Pakkoliitos. Den 26 november 2011

I mitt inlägg "Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011" noterar jag att Pia Viitanen (sdp) i ett försvar av regeringens kommunreform i riksdagen den 28 september hävdade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.

Den 30 september publicerades på demari.fi en kolumn av Uutislehti Demasris chefredaktör Juha Peltonen. I kulumnen, som har rubriken "Kepu johtaa MM-kisoja" kan man läsa följande:

ainoa viimeisten vuosikymmenten aikana Suomessa tehty kuntien pakkoliitos on se, jossa kepulainen kuntaministeri Hannes Manninen liitti pakolla osia Sipoosta Helsinkiin. Ilmeisesti Sipoossa ei ollut niin paljon kepulaisia, että asia olisi Mannista vaivannut.

Keskustan maalaama mörkö ei kovin uskottavalta näytä senkään takia, että puolueen ollessa hallituksessa Suomesta lakkautettiin yli sata kuntaa. Mannisen ohella keskustalaisena kuntaministerinä oli pitkään myös Mari Kiviniemi. Nyt alankin ymmärtää, mitä keskustan puoluesihteeri Timo Laaninen kesäkuussa tarkoitti julistaessaan takinkäännön MM-kisat alkaneiksi.

Påståendet att det var en centerminister som de senaste åren gjort den enda tvångssammanslagningen är naturligtvis ämnad att ta udden ur oppositionens kritik mot den nya kommunreformen, som förväntas inkludera tvångssammanslagningar. Påståendet stämmer dock inte. Vad Hannes Manninen  formellt gjorde var endast att han utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare och lät bli att avslå framställningarna till ändring i kommunindelninen. Manninen var inte ens minister när statsrådet tog beslutet i fallet Sibbo, men de facto var det Manninen som genom förhandlingar i det fördolda skapade förutsättningarna för den kontroversiella inkorporeringen.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var inte heller den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren. Under Mari Kiviniemis tid som kommunminister gjordes de flera spektakulära partiella kommunsammanslagningar mot berörda kommuners vilja. Tvångssammanslagningen av delar av Hattula  var ämnad att möjliggöra frivilliga sammanslagningar av hela kommuner, som saknade gemensam gräns. Det var viktigt för Kiviniemi och Centern att möjliggöra frivilliga kommunsammanslagningar av hela kommuner för att rädda kommunreformen KSSR (Paras) och därigenom förhindra en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av den modell som regeringen nu bereder. I sig har det stora antalet kommunsammanslagningar de senaste åren inte varit i Centerns intresse.

Det unika med tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo är att den inte gjordes för att möjliggöra en sammanslagning av hela kommuner, samt att den till arealen överskred de gränser som lagen tillät utan "särskilt vägande skäl". Centern och Manninen hade knappast några intressen av att genomföra tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo i sig. Tvärtom skadade sammanslagningen Centern på flera sett. Manninens motiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var att möjliggöra en överenskommelse om kommunreformen KSSR i enlighet med Manninens kompromissförslag. Eftersom en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av hela kommuner nu ändå är aktuell kan man säga att inkorporeringen för Centerns del var en felsatsning.