingår även en artikel med rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää suunnitelman", som på tidningens webbplats publicerats under rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää Östersundomin suunnitelmat".
I tidningen ingår dessutom en insändarartikel av Sini-Pilvi Saarnio med rubriken "Östersundomin yhteiskaavaluonnos ei huomioi tarpeeksi luontoa ja virkistysarvoja".
Borgåbladet publicerade igår kväll på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Trångt för älgarna". I dagens nummer av tidningen ingår en längre version av artikeln under rubriken "Älgarna ser inte planerarnas gröna korridorer".
I mitt inlägg "Skarp kritik. Den 23 februari 2011" noterade jag Helsingin Sanomas artikel "Paine Malmin ja Santahaminan rakentamiseen helpotti toistaiseksi". Artikeln finns på engelska även på tidningens webbplats med rubriken "Pressure easing on conversion of Malmi Airport and Santahamina Jaeger Garrison into residential districts". Här hittar man även artikeln "Most Helsinki residents oppose forced merger with Vantaa", där man kan läsa att "The merger of Helsinki, Vantaa, Espoo, and Sipoo is seen as the best option." Med "Sipoo" torde man här dock syfta på Grankulla.
Timo Juurikkala skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto NYT!" Jag citerar ur inlägget:
Valitettavasti Östersundomin rannikon Natura-alueita ei vielä tässä vaiheessa saatu kansallispuistoon mukaan, vaikka Metsähallitus sitä esittikin. Lintulahtien ja -vesien kuuluminen samaan kokonaisuuteen olisi monipuolistanut edelleen kansallispuiston luontoarvoja.
Tästä eteenpäin Sipoonkorven luontoarvojen suurin uhka on Helsingin hurja asuntorakentaminen. Aiemmin tällä viikolla julkisuuteen tuli ensimmäinen hahmotelma Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisestä yleiskaavasta. Valitettavasti noissa suunnitelmissa ei kunnioiteta sen enempää Natura-arvoja kuin luontoalueiden välisiä ekologisia yhteyksiäkään. Sipoonkorven kansallispuiston luontoarvot olisivat jopa osin uhattuina, jos rakentamista toteutettaisiin luonnoksen mukaisessa laajuudessa. Toivottavasti kohtuus voittaa.
Outi Alanko-Kahiluoto skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Luontoarvot edellä Sipooseen". Mikko Mäkelä har skrivit ett blogginlägg med rubriken "Östersundom ja Sipoonkorpi".
Naturutredningar. Den 24 februari 2011
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Östersundomin viherkäytävät on turvattava". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:
Miljöutskottets utlåtande angående lagförslaget till en nationalpark i Sibbo storskog kan läsas på riksdagens webbplats under rubriken "Valiokunnan kannanotot". Miljöutskottet säger bl.a. följande
Jag har förundrat mig över sättet på vilket Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade ett tiotal utredningar på en gång. En del utredningar har varit klara redan i ett år, men först nu är det möjligt att ta del av utredningarna. På stadsplaneringskontorets webbplats för Östersundom finns på sidan "Julkaisut ja selvitykset" nu länkar till ett mycket stort antal färdiga utredningar, men här nämns längre endast utredningar som beställts av stadsplaneringkontoret. Således nämns här den märkliga pseudoutredningen "Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma", men inte t.ex. utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella", som jag skrivit om i inlägget "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella. Den 21 april 2010". Förklaringen till att den senare utredningen inte omnämnts på stadsplaneringskontorets webbplats torde vara att utredningen beställts av stadens miljöcentral och inte av stadsplaneringskontoret.
Helsingfors miljöcentral har nyligen publicerat en sammanfattande rapport med titeln "Östersundomin yhteisen yleiskaava-alueen luontoselvityksiä". Här refereras bl.a. till den ovannämnda utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella". Dessutom uppräknas här även följande sammanfattningar:
Terhi Niinimäki (grön/ Vanda) skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Jäähyväiset Östersundomin luontoarvoille".
Helsingin Uutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää Östersundom-suunnitelman".
Nyt julkistetussa ensimmäisessä maankäytön suunnitelmassa viheralueet ulottuvat kapeahkoina kaistaleina mereltä kohti pohjoista ja tulevaa Sipoonkorven kansallispuistoa. Pohjois-eteläsuuntaiset "vihersormet" on sijoitettu purolaaksoihin, ja ne on tarkoitettu pääosin ihmisten virkistyskäyttöön, ei eläinten kulkureiteiksi. ...
Myös eduskunnan ympäristövaliokunta totesi tiistaina hyväksymässään Sipoonkorven kansallispuistoa koskevassa mietinnössä, että metropolialueen luonnonsuojeluun ja virkistyskäyttöön tarkoitettujen alueiden viherkehää on tarpeen täydentää tulevaisuudessa myös kaavoituksen avulla.
Miljöutskottets utlåtande angående lagförslaget till en nationalpark i Sibbo storskog kan läsas på riksdagens webbplats under rubriken "Valiokunnan kannanotot". Miljöutskottet säger bl.a. följande
Valiokunta korostaa, että kansallispuisto ei pysty yksinään vastaamaan Sipoonkorven ydinalueeseen kohdistuviin suuriin virkistyskäyttöpaineisiin luonnonsuojelutavoitteiden vaarantumatta. Asuinalueiden väliin tarvitaankin riittävästi viherkäytäviä sekä tulevan asutuksen viereen helposti saavutettavia lähivirkistysalueita.
Jag har förundrat mig över sättet på vilket Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade ett tiotal utredningar på en gång. En del utredningar har varit klara redan i ett år, men först nu är det möjligt att ta del av utredningarna. På stadsplaneringskontorets webbplats för Östersundom finns på sidan "Julkaisut ja selvitykset" nu länkar till ett mycket stort antal färdiga utredningar, men här nämns längre endast utredningar som beställts av stadsplaneringkontoret. Således nämns här den märkliga pseudoutredningen "Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma", men inte t.ex. utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella", som jag skrivit om i inlägget "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella. Den 21 april 2010". Förklaringen till att den senare utredningen inte omnämnts på stadsplaneringskontorets webbplats torde vara att utredningen beställts av stadens miljöcentral och inte av stadsplaneringskontoret.
Helsingfors miljöcentral har nyligen publicerat en sammanfattande rapport med titeln "Östersundomin yhteisen yleiskaava-alueen luontoselvityksiä". Här refereras bl.a. till den ovannämnda utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella". Dessutom uppräknas här även följande sammanfattningar:
- Kallioperän ja maaperän arvokkaat luontokohteet
- Liitosalueen eteläosan kasvillisuusselvitys
- Liitosalueen linnustoselvitys 2010
- Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueen luontotyypit
Terhi Niinimäki (grön/ Vanda) skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Jäähyväiset Östersundomin luontoarvoille".
Helsingin Uutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää Östersundom-suunnitelman".
Skarp kritik. Den 23 februari 2011
Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Luontoväki tyrmää Östersundomin maankäyttömallin". I själva verket har nästan en hel sida reserverats för material som mera eller mindre anknyter till Östersundomprojektet. Huvudartikeln har rubriken "Itsenäisesti kylki kyljessä" 0ch underrubriken eller ingressen "Uudenlaisia taloja tulossa Östersundomiin, Kalasatamaan ja Jätkäsatamaan." På tidningens webbplats har Helsingin Sanomatr publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "HS-gallup: Enemmistö helsinkiläisistä pitäisi Malmin ja Santahaminan entisellään".
En av artiklarna på uppslaget i Helsingin Sanomat har rubriken "Paine Malmin ja Santahaminan rakentamiseen helpotti toistaiseksi". Artikeln har ett större samband med fallet Sibbo än de flesta läsare torde förstå. Hade det inte varit för kraven och planerna på att omvandla (flygfältet i ) Malm och Sandhamn till bostadsområden för småhusbebyggelse, så hade Sibbofrågan knappast aktualiserats vid det för inkorporeringen så gynnsamma läget år 2006.
I Borgåbladet ingår en kolumn med rubriken "Ingen plats för älgar". Dessutom har borgåbladet publicerat en artikel med rubriken "Naturskyddare sågar Östersundomplaner".
Yle publicerade igår nyhetsartiklera med rubrikerna "Sipoonkorven kansallispuisto perustetaan" och "Miljöutskott ger grönt ljus för nationalpark i Sibbo storskog". Sibbo storskog var även första nyhet i Uudenmaan uutisets TV-nyheter. Dessutom publicerade Yle igår en text med rubriken "Sibbopolitiker inte överraskade över Östersundomplaner". I anslutning till den sistnämda texten finns även ett audiolklipp, "Sibbokommentarer till Östersundomförslag" där Caspar Berntzen från valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo säger att "Det gäller för Sibbo att vara med och utveckla, så att det vi upplevde här för en tid sedan aldrig mera händer igen". Antingen har Berntzen inte förstått någonting av bakgrunden till inkorporeringen, eller så använder han medvetet Helsingforskortet för att berättiga Sibbos nya sköna linje.
Suomen kiintesitölehti publicerade igår en notis med rubriken "Östersundomiin kaavaillaan kymmeniä tuhansia asuntoja". Vihreä lanka publicerade i måndags en notis med rubriken "Varjokaava haastaa virallisen Östersundom-suunnitelman".
De gröna i Helsingfors publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin kaavaluonnoksessa on unohdettu luontoarvot". I meddelandet heter det bl.a. att "Vihreiden mielestä kaavaehdotuksessa rakentamiselle varatut Västersundomissa sijaitseva metsä sekä Talosaari pitäisi jättää rakentamatta." Jag frågar mig när Helsingfors stadsplaneringskontor och Östersundomkommittén skall inse att stadsplaneringsnämndens viceorförande Osmo Soininvaara inte har den gröna gruppens stöd när det gäller hans syn på planeringen av Östersundom.
Sini-Pilvi Saarnio publicerade i måndags ett "meddelande" med rubriken "Östersundomin yhteiskaavaluonnoksesta". Saarnio noterar här bl.a. att "On mielenkiintoista, kuinka Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteistä Östersundomin yleiskaavaa kiirehditään: nyt esitellään jo kaavaluonnosta, vaikka kaavoituksen aikaisemman vaiheen, osallistumis- ja arviointisuunnitelman, nähtävilläolo on vielä kesken!"
Helsingfors naturskyddsförening publicerade igår ett uttlåtande över programmet för deltagande och bedömning (OAS), "Helsyn lausunto Östersundomin yleiskaavan OAS:sta 22.2".
Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää Östersundom-suunnitelman: Sipoonkorven kansallispuiston yhteydet merelle säilytettävä". Jag återger här pressmeddelandet i sin helhet:
Luonnonsuojeluliitto tyrmää Östersundom-suunnitelman: Sipoonkorven kansallispuiston yhteydet merelle säilytettävä
Luonnonsuojelujärjestöjen mielestä Helsingillä, Vantaalla ja Sipoolla olisi hieno mahdollisuus ottaa luonto ja kansallispuisto alueen vahvuudeksi.
Suomen luonnonsuojeluliiton asiantuntijat pitävät eilen julkistettua Östersundomin asuinalueen suunnitelman luonnosta huonona.
”Jos suunnitelma toteutuu, luonto hävitetään rannoilta, ja menetetään mahdollisuus mereltä Sipoonkorven metsiin ulottuvaan todella monipuoliseen kansallispuistoon”, sanoo Luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin asiantuntija Keijo Savola.
”Erikoista on, että luontomyönteisyydestään tunnetun Vantaan edustajat hyväksyivät tässä vaiheessa yhteisen kaavaluonnoksen, jossa rakentamista ohjataan Vantaan puolella arvokkaiden luontokohteiden päälle. Tällaisia ovat voimassaolevan yleiskaavan suojeluvarauksen Länsisalmen metsä ja luonnon monimuotoisuudelle erityisen tärkeäksi alueeksi osoitettu Myllymäen metsäalue”, ihmettelee Savola.
Luontojärjestöt laativat ekologisen vaihtoehdon Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteiselle Östersundomin yleiskaavalle. Helsingin, Vantaan ja Sipoon luontojärjestöt sekä Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri valmistelevat parhaillaan designtoimisto dadadotankin arkkitehtien kanssa Östersundomin varjokaavaa.
”Rakentamisen luonnolle ja virkistyskäytölle aiheuttamat haitat voidaan minimoida, vaikka alueelle sijoittuisi paljon asutusta”, sanoo Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.
”Nyt julkaistu suunnitelma pikemminkin maksimoi luontohaitat Östersundomin alueella. Rakentamista ohjataan kohtuuttomia määriä Sipoonkorven metsäalueen eteläosaan suoraan arvokkaiden luontokohteiden päälle ja luonnonsuojelualueiden viereen. Sitä olisi tulossa muun muassa valtakunnallisesti arvokkaan Mustavuori-Kasabergetin kallioalueen päälle. Ekologiset yhteydet ovat luonnoksessa aivan liian kapeita. Rakentaminen on kiinni Natura-kosteikoissa.”
”Suunnitelmaan kuuluu laajoja ruoppauksia. Helsingin kaupungilla ei edes ole päätösvaltaa ruopata Natura-alueet. Mahdolliset ruoppaukset päätetään linnustonsuojelun tarpeiden perusteella”, sanoo Manninen.
Luonnonsuojelujärjestöjen mielestä Helsingillä, Vantaalla ja Sipoolla olisi hieno mahdollisuus ottaa luonto ja kansallispuisto alueen vahvuudeksi.
”Brändityöryhmän mielestä luonto on Suomen vahvuus. Julkistetussa suunnitelmassa ei näy tällaisesta jälkeäkään. Natura-alueetkin koetaan suunnitelmassa lähinnä rasitteeksi. Onneksi tämä on vasta työryhmän luonnos”, sanoo Manninen.
Lisätiedot:
- FT Sirkku Manninen, Helsingin luonnonsuojeluyhdistys 040-5631546
- FT Kati Vierikko, Helsingin luonnonsuojeluyhdistys, puh. 040-737 22 98
- puheenjohtaja, FM Kimmo Jääskeläinen, Vantaan ympäristöyhdistys, puh. 040-589 9158
- luonnonsuojeluasiantuntija Keijo Savola, Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri, puh. 045-652 1974
- Arkkitehti Anna-Riitta Kujala, designtoimisto dadadotank, puh. 050-370 5692
– vs. viestintäpäällikkö Antti Halkka, Suomen luonnonsuojeluliitto, puh. 09 228 08 222
Utopiskt. Den 22 februari 2011
På paradsidan till dagens nummer av Helsingin Sanomat finns ett stort flygfotografi över Östersundomområdet med rubriken "Tänne nousee uusi kaupunki".
Helsingin Sanomat har reserverat en hel sida för nyheter i anknytning till publiceringen av utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Rubrikerna lyder "Tulossa 10 000 pientaloa", "Itämetron rakennus voi alkaa vuonna 2015", "Suuri osa asunnoista on kaupunkipientaloissa", "Sipoonkorven eteläraja vedetään nyt" och "HS kysyi asukkaiden mielipidettä suunnitelmista".
'
På en förenklad karta över utkastet till generalplan har Helsingin Sanomat döpt om metrostationen Östersundom till Sakarinmäki medan stationen som tidigare hette Gumböle har döpts om till Östersundom. Dessutom har stationen ei vielä nimeä fått namnet Västerkullan kartano. På kartan har bostadsområden markerats i grönt!
Hufvudstadsbladet har inte publicerat någonting om utkastet till generalplan på sin webbplats, men i dagens tidning har man reserverat nästan ett helt tabloid-upplsag. Huvudrubriken lyder "Jungfrulig mark bryts i Östersundom". En mndre artikel har rubriken "'Planen verkar utopisk'"
Rubriken i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Jättebyggande i Östersundom".
I Uudenmaan uutisets nyhetssändning igår ingick ett inslag om den gemensamma generalplanen för Östersundomområdet. I inslaget presenterade Tuomas Rajajärvi vionen av bebyggelse intill merolinjen en zon längs kusten "Kirkonummelta aina tänne Porvooseen asti". Att Östersundom skall byggas längs kusten och vara "havsnära" framgick på flera sätt.
I dokumentet "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis", som är en av de många utredningar och rapporter som Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade igår, inleds en sammanfattning enligt följande:
Under de senaste årtiondena har Helsingforsregionen vuxit västerut och norrut. För att säkerställa en balanserad utveckling också i framtiden beslutade statsrådet 28.6.2007 att ansluta den sydvästra delen av Sibbo och den s.k. Västerkullakilen i Vanda till Helsingfors.
Jag har i flera blogginlägg visat att påståendena om en ovannämnd obalans i samhällstrukturen är en vanföreställning, som delvis bygger på det faktum att kusten i Nyland inte går exakt i riktning från öst till väst. (Se t.ex. "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och Väderstreck. Den 13 mars 2007".) I Kyrkslätt är kusten huvudsakligen obebyggd, vilket framgår av en karta i dokumentet "Sipoonkorpi ja Östersundom:Suunnittelun lähtökohdat", som även publicerades igår. Må vara att kartan visar situationen å3 1975. (Se nedan.)
Helsingin uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Metro vaatii tiheästi taloja Östersundomiin". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:
Etelässä koskemattomiksi jäävät rantojen Natura-alueet, joita on noin kymmenen kilometriä rantaviivasta.
–Lähdimme siitä, että Naturan reunaan voidaan rakentaa kiinni. Emme ole jättäneet ”suojelualueen suojavyöhykettä”, Helsingin kaupunkisuunnittelun päällikkö Tuomas Rajajärvi linjaa.
Merenrannat ovat maannousemisen myötä ruovikoituneet siinä määrin, että entinen merenpohja kasvaa paikoin leppää.
–Nämä alueet on tarkoitus avata vedelle, vaikka siitä tulee kallis projekti, kertoo projektipäällikkö Matti Visanti. ...
–Pääkaduille jätetään raidevaraus, Visanti toteaa.
Teoriassa on mahdollista, että metron korvaa vielä pikaraitiotie, joka kulkee mukana suunnitelmissa.
Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundom tulossa käsittelyyn". I inlägget visar han ingen förståelse för naturskyddsföreningarnas krav på ekologiska korridorer.
Natura-alueilta ulottuu Sipoon korpeen viherkäytäviä, mutta ne ovat melko kapeita. Niin kapeita, etteivät ainakaan hirvet niitä tule käyttämään. Itse en pidä perusteltuna kaavoittaa aluetta hirvien ehdoilla – hirvihän on riistaeläin eikä mikään uhanalainen laji, eikä oikein viihdy kaupunkiympäristössä – mutta minulle ympäristöjärjestöt ovat vakuuttaneet, etteivät heidän ehdotuksensa perustu hirviensuojeluun.
Soininvaara skrev igår även ett annan inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 24.2.2011". Här medger han att De gröna är splittrade, eller indirekt att hans egna visioner saknar den gröna gruppens stöd:
Östersundomin yhteisen yleiskaavan luonnos
Tästä tulee vihreille vaikea asia, koska kaksi vihreätä periaatetta iskevät voimakkaasti toisiaan korville. Alueen luonnonsuojelu, Natura ja Sipoonkorpi vastaan raiteisiin tukeutuva pientalovaltaiseksi kohtalaisen tiivis kaupunkirakenne. Minusta näistä on tehtävissä hyvä kompromissi, mutta jotkut toiset saattavat olla eri mieltä.
Själva förslaget som stadsplaneringsnämnden skall ta ställning till på sitt möte i torsdag är mycket kort:
Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti.
De gröna i Vanda publicerade igår Vantaan Vihreät nuoret ja opiskelijats pressmeddelande med rubriken "Näpit irti Östersundomista". Jag citerar ur meddelandet:
ViNOVa vaatii, että mikäli Östersundomiin rakennetaan, se tulee tehdä tiiviisti ja leveät viherkäytävät turvaten. ”LUO-alueille ei saa rakentaa, ja niiden turvaamiseksi Vantaan tulee luopua Länsisalmen metroasemasta, sillä sen ympärille tuleva asutus uhkaisi arvokkaita luontoalueita ja viheryhteyksiä.” perustelee ViNOVan puheenjohtaja Juhis Ranta
Itämetroon ei näillä näkymin ole varaa vielä vuosikymmeniin, mikä on ongelma koko alueelle. ”Jos sujuvia joukkoliikenneyhteyksiä ei ole käytettävissä ihmisten muuttaessa alueelle, oppivat ihmiset pendelöimään omilla autoillaan alusta alkaen. On huonoa suunnittelua jättää joukkoliikenneyhteyksien rakentaminen myöhemmäksi”, moittii ViNOVan varapuheenjohtaja Otto Absetz.
Helsingfors har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Suunnitelma: Östersundomiin 65 000 asuntoa ja kuusi metroasemaa".
Utkast till gemensam generalplan. Den 21 februari 2011
Liksom väntat har Helsingfors stad idag tillsammans med föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte publicerat ett större antal utredningar och rapporter i anslutning till den gemensamma generalplanen för Östersundom. Dessutom har man Helsingfors stad idag publicerat ett utkast till gemensam generalplan för Östersundom. Jag vill speciellt uppmärksamma att både kanaler och Heli-banan finns med. Ukastet ingår i ett dokument med titeln "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis". Dokumentet är daterat 24.2.2011, men pdf-filen är skapad den 17 februari.
Bland utredningarna som idag har publicerats finns "Majvikin metron esiselvitys" och "Majvik: Maankayttosuunnitelma", som jag redan kunde presentera i gårdagens blogginlägg "Majvik Maankäyttösuunnitelma. Den 20 februari 2011".
Materialet som har publicerats idag är så omfattande att det kommer att ta dagar att analysera. Helsingfors stadsplaneringskontor har idag publicerat en nyhet med rubriken "Östersundomiin suunnitteilla metron rytmittämä tiivis pientalokaupunki". Helsingin Sanomat var snabb att okritiskt förmedla nyheten i en nyhetstext med rubriken "Östersundomiin nousee pientalokaupunki". Yle har publicerat nyhetstexter med rubrikerna "Förslag till generalplan för Östersundom" och "Nu finns det nya Östersundom till pappers". Borgåbladet har publicerat en nyhet med rubriken "Utkast visar storbyggande i Östersundomregionen".
Helsingfors naturskyddsförening har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Luontojärjestöiltä ekologinen vaihtoehto Östersundomin yleiskaavalle". I pressmeddelandet kan man bl.a. läsa följande:
Luontojärjestöt tekevät ekologisen vaihtoehdon Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteiselle Östersundomin yleiskaavalle. Järjestöjen mielestä kuntien tänään esittelemä luonnos ei ota tarpeeksi hyvin huomioon alueen luontoa ja virkistysarvoja. ...
Luontojärjestöjen varjokaava valmistuu huhtikuussa. Kaikki kansalaiset voivat tutustua ja kommentoida sitä varjokaava.fi-sivuilla.
Vebbplatsen Varjokaava finns alltså nu även på adressen www.varjokaava.fi.
Natur och miljö har publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Byggplanerna i Östersundom hotar skyddsområden". Jag återger här pressmeddelandet i sin helhet:
Byggplanerna i Östersundom hotar skyddsområden
21.02.2011
I dag offentliggjordes den första skissen till en generalplan för Östersundom. Natur och Miljö anser att en generalplan med denna skiss som utgångspunkt omöjligt kan godkännas.
- Naturvärdena förstörs av en oekologisk matta av småhus strax intill Natura-2000 områden och längs med stränderna. Inte ens fungerande ekologiska korridorer mellan skyddsområdena bevaras, säger Martina Reinikainen, miljövårdschef på Natur och Miljö.
Den nu publicerade skissen av Östersundom generalplan hotar att förstöra den unika helhet som Sibbo storskog norr om motorvägen och de värdefulla naturskyddsområdena söder om motorvägen bildar. Miljöorganisationerna har yrkat på att alla dessa områden skall höra till den kommande nationalparken.
Idag rinner ett litet dike mellan Marbacken och Husö. Diket har i generalplansskissen förvandlats till ett betydande vattenområde. De massiva muddringsingreppen skulle förstöra Kapellvikens naturaområde i norr och Bruksvikens naturaområde i söder.
- Muddringsingreppet mellan Natura 2000-områdena är förkastligt. Även om skyddsområdens gränser inte förändras, skulle fågellivet påverkas negativt, säger Lena Avellan, vattenvårdexpert på Natur och Miljö.
Hela 60 olika fågelarter häckar idag inom Kapellvikens gränser, de flesta av dem endast i mitten av området långt ifrån alla störningar. Muddringsingrepp förstör vattenkvaliteten och undervattensvegetationen vilket gör bl.a. gäddans lek i området omöjlig. Samtidigt blir området mindre gynnsamt som häckningsplats för skyddade fågelarter. Generalplanen förstör även Kapellvikens naturvärden genom långa strandvägar längs skyddsområdets gräns. Vägbygge på strandområdet som ligger i riskzonen för översvämningar kräver omfattande utfyllnadsarbete och muddringsingrepp.
För att Sibbo storskog och fågelvattnen tillsammans skall bilda en nationellt värdefull helhet krävs ekologiska korridorer. Dessa kan vara skogspartier eller skyddade åker- och ängsplättar, där djur tryggt kan förflytta sig från ett område till ett annat. I den nu presenterade skissen för generalplanen är de ekologiska korridorerna för smala för att kunna fungera i praktiken. Enligt såväl markanvändnings- och byggnadslagen, samt bestämmelser för Natura 2000-nätverket måste ekologiska korridorer och skyddszoner runt dem förbli obebyggda. Västersundom skog som är reserverad för naturskydd i den ikraftvarande generalplanen i Vanda och Kasabergets nationellt värdefulla bergsområde hotas byggas ut. Detta förstör en nu fungerande ekologisk korridor.
Helsingfors Naturskyddsförening samarbetar med Vanda miljöförening och Sibbo Naturskyddare för att göra upp en skuggplan för Östersundom. I skuggplanen beaktas de natur-, miljö- och kulturvärden som området besitter. Natur och Miljö anser att det bör vara utgångspunkten också för de tre kommunernas gemensamma generalplan.
Mer information:
Martina Reinikainen, miljövårdschef, Natur och Miljö: tfn 045 2700 316
Lena Avellan, vattenvårdsexpert, Natur och Miljö: tfn 045 2700 314
Majvik Maankäyttösuunnitelma. Den 20 februari 2011
På Maanalaisten tilojen rakentamisyhdistys MTR:s webbplats kan man läsa om en kartläggning av grunden i Östersundom och ett område som hör till Vanda. Här heter det att "Östersundomin (aikaisemmin nimellä Sipoon ja Vantaan liitosalue) maa- ja kallioperätietojen hankkiminen rakennettavuuden arviointia varten on erittäin suuri haaste." Jag passar på att notera denna utredning nu, för nästa vecka förväntas Helsingfors stadsplaneringskontor publicera ett flertal utredningar i anslutning till den gemensamma generalplanen för Östersundom med omnejd. Helsingfors stad lär i morgon måndag hålla en presskonferens där man presenterar ett utkast till en generalplan. I så fall är det raskt jobbat, med tanke på att Östersundomkommitén hade sitt första möte för mindre än tre veckor sedan ...
På Internet hittar man nu även en rapport eller dokument med titeln "Majvik Maankäyttösuunnitelma - 9.2.2011" i tre delar. Några länkar till dessa dokument har jag däremot inte hittat, men så är pdf-dokumenten även skapat först den 10 februari och uppdaterat ännu den 15 februari.
I del 1 (det första dokumentet) hittar man bl.a. kartor med de komiska hack, som är identiska med de som jag tidigare uppmärksammat.
I del 2 hittar man bl.a. fyra utkast för Majvik. Samtliga fyra alternativ bygger på en metrolinje som fortsätter österut från Majvik.
I del 3 hittar man utvecklade planer utgående från de tre alternativa placeringarna av metrolinjen.
Två alternativ har utvecklats ytterligare i en "tredje etapp".
Så sent som den 8 februari har man slutligen valt det första av de två ovannämnda alternativen.
I en fjärde del är en sammanfattning av de tre ovannämnda delarna, men man hittar här även lite nytt material. Speciellt hittar man här en plan över i vilken ordning planerna skall förverkligas.
I ovannämnda rapport refereras bl.a. till "Majvikin metron esiselvitys. Sito / arkkitehtitoimisto Jukka turtiainen / Helsingin kaupunki / Sipoon kunta 5.1.2011". Få se om denna utredning publiceras imorgon. I väntan på publiceringen kan man läsa om metroutredningen i Sito tänään #34 (december 2010).