Avainasemassa. Den 29 april 2010

I flera blogginlägg, senast i "Vaalirahoiitajien kuudes tukumies. Den 14 april 2010", har jag framhållit betydelsen av regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande. Statsminister Matti Vanhanen och bostadsminister Hannes Manninen ville öka andelen trähus, vilket i praktiken skulle betyda en ökad andel småhus. Som känt är invånare i egnahemshus relativt goda skattebetalare. Dess värre led Helsingfors brist på tomter för egnahemshus. Saten hade visserligen redan med Helsingfors stad kommit överens om att överlåta flygfältet i Malm till Helsingfors stad, som här planerade ett nytt stort bostadsområde för egnahemshus. Dess värre lyckades Vanhanen med stöd av Centern i Helsingfors riva upp avtalet, som även var i Jussi Pajunens personliga ekonomiska intresse. I samband med förhandlingarna om kommunreformen PARAS lovade Manninen och Vanhanen således kompensera Helsingfors genom att låta huvudstaden inkorporera sin "färdiga tomtmark" i sydvästra Sibbo. Enligt överenskommelsen skulle Helsingfors här uttryckligen bygga småhusbebyggelse, vilket nu dess värre visar sig vara oförenligt med en metrolinje.


Det är en tid sedan jag stött på några visoner om småhusbebyggelse i trä i Östersundom, i sitt tal vid AsuntoForum för en dryg vecka sedan lyfte bostadsminister Jan Vapavuori fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. Jag cietarar ur talet:


Olen kerta kerran jälkeen todennut, että Helsinkiin liitetyn läntisen Sipoon entiset alueet ovat aivan avainasemassa koko suomalaisen pientaloasumisen tulevaisuuden näkökulmasta. Sen parempaa aluetta kaupunkimaisen pientaloasumiskonseptin läpilyöntiin maassamme ei ole, eikä tule. Alue on ideaalisella paikalla monestakin eri syystä. Se on myös riittävän iso erilaisten pilottien mutta myös uusia uria aukovan, yhtenäisen pientaloalueen suunnittelemiseksi ja toteuttamiseksi.

Siksi on monien muidenkin kun pääkaupungin itsensä intressissä, että tätä ainutlaatuista aluetta ei sössitä, vaan että siihen panostetaan tarvittava määrä kehityspanoksia, että kunnianhimon rima asetetaan riittävän korkealle, ja että siitä pyritään aidosti rakentamaan ylpeyttä tuottava näyteikkuna suomalaiselle modernille ja urbaanille pientalorakentamiselle.

Östersundomin alueen toteutumista ei kuitenkaan voi eikä saa jäädä odottelemaan, vaan hyviä esimerkkejä ja kokeiluja tarvitaan sitä ennenkin eri puolilla Suomea.