Pirathandel. Den 26 december 2006

I Helsinginsanomat den 8 december förklarade kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi hur det kom sig att en stordel av texten i hans rapport är identisk eller nära på identisk med Helsingfors utlåtande, som hade offentliggjorts ett par veckor innan Myllyniemis rapport offentliggjordes:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Det är märkligt att Myllyniemi, som borde ha läst Helsingfors utlåtande, inte i högre grad bearbetade det material som han fick fån Helsingfors stadskontor. Jussi Pajunen torde dock inte anmäla Myllyniemi för stöld av hans text. Dess värre har Myllyniemi inte bara infogat text som författats av Helsingfors stadskontor, utan även plagierat andra källor, vilket jag redogogjort för i blogginlägget Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006. Hela fem sidor av kapitel 2 är utan citationsmarkeringar eller källhänvisningar kopierade från Wikipedia.

I princip får man kopiera text från webbencyklopedin Wikipedia, men då måste man följa vissa villkor, som definieras i GNU Free Documentation License (GFDL). Liksom open sourse-programmet Linux får dokumnet som licensierats under GNU även säljas fritt. De centrala villkoren i GFDL är att källan uppges och att dokumnetet som innehåller text som licensierats under GFDL i sin tur licensieras under samma villkor. De som författat texterna i Wikipedia har inte gett bort sin upphovsrätt åt Wikimedia Foundation, men de har godkänt att vem som helst som följer villkoren i GDDL får kopiera och modifiera deras text. I sin rapport följer Myllyniemi naturligtvis inte villkoren för kopiering av Wikipedia. Därmed har han kränkt textförfattarnas upphovsrätt. Det hela kompliceras ytterligare av att Inrikesministeriet säljer rapporten för 25 € + moms. Enligt min bedömning gör ministeriet sig skyldigt till en form av pirathandel. Jag har dock inte ännu polisanmält vare sig Inrikesministeriet eller Myllyniemi, för även en tredje part kan vara skyldig.

Som jag noterat tidigare har Myllyniemi inte növändigtvis varit medveten om att han olovligt kopierat Wikipedia eller att han överhuvudtaget kopierat text från nätet. Istället torde Myllyniemi ha fått texten som kopierats från Wikipedia med texten som författats av Helsingfors stadskontor. Om detta vittnar de talrika länkmarkeringarna som finns kvar i texten. I Wikipedia markeras länkar endast med blå fontfärg, men då man man kopierar texten till ett Word-dokument tillfogas lätt understreckningar. Även understräckningarna finns med i Myllyniemis rapport. Det är svårt att föreställa sig att Myllyniemi inte skulle ha plockat bort länkmarkeringarna om han själv hade kopierat texten från webben.

Texterna i Wikipedia genomgår en fortgående modifiering. Därför är det möjligt att sluta sig till att texten i Myllyniemis rapport har kopierats från Internet mellan den 26 oktober och den 4 november. Visserligen innehåller texten några ändringar som sammanfaller med ändringar som senare gjorts i Wikipedia, men det kan förklaras på annat sätt. Att olemassaolevia ersatts med olemassa olevia kan bero på att rapporten gånomgått stavningskontroll. I Wikipedia nämns Mänstsälä och Borgnäs bland kranskommunerna först från och med den 25 november, men att Helsingfors stadskontor eller Myllyniemi själv har tillagt dessa kommuner i rapporten visar det faktum att namnen på dessa kommuner inte är understreckade och att de i rapporten har intagit sin rätta plats enligt alfabetisk ordning, vilket de den 26 december ännu inte gjort i Wikipedia.

Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006

Torsdagens Sipoon Sanomat berättar att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det gäller alltså besväret som Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla, med motiveringen att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni inte riktas mot Sibbo kommun och inte påverkar Sibbo kommuns rätt, skyldighet eller fördel, varför Sibbo kommun och Sibboborna inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.)

Sibbo kommuns bevär till Helsingfors förvaltningsdomstol från i juli noteras bl.a. att Finland har undertecknat och ratificerat Europarådets avtal om lokalt självstyre. Med anledning av besväret begärdes ett expertutlåtande av jurisdoktor, professor Kaarlo Tuori. I sitt utlåtande konstaterar Tuori följande:

Kunnallisvalitusta koskevassa käytännössä pääsääntönä on ollut, että valituskelpoisia eivät ole, paitsi kunnan sisäiset esitykset, myöskään kunnan valtion viranomaiselle tekemät esitykset. Esitystä on kuitenkin saatettu pitää valituskelpoisena silloin, kun sillä on oikeusvaikutuksia esimerkiksi siten, että esitys lain mukaan rajoittaa valtion viranomaisen harkintavaltaa lopullisessa päätöksenteossa tai on jopa päätöksenteon ehdoton edellytys.

Att Sibbo kommun inte skulle ha besvärsrätt är alltså inte entydigt. En annan sak är att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni i sig inte torde ha så stor betydelse, emedan fullmäktige den 29 november i sitt utlåtande förnyade sitt beslut och minister Hannes Manninen samma kväll, enligt Hbl, meddelade att utlåtandet är betydelselöst. Att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut är betydelselöst betyder inte att besväret saknar betydelse.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Den 24 december 2006

Alla mina julaftnar med undantag av en har jag firat i Sibbo. Traditionerna hör julen till. Många av julens traditioner anknyter till pjäsförfattaren, diktaren, psalmisten och sagofarbrorn Zacharias Topelius, som de tjugo sista åren av sitt liv bodde på Björkudden i Sibbo. Väljer statsrådet att stöda utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till partiell kommunsammanslagning, så kommer Björkudden liksom Zachrisbacken att hamna just på Helsingfors sida av gränsen. Utredningsmannen har nog inte förstått vad Topelius betyder för Sibbo. Det kan finnas viktigare saker än glans, guld och prakt.

På bilden ovan firar Topelius en av sin ålderdoms jular på Björkudden. Med andra värsen ur Topelius Julvisa önskar jag bloggens läsare en god jul.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.

En etsi valtaa, loistoa,
en kaipaa kultaakaan;
mä pyydän taivaan valoa
ja rauhaa päälle maan!
Se joulu suo,
mi onnen tuo
ja mielet nostaa Luojan luo!
Ei valtaa eikä kultaakaan,
vaan rauhaa päälle maan!

Oseriösa metroplaner. Den 23 december 2006

I ett ledarstick med rubriken "Sibbo storskog inte helräddad" i dagens Hufvudstadsblad noterar Johanna Westman att statsrådets eller "statens" beslut för Sibbo storskogs del var nödvändigt men inte tillräckligt, emedan Sibbo storskog sträcker sig ända till motorvägen: "Nordöst­ra ändan av det område som utredningsmannen Pekka Myllyniemi tycker att borde överföras till Helsingfors ingår entydigt i den del av storskogen som inte lämpar sig för samhällsbyggande."

Senast Hufvudstadsbladet skrev om Sibbo storskog var den 22 november. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Då skrev Westman att "enligt statens tekniska forskningscentral VTT är en metrobaserad tätort i sydvästra Sibbo inte förenlig med skydd för skogens randområden och dess ekologiska korridorer till kusten." Någon metro till Sibbo är nog inte heller aktuell, förutom i anslutning till Helsingfors annekteringsplaner och Sibbos avvärjningsplan.

I PLJ 2007 Likkennejärjestelmäluonnos nämns fyra spårtrafikprojekt som skall påbörjas under den första perioden (ensimmäisellä kaudella aloitettavat joukkoliikennehankkeet): Ringbanan (Marja-banan), metro Gräsviken-Mattby, Esbo stadsbana och spårförbindelse Helsingfors centrum-Degerö. Projekt som enligt planerna påbörjas under den andra perioden är Spår-Jokern, metro Mattby-Stensvik, metro Kampen-Böle och /eller Pisarabanan. En "förlängning av metron till Sibbo eller Håkansböle" finns endast med under kategorin "Lisäselvityksiä edellyttäviä joukkoliikennehankkeita". Hit hör andra mera eller mindre utopistiska projekt så som en förlängning av metron vidare mot flygstationen och en direkt järnvägsförbindelse från Helsingfors centrum till flystationen och vidare till huvudbanan.

Av de ovannämnda projekten torde en förlängning av metron mot Håkansböle vara det minst utopistiska. Orsaken är inte minst att en förlängning av metrolinjen i denna riktning kan göras i flera två etapper. I själva verket finns det mycket starka argument som talar för en förlängning av metrolinjen till Fazers industriområde. Det finns ett närmast akut behov av en ny bussterminal i öster och Fazers torde vara den perfekta placeringen. I framtiden går även Helibanan genom området, så har kunde även en omstigning från tåg till metro ske. I sin anmärkning till Helsingfors stadstyrelse angående Helsingfors planener att expandera österut säger Finlands naturskyddsförbund följande:

Helsingin kaupunki on esittänyt, että sen Lounais-Sipooseen kaavailemien uusien esikaupunkien joukkoliikenne tukeutuisi nykyisen itämetron jatkeeseen. Metron laajentamista itään se perustelee muun muassa valtakunnallisiin alueiden käytön tavoitteisiin sisältyvillä vaatimuksilla raideliikenteen laajentamisesta pääkaupunkiseudulla ja uuden asutuksen tukeutumisesta joukkoliikenteeseen, erityisesti raideliikenteeseen. Todettakoon, että Uudenmaan maakuntakaavassa on ilman itämetroakin osoitettu runsaasti uutta rakentamista raideliikenneyhteyksien varteen sekä myös uusia, Kehäradan ja Espoon metron kaltaisia raideliikenneyhteyksiä, jotka jo sinällään täyttävät VAT:n vaatimukset enemmän kuin hyvin.

Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta (YTV) sekä Uudenmaan liitto ovat myös omassa työssään priorisoineet pääkaupunkiseudun ja Uudenmaan liikennehankkeita. Pääkaupunkiseudun liikennejärjestelmä 2007:n ja Uudenmaan maakuntaohjelman 2007 - 2010 viimeisimmissä luonnoksissa on esitetty tärkeysjärjestyksessä pitkä lista sekä raide- että maantieliikenteen kärkihankkeita, eikä metron itälaajennus sisälly näihin. Itämetron laajennus on listattu ainoastaan pitkän tähtäimen selvityshakkeiden joukkoon, mikä on osoitus siitä, ettei hanketta pidetä erityisen tärkeänä, ja osoitus myös siitä, että kyseessä on Helsingin sooloprojekti. Kun otetaan huomioon, että listatut kärkihankkeet ovat erityisen tärkeitä (mm. raideyhteys pääradalta valtakunnan päälentokentälle, Espoon metro ja edellisiin liittyvät välttämättömät Helsingin ratapihojen järjestelyt – mm. Pisara-rata), ja sitovat sekä kaupunkien että valtion rahoitusta pitkäksi aikaa, ei Lounais-Sipooseen vievän metrolinjan toteutumista tästäkään näkökulmasta voi pitää realistisena, ja näin ollen Helsingin kuntajaon muutosta koskevalta esitykseltä putoaa tältäkin osin pohja pois.

Kokonaan toinen kysymys on se, että Itämetroa voisi olla viisasta jatkaa Mellunmäestä yhden asemanvälin verran Vantaan Fazerilaan, jotta saataisiin luotua matkakeskus, jossa Porvoon suunnasta tulevaa bussiliikennettä käyttävät, Helsingin itäosiin tai keskustaan suuntaavat matkustajat voisivat siirtyä kiskoille, ja joka voisi toimia myös Kehä III:n suuntaan operoivan bussiliikenteen päätepysäkkinä.

Förslaget på ett resecentrum är så seriöst att man i Helsingfors har börjat tala om en alternativ metrolinje från Nordsjö till Sibbo. I sitt berömda utlåtande missförstår stadsstyrelsen, kanske medvetet, förslaget på en förlängning av metron till Fazers. Helsingfors expansionsplaner baserar sig ensidigt på en förlängning av metron från Mellungsbacka genom glesbygd i Vanda till Sibbo, fastän Pekka Myllyniemi i sin rapport faktiskt säger att (enligt Ilaskivis utredning) "metroa voidaan jatkaa itään joko Mellunmäestä tai Vuosaaresta." (Helsingfors hade ju planerat byta Nedre Dickursby mot hela Westerkullakilen och hade Helsingfors börjat med att bygga Västersundom, så hade en metrolinje vidare till Sibbo inte förefallit lika vanvettig som den gör nu.) Speciellt realistiskt är det inte heller med en metrolinje från Nordsjö hamn genom ett naturskyddsområde till Östersundom. Dessutom har planerna på en förlängning av Nordsjömetron till hamnen redan hunnit skrinläggas. I sitt utlåtande har statsstyrelsen i själva verket målat in sig i ett hörn, men syftet med att hävda att en metrolinje från Mellungsbacka till Sibbo är nödvändig torde vara att visa att Sibbo inte själv har resurser att bygga ut samhällsstrukturen.

Metrolinjen kan inte förgrenas flera gånger, så alternativen metro i riktning Håkansböle och metro från Mellungsbacka till Sibbo är varandra uteslutande alternativ. Då Helibanan planeras gå via Fazers vidare till Östersundom är det klart att det sistnämnda alternativet inte är seriöst. Det är även skäl att notera att arbetsplatserna dit befolkningen från öster pendlar i framtiden huvudsaklingen kommer att ligga vid ringvägarna och i Aviapolis. Därför bör kollektivtrafiken inte ensidigt ledas in via Helsingfors centrum. Även ur denna synvinkel är Heli-banan, som direkt skulle anslutas till huvudbanan i nordöstra Helsingfors ett mycket vettigare alternativ en en metrolinje genom sydvästra Sibbo. Ett resecentrum vid Fazers skulle även betjäna kollektivtrafiken längs Ring III mellan Aviapolis och Nordsjö hamn. Helsingfors metroplaner handlar inte om trafikplanering, utan om annekteringsstrategi.

I så väl Helsingfors utlåtande som Myllyniemis rapport ingår följande textavsnitt:

Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehiskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Myllyniemis rapport ingår texten dessutom förutom på sida 24 även i förslagsdelen på sida 48. I samband med texten hänvisas i båda dokumenten till kartan ovan, eller i själva verket till samma powerpoint-dia där kartan ingår. Lustigt nog finns inte metrolinjen med på den även i övrigt bristfälliga och delvis felaktiga kartan, som enligt utsaga finns med för att illustrera förbindelserna. Vad denna karta däremot väl illustrerar är att Helsingfors metroplaner går i helt fel riktning.

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Yle Internytt noterar att namninsamlingen för Västerkullakilen, mot annekteringen, går bra. Adressen finns alltså på adressen http://www.hakunila.fi/fi-fi/adressit, men länken fungerar inte hela tiden. Den direkta adressen till adressen är http://www.hakunila.fi/fi-FI/adressit/LueAloite.aspx?PID=37572b75-98c8-4241-b7d5-027634aeaeba. Klockan 11:15 idag fredag hade 563 personer underteckant adressen, som öppnades på onsdag.

Det är speciellt många Sibbobor och finlandssvenskar som har undertecknat adressen för att Vikkulla eller Västerkullakilen skall bevaras som en del av Vanda. I Sibbo vill man gärna ha en buffert mellan sin kommun och huvudstaden, inte minst för att förhindra att en dela av kommunen inkorporeras med Helsingfors. Vikkullas betydelse för Vanda skall dock inte förringas. Vikkulla har Vandas enda havsstrand, Borgarstrandsvikens östra strand.

Borgarstrandsviken är så väl ekologiskt som kulturhistoriskt värdefull, men speciellt har den för Vanda ett symboliskt värde. Och när jag säger symboliskt värde, så menar jag inte att Borgarstrandsviken saknar praktisk betydelse för Vanda och vandaborna. Tvärtom är det symboliska ofta någonting mycket betydelsefullt, även om värdet inte kan mätas i pengar. Att värdet inte kan mätas i pengar betyder inte heller att det saknar ekonomisk betydelse. I affärsvärden byter börsnoterade bolag hemort av imageskäl. Folk väljer till och med bostad efter gatunamnet. Själv flyttade jag för drygt sex år sedan från Saanatunturivägen till Stora Ullholmsvägen. Det är knappast en tillfällighet att det bor mycket flera svenskspråkiga och före detta skärgårdsbor på adressen Stora Ullholmsvägen än på Saanatunturivägen ett par kilometer från min nuvarande hemgata. (Saanatunturui är ett fjäll i Enontekiö; Stora Ullholmen är en ö i f.d. Helsinge skärgård.)

Helsinge var tidigare en kustkommun med en lång havsstrand och skärgård i likhet med Sibbo och de flesta andra traditionellt svenskspråkiga kommuner i Nyland. Efter 1966, då Nordsjö inkorporerades med Helsingfors, förlorade Helsinge det sista av sin skärgård, men ett par kilometer havsstrand blev kvar i Vikkulla. Denna havsstrand saknar inte betydelse. För nylänningar har havsstranden alltid haft en stor symbolisk betydelse. Havstranden är en central faktor i nylänningarnas hembygdskänsla. Låt mig vara patetisk och citera Nylänningarnas marsch av Theodor Lindh:

Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen.

Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt, för fädernestranden!

Låtom oss offra vårt liv, vårt blod, allt, allt, för fädernestranden! Eller låtom oss åtminstone skriva under adressen för bevarandet av Vandas sista havsstrand!

I dagens Helsingin Uutiset kommenterar Jussi Pajunen Sibbos initiativ till samarbete. Liksom notisens rubrik "Pajunen tyrmää" antyder avvisar Pajunen Sibbos erbjudande:

Helsingin valtuusto on tehnyt oman esityksensä, samoin selvitysmies Pekka Myllyniemi. Nyt katsomme, miten ne etenevät. Sen jälkeen Helsinki on valmis parhaaseen mahdolliseen yhteistyöhön

Men tänk, ärevördige överborgmästare, tänk om det generösa erbjudandet inte längre gäller efter att statsrådet har tagit ställning till Helsingfors och utredningsmannens förslag. Då kan det bli aktuellt med en inlösning av Helsingfors marker till råmarkspris.

Handel med stöldgods? Den 21 december 2006

Statsrådet har idag fattat beslutet att "Sibbo storskog" blir ett naturskyddsområde. (Se miljöministeriets pressmeddelande samt Yle Internytt, Yle och HS.) Det är de statsägda markerna i Sibbo som fredas. Den del av Sibbo storskog som Helsingfors stad vill inkorporera ingår inte i det aktuella området. (Se karta.) Vid en annan tidpunkt skulle beslutet ha varit mycket välkommet, men just nu väcker beslutet frågor och misstankar om ett mycket fult spel. Jag syftar inte på att Jan-Erik Enestam (Sfp) avgår som miljöminister eller på att det idag är exakt 50 år sedan Finland antog en lag om upprättande av naturskyddsområden, vilket minister Enestam uppmärksammar i en "analys" i dagens Hbl. Vad jag syftar på är att Sibbo Storskogs framtid hänger ihop med den så kallade Sibbofrågan.

I princip har statsrådet beslut ingenting med Sibbofrågan att göra, men jag är rädd för att det lika väl finns ett samband. Kravet på en nationalpark i Storskogen var ett av de villkor som Vanda ställde för ett stöd av Helsingfors expansionsplaner. Helsingfors stad äger skog invid den statsägda skogen. Indirekt torde regeringens beslut även påverka den av Helsingfors ägda skogen. Möjligheterna att grunda en nationalpark var ett av de lockbeten med vilka man övertalade de gröna i Helsingfors och speciellt i Vanda att stöda Helsingfors östexpansion. Om den aktuella kohandeln eller snarare handeln med rovbyte har jag skrivit i mitt blogginlägg Ändamålen helgar inte medlen. Den 20 november 2006.

Det har föreslagits att Helsingfors stad skulle ansluta sina marker i den norra delen av storskogen till en nationalpark mot att regeringen skulle ge staden en del av Sibbo. Detta vore ett sätt att finansiera nationalparken. Jag skulle kalla det handel med stöldgods. Av de 25 riksdagsmän som den 1 december undertecknade en lagmotion om en nationalpark i Sibbo Storskog fanns representanter för fem olika partier, men inte för Sfp. Det kan väl knappast vara en ren tillfällighet att den avgående miljöministerns eget parti inte var representerat?

Trots att man kritiserat Sibbo för att ha byggt Landbo norr om Borgå motorväg, har de gröna i Helsingfors och Vanda gått in för en kraftigt kantbiten storskog, om det svenska namnet för Sipoonkorpi ens längre är befogat. För att få en nationalpark är man beredd att offra de södra delarna av ödemarken, en del av åkrarna som utgör en buffertzon samt den ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo Storskog (se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.)

Idagens Borgåblad ingår ett par artiklar om hur Helsingfors expansionsplaner försvårat livet i Östersundom: "Huvudstaden klämmer åt stallet" och "Byrokraterna ställde till med götselfars i Östersundom".

Initiativ till samarbete. Den 20 december 2006

I morse förmedlade även Yle Internytt nyheten om att Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors. Yle Internett kan där till berätta att även "Kervo vill ha mera mark av Vanda och Sibbo" eller att "också Kervo vill nafsa en bit av Sibbo" samt att politiker i Vanda har startat en namninsamling mot att staden överlåter Västerkullakilen åt Helsingfors. En adress kan även undertecknas på nätet (portalen hakunila.fi).

Under rubriken "Onödigt att Sibbo röstar" (citationstecken ingår i rubriken) skriver dagens Hufvudstadsblad om den planerade folkomröstningen. (Se Referendum. Den 19 december 2006.) En som tyckte att en folkomröstning är onödig är statsninister Matti Vanhanens bror Rauno Vanhanen (c), som är ersättare i fullmäktige i Sibbo. Tillsammans med fyra socialdemokrater röstade Rauno Vanhanen mot förslaget att ordna en folkomröstning. Artikeln i Hbl omnämner även förslaget till samarbete mellan Helsingfors och Sibbo. Mera om omröstningen om folkomröstningen kan läsas i Borgåbladet.

Under rubriken "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" (och på finska "Sipoo tarjoaa Helsingille yhteistyötä") gör Sibbo kommun sitt uttalande om förslaget till samarbete. Jag citerar ett stycke:

Under det senaste halvåret har det blivit klart att Sibbo och Helsingfors har rätt så liknande mål när det gäller utvecklingen av metropolområdet kring huvudstaden. Båda vill till exempel utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo och här starkt basera sig på spårtrafik. I själva verket finns det endast en betydande skillnad i synsättet, dvs. vem som har de behövliga resurserna för att utveckla området och förverkliga de framförda planerna.

Dess värre finns det även en betydande inofficiell skillnad i synsättet: Helsingfors nöjer sig inte med att göra goda affärer på den mark som staden pantar på i Sibbo. Helsingfors vill även ha goda skattebetalare i nuvarande Sibbo, fastän man inte säger det i offentligheten. Om Helsingfors inte får sydvästra Sibbo, så torde Helsingfors inte alls vara så intresserad av att "utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo". Även Pekka Myllyniemis rapport omnämns i Sibbo kommuns uttalande:

Trots till exempel VTT:s beräkningar, som normalt anses pålitliga, har Sibbo kommuns förmåga att klara av den snabba befolkningstillväxten ifrågasatts till och med i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Denna misstanke skingrades inte ens av de moderna handlingsmodeller för genomförandet av planen som Harkimo och Ekström har skisserat upp för Sibbo kommun i sin rapport, fastän motsvarande slag av samarbete mellan den offentliga och privata sektorn hela tiden utförs i många av Finlands kommuner redan nu.

Sibbo föreslår en samarbetsmodell som "baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete". Modellen motsvarar det sätt på vilket marken som Helsingfors pantade på i Ahlberga i Esbo efter en lång tvist slutligen planerades. Även här ville Helsingfors inkorporera det aktuella området. Det skall bli intressant att se hur Helsingfors skall kunna värja sig mot Sibbos initiativ till samarbete. Jag gissar att man inte tar ställning till initiativet innan statsrådet tagit ställning till Myllyniemis förslag. Helt klart är att Helsingfors genom att samarbeta med Sibbo mycket snabbare kan bygga de områden som staden äger i Sibbo. I sitt uttalande konstaterar Sibbo, med adressen till regeringen, följande: "Att få de stora markområdena som Helsingfors äger i Sibbo i bostadsbruk skulle för sin del underlätta tomtbristen i metropolområdet och sålunda sänka boendekostnaderna i huvudstadsregionen".

Om det gemensamma målet att basera utvidgningen av samhällstrukturen på spårtrafik kommenterade jag redan i gårdagens blogginlägg. Sibbo talar inte uttryckligen om metro, vilket betyder att att spårtrafiken även kunde bestå av pendeltåg och järnväg, med andra ord Heli-banan. Helsingfors har i sina planer för sydvästra Sibbo bundit sig vid en förlängning av metrolinjen österut, så det är diplomatiskt korrekt att opreciserat tala om "spårtrafik". En metrolinje ingår även som ett altarnativ i generalplanen för Sibbo 2025. Liksom jag noterat förut är Helsingfors planer på en metrolinje till Sibbo varken vettiga eller realistiska. Det finns dock även vettiga förslag till en förlängning av metrolinjen. Jag skall återkomma till det i ett senare inlägg.

Till sist en lite gammal nyhet. Sibbofrågan dominerade debatten under Sfp:s partistyrelsemöte förra veckan. Skarpa inägg! Se Sfp:s webbplats. På Sfp:s sidor hittas även Astrid Nurmivaaras anförande "Westerkulla" vid fullmäktigemötet i Vanda den 11 december. Anförandet ingår i förkortad form som en insändare med rubriken "Uhkailua vai yhteistyötä" i söndagens Vantaan Sanomat.