Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007

Fallet Sibbo är oerhört komplext. Eller åtminstone är min bild av fallet mycket komplex. Helsingfors stadsfullmäktiges yngsta fullmäktigeledamot Mari Pouskari 27 år har en mycket enkel syn på det hela. Den 4 december skrev hon följande på sin blogg:

RKP:n motiivi liitoksen vastustamisella on puhtaasti kielipoliittinen: jos alueelle rakennetaan lisää asuntoja, sinne muuttaa lisää suomenkielisiä asukkaita ja RKP menettää valta-asemansa. Tilanne on sama riippumatta siitä rakentaako uudet alueet Sipoo vai Helsinki.

I verkligheten skulle en annektering av sydvästra Sibbo vara en utväg för Sfp att behålla makten i Sibbo. Förverkligas Sibbos egna planer, som jag behandlade i gårdagens blogginlägg "Två taburetter. Den 10 februari 2007", förlorar Sfp snart sitt inflytande i kommunen. Ändå motsätter sig Sfp entydigt Helsingfors inkorporeringsplaner. Frågan handlar för Sfp:s del om mycket mera än att behålla makten i Sibbo. Tror Pouskari verkligen på vad hon skriver? Av hennes nätdagbok att döma gör hon det. Den gröna fullmäktigeledamoten är där till naiv nog att i sitt blogginlägg "Sipoo once again" om Myllyniemis "kompromissförslag" skriva att "Mielestäni tämäkin esitys olisi hyvä ja mahdollistaisi uuden asuinalueen ja metron rakentamisen." Lika väl förutsätter hon att Helsingfors endast bygger söder om motorvägen och lämnar tillräckligt med gröna korridorer till kusten.

Inser inte diplomingenjören Pouskari att det inte blir någonting kvar att bygga på? Räknar man bort Husö-området, som till väsentliga delar är ett naturskyddsområde, äger Helsingfors söder om motorvägen endast ett litet område invid Zachrisbacken. (Se karta i HS.) Även om Helsingfors inlöste privatägd mark, skulle det aldrig finnas underlag för en metro, om bebyggelsen begränsar sig till området söder om motorvägen. Pouskaris vanföreställningar är ett bra exempel på hur det kan gå då politiska beslut görs utan normal demokratisk beredning. Helsingforsledningen och ledande tjänstemän har lyckats manipulerat stadens egna beslutsfattare. Då är det inte så märkligt att även journalister har en skev uppfattning av Sibbofrågan.

I sitt utlåtande till länsstyrelsen hävdar Helsingfors att en utbyggnad av sydvästra Sibbo förutsätter att metrolinjen förlängs till Sibbo. Utredningsman Pekka Myllyniemi upprepar ord för ord samma urgument i sin rapport. Utan metron skulle trafikproblemen bli katastrofala, har man räknat ut. Myllyniemi argumenterar rentav utgående från metrolinjens förutsättningar att Helsingfors behöver inkorporera ett område som av lagen förutsätter särslilt vägande skäl, nämligen "Alternativ 2":

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.
Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Vanligtvis anses en metro förutsätta höghusbebyggelse. Förslaget till en "metro" som skulle gå över åkrarna i Westerkulla fram till ett småhusområde i Östersundom låter som ett aprilskämt. Ändå skriver Myllyniemi i sin rapport följande:

Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina.

Myllyniemi är visserligen ordförande för Lojonejdens egnahemsförering, men hans ställningstaganden för småhusbebyggelse i sydvästra Sibbo har andra förklaringar än hans eget intresse av egnahemshus. Egentligen är det inte Myllyniemi, utan Helsingfors stad som föreslår att man skall bygga småhus, för den ovanciterade texten ingår även i Helsingfors utlåtande. Den väsentliga frågan är varför Helsingfors så starkt betonat att man planerar småhusbebyggelse i Sibbo.

Planerna på småhusområde invid metron i Sibbo är inte helt ny. I en replik vid stadsfullmäktigemötet i Helsingfors den 30 november 2005 sade Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, enligt diskussionsprotokollet följande:

tänä päivänä pystytään kaavoittamaan pientaloalueita todella tehokkaasti. Tonttitehokkuudet voivat olla jopa luokkaa 0.7. Se voidaan aloittaa. Ja hyvä sellainen kohta, missä voitaisiin aloittaa, mielestäni on Sipoon suunta, jossa Helsinki - huom. Helsinki - omistaa jo noin 800 ha suhteellisen valmista rakennusmaata

I en annan replik fortsatte Rautava, som för övrigt är den borgerliga gruppens ordförande vid Nylands landskapsfullmäktige:

jos puhutaan raideverkosta, niin Sipoon alueelle voidaan vetää metroverkko ja sinne voidaan myös rakentaa tällaista uudenlaista tiivistä kaupunkialuetta. Kyllä myös pientaloissa voidaan asua raideverkon äärellä.

En byggnadseffektivitet på 0,7 är oerhört stor för ett småhusområde, men förra sommaren talade Helsingforsledningen faktiskt om att bygga i Sibbo med en effektivtet på hela 0,9, dvs lika tätt som Helsingfors planerar att bygga på Busholmen. Hur finländare skulle trivas att bo på ett sådant småhusområde har man inga erfarenheter av. I sin anmärkning mot Helsingfors annekteringsförslag noterar Finlands naturskyddsförbund om det föreslagna området att "Kalliomaan osuus on suuri, mikä tekee kunnallistekniikan rakentamisesta alueelle erityisen kallista, etenkin jos asutuksesta tehtäisiin pientalovaltaista." Man kan fråga sig varför Helsingfors vill hålla fast vid planerna på småhusområde i Sibbo. Mig förefaller planerna vara fullständigt orealistiska.

Allmänt önskar Helsingfors inom stadens gränser bygga småhusområden för att med Esbo och andra kommuner i Helsingforsregionen kunna konkurrera om goda skattebetalare. På socialdemokratiskt håll vill man slå ihop kommuner inom pendelavstånd för att förmögna skattebetalare inte "osolidariskt" skall kunna bosätta sig utanför stadens gränser. Då socialdemokrater talar om "sammanhängande samhällstruktur", "onaturliga" gränser och "naturliga" helheter handlar det i hög grad om att argumentera mot "skattesmitare", som nog förtjänar sitt levebröd i staden, men betalar kommunalskatt i kommuner där Centern eller Sfp är det största partiet. Helsingfors och speciellt socialdemokraterna i Helsingfors har inga intressen av att det byggs egnahemshus i Sibbo, såvida gränserna inte justeras.

Helsingforsledningen torde uppriktigt önska att det byggs småhus i sydvästra Sibbo, på villkoret att området ansluts till Helsingfors. För att få socialdemokraterna och de gröna med sig måste man dock förutsätta att småhusområdet byggs invid metron. Helsingfors har emellertid ytterligare skäl att tala för småhusbebyggelse: Bostadsminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen vill att det byggs mera småhus och speciellt trähus. Centerministrarna har helt andra motiv än Helsingfors stad. I regeringen Vanhanens program ingår att främja trävaruindustrin i allmänhet och trähusbygge i synnerhet. För att citera Manninen går främjandet av träbyggande och småhusbyggande hand i hand. (Se pressmeddelande.) I offentligeheten har Manninen liksom Vanhanen betonat att planeringen i högre grad bör beakta "människornas undersökta önskemål". I klartext betyder det att centerministrarna har förespråkat mera småhus och därmed mera trähus.

När chefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Pekka Korpinen (sdp) säger att Helsingfors i sydvästra Sibbo planerar att bygga urbana småhus i långa rader är han naturligvis medveten om att regeringen på sitt program just har att bygga urbana småhusområden i trä. Månne inte Korpinen redan hösten 2005 planerade ett småhusområde i trä med tomteffektiviteten 0,7 i sydvästra Sibbo, med hopp om att planerna skulle tilltala bostadsministern, som lämpligen även var region- och kommunminister? Helsingfors planerade även att bygga ett urbant småhusområde i Malm, men Vanhanen saboterade dessa planer innan Malmprojektet hann falla på stadsdirektör Jussi Pajunens jävighet då generalplanen behandlades. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.)

Sibbo försöker bl.a. genom sitt utkast till generalplan, som nu är färdig att publiceras, övertyga region- och kommunminister Hannes Manninen om att Sibbo på egen hand kan rätta till balansen i samhällstrukturen. Istället borde man kanske försöka övertyga bostadsminister Hannes Manninen, som egentligen går handels- och industriminister Mauri Pekkarinens ärenden, om att Sibbo har beredskap att bygga urbana småhusområden i trä. Det borde inte vara någon större skillnad om trähusen byggs i Östersundom, Nickby eller Talmo. Dess värre har minister Manninen även statsministerns ansträngda relationer till Helsingfors att ta hänsyn till.

Till Mari Pouskari 27 år vill jag till sist säga att den politiska verkligheten inte alltid är så enkel som man gärna vill tro.
21:30
I TV-nyhetrna 20:30 ingick ett inslag om generalplanen för Sibbo, som offentliggörs på tisdag. Inslaget kan ses på Internet, i Yles "mediesal".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar