Helsingin sanomat publicerade igår kväll FNB:s notis med rubriken
"Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa". Statsminister
Jyrki Katainen (saml) säger här följande:
"Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille. Onko tunnearvo hallinnollisesta yksiköstä suurempi kuin palvelut? Ei tietenkään voi olla."
För en som är inflyttad i Helsingforsregionen har den egna "administrativa enheten" sällan något större känslovärde, men för andra kan "känslovärdet" vara betydande. Och känslovärdet gäller inte bara den egna hemkommunen. Kommunindelningen och landskommunerna är en del av det finländska landskapet. Landskapsbilden är alltid till en väsentlig del en mental konstruktion, som bl.a. är beroende av hur landområden namnges. Det finns situationer då det är skäl att prioritera service och ekonomiska värden framom kulturella värden, men varför förakta eller förneka existensen av kulturella värden?
I artikeln säger Katainen vidare att
"Ainoa syy on se, että Suomi muuttuu pohjamutiaan myöten tulevien vuosien aikana." Så är det naturligtvis inte. Det finns andra motiv till reformen och speciellt till
hur man plamnerar genomföra reformen.
Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en notis med rubriken
"Uuden kuntakartan esittely siirtyy ensi vuodelle". Notisen är skriven av Kalle Silverberg, som även skrivit artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus", som tillsammans med de berömda kartorna ingick i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se
"Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I den aktuella notisen kan man läsa följande:
Ehdotus uudeksi kuntajaoksi karttoineen valmistuu näillä näkymin vasta aivan vuodenvaihteen alla. Toimeksiannon mukaan työn on oltava valmis 31. joulukuuta. ...
Ehdotuksen valmistuttua siitä pyydetään lausuntoja kunnilta. Sen jälkeen hallitus tekee lakiesityksen.
Det är minsann inte bara i Sibbo som den nya kommunreformen utgör ett stressmoment. I Kyrkslätt är man rädd för att regeringen skall föreslå en sammanslagning med Esbo, trots att Esbo uttryckligen har tagit avstånd från en dylik tvångssammanslagning. Kyrkslätt hör med sina 37 000 invånare till de större kommunerna, men ändå är man nu mån om att trimma den förväntade befolkningsutvecklingen. Diskussionen som förs i Kyrkslätt påminner mycket om den diskussion som förts i Sibbo.
I fredagens nummer av Västra Nyland ingår en ledarartikel med rubriken
"Tornhus och tunnel". I ledaren berättas det hur man för att bevara Kyrskslätts självständighet bl.a. föreslagit tornhus i Munkkulla. I ledaren refererar man även till en nätkommentar av Jacob Södermans och Södermans kolumn
"Ministern som är en 'lös kanon'" i Arbetarbladet (se
"Ministerjäv. Den 18 november 2011"):
I en kommentar på VN:s nätsidor frågar förre justitieombudsmannen Jacob Söderman om inte Virkkunen genom sitt agerande gjort sig jävig att föredra Lojofusionen i statsrådet. Det gör han mot bakgrunden av justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv i samband med annekteringen av sydvästra Sibbo.
I en kolumn i nättidningen Arbetarbladet skriver Söderman att Virkkunen väckt agg mot hela kommunreformen och att många fusionsmotståndare därför uppfattar henne som en gåva från himlen. "Ett bättre hinder för en vettig reform kan man knappast tänka sig", skriver han.
I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en kolumn av den samlingspartistiske skribenten Juhannes Koroma. Lolumnen har även publicerats som blogginlägg med rubriken
"Kuntia pitäisi myös pilkkoa" på ett flertal av Suomen Lehtiryhmäs webbsidor. Inlägget har bl.a. publicerats på Sipoonsanomats webbplats. I inlägget skriver Koroma att
"Paras-hankkeessa motiivina oli keskustapuolueen valta-aseman turvaaminen." Så kan man se på saken. Rättare vorde det ändå att säga att kommunminister
Hannes Manninens syfte bakom Paras (KSSR) var att genomdriva en
kommunreform som så lite som möjligt skulle skada
Centerns intressen. För att uppnå målet måste bl.a. Sibbo offras. Ett av huvudmotiven bakom den nya kommunreformen torde däremot vara just att riva ner grunden för Centerns maktposition. Det är inte bara servicen som vägs mot "känslovärden". Den aktuella reformen handlar även om ett val mellan Samlingspartiets maktpolitiska intressen och kulturella värden.