Arkiverat: Otto Lehtipuu. Den 1 augusti 2009

nyckelord: Lehtipuu

Efter att de gröna gått förbi SDP som det näststörsta partiet i Helsingfors stadsfullmäktige och Osmo Soininvaara fått mest röster av alla i kommunalvalet var posten som fullmäktigeordförande som vigd för Soininvaara. Soninvaara, som "avslutat" sin politiska karriär gav dock ordförandeposten vidare till sin adept och före detta specialmedarbetare Otto Lehtipuu. Tidigare har Soininvaara - med föga framgång - försökt testamentera sina röster åt Lehtipuu. Till Lehtipuus politiska meriter hör även att han är och även under föregående mandatperiod var medlem i Kommunförbundets styrelse. Man kan fråga sig hur han fått denna post. Eftersom Lehtipuu inte är eller varit riksdagsledamot var han, trots styrelseposten i Kommunförbundet, inte medlem i Hannes Manninens strukturgrupp, som förhandlade om kommunreformen. Det uppdraget skötte Soininvaara personligen. Lehtipuu hade i egenskap av ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors lika väl en ganska synlig roll i förhandlingarna om Sibbofrågan i juni 2006. Själva förhandlingarna var visserligen allt annat än synliga och Lehtipuu torde ha informerat fullmäktigegruppen först samma dag Helsingfors framställning till en ändring i kommunindelningen landade på stadsfullmäktiges bord, men jämfört med andra gruppordföranden höll Lehtipuu hög profil. Även utåt marknadsförde Lehtipuu inkorporeringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog. Det var inte minst med detta argument som Lehtipuu och Soininvaara lurade De gröna i Vanda att stöda inkorporeringen.

På sina webbsidor har Lehtipuu publicerat en tematext med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Textens huvudtema är inte alls Sibbo storskog, utan inkorporeringen. Här kommer Lehtipuu även med ett intressant avslöjande om bakgrunden till Helsingfors framställning, som lades fram i brådskande ordning. Det var inte Helsingfors, utan staten som var långsam i sin "beredning", alltså före Helsingfors lade fram sitt förslag. Jag citerar:

Miksi asia valmisteltiin niin kiireellisesti?

Hallituksen tuki alueliitokselle varmistui vasta kesäkuussa. Valtuustolla oli enää yksi kokous jäljellä ennen pitkää kesätaukoa, ja esitys haluttiin tehdä mahdollisimman nopeasti, jotta Vanhasen hallitus ehtisi tehdä päätöksen. Se, että näin ei ehdi käydä, ei ole johtunut Helsingistä vaan valtion valmistelun hitaudesta.

Arkiverat: Sibbo storskog. Den 2 juli 2009

nyckelord: Sibbo storskog

Många av mina blogginlägg handlar om Sibbo storskog. Frågan om och till vilka delar storskogen skall bevaras är delvis en från Sibbofrågan separat fråga, men storskogen utgör en central faktor i fallet Sibbo. Att Sibbo lämnat storskogen obebyggd var åtminstone i början av år 2006 ett argument för en anslutning av "västra" eller sydvästra Sibbo till Helsingfors. Östra Nylands förbund och samarbetet mellan Sfp och De gröna i Sibbo utgjorde en garant för skogens bevarande. Inkorporeringen och Helsingfors expansion österut hotar nu skogen, men lika väl har De gröna i Helsingfors försökt lansera inkorporeringen som en möjlighet att grunda en nationalpark.

Fallet Sibbo

Miljöministeriet vill inte ha ny nationalpark. Den 5 maj 2009

"Storskogen ratas som ny nationalpark" är rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet.

Artikeln inne i tidningen och på Hbl:s webbplats har rubriken "Helsingfors och Sibbo avgör Storskogens framtid". Jag citerar ur artikeln:

Vid Miljöministeriet säger överinspektör Jukka-Pekka Flander att det i praktiken är så att Helsingfors och Sibbo med helt egna kommunala beslut kan fatta beslut om Storskogens framtid.
– Kommunernas egna markplaner avgör. Det må sedan vara generalplaner eller detaljplaner. På ministeriet har vi i utlåtanden sagt att Storskogen är ett värdefullt område som borde bevaras. Ministeriet anser också att det bör finnas tillräckligt breda korridorer mellan Storskogen och de Natura-skyddade områdena vid kusten, säger Flander. ...
Han bekräftar också att ministeriet inte förhandlar om ytterligare markbyten med Helsingfors stad. Helsingfors äger stora områden i Storskogen.

I artikeln citeras Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Otto Lehtipuu, som sommaren 2006 ville annektera sydvästra Sibbo med motiveringen att det skulle möjliggöra en nationalpark i Sibbo storskog:

– I Helsingfors strategiprogram sägs att staden ska definiera gränserna för Storskogen under den pågående fullmäktigeperioden. Vi måste också slå fast planeringsmålen för de områden som överfördes från Sibbo, säger stadsfullmäktiges ordförande Otto Lehtipuu (Grön) i Helsingfors.

Fallet Sibbo

Regeringen är medveten. Den 23 november 2008

I oktober undertecknade Jacob Söderman (sdp) och tolv andra riksdagsmän ett skriftligt spörsmål (se "Sämre service. Den 20 oktober 2008" och "Grynders hotar Sibbo storskog. Den 21 oktober 2008"), där man ställde följande fråga:

>>Är regeringen medveten om att det massiva byggandet hotar att förstöra det nationellt värdefulla natur- och rekreationsområdet Sibbo storskog och
Ämnar regeringen i enlighet med regeringsprogrammet utreda möjligheterna att inrätta en nationalpark i området och vidta de åtgärder som behövs på grundval av detta?<<

Nu har miljöminister Paula Lehtomäki, som i oktober enligt Sipoon Sanomat meddelade att det inte blir någon nationalpark (se "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008"), gett ett svar på frågan. Svaret inleds med följande sats:

>>Regeringen är medveten om att de sydvästra delarna av Sibbo kommun kommer att anslutas till Helsingfors stads administrativa område 2009.<<

Det var inte ett speciellt överraskande besked. Miljöministern bor numera själv i Östersundom, som enligt regeringens beslut kommer att anslutas till Helsingfors stads administrativa område 2009. I det skriftliga spörsmålet frågades dock inte om regeringen var medveten om själva inkorporeringen, utan om regeringen var medveten om att Helsingfors planer på ett massivt byggande hotar att förstöra det nationellt värdefulla natur- och rekreationsområdet Sibbo storskog. Lehtomäki drar dock den riktiga slutsatsen att inkorporeringen innebär ett hot mot Sibbo storskog. Sedan kommer ett lite mera kontroversiellt påstående:

>>Under Vanhanens andra regering har det bedrivits och bedrivs fortfarande målmedvetet arbete för att bevara naturvärdena i Sibbo storskog.<<

Nu var det ju, åtminstone enligt miljöministerns tolkning, regeringens målmedvetna beslut om en ändring i kommunindelningen som hotar naturvärdena i Sibbo stoskog. Men visst har regeringens Sibbobeslut även skapat vissa förutsättningar att skydda delar av storskogen. Jag citerar vidare ur miljöministerns svar:

>>Ministeriet fortsätter med hjälp av de omsättningstillgångar som reserverats för dess bruk att göra markbyten i Sibbo storskog i synnerhet med Helsingfors stad. Största delen av de områden i Vanda stad som kan införlivas med naturskyddsområdet i Sibbo storskog övergick i december 2007 i statens ägo. I och med detta utvidgades Sibbo storskogs naturskyddsområde med drygt 200 hektar och utgör för närvarande ca 1 700 hektar. <<

Efter statrådets beslut och HFD:s agörande i fallet Sibbo har även Helsingfors gått med på markbyten med staten. I själva verket har Helsingfors hela tiden velat byta bort sin mark i Sibbo storskog, men man pantade på marken tills Sibbofrågan var avgjord. På grund av denna Helsingfors politik har de Gröna i Helsingfors med Otto Lehtipuu i spätsen kunnat hävda att inkorporeringen skapar förutsättningar för en nationalpark. För de gröna i Helsingfors verkar en nationalpark vara viktigare än ett skyddande av skogens naturvärden. Miljöministern säger inte ett definitivt nej till en nationalpark i Sibbo storskog, fastän en nationalpark kunde hota skogens naturvärden. Ett problem är att storskogen redan nu är allt för liten. Bättre blir det ju inte av Helsingfors planer på kraftig bebyggelse i de södra delarna av storskogen. Jag återger här slutet på miljöministerns svar:

>>Nationalparksalternativet har inte heller i något skede uteslutits för Sibbo storskogs del. Fördelarna och nackdelarna med det kommer att granskas på samma sätt som andra skyddsalternativ.

Miljöministeriet är oroat över de uppgifter som förekommit om att besökarna i Noux under de livligaste dagarna är fler än vad naturens bärkraft eller tjänsterna hållbart kan klara av. En nationalpark är ett bra "bränd" och lockar förutom dem som normalt kopplar av i naturen även turister ända från utlandet till naturskyddsområdet. Arealen i Noux nationalpark, Natura-områdena och friluftsområdena är minst tredubbel jämfört med vad man i bästa fall kan uppnå i Sibbo storskog. Vi måste grundligt avväga om naturvärdena i Sibbo storskog klarar av mängden användare och turister som kommer i och med en eventuell nationalparksstatus utöver det ofrånkomligt ökande antalet rekreationsanvändare. <<

Fallet Sibbo

Planläggningsprojekt Sibbo. Den 29 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo går till domstol". Borgåbladet skriver att det troligen kommer att ta flera år att få ett beslut, eftersom processtiden i Helsingfors förvaltningsdomstol är upp till ett år och behandlingstiden i högsta förvaltningsdomstolen ungefär lika lång.

Christel Liljeström har på morgånen publicerat ett blogginlägg under rubriken "Helsingfors planerar 'Sibbo'". Liljeström berättar här bl.a. om Helsingfors representants [projektchef Matti Visantis] presentation av "planläggningsprojekt Sibbo" med upp till 40 000 invånare i Östersundom och metrostation i Söderkulla .

I gårdagens blogginlägg gladde jag mig över att ordföranden för SDP:s fullmäktigegrupp, juristprofessorn Kai "Sipoo on nakkikioski" Kalima inte blev invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Speciellt framgångsrika var inte heller varken De Grönas eller Samlingspartiets gruppordörande. I måndags skrev Jan D. Oker-Blom ett kort blogginlägg, där han gladde sig över detta. Jag citerar:

>>Intressant att notera (med stolthet) är även att jag fick fler personliga röster än ledarna för de två största partierna, de Grönas Otto Lehtipuu och Samlingspartiets Risto Rautava. De två herrarna hör förövrigt även till huvudarkitekterna bakom Sibbo-annekteringen.<<

Medierna har hittills inte alls noterat Otto Lehtipuus och Risto Rautavas roller i fallet Sibbo. Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat både Lehtipuu och Rautava, men Oker-Blom torde ha insikter som jag saknar.

Helsingin sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Sipoon ja Porvoon 'metropolimiehet' haluavat katsoa länteen". Sibbos "metropolman" är röstmagneten Hans Blomberg (sfp). Jag citerar ur artikeln:

>>Blomberg on huolissaan pääkaupunkiseudun yhteistyöstä ja haluaa parantaa sitä sikäli kuin voi. Hänen mielestään yhteistyö länteen päin on tärkeää. "Ettei satu uudestaan jotain kaappausta."
Tämä tarkoittaa, että Sipoon pitäisi liittyä Uudenmaan liittoon Itä-Uudenmaan liiton sijasta.<<

Borgås metropolman heter Kaj Bärlund. Helsingin sanoma skriver om honom att "Hänen mielestään Porvoonkin pitäisi pystyä osallistumaan aktiivisesti metropolipolitiikkaan, jota hallitus aktiivisesti toteuttaa." Men vem har sagt att metropolpolitiken kommer att få en fortsättning i nästa regering? Den nuvarande metropolpolitiken förklaras bäst av en svag statsminister. I längden har centern inte råd med att prioritera "metropolen". Knappast godkänner landets övriga städer och kommuner heller denna omvända regionalpolitik. För övrigt har metropolpolitiken hittills handlat om att regeringen gett efter för krav från Helsingfors. Till beslut och projekt som uttryckligen gynnat Helsingfors stad hör förutrom Sibbo-annekteringen även "innovationsuniversitetet", västmetron och Ringbanan, som har en stark koppling till fallet Sibbo.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Christel Liljeström har berättat mera om planerna i hennes ovannämnda blogginlägg. Tillsammans med texten har Borgåbladet publicerat ett fotografi med en karta i vilka i mycket grova drag Helsingfors alternativ för metrolinjen till Sibbo presenteras. Alternativen är de samma som jag kunde presentera på denna blogg i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".

I morgon börjar en kurs i vetenskapsfilosofi, som jag undervisar vid Campus Vik (och Campus Gumtäkt), Helsingfors Universitet.

Fallet Sibbo

Natura-områden. Den 17 mars 2008

Sipoon sanomat publicerade senaste veckan en artikel med rubriken "Ensimmäiset asuinalueett tien ja metron varteen". Artikeln handlar om ledande Helsingforspolitikers besök i Sibbo senaste; med de första bostadsområdena syftas på de områden som Helsingfors skall bygga. Enligt artikeln tänker sig Helsingforspolitiketna att bebyggelsen i början skall koncentreras längs Nya Borgåvägen och metrolinjen. I artikeln omnämns även de olika uppfatningarna om Sibbo storskog:

Lehtipuu ja Hiltunen kuitenkin ennakoivat Sipoonkorven rajauksesta tulevan vääntöä uuden isännänkin alla.

- Minä varmasti vetäisin sen etelämmäs kuin moni muu, Lehtipuu humähtää.

Frågan är var Olli Lehtipuu vill bygga, om han vill bespara Storskogen. I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick även en artikel med rubriken "Luovutusalueen rantojen lähelle rakennettava maltilla". (Se ovan.) Av kartan, som publicerats tillsammans med artikeln, framgår att en väsentlig del av området som Helsingfors annekterer är naturskyddsområden.

Kaleva har ikväll publicerat en notis med rubriken "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa". I notisen kan man läsa att "Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk.) on väläyttänyt pakkoliitoksen mahdollisuutta." En tvångssammanslagning skulle i det aktuella fallet betyda en speciallag. Den 14 mars skrev Yle i notisen "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle" att "Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen." Kanske handlade talet om en speciallag även i detta fall bara om skrämseltaktik. Kaleva skrev i ledarartikeln "Pakkoliitos uhkana" den 19 januari att "Kiviniemi on valmis pakkoliitokseen, joka vaatisi lainmuutoksen ja valtioneuvoston päätöksen." I sig hade man i Kemijärvi önskat en sammanslagning, men fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig uttryckligen en tvångssammanslagning.

Oenighet kring Storskogen. Den 11 mars 2008

Yle (Lapin Radio) har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärven kaupunginhallitus yhdistäisi kunnat". Att Kemijärvi till skillnad från Pelkosenniemi ställer sig bakom utredningsman Pekka Mylyniemis förslag på en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är naturligtvis ingen överraskning. Intressant är däremot att rösterna i Kemijärvi stadsfullmäktige föll jämt och att ordförandens åsikt avgjorde.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundomin kappelista Helsingin vanhin kirkko". I notisen noteras det att Helsingfors domkapitel föreslås att sydvästra Sibbo ansluts till Mellunkylän seurakunta och om Östersundom kyrka att "Liitoksen jälkeen siitä tulisi Helsingin vanhin kirkko."

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo alkoivat nyökytellä samaan tahtiin". Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml, till vänster på bilden ovan), viceordförande Olli Lehtipuu (grön, till höger på bilden ovan) och stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) besökte igår Sibbo. Av artikeln framgår det att värdarna varit artiga och diplomatiska. I artikeln noteras det att "Helsinkiin liitettävän Lounais-Sipoon asukkaiden ei tarvitse olla huolissaan palveluistaan." Orsaken är att invånarna även i framtiden skall få anlita tjänster som procuceras av Sibbo kommun. Smått komiskt är det att HFD i sitt beslut ställer sig bakom kommunindelningsutredare Pekka Myllynimis slutsats att annekteringen förbättrar servicen i området. Av artikeln framgår det även att Storskogen diskuterades på besöket igår. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin päättäjät pukkasivat eilen myös Sipoonkorven kansallispuisto -asiaa eteenpäin.

"Olemme yhtä mieltä siitä, että alueen tulee saada kansallispuisto, joka on Sipoonkorpi."

Mahdollisen kansallispuistoalueen etelärajaan ei kuitenkaan otettu kantaa.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med den märkliga rubriken "Sibbobor kan pusta ut". Skälet till att pusta ut är att "ledande politiker i Helsingfors och Sibbo är överens om en möjligast flexibel övergång för de Sibbobor som blir Helsingforsare nästa år." Man kan tolka överenskommelsen på annat sätt: Helsingfors är inte förberett att betjäna stadens nya invånare i sydvästra Sibbo. Själv misstänker jag att Helsingfors här även ser sin chans att lura myran att samarbeta med elefanten. Även i HBL:s artikel omnämns diskussionen om Sibbo storskog:

I detalj ville man inte heller definiera var gränsen för Storskogen ska dras.

- Vi är nöjda med att nationalsparksplanerna går vidare. Parken ska bli 2 700 hektar stor av den arealen äger staten 1 700 hektar medan Helsingfors och Vanda äger 1 000 hektar. Vi förväntar oss att staten ska erbjuda oss byggnadsmark i utbyte mot den mark vi satsar på den kommande nationalparken, säger Rakel Hiltunen.

Den mark som Helsingfors förhandlar om ligger utanför det område som nästa årsskifte skall anslutas till Helsingfors. Det vore dessutom inom en överskådlig framtid helt otänkbart att vare sig Helsingfors eller Sibbo skulle planera bebyggelse på området, som ligger invid redan fredad skog.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan skapa debatt i Helsingfors". Enligt artikeln tycker Rakel Hiltunen, som är en av de riksdagsmän som undertecknat lagförslaget på en nationalpark, att 2 700 hektar är tillräckligt för en nationalpark i Storskogen. Bbl skriver vidare att "Lehtipuu menar att han han antagligen förespråkar en sydligare gränsdragning än flera andra av de ledande Helsingforspolitiker som var närvarande på Söderkulla gård igår." Lehtipuus uttalande innebär att Hiltunen och Rihtniemi förespråkar an nordligare gränsdragning än Lehtipuu själv förespråkar. Det är skäl att notera att det var Lehtipuu (och Osmo Soininvaara) som med löften om en nationalpark lurade de gröna i Vanda att stöda en annektering. Nu är det uppenbart att Helsingfors inte har för avsikt att bevara de södra delarna av Storskogen.

Kampen om storskogen fortsätter. Den 4 mars 2008

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en längre artikel med rubriken "Pajunen vill dra metron ända fram till Borgå". Artikeln bygger huvudsakligen på Yles lokala nyhetsinslag från i torsdags och fredags. (Se notiserna "Östmetron ska sträcka sig till Borgå" och "Pajunen vill ha östmetro till Borgå" samt mitt blogginlägg "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008".) I artikeln redogör Hbl för trafikråd Petri Jalastos kritik av förslaget på en metrolinje ända till Borgå. Kritken går huvudsakligen ut på att metrotrafik endast fungerar på korta avstånd. I samband med artikeln har Hbl även publicerat en kortare text med rubriken "Planerna för Helibanan uppdateras".

I dagens Hufvudstadsblad ingår även ett ledarstick med rubriken "Metro är fel spår att ta till Borgå". Johanna Westman anknyter här frågan om östmetron direkt till fallet Sibbo. Westman skriver att "pratet om metro till Borgå demomnstrerar att annekteringen av sydvästra Sibbo inte löser några egentliga problem."

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemellä kansalaiskeskustelu".

Ylen aikainen har idag publicerat en notis med rubriken "Taistelu Sipoonkorvesta jatkuu". Jag citerar ur notisen:

Porvoonväylän pohjoispuolella sijaitseva Sipoonkorpi odottaa vielä pitkään kansallispuistopäätöstä.

Maan hallitus sopi ohjelmassaan, että kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen selvitetään. Selvitystä ei ole vielä syntynyt.

Sipoonkorven luonnonsuojelualue kasvoi vuoden lopulla Vantaan ja valtion vaihdettua maita. Nyt myös Helsinki neuvottelee maanvaihdosta.

Lyssna även på ett längre audioklipp med en intervju med Leena Liipola!

De gröna i Helsingfors har hävdat att annekteringen av sydvästra Sibbo möjliggör grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. (Se speciellt pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa", Olli Lehtipuus artiklar "Säilytetään Sipoonkorpi" och "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua", som publicerats i Helsingin uutiset i januari reaspektive juni 2006, samt texten "Sipoonkorvesta kansallispuisto" på Lehtipuus hemsida.) Samma dag som HFD offentliggjorde sitt besut publicerade Tarja Cronberg ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven suojeluun vauhtia", där hon hävdar att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen." Logiken är svår att förstå. I verkligheten är annekteringen naturligtvis ett hot mot Storskogen.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen för tidningen Vihreä lanka år 2006.

Fördröjt markbyte. Den 2 mars 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja valtio pohtivat maanvaihtoja Lounais-Sipoossa". I notisen berättas det att Helsingfors förhandlar med staten och Nylands miljöcentral om byte av mark i Sibbo storskog mot öar i Helsingfors skärgård. Med "Lounais-Sipoo" syftas här inte på det område som Helsingfors har fått rätt att inkorporera. Den aktuella marken i "sydvästra Sibbo" hör även efter årskiftet till Sibbo, men i notisen noteras även följande:

Sipoonkorven etelärajaa ei ole vielä selvästi määritelty. Helsinki jatkaa kuitenkin neuvotteluja selvästi Sipoonkorpeen kuuluvien maiden vaihtamisesta.

Påståendet att den södra gränsen för Storskogen inte är klart definierad stämmer inte. Det är Helsingfors som hävdar så. I sin Sibborapport skriver Myllyniemi att "området för Sibbo storskog kan avgränsas "endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Påståendet, som han upprepar hela tre gånger i sin rapport, har Myllyniemi kopierat ur Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Om Helsingfors (och Myllyniemi) hade följt Sibbos och Östra Nylands förbunds definition av Sibbo storskog, hade det varit svårt att motivera inkorporeringen av området norr om motorvägen. Det är lika väl inte uteslutet att Helsingfors planerar massiv bebyggelse norr om motorvägen. Speciellt har Helsingfors här planer på en utfyllnadsbacke.

Helsingin Sanomat publicerade den 13 februari en notis med rubriken "Vihreiden Rantanen vaihtaisi armeijan saaret Sipoonkorpeen". Under Olli Lehipuus (bilden ovan) ledning kopplade de gröna i Helsingfors dock samman Sibbofrågan med ett markbyte redan sommaren 2006. Underförstått skulle Helsingfors till ett förmånligt pris avstå från mark längre norrut mot att staten skulle ge Helsingfors rätt att annektera de södra delarna av Storskogen. Därmed skulle annekteringen, enligt Lehtipuu, möjliggöra grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Det planerade markbytet har fördröjts av att avgörandet i Sibbofrågan dröjt.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen. Flera teckningar finns på adressen www.seppo.net/piirrokset.

Sibbo storskog. Den 23 maj 2007

Till skillnad från vissa lokala tidningar i Helsingfors har jag inte möjlighet att sitta på stadsfullmäktigemöten. Istället får jag vänta tills Helsingfors publicerat diskussionsprotokollen från fullmäktigemötena. Det senaste diskussionsprotokollet av relevans för Sibbofrågan är från mötet den 14 mars. Protokollet har funnits en tid på nätet, men vad jag minns har jag inte tidigare refererat till detta diskussionsprotokoll. Däremot citerade jag beslutsmeddelandet fån stadsfullmäktigemötet redan i blogginlägget "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007". På mötet behandlades Otto Lehtipuus (grön) motion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi).

Fullmäktigemötet den 30 augusti var det första efter sommarpausen. Mycket tyder på att den gröna fullmäktigegruppens ordförande veckan före midsommaren hade kontaktat de gröna i Vanda och förmedlat det glada budskapet att nu finns det alla möjligheter att förverkliga en nationalpark i Sibbo storskog. Det gällde bara att stöda Helsingfors förslag till ny gränsindelning. Paradoxalt nog förutsatte planerna i praktiken att en stor del av Storskogen skulle förvandlas till tätort. För att dölja denna tråkiga baksida valde Helsingfors att ansöka om ett betydligt större område än vad Helsingfors egentligen var ute efter och torde ha lovats. Där de gröna velat jämföra Storskogen med Noux, förefaller man på samlingspartistiskt håll att betrakta skogen som en ostlig centralpark. Om det vittnar åtminstone benämningen Eastern Central Park, som stadsstyrelseordförandens make använt i sin kolumn i tidningen Töölöläinen.

På fullmäktigemötet uttalade sig endast Otto Lehtipuu och Kai Kalima om Lehtipuus motion. Sin stil trogen kom Kalima med osaklig kritik mot Sibbo. Kritiken hade ingenting med ärendet att göra. Lehtipuus inlägg är däremot upplysande. Så länge det inte finns några garantier på en inkorporering är Helsingforspolitikerna ovilliga att freda en del av sin skogsegendom. Varför skulle man ge bort sin egendom utan garantier på kompensation? Inför Helsingfors stadsfullmäktige gällde det för Lehtipuu plötsligt att intyga åhörarna om att initiativet till en nationalpark inte alls förhindrar att Helsingfors bygger en satellitstad i södra delarna av Sibbo storskog. Jag citerar ur Lehtipuus anförande:

Olen hyvin tyytyväinen, kun huomasin, että lautakuntien vastaukset tähän aloitteeseen ovat voittopuolisen myönteisiä. Niissä tunnustetaan Sipoonkorven merkitys ja todetaan, että ajatus tässä aloitteessa on paikallaan, mutta tämä alueliitoshanke on kesken ja kun tämä iso asia on ratkaisematta, niin myöskään tässä suojelukysymyksessä ei voitaisi edetä. ...

Ja jotta ei kenellekään salissa jää epäselvyyttä, korostan vielä sitä, että nämä Helsingin kaupungin omistukset, joita tämä aloite koskee, sijaitsevat sillä puolella tulevaa liitosalueen rajausta, joka tulee myös jäämään Sipooseen, hyväksyttiin mikä tahansa vaihtoehto alueliitokseksi. Eli kysymyksessä ovat ne meidän kiinteistöomistuksessamme, jotka ovat nimenomaan virkistyskäyttöön sopivia alueita. Ne rajautuvat näihin valtion jo suojelemiin alueisiin.

Som en en kompletering till mina två föregående blogginlägg "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007" noterar jag att A-studion i kvällens sändning lyfte fram ett prov på kreativ valfinansiering. Samlingspartiet i Helsingfors säljer via Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy annonsplatser till sin tidning, huvudsakligen till byggbolag. A-studion noterade att bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för bolaget, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier. Rauhamäki, som varit viceordförande i stadsplaneringsnämnden, är även chefredaktör för den ovannämnda tidningen. Varför månne just platserna i stadsplaneringsnämnden är så åtrådda?

Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007

Nylands förbund har på landskapsförbundets webbplats publicerat ett meddelande om besluten som landskapsstyrelsen fattade igår. På föredragningslistan fanns ett utlåtande om generalplanen för Sibbo 2025. Beslutet i ärendet har i meddelandet getts rubriken "Sipoon yleiskaavan rakenneratkaisut oikeita, mitoitusta syytä tarkistaa". Jag citerar ur meddelandet:

Uudenmaan maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Sipoon ja Helsingin seudun välisen yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa.

Yleiskaavan Lounais-Sipoota koskevia väestösuunnitteita on tarpeen jatkossa tarkistaa siten, että ne tukevat raideliikenneratkaisuja. Maankäyttöratkaisujen yhteen sovittaminen edellyttää rajat ylittävää suunnitteluyhteistyötä maakuntakaavoituksessa ja Helsingin seudun maankäytön kokonaistarkastelussa erityisesti Lounais-Sipoon ja Vantaan Vesterkullan alueella.

Jag har i blogginlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007" kommenterat förslaget till utlåtande, som jag tolkar som ett indirekt ställningstagande för en annektering. Jag hoppas att utlåtandet inte leder till nya panikreaktioner i Sibbo.

Även landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund gav på sitt möte igår ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat mötet och vissa representanters "tvådelade inställning". Jag återger här det sista stycket i inlägget:

Man skall inte slås av storhetsvansinne bara för att pressen mot Sibbo kräver exceptionellt stora tilltag. Men samtidigt skall vi inte heller vara rädda för att tänka annorlunda. Då vi förut planerade i storleksordning 10 skall vi nu tänka i storleksordning 100. Vill vi ha spårbunden kollektivtrafik till Nickby kan vi inte bygga typ “golf-semester-bostad”. Men vi behöver inte heller bygga fyrkantiga betong-lådor utan själ och arkitektur.

Jag hoppas verkligen att Liljeström har prövat bromsarna, speciellt i Östersundom.
Jag har länge låtit mig vilseledas av Sibbos motförklaring från den 31 oktober. I motförklaringen står det följande:

Todellinen syy Helsingin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksistä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkaistun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisenä asiana kaupunginvaltuuston kokoukseen.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte ännu tagit ställning till Sibbos besvär över Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni, men jag tar risken att ifrågasätta den ovan citerade slutsatsen. Mina egna förklaringar till brådskan gör inte Helsingfors förfarande mera legitimt. I verkligheten beslöt stadsstyrelsen i Helsingfors redan på det ordinarie mötet måndagen den 19 juni sammankalla ett extra styrelsemöte på morgonen onsdagen den 21 juni. I protokollet från styrelsemötet den 19 ingår följande paragraf:

869 §
KAUPUNGINHALLITUKSEN YLIMÄÄRÄINEN KOKOUS
Khs

Kaupunginhallitus päätti kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Merkittiin, että esittelijä ehdotti, että kaupunginhallitus päättäisi kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

I föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni anges inga ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt protokollet behandlades inte heller några andra ärenden. I verkligheten torde sammankallandet av det hemliga styrelsemötet ha varit orsaken till att nyheten om att det i hemlighet förberedda förslaget läckte ut till Helsingin Sanomat. Varför skulle man ha sammankallat ett extra möte, om det inte var för att stadsfullmäktige samma dag skulle kunna ta ställning till styrelsens förslag i Sibbofrågan? Det är visserligen i princip möjligt att alla styrelsemedlemmar inte kände till syftet med det extra mötet. Styrelsemedlem Osku Pajamäki (sdp) säger i förbifarten i ett svar på sin blogg den 3 december att han inte hade hört om Sibboprojektet (Sipoon-hanke) före styrelsemötet på morgonen den 21. Han var dock frånvarande från det ordinarie stadsstyrelsemötet måndagen den 19. Den gröna fullmäktigegruppens ordförande Olli Lehtipuu sade visserligen tisdagen den 20 juni till Hufvudstadsbladet (i numret som publicerades den 21 juni) att han ingenting vet om "något möte som skulle behandla de här frågorna", men Lehtipuu måste ha känt till ärendet för det extra styrelsemötet. Enligt diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 21 sade stadsstyrelsens andra viceordörande Sirkka-Liisa Vehviläinen (sdp) dessutom följande som ett svar på stadsstyrelsemedlem Birgitta Dahlbergs påstående att "stadsstyrelseledamöterna fick femton eller trettio minuter på sig för att sätta sig in i ärendet":

Tämän aamun kokouksessa kaupunginhallituksessa todella oli 15 - 20 minuuttia aikaa tutustua ennakkoon esityslistaan. Saimme kyllä maanantaina [19.6] selonteon esiin tulevasta ylimääräisestä kokouksesta, että emme ihan niin heikon ennakkotiedon varassa olleet kuin valtuutettu Dahlberg antoi kuvan.

Då Hbl talade med Lehtipuu hänvisade han till styrelseordförande Jan Vapaavuori, men även Vapaavuori var enligt Hbl förtegen den 20 juni. Han sade sig dock vara mycket intresserad av vad kommunstyrelsen i Sibbo besluter på sitt ordinarie möte samma dag. På protokollet från kommunstyrelsemötet den 20 juni omnäms inga frågor som berör tvisten med Helsingfors, men protokollet har inte justerats. Enligt protokollet från stadsstyrelsemötet den 21 juni sade Dahlberg på mötet på morgonen att "Sipoon kaupunginhallitus on kokouksessaan 20.6 päättänyt ottaa yhteyttä Helsingin kaupunkiin uudestaan toivoen uusia neuvotteluja, joiden avulla pyrittäisiin kumpaakin kuntaa tyydyttävään ratkaisuun pääkaupunkiseudun maankäyttö-, asunto- ja liikennepolitiikkaan."

Det ser ut som om Helsingfors ville hemlighålla ärendet för styrelsemötet den 21 juni för att kommunstyrelsen i Sibbo inte skulle kunna dokumentera sin förhandlingsvilja. I en artikel med rubriken "Nederlag för dialog" i Hufvudstadsbladet den 21 juni säger Sfp:s nyvalde ordförande att "Eventuellt är det så att Helsingfors inte velat komma överens." Statsminister Matti Vanhanen torde redan tidigare på våren ha signalerat sin beredskap att stöda en gränsjustering, såvida Sibbo och Helsingfors inte förhandlingsvägen kunde komma överens om en planering av sydvästra Sibbo. (Se "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007".)

En förklaring till det extraordinarie stadsstyrelsemötet onsdagen den 21 är att förslaget till stadsfullmäktige inte ännu var färdigt vid det ordinarie mötet måndagen den 19. Förslaget var dock till flera delar halvfärdigt ännu på onsdagen. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 anger stadsstyrelseorförande Jan Vapaavuori som orsak till att ärendet lämnades till sista stund att Helsingfors ännu i början av veckan förhandlade med Vanda. Jag antar att Helsinforspolitikerna där till förde interna förhandlingar in i det sista.

Rädslan för att Sibbo skulle visa förhandlingsvilja kan åtminstone delvis förklara hemlighetsmakeriet, men den förklarar inte helt den oerhörda brådskan med att föra fram ett förslag. Förslaget visade sig senare vara ett katastrofalt hastverk. Så väl själva förslaget till ny kommunindelning som motiveringarna för förslaget förbereddes uppenbarligen i en oerhörd tidsbrist. Varför denna brådska?

Tisdagen den 20 juni släppte Helsingin Sanomat nyhetsbomben om att Helsingfors med statsrådets stöd planerade att svälja sydvästra Sibbo. Hufvudstadsbladet kunde den 20 ännu inte berätta om några annekteringsplaner. Däremot ingick den 20 juni i Hbl en artikel med rubriken "Ingen enighet i kommunreformen". Jag citerar ur artikeln:

Få framsteg har gjorts i konflikten kring den stora kommun- och servicestrukturreformen. Ytterligare ett försök ska göras nu för att pressa fram samförstånd i den beredande gruppen före midsommar.

Lyckas inte det flyttas hela reformfrågan över till regeringens bord. Det var finansminister Eero Heinäluomas besked i går efter det att motsättningarna mellan centern och sdp än en gång förhindrat beslut i strukturgruppen, där förutom regeringspartierna också oppositionen är representerad.
...

Eventuellt har det ändå i någon mån rört på sig i minister Maninens senaste förslag, vars innehåll ännu inte gavs offentlighet. Sdp:s Rakel Hiltunen uttalade sig nämligen förvånansvärt positivt om det.

I ett pressmeddelande från den 19 juni säger Manninen att "Den av mig ledda strukturgruppen som beredde kommun- och servicestrukturreformen kunde inte behandla innehållet i ramlagen eftersom regeringsgrupperna inom beredningen inte har kunnat uppnå samförstånd." Strukturgruppens nästa sammanträdande skulle vara den 21 juni. I Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 juni ingick på samma uppslag som artiklarna om fallet Sibbo en notis med rubriken "Kommunreformen bereds en vecka till". En vecka senare publicerade inrikesministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kunta- ja palvelurakenneuudistus etenee - rakenneryhmä pääsi yksimielisyyteen puitelain sisällöstä".

Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen var alltså liksom Osmo Soininvaara och Stefan Wallin med i den strukturgrupp som beredde kommun- och servicestrukturreformen. Efter nyheten i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 var det inte mera så förvånansvärt att Hiltunen måndagen den 19 plötsligt uttalade sig positivt om Manninens förslag.

Manninen var inte nödvändigtvis lätt att övertala att stöda en annektering. I en artikel med rubriken "Statsledningen stöder ny Sibbogräns" skrev Camilla Berggren i Hufvudstadsbladet onsdagen den 21 juni följande:

Speciellt kommunminister Hannes Manninen har hittills talat för den kommunala självbestämmanderätten. Inga tvångssammanslagningar skall ske, men Helsingfors har lobbat flitigt och aggressivt och center- och sdp-ministerarna har nu tagit till sig argumenten att huvudstaden och metropolområdet måste få växa.

Det hade varit ett stort misslyckande för Manninen om reformfrågan hade sändts tillbaka till regeringen. Det förefaller som om representanter för Sdp och samlingspartiet krävde Manninens och stöd för en annektering för att kunna godkänna Manninens förslag i reformfrågan. Det uttalade stödet måste komma före midsommar, men före ministrarna kunde uttala sitt stöd måste Helsingfors stadsfullmäktige ge ett förslag. I efterhand verkar ministrarnas uttalade stöd märkligt. Genom sina ställningstaganden gjorde de sig jäviga samtidigt som ministrarnas stöd fick Sibbo att ta Helsingfors förslag på allvar och mobilisera ett starkt motstånd. Manninens eget ställningstagande gjorde även att kommunindelningsutredningen från första början saknade trovärdighet. Det uttalade stödet kan emellertid tolkas som ett bindande löfte om en tvångsinkorporering, som ingick i en överenskommelse.

Ur Vapaavuoris anförande framgår att Helsingfors i själva verket hade en vecka på sig att plocka fram ett förslag. Jag citerar:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Toiseksi:

Kuntaliitos vie positiivisenkin tahtotilan olemassa ollessa aikansa. Asian todellinen edistäminen vaatii konkreettista esitystä valtiovallalle. Tiedostetaan, että seuraavat eduskuntavaalit järjestetään varsin pian. Päädyimme yhdessä valtion kanssa siihen, että nyt olisi sopiva hetki saattaa asia myös muodollisesti vireille, jotta asia voitaisiin myös ratkaista tämän hallituksen kaudella.

Hiltunens betydelse för att övertala Manninen framgår även ur Vapaavuoris anförande vid stadsfullmäktigemötet. Jag återger här avslutningen på anförandet, som är riktat till fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen. En verklig judaskyss:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Lehtipuu. Den 23 mars 2007

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat ett meddelande enligt vilket kommunstyrelsen i Sibbo "i dag" har lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari. Meddelandet är inte daterat, men i verkligheten torde besväret ha lämnats in redan igår.

I gårdagens Sipoonsanomat ingick en insändare av Sirpa Kauppinen, som är grön stadsfullmäktigeledamot i Vanda och som var uppställd i riksdagsvalet. Artikeln, som har getts rubriken "Alueliitos on asukkaiden mielipiteen vastainen", börjar med satsen "Ainoana vihreänä äänestin Vantaalla maanvaihtoa vastaan." Samma artikel publicerades på hemsidan för De Gröna i Vanda den 16 mars under rubriken "Sipoon ja Helsingin jupakka". Det är anmärkningsvärt att Kauppinen faktiskt är den enda gröna fullmäktigemedlemmen som röstade mot Vandas utlåtanden om förslagen till ändring i kommunindelningen. Flera gröna i Vanda har starkt kritiserat så väl Myllyniemis förslag som Helsingfors agerande i Sibbofrågan.

En förklaring till att de gröna i Vanda röstade för Vanda stads utlåtanden är att Otto Lehtipuus fullmäktigemotion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi) förbereddes i samarbete med De Gröna i Vanda. (Se pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa".) Överhuvudtaget har Lehtipuu haft en central roll då det gällt att få de gröna att ställa sig bakom förslagen till en annektering.

Lehtipuu är förutom ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors även viceordförande i stadsfullmäktige. Intressant nog lär han lika väl i Hufvudstadsbladet den 21 juni ha förnekat att han kände till något kommande möte, fastän så väl styrelsen som fullmäktige sammankom samma dag och fastän stadsstyrelsen på sitt möte den 19 juni enligt protokollet beslöt att sammakalla ett extra styrelsemötde den 21 juni klockan 8:00. I föredragninglistan för styrelsemötet den 21 juni nämns dock inga andra ärenden än "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt diskussionsprotokollet från fullmäktigemötet den 21 juni fick Lehtipuu själv se texten i föredragningslistan (för fullmäktigemötet?) efter halv åtta på morgonen den 21 juni, vilket betyder mindre än en halv timme före styrelsemötet började.

Lehtipuus anföranden vid fullmäktigemötena den 21 juni och den 29 november är intressanta. Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lehtipuu backats upp av Osmo Soininvaara. (Se Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007 och Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007.) Stödet från Soininvaara torde vara av stor betydelse då det gällt att få de gröna fullmäktigegrupperna med sig. I de ovannämnda anförandena för Lehtipuu fram exakt samma åsikter och idéer som Soininvaara har framfört i andra sammanhang. Den 21 juni sa Lehtipuu bl.a. följande:

Tämä ratkaisu johtaa toteutuessaan siihen, että Helsingin intressit kehittää maankäyttöä suuntautuvat mahdollisimman lähelle meren rantaa ja tavallaan käännämme katseemme pois metsäalueelta ja Sipoon korvesta. Mielestäni tämä luo enemmän edellytyksiä Sipoon korven suojelulle kuin vähentää niitä.

Vihreät ovat johdonmukaisesti olleet sitä mieltä, että Helsingin intressit Sipoon puolella eivät ole olleet kiinteistötalouden intressejä. Maankäyttöä ei voi päättää maan omistusalojen mukaan.

Liksom Soininvaara, men till skillnad från stadsplaneringsnämnden och fastighetsnämnden, vill Lehtipuu inte bebygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.) För Lehtipuu är det inte Helsingfors markegendomar som motiverar en annektering. I en replik vid samma fullmäktigemöte sade Lehtipuuföljande:

Idea tiiviissä rakentamisessa on se, että rakennetaan joukkoliikennekaupunkia, jolloin olennainen asia on asunnon etäisyys joukkoliikennepysäkistä tai asemasta. Tämä edellyttää sitä, että rakennetaan ikään kuin pieniä kyliä pysäkkien ympärille ja niitten väliin jää sitten nimenomaan väljästi viheralueita ja niitä kulttuuriluontoarvoja, joita pyrimme myös Sipoon puolella säästämään.

Lehtipuus vision är den samma som Soininvaara presenterade i artikeln "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin Uutiset den 15 juli. Vid stadsfullmäktigemötet den 29 november sade Lekhtipuu, enligt diskussionsprotokollet, bl.a. följande:

On selvää, että pääkaupunkiseudun tasapainoinen kehitys vaatii vahoja panostuksia pääkaupunkiseudun itäisiin osiin, sekä Itä-Helsinkiin, Itä-Vantaalle että myös Sipoon puolelle. Pelkkä lentokentän olemassaolo siellä suunnalla tai Vuosaaren sataman valmistuminen sinne eivät riitä. Pääkaupunkiseutu kärsii vinoutuneesta kaupunkirakenteesta, siitä, että länsi on tällä hetkellä huomattavasti paremmin voiva kuin itäsuunta, tai ainakin uhka on olemassa, että Itä- ja ehkä Pohjois-Helsinki joltain osin putoavat vauhdista verrattuna pääkaupunkiseudun länsiosiin.

Liksom Soininvaara bekymrar sig Lehtipuu för en obalans i huvudstadsregionen, men han bekymrar sig liksom Soininvaara för en socioekonomisk obalans, som har föga med den obalans i samhällstrukturen som Pekka Myllyniemi och Hannes Manninen påtalat. Den obalans som Lehtipuu liksom Soininvaara talar om är Sibbo på inget sätt skyldig till. Esbo är problemet.

Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007

I beslutsmeddelandet (Päätestiedote nro 5) från Helsingfors stadsfullmäktigemöte igår kan man läsa följande:

Aloitetta 11 käsiteltäessä esitti valtuutettu Lehtipuu valtuutettu Kaliman kannattamana seuraavan toivomusponnen:

Kaupunginvaltuusto edellyttää, että kaupunki kiirehtii aloitteessa esitettyjä neuvotteluja valtion kanssa, kun valtioneuvosto on käsitellyt esitykset alueliitokseksi.
Ponsi hyväksyttiin äänin 76-0.

Fullmäktigemotion 11 är Olli Lehtipuus (grön) motion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi). I motionen förbinds skyddandet av storskogen och grundandet av en nationalpark med annekteringen av sydvästra Sibbo. Lehtipuu har i flerera texter indirekt angett annekteringen som ett argument för grundandet av en nationalpark och och möjligheten att grundanda en nationalpark som ett argument för en annektering. (Se Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007.) Till och med i sin valreklam har Lehtipuu på ett märkligt sätt bundit samman ett ökat utbud på förmånliga bostäder med ett skyddande av Sibbo storskog. ("Lisää kohtuuhintaisia asuntoja, suojellaan Sipoonkorpi.") Temat för Lehtipuus valmöte i kväll är för övrigt vaktbyte (vahdinvaihto). Otto tar över efter Ode (Soininvaara).

Uutislehti 100 har idag i en egen notis noterat stadsfullmäktiges beslut. I notisen som har rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto saa vauhtia" står det att "Sipoonkorven pohjoiosiin suunniteltuun kansallispuistoon voidaan liittää Helsingin maita, kun varsinainen pakkoliitoshanke on ratkaistu, linjasi Helsingin kaupunginvaltuusto eilen." Jag frågar mig vad Helsingfors kommer att göra om och när den aktuella gränstvisten avgörs till Sibbos fördel. Helsingfors har utnyttjat förslaget på att grunda en nationalpark för att köpa Vandas och speciellt de gröna Vandapolitikerrnas stöd för annekteringen. Vandas utlåtanden till länsstyrelsen om Helsingfors och Myllyniemis förslag är köpta med lösa löften om en nationalpark och motsvarar inte Vandafullmäktiges verkliga åsikt.

Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (Sdp), som fram till årsskiftet var ordförande för stadsfullmäktige i Vanda, är en av de få som svarat på föreningen För Sibbos enkät men inte svarat nej på frågan om han stöder Helsingfors strävan att tvångsannektera sydvästra Sibbo. (Se Kluvna tungor. Den 14 mars 2007.) Kiljunen svarar att han inte tar ställning, men i verkligheten är han mycket kritisk till Helsingfors framfart. Enligt en artikel med rubriken "Ehdokkaita tentattiin Sipoosta ja sen rajoista" i dagens Sipoon Sanomat beskyllde visserligen Kiljunen, som själv bor i Västerkulla (Länsimäki), på en valdebatt i Sibbo förra veckan Sibbo för att Vanda inte utvecklat Västerkulla. Kiljunen är mån om att inte hela Westerkullaområdet ansluts till Helsingfors, vilket kanske kan förklara hans märkliga yttrande. I själva verket medgav Kiljunen på valdebatten, där även den gröna Vandakandidaten Timo Juurikkala satt i panelen, att han inte stöder Helsingfors avsikter. Jag citerar ur artikeln:

Illan päätteeksi kysyttiin, kuka paneelliin osallistuneista ehdokkaista tukee Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin. "Ei" vastasivat epäröimättä kaikki muut paitsi Kiljunen, joka hänkin lopulta totesi, ettei tue hanketta sittenkään.
Kiljuselta kysyttiin, miksi Vantaa tukee Helsingin aikeita.
-Täytyy Vantaakin hoitaa suhteitaan Helsinkiin, oli rehellinen vastaus.

På sin webbplats skriver han den 27 november under rubriken "Helsinki saapastelee" bl.a. följande:

Kaikki alkoi siitä, kun Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen meni saapastelemaan Sipoon korpiin ja vaatimaan Sipoon alueita liitettäväksi Helsinkiin. Lebensraum, uutta elintilaa tarvittiin. Jotta liitos onnistuisi, täytyy Helsingin saada yhteinen maaraja Sipoon kanssa. Vantaa on kuitenkin välissä. Niinpä Vantaan on toivottu luovuttavan merenrantakaistaleensa Helsingille. Valmiutta on ollut pääkaupunkiseudun yhteistyön nimissä.
...
Matkan varrella Helsingin saapastelua seuratessa olen kumma kyllä joutunut uudelleen arvioimaan pääkaupunkiseudun yhteistyön tilaa. Tavoitteena on kuntien välisten rajojen madaltaminen. Nyt kuitenkin alueliitosvaatimusten kautta kuntarajojen merkitys on vain entisestään kasvanut. Ollaan jopa hyvin kärjistyneessä asetelmassa, jossa pienemmät kunnat kokevat isomman sanelevan.

S
tadsfullmäktigeordförande Kiljunens text torde vara ganska representativ för vad man i Vanda tänker om Helsingfors framfart i Sibbofrågan, liksom i andra regionala frågor. För övrigt kunde även Pekka Myllyniemis rapport betraktas som ett köpt ställningstagande. Även Myllyniemi har varit pressad att sköta relationerna till Helsingfors. På grund av avsaknaden av en politisk representation för hela Huvudstadsregionen och Helsingforsregionen har Helsingfors intagit en helt dominerande ställning i regionen. För att främja sina mål inom Nylands förbund har representanter för andra kommuner varit tvungna att "samarbeta" med Helsingfors. Detta gäller naturligtvis även Lojos representant i landskapsstyrelsen Pekka Myllyniemi (sdp), som bevisligen upprepade gånger gått huvudstadens intressen. (Se Springpojken. Den 16 december 2006, Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007.) Just därför att han måste sköt sina relationer till Helsingfors var han jävig som utredningsman i Sibbofrågan.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo kan lyckas om man är enig". Det är Anja Mäkeläinen på Asuntosäätiö som säger att Sibbo kan bygga ut för 40 000 nya invånare. Jag citerar ur artikeln:

Det är svårt att förstå varför Helsingfors inte gör markanvändningsavtal för de områden som huvudstaden äger, säger Anja Mäkeläinen.
Då skulle den gordiska knuten vara löst. Byggandet kunde starta men kommungränsen förblev intakt.
Mäkeläinen är vd för Asuntosäätio. Hon var en av de experter som Sibbo kommun bjudit in till ett försök att än en gång informera, nu i centralaste Helsingfors.
Misstron mot samarbete med tredje eller privata sektorn är ännu stor. Utredningsman Pekka Myllyniemi har sagt att systemet är för okänt i Finland
Vi började ju i Hagalund på 1950-talet med det som i dag kallas Public Private Partnership, konstaterar Mäkeläinen.
I Sverige talar man om offentlig och privat samverkan.

Dagens Borgåblad behandlar samma "Sibbo tror starkt på storutbyggnaden". I princip tror jag själv på Sibbos möjligheter, men jag tvivlar på att någon kommer att kräva en snabb utbyggnad av Sibbo när bostadsministern och kommunministern bytts ut och Sibbofrågan avgjorts i regeringen.

Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007

Jag har på denna blogg i inläggen "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006" behandlat Helsingfors före detta stadsdirektör Raimo Ilaskivis betydelse som inspirationskälla bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera sydvästra Sibbo. I Helsingin Sanomats månadsbilaga Kuukausiliite ingick i oktober 2004 en artikel med rubriken "Kaupunginjohtajien kertausharjoitus". På grund av artikelns aktualitet pubklicerades den på nytt i samband med bostadsmässan i Esbo förra sommaren. I artikeln förespråkar Ilaskivi en "hård linje" i förhållande till Sibbo. En väsentlig del av det som från Helsingfors sida sagts om annekteringen är direkt kopierat från Ilaskivis synpunkter i Kuukausiliite. Jag citerar ur artikeln:

Kun Ilaskivi 1980-luvun lopulla työsti selvityksiään, yksi keskeisestä ideoista oli jatka metroa itään Sipoon puolelle ja rakentaa sen pelloille suuri lähiökaupunki, Itäsalmi. Se oli Sipoolaisille järkytys, sillä Sipoossa halutaan säylyttää alueen maaseutumaisuus. Tämä on johtanut siiheen, että Helsingin seudun yksi mahdollinen kasvusuunta on poissa pelistä. Helsinki omistaa Sipoosta merkittäviä maa-alueita, mutta niitä ei suosta kaavioittamaan.
Tästä Ilaskivi hiiltyy taas kerran. Hänen mukaansa kyse on kielipolitiikasta: Sipoo haluaa pysyä ruotsinkielisenä.

I artikeln noteras att Nurmijärvi till skillnad från Sibbo lockat till sig massvis med nya invånare, vilket bekymrat beslutsfattarna i Helsingfors, då staden därigenom går miste om de bästa skattebetalarna. I artikeln behandlas även Nurmijärvifenomenet ur trafikproblemens synvinkel. Ilsakivi har dock en lösning som även torde tilltala Osmo Soininvaara. Jag citerar Ilaskivi:

Soininvaara ajatteli, että kaikki käyttävät omaa autoa ja kuluttavat bensaa. Minä olen aina lähtenyt siitä, että pitäisi saada sekä säteittäinen että kehittäinen julkinsen liikenteen verkko. Ei vältämättä maanteitä, vaan raiteita! Silloin Soininvaaran väite putoaisi pois.

I gårdagens Hufvudstadsblad berättades att Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) gjorde ett förbehåll till Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag: Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Det är svårt att hitta någon gemensam nämnare mellan Vapaavuori, Kalima och Soininvaara. Kalima är närmast en oförskämd översittare, medan Soininvaara är en tänkande idealist, som vill bära ansvar för samhällsutvecklingen. Jag har en känsla av att Vapaavuori gjorde gemensam sak med Soininvaara för att Soininvaaras och de grönas stöd av annekteringen är så viktig. Myllyniemis förslag ger inte möjligheter för Soininvaaras vision av sydvästra Sibbo, varför de gröna i Vanda starkt tagit avstånd från förslaget, som de anser hota Sibbo storskog.

Planerna på en inkorporering av sydvästra Sibbo är så kontroversiella att en stor politisk enighet är nödvändig för planernas förverkligande. De grönas stöd har varit helt nödvändigt, inte minst med tanke på partiets starka ställning i Helsingfors. För att få de gröna med sig har Soininvaara varit i en nyckelposition. Det är därför även troligt att stadens ledning nogrant lyssnat till Soininvaaras synpunkter i frågan. Kanske har man visat så stort intresse för Soininvaaras synpunkter att Soininvaara fått för sig att stadens ledning på allvar har för avsikt att i sydvästra Sibbo förverkliga hans visioner av ett modellsamhälle.

I Helsingfors stöds Soininvaara framför allt av spårvägsexperten Olli Lehtipuu, som varit omsorgsminister Soininvaaras specialrådgivare och åt vilken Soininvaara har testamenterat sina röster. Lehtipuu är den gröna fullmäktigeledamot som aktivast stött en anektering. Liksom Soininvaara är Lehtipuu medlem i landskapsfullmäktige flör Nylands förbund. På sina hemsidor har Lehtipuu en sida med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Sidan handlar dock huvudsaken om en annektering. Redan i januari i fjol publicerade Lehtipuu i Helsingin uutiset en artikel med rubriken "Säilytetään Sipoonkorpi", där han skriver följande:

Toiveet laajentaa pääkaupunkiseutua Sipoon puolelle ovat sinänsä perusteltuja. Asuntoja tarvitaan lisää, ja jako Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin vaikeuttaa kaavoitusta.

I själva verket handlar artikeln huvudsakligen om en annektering och behandlar endast i förbigående ett bevarande av "Sipoonkorpi". I juni publicerade Lehtipuu en artikel i Helsingin uutiset med rubriken "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua". I denna artikel, som lika så huvudsakligen handlar om en annektering, förespråkar även Lehtipuu ett småhusområde invid metron. Jag citerar:

Johtopäätös näistä faktoista on, että asuntoja tarvitaan lisää, ne pitää rakentaa mahdollisimman lähelle kantakaupunkia ja siten, että joukkoliikenteestä tulee todellinen vaihtoehto. Siksi valtuusto päätyi laajalla enemmistöllä esittämään Sipoon länsiosien liittämistä Helsinkiin. Helsinki ei pysty vastaamaan pientalojen kysyntään, eikä Sipoolla ole resursseja rakentaa metroa.

Alueliitos ei kiihdytä Helsingin seudun väestönkasvua, mutta se antaa mahdollisuuden ohjata kasvua ja asuntorakentamista kestävällä tavalla. Suunnittelun lähtökohdaksi pitää ottaa kaupunkimaiset pientaloalueet, jolloin voitaisiin yhdistää joukkoliikennekaupungin edut ja ihmisten toiveet omasta talosta ja pihasta.

Lehtipuu försöker här göra ett skydd av Sibbo storskog som ett argument för en annektering:

Helsinkiä on epäilty pyrkimyksestä rakentaa Sipoonkorpeen, mutta itse asiassa alueliitos vauhdittaa sen suojelua. Valtaosa Sipoonkorvesta kuuluu edelleen Sipooseen ja Vantaaseen. Jatkossa Helsinki keskittyy liitosalueen kehittämiseen ja pyrkii vähentämään maanomistustaan Sipoon puolella. Yksi keino voisi olla maanvaihto valtion kanssa siten, että Helsingin keskellä Sipoonkorpea omistamat maat liitettäisiin vireillä olevaan luonnonsuojelualueeseen.

För övrigt ser Lehtipuu annekteringen även som ett botemedel mot Matti Vanhanens och Jussi Pajunens ömma häl, Malm:

Mielenkiintoinen sivujuonne alueliitoksessa liittyy Malmin lentokentän tulevaisuuteen. Jos pientalotontteja saadaan Länsi-Sipoosta ja jos metron jatkaminen sinne toteutuu, lentokenttä voi rauhassa jatkaa toimintaansa ainakin nykyisen vuokrakauden loppuun, noin 30 vuoden ajan.

Lehtipuu lämnade vid stadsfullmäktiegemötet den 30 augusti in en motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi), där man mellan raderna kan läsa att grundandet av en nationalpark kunde finansieras genom byteshandel, om Helsingfors får annektera sydvästra Sibbo. (Se protokollet.)

Avtackningar. Den 6 december 2006

I går på eftermiddagen spred sig ryktet om min blogg till riksdagen, landskapsförbund, nyhetsbyråer och medier. Jag har inte haft tillgång till bloggens besöksinformation, men många besökare tog sig omvägar där de lämnade efter sig språr. Några nyheter om en partisk spökskrivare bakom Myllyniemis rapport har ändå inte förmedlats av vare sig pressen eller etermedierna. Tystnaden är nästan spöklig. Visserligen är mitt scoop kanske en liten nyhet jämfört med nyheten att en "kylig och grym" minister "bara ville ha sex" eller att "Seabuckthornberry", alias Susans profil, tagits bort från ett webbgalleri, men det anses allmänt vara mediernas uppgift att förmedla relevant information till medborgarna och väljarna. Kanske vill man göra välgrundade avslöjanden själva eller så är det självständighetsbalen som står i vägen.

Det kan väl ändå inte vara så att medierna saknar resurser att läsa igenom svenskspråkigt material? Det egentliga heta materialet är ju dessutom finska citat. Publicitet är i och för sig inte det viktigaste. Det viktiga är att bevisen på Pekka Myllyniemis partiskhet håller i högsta förvaltningsdomstolen. Det kunde dock vara bra att fallet Sibbo definitivt avgörs innan förhandlingarna om ett regeringsprogram där Sibbo-frågan ingår kommit allt för långt.

Sibbo kommun har alltså redan lämnat in ett besvär angående utnämnandet av Myllyniemi till kommunindelningsutredare. (Se t.ex. Kuntalehti.) Med besväret bifogades en utredning om utredningsmannens tidigare ställningstaganden i egenskap av medlem fullmäktige för Nylands förbud. Igår publicerade jag på min blogg bevismeterial, som lyfter fram Myllyniemis ställningstaganden i egenskap av medlem i Nylands landskapsstyrelse.


Ledaren i dagens Helsingin Uutiset har rubriken "Välitysmies aukaisi portit". Ledarskribenten skriver att "Lähinnä kielipoliittisista syistä noussut vastustus ei ole tässä mittakaavassa riittävä peruste hankkeen jarruttamiselle." Vidare hävdas det att en andlig mur har fallit och att "Siitä piitää kiittää niitä, jotka uskalsivat murta poliittiset lukot asian ympäri." Följande personer får i nedannämnd ordning ledarskribentens tack: [Hannes] Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. En bakgrundskraft som Helsingin Uutiset inte nämner, men som även förtjänar att uppmärksammas, är Pekka Korpinen.

Tags: besvär | Edit Tags