Liitosalueen maakuntakaavat. Den 30 november 2011

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/4346/Kaavakartta.pdf

Nylands förbund publicerade på landskapsförbundets webbplats på måndagen i samband med att landskapsstyrelsens möte en text med rubriken "Itä-Uudenmaan maakuntakaava". I texten, som inte översatt till svenska, kan man läsa bl.a. följande:

Ympäristöministeriö vahvisti kaavan helmikuussa 2010 lukuun ottamatta Porvoon Kuninkaanportin vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta, Loviisan Määrlahden vähittäiskaupan suuryksikkömerkintää sekä Vanhakylän ja Pukaron erikoiskaupan suuryksikkö merkintää.

Päätöksellä kumottiin Itä-Uudenmaan aiemmat useassa eri vaiheessa tehdyt seutukaavat, lukuun ottamatta Helsinkiin liitettyä Östersundomin aluetta. Tällä liitosalueella ovat voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava 2000 sekä aiemmat seutukaavat, jotka vuoden 2010 alusta muuttuivat Maankäyttö- ja rakennuslain mukaisiksi maakuntakaavoiksi. ...

Itä-Uudenmaan maakuntakaava ja liitosalueen maakuntakaavat ovat lainvoimaisia kaavoja kunnes uudet tulevaisuudessa tehtävät maakuntakaavat korvaavat ne.

Helsingfors stad motsatte sig att inkorporeringsområdet inkluderades i landskapsplanen för Östra Nyland. Frågan är om om stadsplaneringskontorets projekt drar fördel av att den gamla landskaplanen fortfarande gäller för Östersundoms del.

På landskapsstyrelsens möte  godkändes förslaget till etapplandskapsplan för Nyland och man beslöt föreslå för landskapsfullmäktige att den godkänns.

Hbl 29.22 2011 s 1

På första sidan i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet finns rubriken "Storgräl i Sibbo storskog". Grälet gäller Forststyrelsens ingrepp för att återskapa den biologiska mångfalden genom att bl.a. fälla träd.

Fortsättning på KSSR. Den 29 november 2011

Kuntalehti 13 2011 s 82

I mitt inlägg "Vuosien kaavariita. Den 29 oktober 2011" noterade jag att det i Kommunförbundets tidning Kuntalehti 13/2011 ingår en artikel med rubriken "Timo Karén, Vantaa: Vuosi 2017 sopii metropolialueen kuntaliitokselle", där ordföranden för stadsplaneringsnämnden i Vanda, Timo Karén (saml) säger alltså klart ut att en sammanslagning av Sibbo med Heklsingfors-Vanda är ett alternativ, ifall en sammanslagning av alla metropolområdets kommuner inte lyckas. Det aktuella numret av Kuntalehti finns nu på internet (och har gjort det redan i 3 veckor). Det enda intressanta i artikeln som jag hittat är att den inte alls handlar om kommunsammanslagingar i Helsingforsregionen. Kuntalehtis redaktion har lyft fram förslaget till kommunsammanslagning i rubriken och ingressen, men där tar det slut. Kanske berättar artikel mera om Kuntalehtis linje än om Karéns åsikter i frågan. I sig är det intressant att Karén nämner en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.


Kommunförbundet publicerade den 25 november ett meddelande med rubriken "En fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen måste tryggas" och dårraden "Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen i Seinäjoki 25.11.2011". Visst är det lite överraskande att Kommunförbundet, som beskyllts för att stöda regeringens kommunreform, plötsligt vill slå vakt om den gamla kommunreformen KSSR. Timo Kietäväinen kritiserar i själva verket den nya kommunreformen. Jag citerar:

– Det är viktigt att ta med samkommunsmodellen och utvecklingen av den som ett alternativt kommunalt samarbete vid sidan av värdkommunsmodellen (det vill säga en modell med en ansvarig kommun) i regeringsprogrammet, sade Kietäväinen.

– Det är också viktigt att förnyandet av kommunstrukturerna sker på frivilliga grunder. Endast i strukturreformer som bygger på frivilliga arrangemang förmår man engagera de viktigaste aktörerna i kommunen att genomföra lösningar som främjar resultat.

– En kommunsammanslagning i sig leder inte till besparingar.

Kietäväinen har Centerbakgrund, vilket i hög grad torde förklara hans uttalande. Han uttalar sig lika väl i egenskap av vice vd för kommunförbundet.

Beslutsrätten över kommungränser. Den 28 november 2011

http://www.lauriuntamo.fi/kuntarajakeskustelu/

I ett antal inlägg har jag under den gångna hösten uppmärksammat Sibbos medlemskap i KUUMA-kommunerna. Sibbofrågan kom åren 2006-2007 att medföra en kris för samarbetet mellan Kuuma-kommunerna, fastän Sibbo inte var med i Kuuma-samarbetet på den tiden. I kölvattnet av Helsingfors framställning till ändring i kommunindelning lade Träskända och Kervo fram ett eget förslag till inkorporering av den del av Tusby. Frågan är om man från Helsingfors sida uppmuntrades till initiativet för att Helsingfors ville ha ett bredare stöd för sina egna anspråk på sydvästra Sibbo. Lauri Untamo, som är samlingspartistisk lokalpolitiker i Tusby, har på sin webbplats en intressant redogörelse för försöket att inkorporera en del av Tusby. Jag återger här valda delar ur texten "Kuntarajakeskustelu":

Tuusulalainen eduskuntavaaliehdokas, valtuutettu Merja Kuusisto (sd.) suhtautui viikko sitten Tuusulan kunnantalolla järjestetyssä vaalipaneelissa myönteisesti Helsingin aikeisiin vallata maita Sipoosta. Kuusiston pääkaupungin kuntarajojen siirtoa puolusteleva mielipide on hyvin linjassa hänen toimiinsa myös Tuusulassa. Sosialidemokraattien valtuustoryhmä Tuusulassa on nimittäin jättänyt aloitteen, jossa esitetään selvitysmiehen asettamista selvittämään Tuusulan, Keravan ja Järvenpään yhdistymisen hyötyjä ja haittoja. ...

Traagista tässä demareiden kuntaliitosselvityspuuhassa on se, että samalla demareiden vahvasti alulle panema Kuuma yhteistyö romuttuisi täysin. Samat henkilöt, jotka siis aikoinaan käynnistivät Kuuma yhteistyön ja vannovat sen nimeen vieläkin juhlapuheissaan, ovat todellisuudessa halukkaita ajamaan sen alas tavoitteenaan uuden suurkaupungin rakentaminen pääkaupunkiseudulle. Kaikki kuntayhteistyö onkin siis ollut vain silmänlumetta ja kuntalaisten rahaa on haaskattu muutamia miljoonia taivaan tuuliin. Tavoitteena on näköjään ollutkin vain kuntien ajaminen yhteen. ...

Tuusulan kunta aikoo käyttää kaikki lailliset keinot osakuntaliitoshankkeen torppaamiseksi. Kunnanhallitus on jo viime kokouksessaan päättänyt palkata avukseen saman lakitoimiston, joka oli Sipoon kuntaa tukemassa. ...

Osakuntaliitoshanke tulee viemään aikaa. Uskon, että kuntaministeri pitää lupauksestaan kiinni, ja hylkää nopeasti Keravan ja Järvenpään hankkeen. ...

Tämän aamun Helsingin sanomien verkkolehti kirjoittaa: ”Korkein hallinto-oikeus (KHO) hylkäsi Helsingin ja Sipoon alueliitoksesta tehdyt valitukset. KHO:n päätös tarkoittaa käytännössä sitä, että osa Lounais-Sipoota ja Vantaan niin kutsuttu Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin.” ...

Tässä KHO päätöksessä on varmasti heijastevaikutuksia Järvenpään ja Keravan kuntaliitostoiveisiin. Hehän edelleen haluavat vallata osia Tuusulasta itselleen. Kuitenkaan tässä Tuusulan kuntaliitostapauksessa ei mielestäni ole Sipoon tapauksen kaltaisia ”erityisen painavia edellytyksiä”. Luotan edelleen kuntaministerin kesäiseen lupaukseen, että hän tulee suhtautumaan nihkeästi tuleviin pakkoliitoksiin.

http://www.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=67453:henna-virkkunen-kuntauudistuksesta-perustuslailliset-naekoekohdat-taerkeitae&catid=8:kotimaa-paeaeuutinen-&Itemid=31

Verkkouutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Henna Virkkunen kuntauudistuksesta: Perustuslailliset näkökohdat tärkeitä". I artikel kan man bl.a. läsa följande:

- Itsehallinto ei suojaa kuntien rajoja. Kunnat eivät itse päätä rajoistaan, vaan siitä päättää valtioneuvosto, toteaa kuntauudistuksesta vastaava ministeri Henna Virkkunen.

Tolkningen att grundlagen inte skyddar kommungränser härstammar från riksdagens grundlagsutskott.
I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar även HFD att - enligt riksdagens grundlagsutskott - en ändring av kommunindelningen mot en kommuns vilja inte strider mot den kommunala självstyrelsen. Med tanke på hur det gick i fallet Sibbo så kan man dock fråga sig hur reell den kommunala självstyrelsen är, ifall statsrådet kan bestraffa kommuner med ändringar i kommunindelningen.

Påståendet att statsrådet beslutar över kommungränserna stämmer endast till en del. Enligt rådande kommunindelningslag kan statsrådet inte mot kommuners vilje bestämma om en enda kommunsammanslagning av hela kommuner. Statsrådet kan bara vägra att slå samman kommuner som själva önskar gå samman, ifall statsrådet bedömer att sammanslagningen inte uppfyller de i kommunindelningslagen definierade kriterierna. Det är endast riksdagen som genom att stifta lagar har befogenheter att sammanslå kommuner mot deras vilja. I princip borde statsrådet (enligt den gamla kommunindelningslagen) inte ens ha haft befogenhet att besluta om inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Av förekommen anledning ville man inte överlåta uppgiften till riksdagen. När det gäller den nya kommunkartan ämnar regeringen dock lägga fram ett lagförslag, som måste godkännas av riksdagen.

Kommundarwinism. Den 27 november 2011

Sipoon Sanomat 24.11 2011 s 3

I mitt inlägg "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011" presenterar jag presentationer ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa") från seminariet "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?, som den 16 november" arrangerades av Viherympäristöliitto. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår med anledning av seminariet en artikel med rubriken "70 000 asukkaan ja viheralueiden sovittaminen Östersundomiin vaikea". I artikeln citeras landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som inom Helsingfors stadsplaneringskontors Östersundomprojekt ansvarar för Husö:

-Yleensä kaavoituksessa lähdetään liikkeelle siitä, että katsotaan, mihin ei esimerkiksi luontoarvojen takia voi rakentaa, mutta Östersundomissa sellaista aluetta jää oikeastaan vain Landbohon ja Talosaaren niemeen.

Ett flertal medier publicerade igår FNB:s nyhet med rubriken "Kiviniemi syyttää kokoomusta 'kuntadarwinismista'". (I dagens nummer av Hufvudstadsbladet har texten publicerats under rubriken "Kiviniemi anklagar Samlingspartiet för 'kommundarwinism'".) Yle, som inte anlitar FNB, publicerade igår en notiser med rubrikerna "'Kommunreformen ett skräckprojekt'" och "Kiviniemi on valmis repimään Virkkusen kuntakartan omin käsin". I sitt tal ("Keskustan puheenjohtaja Mari Kiviniemi Keskustan puoluevaltuustossa 26.11.2011") sade Mari Kiviniemi igår bl.a. följande:

Pääministeri Katainen sanoi viikko sitten, että kunnilla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että ne järjestävät palveluja. Olen jyrkästi eri mieltä Kataisen kanssa.

Kunnat ovat suomalaisen kansanvallan ydintä. Niiden kautta suomalaisten ääni kuuluu arjen päätöksissä. Nähtävästi kokoomuksen oikeistolaisessa politiikassa pienen ihmisen - sen pienen koululaisen tai vanhuksen - asia on tunteetonta hallinnointia. Ilmeisesti kokoomukselle myös kuntapalvelut ovat darwinismia, vahvimpien, AAA-kuntien ja -kuntalaisten juhlaa.

Meille keskustassa kunta-asioissa on kyse paitsi palveluista myös kotiseudusta, kielestä ja kulttuurista, harrastuksista, elinympäristöstä, yhteisöllisyydestä ja lähidemokratiasta. Kunta on myös työtä luovan yrittäjyyden edistäjä, oman alueensa kehityksen veturi. Ero keskustan linjan ja Kataisen oikeistolaisten arvojen välillä on iso. Olen varma, että kunnilla on suomalaisille tunnearvoa ja merkitystä oman identiteetin rakentamisessa. ...

Olen valmis omin käsin repimään Virkkusen uuden kuntakartan, jos se perustuu ylhäältä saneluun, kävelee kuntalaisten ja kunnallisen itsehallinnon yli ja halveksii kansanvaltaa. Siltä nyt vahvasti näyttää.

Talskrivaren har lyckats formulera ett angeläget budskap. Tyvärr ljuder budskapet falskt när talet läses upp av Mari Kiviniemi. Kiviniemi blev själv kommunminister för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och inkorporeringen av sydvästra Sibbo följdes. När Kiviniemi valdes till Centerns ordförande behövde Centern en ordförande som hade Jyrki Katainens förtroende och som kunde förvalta metropolpolitiken från regeringarna Vanhanen I och II. I dagens läge skulle Centern behöva en annan ordförande för att kunna bedriva en trovärdig oppositionspolitik. (Se "Pakkoliitos. Den 26 november 2011".)

http://www.keskusta.fi/Suomeksi.iw3

Pakkoliitos. Den 26 november 2011

I mitt inlägg "Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011" noterar jag att Pia Viitanen (sdp) i ett försvar av regeringens kommunreform i riksdagen den 28 september hävdade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.

Den 30 september publicerades på demari.fi en kolumn av Uutislehti Demasris chefredaktör Juha Peltonen. I kulumnen, som har rubriken "Kepu johtaa MM-kisoja" kan man läsa följande:

ainoa viimeisten vuosikymmenten aikana Suomessa tehty kuntien pakkoliitos on se, jossa kepulainen kuntaministeri Hannes Manninen liitti pakolla osia Sipoosta Helsinkiin. Ilmeisesti Sipoossa ei ollut niin paljon kepulaisia, että asia olisi Mannista vaivannut.

Keskustan maalaama mörkö ei kovin uskottavalta näytä senkään takia, että puolueen ollessa hallituksessa Suomesta lakkautettiin yli sata kuntaa. Mannisen ohella keskustalaisena kuntaministerinä oli pitkään myös Mari Kiviniemi. Nyt alankin ymmärtää, mitä keskustan puoluesihteeri Timo Laaninen kesäkuussa tarkoitti julistaessaan takinkäännön MM-kisat alkaneiksi.

Påståendet att det var en centerminister som de senaste åren gjort den enda tvångssammanslagningen är naturligtvis ämnad att ta udden ur oppositionens kritik mot den nya kommunreformen, som förväntas inkludera tvångssammanslagningar. Påståendet stämmer dock inte. Vad Hannes Manninen  formellt gjorde var endast att han utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare och lät bli att avslå framställningarna till ändring i kommunindelninen. Manninen var inte ens minister när statsrådet tog beslutet i fallet Sibbo, men de facto var det Manninen som genom förhandlingar i det fördolda skapade förutsättningarna för den kontroversiella inkorporeringen.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var inte heller den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren. Under Mari Kiviniemis tid som kommunminister gjordes de flera spektakulära partiella kommunsammanslagningar mot berörda kommuners vilja. Tvångssammanslagningen av delar av Hattula  var ämnad att möjliggöra frivilliga sammanslagningar av hela kommuner, som saknade gemensam gräns. Det var viktigt för Kiviniemi och Centern att möjliggöra frivilliga kommunsammanslagningar av hela kommuner för att rädda kommunreformen KSSR (Paras) och därigenom förhindra en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av den modell som regeringen nu bereder. I sig har det stora antalet kommunsammanslagningar de senaste åren inte varit i Centerns intresse.

Det unika med tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo är att den inte gjordes för att möjliggöra en sammanslagning av hela kommuner, samt att den till arealen överskred de gränser som lagen tillät utan "särskilt vägande skäl". Centern och Manninen hade knappast några intressen av att genomföra tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo i sig. Tvärtom skadade sammanslagningen Centern på flera sett. Manninens motiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var att möjliggöra en överenskommelse om kommunreformen KSSR i enlighet med Manninens kompromissförslag. Eftersom en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av hela kommuner nu ändå är aktuell kan man säga att inkorporeringen för Centerns del var en felsatsning.

Polemiikki. Den 25 november 2011

I senaste nummer av tidningen Polemiikki (Polemiikki 4/11), som utges av Kunnallisalan kehittämissäätiö, ingår en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen avaimen etsintä". I artikeln, som även publicerats på stiftelsens webbplats kaks.fi, kan man bl.a. läsa följande:

– Emme mitenkään suoriudu yhdellä ainoalla mallilla kuntapalveluista. Kunnat ja alueet ovat niin erilaisia, että erilaisuus on tunnistettava palveluiden järjestämis- ja rakenneratkaisuissa. Ellei tunnisteta, ei uudistuksessa synny kestävää jälkeäkään, Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen ylijohtaja, KTT Aki Kangasharju sanoo. ...

– Jos tavoitteena on kestävä kuntatalous, on uskallettava arvioida kuntien tehtävät uudelleen. Aivan erikseen haluaisin tarkasteltavan terveydenhuollon järjestämisvastuuta. Suoriutuuko minkäänlainen kunta enää terveydenhuollon vastuista vai tarkoittaako kuntien järjestämisvastuu vain jatkuvaa altavastaajana olemista?

http://www.kaks.fi/sites/default/files/pdf/201104.pdf

I en annan artikel, "'Miljardisäästöt mahdollisia vain maakuntamallilla'" på samma webbplats kan man läsa följande:

Asiamies Antti Mykkänen puhui Muuramen kunnan 90-vuotisjuhlaseminaarissa keskiviikkona.

Suomalainen kuntakeskustelu on jämähtänyt viime vuosituhannelle. Rajojen piirtelijät ivaavat nykyistä mallia hevosaikakauden tuotteeksi. Itse he piirtävät kuntakarttaa vanhoihin työssäkäyntialueisiin perustuen, kuin pääkulkuväline olisi mopo.  Kuntaliitosinttely elääkin samanlaisessa marginaalissa kuten eurooppalaisesti tarkastellen koko yksiportainen kuntajärjestelmämme.

Liitoskeskustelun perusharha on siinä, että yritetään ängetä samaan niin sanottuun peruskuntaan kaikki mahdollinen. Vahvaa identiteettiä ja taloutta, suoraa demokratiaa sekä laadukkaita, tehokkaasti tuotettuja palveluita on toivotonta ympätä yksiportaiseen kuntamalliin läpi valtakunnan.

Här håller jag långt med Aki Kangasharju och Antti Mykkänen, men åsikterna stämmer även väldigt långt överens med Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommunreform. Målsättningen för Kunnallisalan kehittämissäätiö är att stöda och utveckla kommunalt självstyre. Det är alltså inte konstigt att stiftelsen kritiserar den nya kommunreformen. Man kunde ha väntat sig att stiftelsen och dess språkrör som en principfråga även hade stött Sibbo i tvisten med Helsingfors, men något dylikt stöd har jag inte lagt märke till. Tvärtom publicerade Polemiikki år 2006 en kolumn med rubriken "Tassut irti milloin mistäkin", där man bl.a. kan läsa följande:

Ilman Helsinkiä Sipoo olisi muutaman tuhannen asukkaan uinuva maaseutukunta. Suhteellisen vauras, mutta pahasti ikääntyvä. Helsingistä, Espoosta ja Vantaalta Sipooseen muuttaneiden ja sinne omakotitalonsa rakentaneiden nuorien perheiden ansiosta Sipoo muistuttaa nykyisin jopa suhteellisen vireää kuntakeskusta. Sanomatta on selvää, että Sipoon kassaa kartuttavat veroeurot ovat peräisin helsinkiläisten yritysten maksamista palkoista ja, että Sipoon houkuttelevuus asuinpaikkana perustuu 99-prosenttisesti Helsingin ja sen tarjoamien palvelujen läheisyyteen.

Helsinki on jo pitkään kärsinyt tonttipulasta. Osin ongelma on sisäsyntyinen, kun rakennuskelpoista maata ei ole saatu erilaisten intressiryhmien painostuksessa kaavoitettua, mutta varsinainen ongelma on ollut huonosti toimiva yhteistyö naapurikuntien kanssa. Maata ei ole saatu edes ostettua, muutamaa vaatimatonta poikkeusta lukuun ottamatta.

Sipoon kanssa Helsinki on neuvotellut yhteistyöstä jo yli 20 vuoden ajan. Neuvottelujen tulos on aina ollut sama. Sipoo on asettunut täyteen vastakarvaan ja siilipuolustukseen. Kun Helsingin mitta lopulta täyttyi ja se hakee kohtuullisen maa-alueen pakkolunastusta, ovat sipoolaiset järkyttyneitä.

Hyvä että ovat. Helsinkiläisiä on jo pitkään järkyttänyt Sipoon itsekkyys.

Jos Helsingin ja helsinkiläisten tulee sipoolaisen kansanliikkeen sloganin mukaisesti pitää ”tassut irti Sipoosta – tassarna bort från Sibbo”, voisivat Sipoo ja sipoolaiset vastaavasti pitää kaupunkimaasturinsa pois ruuhkauttamasta Itäväylää ja itsensä pois aiheuttamasta jonoja helsinkiläisille palveluille.

Vad har dylikt lögn och förtal att göra i tidskriften Polemiikki?

Kunnallisalan kehittämissäätiö uppger sig vara helt oberoende, men i verkligheten domineras den av representanter för Centern. Stiftelsens nuvarande ledare och chefredaktör för Polemiikki är Antti Mykkänen, som var kommunminister Hannes Manninens politiska statssekreterare då denna ansvarade för kommunreformen KSSR och för lösningen på Sibbofrågan, som var en förutsättning för en överenskommelse om KSSR.


Igår publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kommunernas uppgifter kartläggs", där det berättas att finansministeriet tillsatt en arbetsgrupp "som ska gå igenom kommunernas uppgifter och eventuella reformeringsbehov, och i enlighet med regeringsprogrammet bedöma möjligheterna att minska på kommunernas förpliktelser."  I meddelandet kan man vidare läsa följande:

Arbetsgruppen för bedömning av kommunernas uppgifter ska på ett övergripande sätt utvärdera kommunernas nuvarande uppgifter och uppskatta huruvida kommunernas förpliktelser borde minskas eller ändras i samband med kommunreformen. Det blir nödvändigt att omfördela förhållandet mellan statlig och kommunal service i ett läge där kommunernas övergripande ansvar för medborgarnas välfärd accentueras.

En omfördelning av servicen från kommunerna till staten borde minska på behovet av kommunsammanslagningarna, men i meddelandet drar man den ologiska slutsatsen att "nya livskraftiga kommuner möjliggör uppgiftsöverföringar mellan staten och kommunerna."

Frågan om ersättning. Den 24 november 2011

I inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om ersättning för Östersundom för fortsatt beredning. Sedan dess har det inte hörts någonting om ersättningstvisten. I princip är det möjligt att frågan fortfarande utreds. En annan möjlighet är att frågan inte tas till behandling för att styrelseordförande inte vill fortsätta processen, även om det är kommundirektören som är föredragande. Eventuellt kan resultatet i invånarenkäten även ha bidragit till att ärende lagts på is.

Vid kommunstyrelsens möte den 8 november lyftes ersättningen från Helsingfors fram ur ett helt annat perspektiv. Sibbo kommun har trots allt fått ersättning, även om den är anmärkningsvärt liten, Jag citerar ur protokollet från styrelsemötet:

Korkein hallinto-oikeus on antanut päätöksensä Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisestä alueluovutuksesta. Päätöksen mukainen Helsingin kaupungin maksettavaksi määrätty 7,9 miljoonan euron korvaus ei kata kunnan taseessa olevia luovutettujen kiinteistöjen tasearvoja. Valtuuston hyväksymässä talousarviossa vuodelle 2011 ei ole ennakoitu kyseistä korvausta ja sen vaikutuksia.

Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen mukainen korvaus on kunnan kirjanpidossa käsiteltävä siten, että saatu korvaus kirjataan satunnaiseksi tuloksi. Vastaavasti luovutettujen kiinteistöjen tasearvoista johtuva ylimääräinen poistokirjaus kirjataan satunnaiseksi menoksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Aktuaalisuus_ja_potentiaalisuus

I mitt inlägg "Stenhus. Den 16 november 2011" noterar jag att man i senaste nummer av "Kivestä muuraamalla" ser nya möjligheter för Townhouse i Östersundom. Underförstått torde det här handla om stenhus. På webbplatsen Puuinfo publicerades det i sin tur den 18 november en artikel med rubriken "Helsinki vauhdittaa puurakentamista". I artikeln lyfter man fram hus av modellen Townhouse, men denna gång förväntas husen byggas i trä. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalueella Östersundomissa määritellään rakentamistapoja, mutta Penttilä arvioi alueella olevan runsaasti potentiaalia tulevaisuuden puurakentamiseksi. Alueen rakentamisessa pyritään myös aurinkoenergian hyödyntämiseen.

Sammanfattningsvis ger Östersundom möjligheter till både trähus och stenhus. Så länge som planeringen är öppen och ingenting har förverkligats, finns det potential. En annan sak är om förväntningarna på Östersundom någonsin kommer att förverkligas.

Vielä monta vuotta. Den 23 november 2011

En av de oplanerade följderna av initiativet till en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors Vanda och Sibbo var att Östra Nylands förbund i början av detta år slogs samman med Nylands förbund. Sammanslagningen av landskapsförbunden hade knappast ägt rum om inte en majoritet i Sibbo villkorslöst hade gått med på att Sibbo byter förbund. Sibbos nya, politiskt naiva linje i frågan måste ha kommit som en stor överraskning. För Sfp var sammanslagningen av förbunden klart en förlust. För Sibbo kommuns del kan medlemsskapet i Nylands förbund eventuellt även ha vissa fördelar. Den stora förloraren är däremot Borgå, som har obefintligt inflytande i Nylands förbund. Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Porvoolla on hankala vaikuttamisen paikka maakuntakaavan valmistelussa".

Det är inte minst när det gäller spårvägsförbindelsen österut som man i Borgå har skäl att förhålla sig missnöjd till utkastet till landskapsplan. Enligt gällande beslut kommer det i förslaget till etapplandskapsplan, som skall läggas fram nästa år, inte att finnas någon järnväg för lokaltrafik mellan Borgå och Helsingfors. Istället finns det en metrolinje till Östersundom, vilken på inget sätt betjänar Borgå. I den aktuella frågan övergavs Borgå av Sibbo, som ställde sig bakom Östersundom-kommitténs och Kuuma-kommunernas gemensamma utlåtanden. (Se "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011".) Styrelseledamot Christel Liljeström (Sfp) lade dock fram ett förändringsförslag, som bättre stämde överens med Borgås - och kanske Sibbos - intressen. Förslaget understöddes av Päivi Uotinen (saml) från Lovisa, men röstade ner.

http://www.uudenmaanliitto.fi/dynastia32/kokous/2011434-3-22144.PDF

Som bilaga till protokollet från landskapsstyrelsens möte den 24 oktober ingår bilagan "Yhteenveto saaduista lausunnoista ja mielipiteistä koskien uutta nopeaa kaukoratayhteyttä Helsingistä itään". (Se bilden ovan.) Ur själva protokollet kan man bl.a. läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. Maakuntakaavassa osoitetaan myös yhteystarvemerkintä rautatietunnelille Tallinnaan. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Christel Liljeström Päivi Uotisen kannattamana esitti periaatepäätöstä muutettavan niin, että nopea raideyhteys linjataan Heli-radan mukaisena.

Suoritetussa äänestyksessä maakuntajohtajan esitystä kannattaneet äänestivät JAA ja Christel Liljeströmin esitystä kannattaneet äänestivä EI. Suoritetussa äänestyksessä annettiin 15 JAA-ääntä ja 2 EI ääntä.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom skrev Helsingfors stads vuorovaikutussuunnittelija igår ett svar på en kommentar. Till invånaren, som undrar när byggandet i Östersundom sätter igång, svarar stadens representant"Istuta vaan kukkasipulit, ehdit ihailla kukkia vielä monta vuotta!"

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/

Arvovaltakysymys. Den 22 november 2011

Kommunförbundet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Det är värt att beakta andra strukturer utöver de geografiska i kommunreformen". I pressmeddelandet säger direktören för den svenska verksamheten vid kommunförbundet Kristina Wikberg att vi nu lever "i en fortsättning på den strukturreform som påbörjades år 2009". Wikberg syftar naturligtvis på kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras), men varför hon nämner årtalet 2009 förstår jag inte. Den 1 januari 2009 förverkligades visserligen inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men formellt sköttes inkorporeringen som ett helt separat fråga. De officiella motiveringarna för KSSR, som initierades av Hannes Manninen (c), var de samma som argumenten för den nya kommunreformen, men de inofficiella motiven är snarast de rent motsatta. Där Samlingspartiet med den nya kommunreformen vill riva ner strukturer som gynnar Centern, torde Manninens syfte främst ha varit att förhindra en framtida kommunreform av den modell som Samlingspartiet nu vill driva igenom. Manninen var dock tvungen hitta en kompromiss som kunde stödas av kommunförbundet och Helsingfors beslutsfattare. En central del av kompromisslösningen var "metropolpolitiken" och inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men det kunde man inte öppet deklarera.

http://www.adressit.com/allekirjoitukset/kuntakentan_aanta_kuultava/start/0/country/FI/location/1441248890

Kommunreformen KSSR är på grund av kopplingen till "Sibbofrågan" ett centralt tema på denna blogg. Den nya kommunreformen är däremot lite på sidan om. Den nya kommunreformen har diskuterats livligt i Sibbo, men det görs det även på annat håll. Motståndet mot kommunreformen och kommunförbundet, vars representanter hjälpte till att förverkliga inkorporeringen av Östersundom, är överraskande lamt i Sibbo. Endast fyra sibbobor har undertecknat den berömda adressen "Kuntakentän ääntä kuultava". På listan hittar man dock namnet Eero Seppänen. Sibbo kan kanske påverka hur kommunen spjälkas upp och inkorporeras med andra kommuner, men vill man verka för kommunens självständighet, torde det enda sättet vara motarbeta hela reformen. Det torde finnas goda förutsättningar för att reformen läggs på is.

I mitt inlägg "Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011" noterar jag att statsminister Jyrki Katainen (saml) i FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa" hävdar att "Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille." Som svar på Katainens märkliga påstående publicerade Centern på partiets webbplats igår en artikel med rubriken "Tölli: Katainen pelkää arvovaltatappiota". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

-Pääministeri Katainen ja kokoomus lupasivat viime keväänä, että parlamentaarinen kuntalakikomitea asetetaan heti vaalien jälkeen. Jostain syystä lupaus on unohdettu. On erikoista, että pääministerin johtama kokoomuspuolue vetää kansanvallalle ja yhteiselle sopimiselle vierasta linjaa. Kun uudistuslinja on asiantuntijoidenkin mielestä todettu tuovan enemmän ongelmia kuin ratkaisuja, niin Kataisen jääräpäisyyttä voidaan ihmetellä.

Suomenmaa, som är Centerns språkrör, har publicerat artikeln under samma rubrik. Även Samlingspartiets nyhetssajt Verkkouutiset publicerade igår på eftermiddagen en något förkortad version av artikeln under rubriken "Tölli: Kuntauudistuksesta tulossa arvovaltakysymys". Katainens uttalande behandlades i liknande ordalag även i gårdagens ledare "Kuntauudistus läpi vaikka väkisin" i Keskipohjanmaa.

A slice. Den 21 november 2011

I mitt inlägg "Loput Sipoosta. Den 14 november 2011" noterar jag att Helsingin Sanomat publicerat "nyhetsanalyser" med rubriken "Metropolin jako jäytää pääpuolueita sisältä, osa 1" och "... ja osa 2". Texterna har inte skilt publicerats på tidningens webbplats, men de finns här faktiskt i engelsk översättning under rubriken "NEWS ANALYSIS: Consolidation of municipalities in Greater Helsinki region causes friction within and between major political parties". Jag passar på att citera:

The minister’s task is not an easy one: Helsinki wants to have at least the surrounding cities of Espoo, Kauniainen, and Vantaa pinned to its already ample bosom.
      In the wildest scenario, also Kirkkonummi, Kerava, and the rest of Sipoo [Helsinki took a slice of this neighbouring municipality to the east not long ago] would be annexed to the capital.
      In the view of eager Helsinki politicians, the consolidation of the municipalities would reduce competition over good taxpayers and even out the bill for social problems between the communities.

I gårdagens nummer av Hufvudsstadsbladet ingår en artikel "Kommuner kommer och går, byar består". Artikeln handlar om den kommunreformen i allmänhet och Pernå i synnerhet. Jag citerar ur artikeln:

Vi åker till Pernå i Östnyland för att höra om erfarenheterna av sammanslagningen med Lovisa, men hamnar snart i Afrika.

Det är Mia Aitokari, byaföreningens ordförande i Isnäs by (i stadsdelen Pernå i Lovisa stad) som tar oss dit.

Så här resonerar hon där vi sitter i kaféet i byns pensionat:

På samma sätt som de europeiska kolonialherrarna ritade upp gränserna i Afrika med linjal kör nu kommunminister Henna Virkkunen (Saml) över verkligheten i Finland, utan känsla för det samhällsliv som vuxit fram under sekler.

– Jag kallar det för våldtäkt. Man struntar i sekler av historia. Och vi finländare som är så snälla att vi inte vågar säga ifrån.

Det är inte specifikt sammanslagningen med Lovisa som Aitokari syftar på. Det är hela tänkesättet.

Tillsammans med artikeln ingår ett par faktarutor. I den ena, som har rubriken "Först blev de fler", kan man läsa bl.a. följande:

• I början av 1900-talet skedde en vändning när kranskommunerna i Helsingforsregionen inte klarade av att hantera trycket från den växande huvudstaden.

• 1946 blev därför Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby kommuner delar av Helsingfors. Delar av Helsinge landskommun införlivades också. Sammanslagningen i Helsingfors blev startskottet för fler sammanslagningar i hela landet. Den här utvecklingen har fortsatt ända till i dag.

Jag vill framhålla att Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby endast en kort tid hade varit självständiga kommuner och brutits ut ur Helsinge landskommun (Helsingin maalaiskunta), delvis som en följd av att  lagstiftning inte möjliggjorde kommers i stor skala i landskommuner. Därför är inkorporeringen av t.ex. Haga på inget sätt jämförbar med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Som källa uppges bl.a. Wikipedia.

Webbtidningen Uusi Suomi publicerade igår en artikel med rubriken "Kansanedustajan Wikipedia-kopio: 'Voidaan rangaista sakolla'". Det är Piratpartiets viceordförande Ahto Apajalahti som i sin blogg framhåller att den sannfinländska riksdagsledamoten Kimmo Kivelä bröt mot upphovsrätten när han i ett anförande kopierade en text ur Wikipedia utan att uppge källa. Apajalahti torde ha rätt i sak, men månne han inte egentligen är ute efter att ifrågasätta upphovsrätten genom att visa att lagstiftarna själva bryter mot den. Mina tankar återvänder till utredningsman Pekka Myllyniemi, som inte bara plagierade Helsingfors egen utredning, utan även kopierade flera sidor från Wikipedia - och lämnade länkmarkeringarna kvar. Inte heller här uppgavs källan. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006".)

Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011

Helsingin sanomat publicerade igår kväll FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa". Statsminister Jyrki Katainen (saml) säger här följande:

"Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille. Onko tunnearvo hallinnollisesta yksiköstä suurempi kuin palvelut? Ei tietenkään voi olla."

För en som är inflyttad i Helsingforsregionen har den egna "administrativa enheten" sällan något större känslovärde, men för andra kan "känslovärdet" vara betydande. Och känslovärdet gäller inte bara den egna hemkommunen. Kommunindelningen och landskommunerna är en del av det finländska landskapet. Landskapsbilden är alltid till en väsentlig del en mental konstruktion, som bl.a. är beroende av hur landområden namnges. Det finns situationer då det är skäl att prioritera service och ekonomiska värden framom kulturella värden, men varför förakta eller förneka existensen av kulturella värden?

I artikeln säger Katainen vidare att "Ainoa syy on se, että Suomi muuttuu pohjamutiaan myöten tulevien vuosien aikana." Så är det naturligtvis inte. Det finns andra motiv till reformen och speciellt till hur man plamnerar genomföra reformen.

Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en notis med rubriken  "Uuden kuntakartan esittely siirtyy ensi vuodelle". Notisen är skriven av Kalle Silverberg, som även skrivit artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus", som tillsammans med de berömda kartorna ingick i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I den aktuella notisen kan man läsa följande:

Ehdotus uudeksi kuntajaoksi karttoineen valmistuu näillä näkymin vasta aivan vuodenvaihteen alla. Toimeksiannon mukaan työn on oltava valmis 31. joulukuuta. ...

Ehdotuksen valmistuttua siitä pyydetään lausuntoja kunnilta. Sen jälkeen hallitus tekee lakiesityksen.

Det är minsann inte bara i Sibbo som den nya kommunreformen utgör ett stressmoment. I Kyrkslätt är man rädd för att regeringen skall föreslå en sammanslagning med Esbo, trots att Esbo uttryckligen har tagit avstånd från en dylik tvångssammanslagning. Kyrkslätt hör med sina 37 000 invånare till de större kommunerna, men ändå är man nu mån om att trimma den förväntade befolkningsutvecklingen. Diskussionen som förs i Kyrkslätt påminner mycket om den diskussion som förts i Sibbo.

I fredagens nummer av Västra Nyland ingår en ledarartikel med rubriken "Tornhus och tunnel". I ledaren berättas det hur man för att bevara Kyrskslätts självständighet bl.a. föreslagit tornhus i Munkkulla. I ledaren refererar man även till en nätkommentar av Jacob Södermans och Södermans kolumn "Ministern som är en 'lös kanon'" i Arbetarbladet (se "Ministerjäv. Den 18 november 2011"):

I en kommentar på VN:s nätsidor frågar förre justitieombudsmannen Jacob Söderman om inte Virkkunen genom sitt agerande gjort sig jävig att föredra Lojofusionen i statsrådet. Det gör han mot bakgrunden av justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv i samband med annekteringen av sydvästra Sibbo.

I en kolumn i nättidningen Arbetarbladet skriver Söderman att Virkkunen väckt agg mot hela kommunreformen och att många fusionsmotståndare därför uppfattar henne som en gåva från himlen. "Ett bättre hinder för en vettig reform kan man knappast tänka sig", skriver han.

I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en kolumn av den samlingspartistiske skribenten Juhannes Koroma. Lolumnen har även publicerats som blogginlägg med rubriken "Kuntia pitäisi myös pilkkoa" på ett flertal av Suomen Lehtiryhmäs webbsidor. Inlägget har bl.a. publicerats på Sipoonsanomats webbplats. I inlägget skriver Koroma att "Paras-hankkeessa motiivina oli keskustapuolueen valta-aseman turvaaminen." Så kan man se på saken. Rättare vorde det ändå att säga att kommunminister Hannes Manninens syfte bakom Paras (KSSR) var att genomdriva en kommunreform som så lite som möjligt skulle skada Centerns intressen. För att uppnå målet måste bl.a. Sibbo offras. Ett av huvudmotiven bakom den nya kommunreformen torde däremot vara just att riva ner grunden för Centerns maktposition. Det är inte bara servicen som vägs mot "känslovärden". Den aktuella reformen handlar även om ett val mellan Samlingspartiets maktpolitiska intressen och kulturella värden.

Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011

I mitt inlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag ett Viherympäristöliitto  den 16 november skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?" I torsdags skrev Kati Vierikko ett blogginlägg, "Pääkaupunkiseudun suuret kaavoitushankkeet eivät paljon 'puhu' keskenään" om seminariet, som handlade om tre planerade projekt: Östersundom, Marja-Vanda och Sibbesborg. Igår publicerades powerpoint-presentationerna från seminariet på Viherympäristös webbplats ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa").

Östersundom presenterades av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som på Helsingfors stadsplaneringskontor är områdesansvarig för Husö (se "Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010"). Yli-Jama refererar til utredningarna och beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen, men i hennes presentation finns även skisser som jag inta kan minnas att jag har sett förut. Till denna kategori hör bilden nedan över Husö och Granö.

I utredningsmaterialet som ingår i Yli-Jamaa presentation noterar jag att kommungränsen vid avtaget från riksväg 170 till Ringvägen här går i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut, dvs längs Österledens gamla sträckning.

Bilden nedan är inte ny, men visst är det lite frapperande då Yli-Jama skriver att "Eri selvityksissä todetut luonnon, kulttuurihistorian ja muinaishistorian arvokohteet kattavat lähes koko alueen". HFD ansåg i sitt avgörande i fallet Sibbo att Sibbo kommuns planering av det aktuella området inte fyller kraven. Månne HFD har svaret på hur området skall planeras utan att värdefulla miljöer förstörs?

I presentationen "Miksi Marja-Vantaa?" (som publicerats i formatet pdf) ingår ett urklipp ur Helsingin Sanomat från den 1 juni 1989.

För Östersundoms och Nordsjös del torde kartan med nya bostadsområden och spårvägsförbindelser bygga på "Ilaskivis förslag", men förslaget till ny bebyggelse längs en metrolinje från Nordsjö till Östersundom är inte Raimo Ilaskivis eget. Istället baserar det sig på ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen. Ilaskivi, som när det begav sig var stadsdirektör i Helsingfors, kunde inte ha kommit med ett dylikt förslag, eftersom det stred mot planerna på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007" och "Frivilligt samarbete under hot. Den 4 april 2007".) Det kan påpekas att förlängningen av östmetrom här går till Håkansböle, en tanke som man i Vanda länge har hållit fast vid.

Ministerjäv. Den 18 november 2011

Inför regeringsförhandlingarna torde man i Helsingfors ha hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar skulle komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Även om stadsfullmäktige i Vanda var mot en sammanslagning, skulle statsrådet kunna bestämma om en sammanslagning, ifall majoriteten av invånarna i Vanda i en folkomröstning röstade för en sammanslagning. (Se "Skyltar. Den 1 februari 2011".) I Sjundeå ser det motsatta ut att ske. Trots att majoriteten av invånarna i den rådgivande folkomröstningen röstade mot en sammanslagning med Lojo, kan statsrådet bestämma om en sammanslagning, eftersom kommunfullmäktige i Sjundeå röstade för en sammanslagning.

Fullmäktigebeslutet i Sjundeå var på många sätt både spektakulärt och kontroversiellt. Kommunministern lobbade efter folkomröstningen öppet för en sammanslagning med Lojo. Kommunministern lär rent av ha ätit middag tillsammans med den suppleanten som avgjorde omröstningen. I en kolumn med rubriken "Ministern som är en 'lös kanon'", som publicerades på Arbetarbladets webbplats den 14 november lyfter Jacob Söderman fram ministerns kontroversiella agerande.Jag citerar:

Minister Henna Virkkunens roll är märklig. Hon åker ut till Sjundeå på ett offentligt möte, där många fullmäktigeledamöter är närvarande och uppmanar dem att frondera mot folkomröstningen. Resultaten låter inte vänta på sig.

Enligt justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv inför omröstningen om tvångsövertagandet av sydvästra Sibbo, vore hon jävig att föredra ärendet i statsrådet.

Man kan fråga sig vad kommunministerns motiv är i fallet Lojo. Att skapa förutsättningar för en sammanslagning av Kyrkslätt och Esbo?

I Radio Vegas regionala nyheter för Mellannyland (Huvudstadsregionen) ingick i sändningen (02:40 - 04:25) igår 8:30 ett inslag där det berättades att "det är gröna värden som gäller då man planerar Östersundom i östra Helsingfors" och vidare att "arkitekt Matti Visanti berättar att naturen är viktig då Östersundom byggs ut."

Loklatåg. Den 17 november 2011

Bbl 17.11 2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Östersundomskiss snart klar". Det handlar om en ny "skiss" för den gemensamma generalplanen för Östersundom med omnejd. Skissen skall vara klar i början av nästa år och ett planförslag lär skall läggas fram för politikerna i slutet av nästa år. Förslaget lär skilja sig en hel del från utkastet till gemensam generalplan som framlades för allmänheten i våras.

Bbl 17.11 2011 s 4

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Gärna lokaltåg till Borgå och Lovisa". Artikeln baserar sig på en intervju med Matti Visanti. Artikeln innehåller en hel del intressanta åsikter och delvis ny information. Visanti skulle bl.a. gärna se ett lokaltåg mellan Helingfors och Borgå via Östersundom. Ett lokaltåg är knappast förenligt med en metrolinje, men Visanti låter förstå att metrolinjen är osäker. "I början blir det säkert mera busstrafik som gäller", heter det i artikeln. Metrolinjen var en avgörande motivering till inkorporeringen, men Visanti säger själv i artikeln att "trycket på Östersundomområdet" ledde till att Helsingfors annekterade området.

I den nya skissen torde det ha gjorts avsevärda förändringar för Västersundoms del. Det lär skall bli större gröna områden på Vandasidan, eftersom politikerna i Vanda är mera intresserade av att bygga ut Marja-Vandaområdet.

Bbl 17.11 2011 s 4

Stenhus. Den 16 november 2011

I årets nummer av "Kivestä muuraamalla", som ges ut av Rakennustuoteteollisuus RTT ry ingår eb artikel med rubriken "Townhouse hakee muotoaan". Här kan man bl.a. läsa följande:

Townhouse-rakentamisen tulevaisuus Suomessa riippuu paljon siitä, mitä Östersundomissa tapahtuu. Lähivuosien aikana maaseutu vaihtuu alueella kaupungiksi  ja usean kymmenen tuhannen  ihmisen  kodiksi. Muista  Helsingin  uusista  projektialueista poiketen Östersundom on määritelty  lähtökohtaisesti pientalokaupungiksi.

På webbplatsen Kivitaloinfo.fi har en kortare version av ovannämnda artikel publicerats under rubriken "Townhouse käy Nurmijärvi-ilmiötä vastaan". Lite ironiskt är det att artikeln publicerats på Kivitaloinfo.fi och "Kivestä muuraamalla", för liksom jag bl.a. i inläggen "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" och "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010" noterat var bostadsminister Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens förhoppning att inkorporeringen skulle leda till ett ökat byggande i trä. Även bostadsminister Jan Vapavuori har lyft fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. (Se "Avainasemassa. Den 29 april 2010".)

Illustrationen högst uppe illustrerar artikeln "Townhouse hakee muotoaan" i  Kivestä muuraamalla , men bilden återfinns på webbpatsen Yhteinen Östersundom.

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/tiivista-kaupunkiasumista-pientaloissa/

Suunnittelusta on luovuttava. Den 15 november 2011

Stadsfullmäktige i Vanda valde på sitt möte igår en efterträdare till Jukka Peltomäki. Den nya stadsdirektören har senast innehaft en tjänst som viceverkställande direktör på kommunförbundet. På fullmäktigemötet behandlades även budjeten för nästa år. De gröna i Vanda har på Internet publicerat Anniina Kostilainens gruppanförande "Vihreän valtuustoryhmän budjettipuhe 14.11.2011", där man bl.a. kan läsa följande.

Tiukasta taloustilanteesta huolimatta Marja-Vantaa on saatava rakennettua nopeassa aikataulussa laadukkaana ja ekologisena, vetovoimaisena alueena. Kaavoitus- ja rakentamisresurssit on kohdennettava Marja-Vantaalle ja aluekeskusten täydennysrakentamiseen. Östersundomin alueen rakentamisen suunnittelusta on luovuttava. Aluetta on kehitettävä virkistyskäyttöön soveltuvana vetovoimaisena viheralueena.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en insändarartikel av Jacob Söderman. Artikeln handlar om presidentens maktbefogenheter, men det aktuella exemplet om kommunreformen, då presidentvalskandidat Paavo Väyrynen sagt att han som president kunde vägra fastställa en lag om genomförandet av en kommunreform. Söderman skriver att "Om förslaget till exempel hänför Kristinestad och Kaskö till det finska Östersbotten, Sjundeå till Lojo, spjälker Sibbo i flera delar och för norra Sibbo till Kervo utan grundlig språkkonsekvensutredning finns det goda skäl för presidenten att vägra fastställa lagen och hoppas på att tar sitt förnuft til fånga."

Färdigt starka baskommuner. Den 14 november 2011

I mina inlägg "Intressebevakning. Den 2 november 2011" och "Från Picasa till Google+. Den 11 november 2011" har jag noterat att Kuuma-kommunerna tillsammans bevakar sina intressen i samband med den nya kommunreformen. Åtminstone torde de kommunerna vara eniga om att huvudstadsregionens städer skall hålla tassarna från kranskommunerna. Senaste torsdag och fredag publicerade kommunerna ett paket, "Metropolialueen vahva peruskunta" med argument för sin gemensamma sak. Statistiken visar bl.a. att demn förväntade ökningen av arbetsplatser procentuellt sett är låg i Helsingfors.

Ett flertal diagram visar att servicen är både dyr och dålig i Helsingfors jämfört med kranskommunerna.

I framtiden förutspås tillväxten vara störst i kranskommunerna.

Begreppet pendelområde är problematiskt i Helsingforsregionen, eftersom pendlingen sker i många riktningar. Slutsatsen av Kuuma-kommunernas presentation är att Helsingforsregionens eller "metropolområdets" kommuner redan är starka primärkommuner.

http://www.kirkkonummi.fi/aktuellt/1/0/kommunreformen_ska_basera_sig_pa_fakta

Kuuma-kommunernas budskap till kommunministern är att kommunreformen ska basera sig på fakta. Materialet har förutom på webbplatsen Kuuma även publicerats på Kyrkslätts webbplats, delvis även på svenska.

Sipoon Sanomat 10.11 2011 s 6

I senaste nummer av Sipoon Sanomat har chefredaktör Riitta Ketola i sin tur hälsningar från kommunminister.

Helsingin Uutiset 12-13.11 2011 s 6

I lördagens blogginlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag att Helsingin Uutiset på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Tältä näyttää Östersundomin sadan tonnin lintutorni". Artikeln har publicerats i veckoslutets tidning.