Utvalda inlägg X. Den 30 juni 2012

Hur det gått till då utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade Helsingfors egen utredning, som stadsfullmäktige i Helsingfors godkände dagen före Myllyniemis utredning offentliggjordes, förblev länge en gåta. I juli 2007 klarnade det. Dokumentet som Myllyniemi kopierade kunde jag presentera i  inlägget
"Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".

Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007

Kommunstyrelsen i Sibbo antog på sitt möte igår enhetligt kommundirektörens förslag till besvär över statsrådets gränsbeslut. Där till gav styrelsen kommundirektören fullmakt att kompletera besvärstexten. Besvär angående statsrådets beslut bör lämnas in senast fredagen den 3 augusti. Helsingin Sanomat har uppmärksammat Sibbo kommuns besvär i en notis med rubriken "Sipoo kunnanhallitus päätti valittaa kuntaliitoksesta". I Borgåbladet ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sibbostyrelsen enig om besvär". Enligt artikeln anser Sibbopolitikerna att Sibbo inte kan förlora i Högsta förvaltningsdomstolen, men mellan raderna antyds en misstro mot myndigheterna. Jag citerar ur artikeln:

– Det skall bli intressant att sedan se vem som kommer att bereda ärendet i högsta förvaltningsdomstolen, sade styrelsemedlem Kaj Lindqvist (sfp).
– Och vem som kommer att vara på semester eller annars "upptagna" när ärendet skall behandlas, lade en annan till.

Yle Internytt (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo sätter sin tillit till HFD". Jag citerar ur notisen:

En ändring i kommunindelningen ska basera sig på en framställan av en kommun eller på inrikesministeriets initiativ. Sibbo påpekar att statsrådets beslut inte baserar sig på någondera.

Helsingfors förslog att ett betydligt större område av sydvästra Sibbo skulle anslutas till staden, det förslaget förkastades i inrikesministeriets beslut den 28 juni i år. Statsrådet beslut kan alltså inte grunda sig på Helsingfors framställan men å andra sidan har inrikesministeriet inte tagit något initiativ till ändring av kommunindelningen, säger Sibbo bla i sina besvär.

För en som inte är jurist verkar argumenteringen för att inrikesministeriet inte tagit något initiativ kanske inte så övertygande. Å andra sidan torde HFD genom Sibbo kommuns besvär nu tvingas reda ut om det tagits något formellt initiativ och hur, när och av vem det i så fall tagits.
Lyssna till Radio Vega Östnylands nyheter 9:30.

Jag har på denna blogg flera gånger understrukit att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport inte direkt har kopierat Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november, utan att han kopierat en äldre version av dokumentet. Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemis förklaring ser ut att stämma. Jag har idag fått en äldre versionen av motiveringarna. Det är ett brev från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och daterat 18.10.2006. Rubriken är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I den ovannämnda "utredningen" finns bl.a. följande tokiga formulering, som Myllyniemi kopierat till sin text, men som Helsingfors ändrat lite på i sitt utlåtande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Påståendet om att bebyggelsen i Sibbo är splittrad och riktad mot Borgå härstammar för övrigt från Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Med i Ratasvuoris utredning finns även följande sats, som Arto Sulonen citerar i inrikesministeriets promemoria till statsrådets gränsbeslut, men som saknas i Helsingfors utlåtande:

Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin.

Den ovanciterade satsen återfinns på två olika ställen i Myllyniemis rapport. Ur Ratasvuoris utredning framgår att Myllyniemi inte bara direkt kopierat fel som Helsingfors senare rättat i sitt utlåtande, utan även har gjort ändringar så att betydelsen blivit fel. I Ratatasvuoris utredning heter det således liksom i Helsingfors utlåtande att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utredning står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Myllyniemi har tydligen missförstått påståendet om obalans i regionen.


I sin rapport skriver Myllyniemi att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang refererar Myllyniemi faktiskt till Helsingfors utlåtande när han citerar ur det 9. och sista avsnitet i utlåtandet. Till min överaskning finns "stadsstyrelsens preciserade motiveringar" med i Ratasvuoris utredning. Att Myllyniemi faktiskt kopierat motiveringarna ur Ratasvuoris utredning och inte ur Helsingfors utlåtande antyder det faktum att betoningarna är de samma i Myllyniemis rapport som i Ratasvuoris utredning, medan de saknas i Helsingfors utlåtande. (I Myllyniemis rapport är de betonade orden dock kursiverade medan det i Ratasvuoris utredning används fet stil.) Myllyniemi bör alltså ha varit medveten om att han utan att ange källa på tiotals sidor i sin rappport kopierat text som även skulle ingå i Helsingfors utlåtande till läsnsstyrelsen.

I Ratavuoris utredning finns en liten intressant detalj, som föranleder frågor. I Helsingfors utlåtande ingår följande text:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue. Kartta on liitteenä 1.

Motsvarande text i Ratavuoris utredning lyder enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä 1 olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

I Myllyniemis rapport lyder motsvarande text enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä.

På kartan i Myllyniemis rapport har Helsingfors gränsförslag av förekommen anledning inte ritats ut. Det betyder att kartan som ingår i rapporten inte kan ha skannats från en utskriven sida. Myllyniemi eller inrikesministeriet måste ha fått kartan i digital form. På Internet finns "bilaga 1" i formatet PowerPoint. Från dian med kartan går det lätt att ta bort den påklistrade gränslinjen. Knappast har Myllyniemi i sista stund hittat kartan på nätet och egenhändigt tagit bort gränsen, då han inte ens klarat av att ta bort länkmarkeringarna från texten som han kopierat från Wikipedia. Av den utskrivna kopia som en Sibbobo idag fått från inrikesministeriet framgår även att inrikesministeriet har Ratasvuoris utredning i digital form som ett Word-dokument. (Filnamnet är Sipooselvitys.doc.) Dokumentet har funnits i Suvi Savolainens mapp. Överinspektör Savolainen fungerade som utredningsman Myllyniemis kontaktperson vid inrikesministeriet.

I sin Rapport skriver Myllyniemi att "Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande." Helsingfors har för utredningsmannens del gjort den behövliga undersökningen och redogjort för resultatet i Ratasvuoris utredning. Det är i praktiken Ratasvuoris utredning som ligger till grund för Arto Sulonens beredning och därmed för statsrådets gränsbeslut. Sulonen omnämner dock inte Ratasvuoris utredning i promemorian. I förordet till sin rapport framför Myllyniemi sitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, men han tackar varken Eila Ratasvuori eller Jussi Pajunen, som för kommunindelningsutredarens del gjorde utredningen som inrikesministeriat betalade honom för.

Bilagor. Den 13 juli 2011



http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Ruotsi/Esitys/2007/Halke_2007-02-28_Kvsto_04_El_R/070520302/Utlotande_om_kommunindelningsutredarens_framstalln.pdf



Det är sällan numera som jag hittar eller ens söker efter någonting nytt från tiden före statsrådets Sibbobeslut, men häromdagen råkade jag stöta på ett par pikanta detaljer i ett dokument från februari 2007. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet ingår till ärendet "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställning om anslutande av delar av Vanda stad och Sibbo kommun till Helsingfors stad och om anmärkningarna rörande framställningen" två bilagor i form av länkar: "Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun,Vanda stad och Helsingfors stad" och
"Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006". Kommunindelningsutredarens utredning består till stor del av samma text som texten i föredragningslistan från 29.11.2006. Vem som helst skulle alltså ha kunnat jämföra dokumenten, men naturligtvis läste fullmäktigeledamöterna inte igenom bilagorna innan de godkände stadsstyrelsen förslag till utlåtande.

Den andra pikanta detaljen är personen som enligt föredragningslistan ger tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori. Det är hon som är författaren till utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa" som utredningsmannen plagierade och som samtidigt utgjorde grunden för "Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006".


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat kopplingen mellan Malm och fallet Sibbo.

I mitt inlägg "Gilla. Den 9 juli 2011" påpekade jag att man kan "följa" min blogg genom att klicka på en knapp med texten "Följ". Den aktuella knappen har nu (av Google, inte av mig) bytts ut mot en knapp med texten "Anslut dig till den här webbplatsen". Jag gissar att förändringen har någonting att göra med satsningen på Googles nya sociala nätverkstjänst Google+ och att man försöker integrera Google friend connect med den nya tjänsten.  Klickar man på knappen öppnas ett fönster av modellen nedan.

Man kan logga in med flera andra användarkonton än Googles, men inte via Facebook, som är huvudkonkurrenten när det gäller Googles sociala nätverk. När man är inloggad erbjuds man två alternativ: att följa bloggen offentligt eller privat.

För att man skall följa bloggen på Blogger-instrumentpanelen förutsetts det i praktiken att man skriver blogg på Blogger/ Blogspot. Det går även att prenumerera på min blogg på Google Reader. Man behöver inte "följa" eller "ansluta sig till" bloggen för att kunna prenumerera på den och läsa den på Google Reader, men följer man bloggen borde den automatiskt läggas till som en prenumeration.

En fördel med prenumerationer är att man kan läsa flera bloggar på samma ställe, men det lätta och enkla formatet kan även vara en fördel. Dessutom kan man här hålla reda på inläggen.

Samtidigt som man bytt ut knappen "Följ" mot knappen "Anslut dig till den här webbplatsen" har benämningen "Följare" ersatts med benämningen "Medlemmar". Bloggens följare från förut förefaller dock inte direkt blivit "medlemmar" via Google friend connect. Jag har satt till en gadget eller ruta för potentiella "medlemmar" nere i högra marginalen (och som modell nedan) , men här är jag själv enda medlemmen än så länge ...

Arkiverat: Eila Ratasvuori. Den 17 augusti 2009

nyckelord: Ratasvuori


Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i Helsingin Sanomat den 8 december 2006 sade följande:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut.

Först sommaren 2007 hittades dokumentet som Myllyniemi plagierat på inrikesministeriet. Det kopierade dokumentet, som har titeln "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" och är undertecknat av Ratasvuori, bifogades till Leena Liipolas besvär till HFD.


När ovannämnda dokument sändes till inrikesministeriet hade Ratasvuori nyligen tillträtt tjänsten som direktör på Helsingfors förvaltningscentral. Till vilka delar Ratasvuori författat ovannämnda utredning är oklart. Vissa delar av Ratasvuoris (och Myllyniemis) utredninge ingår även i stadsdirektör Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.


En pikant men kanske inte speciellt viktig detalj är att Ratasvuori beviljats rätt till fortsatta studier i juridik vid Helsingfors universitet och att Kai Kalima fungerat som hennes handledare. En viktigare detalj är att Ratasvuori även varit föredragande vid Högsta förvaltningsdomstolen.

Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä. Den 17 juni 2009

Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa

Jag har redan tidigare på internet lagt ut Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Denna utredning skall på utredningsman Pekka Myllyniemis begäran ha sänts till inrikesministeriet den 18 oktober 2006. Utredningen plagierades av Myllyniemi i hans rapport Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä. Myllyniemi plagierade även andra publicerade - och troligtvis även opublicerade - dokument, men Ratasvuoris utredning är det viktigaste plagierade dokumentet. Även stora delar av förslagsdelen i Myllyniemis rapport är kopierat från Ratasvuoris utredning, utan att källa anges. Plagiatet hade knappast upptäckts, ifall inte Jussi Pajunen kopierat samma utredning i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors egen framställning. Eftersom mitt bloggskrivande kommit in i ett stadium där det mesta handlar om arkivering har jag nu sparat förvaltningscentralens utredning på Picasa, där även urval av bilder från denna blogg finns. Fastän dokumentet inte går så bra att läsa som bildspel, har jag bäddat in ett bildspel nedan. Texten går att förstora på Picasa.

Fallet Sibbo

Framställning. Den 22 februari 2008

I onsdags berättade Helsingin Sanomat att förläggaren Averssi drar tillbaka de tre sista böckerna som Maija Porman författat, eftersom Helsingin Sanomat i hennes senaste bok hittat textavsnitt som kopierats från en bok av en annan författare. Idag berättar Helsingin Sanomat att författarna Ritva Sarkola ja Tuula Sariola åtalas för grovt bedrägeri, för att Sariola tagit emot stipendier för texter som i verkligheten skrivits av Sarkola. Stipendierna har Sarkola redan tidigare fått betala tillbaka. När utredningsman Pekka Myllyniemi i eget namn publicerar en utredning, som i verkligheten huvudsakligen författats av Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori och andra skribenter, vägrar så väl justitieombudsmannen som högsta förvaltningsdomstolen befatta sig med påståendena om plagiat. Istället får Myllyniemi av kommunminister Mari Kiviniemi förtroende att göra nya utredningar.

I flera besvär till högsta förvaltningsdomstolen påtalades bristerna och oklarheterna i Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Att frågan är känslig framgår av att regeringsråd Arto Sulonen förtiger påståendena om plagiat och andra brister i så väl promemorian till statsrådets beslut som i förklaringen till HFD. Även HFD kringgår påståendena om brister i utredningen i sitt beslut. Jag citerar ur beslutet:

Enligt 8 § 3 mom. och 6 § 3 mom. i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredaren i sin framställning motivera behovet av ändring i kommunindelningen och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas. Avser framställningen överföring av ett eller flera områden från en kommun till en annan kommun eller till andra kommuner, skall områdena anges med behövlig noggrannhet.

Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. När det gäller noggrannheten av kommunindelningsutredarens framställning i allmänhet, måste i ärendet tas hänsyn till de krav som kommunindelningslagen på ovan nämnt sätt ställer på den utredning som i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning samt den exakthet med vilken de områden skall individualiseras som föreslås bli överförda till en annan kommun. Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.

HFD negligerar bristerna i utredningen och tar istället fasta på utredningsmannens framställning. Enligt § 6 i kommunindelningslagen skall alltså i framställningen "behovet av ändring i kommunindelningen motiveras, och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas". En utredningen (eller rapport från en utredning) skall alltså om möjligt bifogas till framställningen, men Myllyniemis framställning är i själva verket en del av utredningen eller rapporten. Å andra sidan gäller § 6 även initiativ som tas av ett fullmäktige eller en enskild invånare i en kommun. I § 8 specificeras villkoren då ministeriet bestämt att "det skall verkställas en särskild utredning, för vilken ministeriet efter att ha hört respektive kommuner tillsätter en eller flera kommunindelningsutredare":

Om utredningen visar att kommunindelningen bör ändras, skall utredaren uppgöra ett förslag till ändring i kommunindelningen och till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav. Angående utredarens förslag gäller vad som bestäms om framställning till ändring i kommunindelningen.

Kommunindelningsutredare Myllyniemi har alltså formellt gjort både en utredning och ett förslag. Benämningen utredning kan dock betyda så väl själva utredningsarbetet som rapporten över utredningsarbetet. Utredningsmannens uppgift är i första hand att göra ett utredningsarbete och först i andra hand en framställan med ett förslag. Utredningsarbetet är naturligtvis inte bara någonting som "i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning". Om det finns brister i rapporten, så har även utredningen brister. HFD har i sitt beslut helt förbigått påståenden om oklarheter i utredningen, som i själva verket inneburit att utredningsmannen utan att uppge källa klippt och infogat texter som andra författat. Här har utredningsmannen och ministeriet rent av brutit mot lagen om upphovsrätt och det bör vara uppenbart att Myllyniemis låtsasutredning inte uppfyller kraven på en utredning som avses i § 8. Här hjälper det föga att "beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning". Men även om man som HFD negligerar utredningen och endast bedömer framställningen finns det uppenbara brister. Enligt § 6 skall alltså behovet av en ändring i kommunindelningslagen motiveras i framställningen.

Liksom jag ovan påpekade ingår Myllyniemis framställan i utredningen eller rapporten "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad". Det är dock inte alls klart vilka delar av Myllyniemis rapport som ingår kommunindelningsutredarens framställning. Att omfattningen av framställningen kan tolkas olika framgår även ur de anmärkningar som för ett år sedan lämnades in mot Myllyniemis framställning. Det minsta tänkbara alternativet är texten under rubriken "Förslag" på bilden ovan. Under denna rubrik ingår även följande motiveringar:

Varför behöver Helsingfors mera mark? Det är i första hand inte fråga om Helsingfors behov av mera mark utan om ett nödvändigt förenhetligande av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen österut. För att förverkliga detta behövs en kommundelssammanslagning, vars omfattning motiveras ovan.

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat. Kommungränserna är i princip avsedda att vara permanenta. De bör emellertid kunna ändras ibland, för att en faktisk förändring i samhällsstrukturen skall kunna beaktas även i kommungränserna. I detta syfte utgår kommunindelningslagen från behovet att utveckla kommunstrukturen. En ändring av kommungränserna försvagar på intet sätt karaktären och uppbyggnaden av den beslutmekanism som den lokala självstyrelsen grundar sig på och regleras i kommunallagen.

Det är klart att dessa besynnerliga motiveringar inte räcker för en framställning. Utredningsmannen hänvisar här själv till motiveringar "ovan". Vad som inkluderas i ovan är dock oklart. I praktiken syftas det här på hela rapporten, som där med i sin helhet borde betraktas som en framställning. Texten under rubriken "Förslag" ingår i avsnitt 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag", men motiveringarna till förslaget finns endast till en obetydlig del i detta avsnitt. Avsnitt 5.4 är en del av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Det vore naturligt att betrakta detta kapitel i sin helhet som kommunindelningsutredarens framställning, men de speciella motiveringarna för den aktuella ändringen i kommunindelningen finns främst i kapitel 3, "Problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och framlagda förslag till utvecklande av strukturen". Enligt § 8 i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredarens förslag inkludera ett förslag "till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav". När ändringen i kommunindelningen skall träda i kraft ingår alltså i förslaget, men Myllyniemi nämnder tidpunkten "början av 2009" endast i förordet "Till inrikesministeriet" i rapporten.

När Myllyniemi i december 2006 i Helsingin Sanomat kommenterade påståendena om plagiat i utredningen sade han att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Vad Myllyniemi syftar på med "förslagsdelen" är oklart. Kapitel 3 i rapporten är till största delen identisk med text i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, men liksom jag påvisat på denna blogg är texten direkt kopierad ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Textavsnitt ur förvaltnincentralen utredning ingår även på många ställen i kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" börjar med några rader som kopierats ur förvaltningscentralens utredning, men som även ingår i Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006! Till och med i den korta texten under rubriken "Förslag" finns det element från förvaltningscentralens utredning och Pajunens tal. Det är dock endast en liten del av kapitel 5 som kopierats från förvaltningscentralens "utredning". Detta betyder inte att Myllyniemi själv skulle ha författat kapitlet. Till vem som egentligen skrivit huvuddelen av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering" skall jag återkomma i ett senare inlägg.

Förvaltningscentralens utredning. Den 11 januari 2008

Gårdagens nyhet om att Högsta förvaltningsdomstolens beslut är cirka 100 sidor långt och översatts till svenska samt att ärendet har haft två föredragere och att hela sju domare deltagit i beslutet föranleder spekulationer. Vilka slutsatser kan man här av dra om innehållet i beslutet? Kanske är det det regniga vädret som får mig att känna mig lite darrig och se frågan ur ett pessimistiskt perspektiv. Mitt förnuft säger mig dock att HFD inte kan annat än upphäva statsrådets gränsbeslut. Det starkaste skälet att upphäva statsrådets beslut finner jag i inrikesministeriets beredning. Det är uppenbart att beredningen inte uppfyller kraven. Justitiekanslern, som är landets högsta övervakare av lagligheten, har i ett svar på Leena Liipolas klagomål angående kommunindelningsutredaren och hans rapport gett över ansvaret till ministeriet genom att säga att "Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä."

I inrikesministeriets prememoria har den beredande tjänstemannen helt neglegerat bristerna i utredningen och speciellt anklagelserna om att utredningen är ett plagiat. Till ett besvär angående statsrådets beslut bifogades Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken de centrala delarna i utredningsmannens rapport har kopierats. Lika väl förbegicks påståendena om plagiat även i inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären mot statsrådets beslut. Förvaltningscentralens utredning har jag behandlat bl.a. i blogginlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007". Till sitt innehåll motsvarar förvaltningscentralens "utredning" Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors eget förslag, men Myllyniemi har direkt kopierat texten från utredningen, som sänts till inrikesministeriet i oktober 2006. Av de tre bilagorna till förvaltningscentralens "utredning" ingår bilaga 1 och bilaga 2 även i Myllyniemis rapport. Nu har jag publicerat utredningen på nätet. (Se den understreckade länken ovan.) Därmed har jag knappast gjort mig skyldig till brott mot upphovsrätten, eftersom texten till största delen återfinns i Pekka Myllyniemis rapport.

Yle har ikväll publicerat en bakgrundsartikel med rubriken "Sibbobeslut väcker känslor".

Förvaltningsdirektören. Den 14 oktober 2007

Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då Helsingin Sanomat den 8 december publicerade en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä?" Här förklarade Pekka Myllyniemi varför hans rapport och Helsingfors utlåtande innehöll samma text, fastän med små skillnader:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Trots att Helsingin Sanomat i sin artikel antydde att Ratasvuori kunde vara den gemensamma spökskrivaren, fäste jag i detta skede ingen större vikt vid namnet Ratasvuori. Det var Jussi Pajunen som i egenskap av stadsdirektör lagt fram förslaget till Helsingfors stads utlåtandet till länsstyrelsen och i Myllyniemis text ingick även fragment från Pajunens eget anförande vid det berömda stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

Nästa gång jag lade märke till namnet Eila Ratasvuori var när Helsingin Sanomat den 14 april 2007 publicerade en artikel med rubriken "Helsingin hallintojohtajan nimityspäätös suututti kaupungintalon juristit" tillsammans med en kortare text med rubriken "Hallintokeskuksen arvot". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin kaupungin hallintokeskuksen lakimiehet pitävät hallintojohtaja Eila Ratasvuoren tekemää johtavan kaupunginasiamiehen nimityspäätöstä lainvastaisena. Ratasvuori nimitti yhden kaupunginasiamiehistä johtavaksi kaupunginasiamieheksi - eli yhdeksi kaupunginlakimiehen sijaisista - ilman julkista hakumenettelyä.

14 lakimiestä hallintokeskuksen oikeuspalveluista haki päätökseen oikaisua kaupunginhallitukselta. Lakimiesten mukaan Ratasvuoren päätös on perustuslain, kunnallisesta viranhaltijasta annetun lain, yhdenvertaisuuslain ja hallintolain vastainen.

He vaativat hallintojohtajan päätöstä kumottavaksi ja viran täyttämistä asettamalla se julkisesti ja avoimesti haettavaksi.

Hallintokeskuksen ja sen oikeuspalvelujen pitäisi ohjeistaa ja neuvoa virastoja toimimaan oikein. Nyt se on itse ajanut itsensä myrskyn silmään.

Speciellt ironiskt är det att förvaltningscentralen eller förvaltningsdirektör Ratasvuori så uppnebart bröt mot förvaltningscentralens uttalade värden, vilket även Helsingin Sanomat noterade i den kortare texten:

Hallintokeskuksen arvoja ovat hallintokeskuksen omien verkkosivujen mukaan: oikeudenmukaisuuden toteutuminen, päätöksentekoelinten toiminnan lainmukaisuus ja läpinäkyvyys, henkilökunnan tasapuolinen ja tasa-arvoinen kohtelu.

När jag läste texten i Helsinginsanomat gick mina tankar naturligtvis till fallet Sibbo, där Helsingfors agerande stod i rak konflikt med de ovanciterade värdena. Lika väl var det först den 31 juli som Ratasvuoris betydelse för fallet Sibbo började klarna för mig. Då hade jag framför mig ett tjugo sidor långt dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Dokumentet hade sänts till inrikesministeriet från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och var daterat 18.10.2006. Det stod omedelbart klart att det var detta dokument som Myllyniemi hade plagierat. Exempelvis där det i Helsingfors utlåtande heter att "Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen" heter det i Ratasvuoris utredninga liksom i Myllyniemis rapport att "Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen".

Fastän Ratasvuori uppger sig som författare till förvaltningscentralens Sibboutredning, är det väl möjligt att delar av utredningen har författats av överborgmästare Pajunen. Å andra sidan handlar utredningen huvudsakligen om hur den föreslagna ändringen av kommunindelningen uppfyller kommunindelningslagens krav. Denna typ av utredningar bör göras av jurister, vilket den arme Myllyniemi även torde ha insett. Utredningarna innehåller dock schabloner och propagandistiska påståenden som Pajunen själv lanserat. Att Ratasvuori helt eller delvis skulle ha skrivit Pajunens anförande är väl även möjligt. Ratasvuori tillträdde som ordinarie förvaltningschef först den 1 september 2006, men hon hade varit t.f. förvaltningschef sedan den 1 maj 2006. Före detta hade hon varit stadsjurist vid Helsingfors stad. Med största sannolikhet var Ratasvuori en av de få förtrodda som i hemlighet förberedde Helsingfors förslag.

Ratasvuori lär ha haft ett finger med redan 1989 då Raimo Ilaskivi gjorde sin utredning, som för Pajunen utgjort en så viktig inspirationskälla. Ratasvuori har eventuellt författat så väl Helsingfors utlåtande om stadens eget förslag som Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag. Säkert är att hon har skrivit Helsingfors förklaring till statsrådets gränsbeslut. Detta är speciellt ironiskt, då motiveringarna för statrådets gränsbeslut bygger på hennes egen utredning. Ratasvuori kan å andra sidan ha baserat sin utredning på råd och handledning som hon fått från en viss professor.

Eila Ratasvuori (sdp) sökte senaste vår tjänsten som biträdande stadsdirektör efter Ilkka-Christian Björklund (sdp). Den socialdemokratiska fullmäktigegruppens nya gruppordförande Kai "Sibbo är en korvkiosk" Kalima, som i offentligheten hade sagt att Björklunds efterträdare bör vara en kvinna, föreslog att Ratasvuori skulle kallas till intervju, men Ratasvuori drog bort sin kandidatur då det klarnade att Tuula Haatainen trots allt ställde sig till förfofgande. Ratasvuoris akademiska grad är juris licentiat, men hon torde sikta på doktorsgrad. År 2002 ansökte hon om rätt att doktorera i juridik vid Helsingfors Universitet. Ratasvuori beviljades rätten att doktorera och på hennes förslag utsågs professor Kai Kalima till handledare.

Fördröjda motiveringar. Den 6 augusti 2007

Då Helsingfors den 21 juni ifjol lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen fästes uppmärksamheten vid att ärendet hade beretts i hemlighet och behandlades i brådskande ordning. De oerhörda bristerna i förslaget fick uppmärksamhet först efter att lantmäteriverket hade kommit med sitt utlåtande. Att Helsingfors förslag saknade relevanta motiveringar fick egentligen aldrig mediernas uppmärksamhet, fastän avsaknaden av motiveringar är ett minst lika stort mysterium som det bristfälligt utritade förslaget till nya gränser.

Utredningsman Pekka Myllyniemi lyfte själv indirekt fram bristerna i Helsingfors förslag då han till Helsingin Sanomat i december sade att "Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut." Även Helsingfors omtagning av inkorporeringsbeslutet den 29 november var ett indirekt medgivande till att stadens förslag saknade behövliga motiveringar. I den mycket märkliga omtagningen av beslutet, som skedde i samband med stadsfullmäktiges godkännande av förslaget till utlåtande till länsstyrelsen, tillfogades motiveringarna från Ratasvuoris utredning från den 18 oktober, men eventuellt även formellt sett först nu bilagorna med följebrevet med vilket stadsdirektör Jussi Pajunen den 30 juni 2006 hade kompleterat Helsingfors förslag.

Att Helsingfors förslag till nya gränser var så oerhört britsfälligt har jag förklarat med att förslaget ursprungligen endast var tänkt som ett hot med vilket man skulle försöka lura Sibbo att "frivilligt" gå med på att avstå från det 3000 hektar stora området. Att förslaget saknade relevanta motiveringar har jag inte tidigare försökt förklara. Att Pajunen ett par dagar efter att Helsingfors hade sänt stadens förslag till inrikesministeriet kompleterade förslaget med "liitteenä olevilla asiakirjoilla, joihin kaupunginvaltuuston esitys perustuu ja jotka omalta osalta tukevat tehtyä esitystä" visar att Pajunen verkligen var dåligt förberedd då han tidigt på morgonen den 21 juni presenterade stadens förslag.

En möjlig förklaring kunde vara att det inte alls var tänkt att Helsingfors själv skulle ta initiativet till ändring i kommunindelningen. Jag finner det dock mera trovärdigt att Helsingfors den 21 juni faktiskt hade färdiga motiveringar, men att dessa motiveringar utgick ifrån att hela det så kallade Westerkullaområdet ingick i Helsingfors förslag och därför inte var användbara. Innan jag kom över Pajunens följebrev med förteckning över bilagor från den 30 juni hade jag vissa misstankar om att Pajunen redan i detta skede hade kompleterat förslaget med motiveringarna som Myllyniemi senare kopierade. Fragment ur texten som Myllyniemi kopierat härstammar uppenbart från juni. Å andra sidan hade en dylik kopletering av förslaget utan stadsfullmäktiges beslut varit juridiskt synnerligen tvivelaktigt. Motiveringarna lades således till Helsingfors förslag först den 29 november samtidigt som stadsfullmäktige formellt torde ha godkänt stadsdirektörens tidigare kompletering från den 30 juni.

Skillnaden mellan Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och Ratasvuoris utredning från den 18 oktober är inte stor. Närmast handlar det om små detaljer. T.ex. har den megalomaniskt klingande satsen "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia" omskrivits så att motsvarande sats i Helsingfors utlåtande lyder "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa". Lite större ändringar har gjorts angående planerna för metron. Formuleringen "Mellunmäen metroa jatketaan nykyisen Vantaan Länsisalmen alueelle", som helt har lämnats bort i utlåtandet till länsstyrelsen, antyder att Ratasvuoris utredning innehåller fragment från tiden före Helsingfors annekteringsbeslut.

Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo lämnade besvär över statsrådets beslut att justera kommungränsen" (Sipoo jätti valituksen valtioneuvoston rajapäätöksestä) från den 3 augusti finns nu på Sibbo kommuns webbplats.

Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007

Kommunstyrelsen i Sibbo antog på sitt möte igår enhetligt kommundirektörens förslag till besvär över statsrådets gränsbeslut. Där till gav styrelsen kommundirektören fullmakt att kompletera besvärstexten. Besvär angående statsrådets beslut bör lämnas in senast fredagen den 3 augusti. Helsingin Sanomat har uppmärksammat Sibbo kommuns besvär i en notis med rubriken "Sipoo kunnanhallitus päätti valittaa kuntaliitoksesta". I Borgåbladet ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sibbostyrelsen enig om besvär". Enligt artikeln anser Sibbopolitikerna att Sibbo inte kan förlora i Högsta förvaltningsdomstolen, men mellan raderna antyds en misstro mot myndigheterna. Jag citerar ur artikeln:

– Det skall bli intressant att sedan se vem som kommer att bereda ärendet i högsta förvaltningsdomstolen, sade styrelsemedlem Kaj Lindqvist (sfp).
– Och vem som kommer att vara på semester eller annars "upptagna" när ärendet skall behandlas, lade en annan till.

Yle Internytt (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo sätter sin tillit till HFD". Jag citerar ur notisen:

En ändring i kommunindelningen ska basera sig på en framställan av en kommun eller på inrikesministeriets initiativ. Sibbo påpekar att statsrådets beslut inte baserar sig på någondera.

Helsingfors förslog att ett betydligt större område av sydvästra Sibbo skulle anslutas till staden, det förslaget förkastades i inrikesministeriets beslut den 28 juni i år. Statsrådet beslut kan alltså inte grunda sig på Helsingfors framställan men å andra sidan har inrikesministeriet inte tagit något initiativ till ändring av kommunindelningen, säger Sibbo bla i sina besvär.

För en som inte är jurist verkar argumenteringen för att inrikesministeriet inte tagit något initiativ kanske inte så övertygande. Å andra sidan torde HFD genom Sibbo kommuns besvär nu tvingas reda ut om det tagits något formellt initiativ och hur, när och av vem det i så fall tagits.
Lyssna till Radio Vega Östnylands nyheter 9:30.

Jag har på denna blogg flera gånger understrukit att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport inte direkt har kopierat Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november, utan att han kopierat en äldre version av dokumentet. Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemis förklaring ser ut att stämma. Jag har idag fått en äldre versionen av motiveringarna. Det är ett brev från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och daterat 18.10.2006. Rubriken är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I den ovannämnda "utredningen" finns bl.a. följande tokiga formulering, som Myllyniemi kopierat till sin text, men som Helsingfors ändrat lite på i sitt utlåtande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Påståendet om att bebyggelsen i Sibbo är splittrad och riktad mot Borgå härstammar för övrigt från Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Med i Ratasvuoris utredning finns även följande sats, som Arto Sulonen citerar i inrikesministeriets promomoria till statsrådets gränsbeslut, men som saknas i Helsingfors utlåtande:

Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin.

Den ovanciterade satsen återfinns på två olika ställen i Myllyniemis rapport. Ur Ratasvuoris utredning framgår att Myllyniemi inte bara direkt kopierat fel som Helsingfors senare rättat i sitt utlåtande, utan även har gjort ändringar så att betydelsen blivit fel. I Ratatasvuoris utredning heter det således liksom i Helsingfors utlåtande att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utredning står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Myllyniemi har tydligen missförstått påståendet om obalans i regionen.


I sin rapport skriver Myllyniemi att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang refererar Myllyniemi faktiskt till Helsingfors utlåtande när han citerar ur det 9. och sista avsnitet i utlåtandet. Till min överaskning finns "stadsstyrelsens preciserade motiveringar" med i Ratasvuoris utredning. Att Myllyniemi faktiskt kopierat motiveringarna ur Ratasvuoris utredning och inte ur Helsingfors utlåtande antyder det faktum att betoningarna är de samma i Myllyniemis rapport som i Ratasvuoris utredning, medan de saknas i Helsingfors utlåtande. (I Myllyniemis rapport är de betonade orden dock kursiverade medan det i Ratasvuoris utredning används fet stil.) Myllyniemi bör alltså ha varit medveten om att han utan att ange källa på tiotals sidor i sin rappport kopierat text som även skulle ingå i Helsingfors utlåtande till läsnsstyrelsen.

I Ratavuoris utredning finns en liten intressant detalj, som föranleder frågor. I Helsingfors utlåtande ingår följande text:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue. Kartta on liitteenä 1.

Motsvarande text i Ratavuoris utredning lyder enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä 1 olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

I Myllyniemis rapport lyder motsvarande text enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä.

På kartan i Myllyniemis rapport har Helsingfors gränsförslag av förekommen anledning inte ritats ut. Det betyder att kartan som ingår i rapporten inte kan ha skannats från en utskriven sida. Myllyniemi eller inrikesministeriet måste ha fått kartan i digital form. På Internet finns "bilaga 1" i formatet PowerPoint. Från dian med kartan går det lätt att ta bort den påklistrade gränslinjen. Knappast har Myllyniemi i sista stund hittat kartan på nätet och egenhändigt tagit bort gränsen, då han inte ens klarat av att ta bort länkmarkeringarna från texten som han kopierat från Wikipedia. Av den utskrivna kopia som en Sibbobo idag fått från inrikesministeriet framgår även att inrikesministeriet har Ratasvuoris utredning i digital form som ett Word-dokument. (Filnamnet är Sipooselvitys.doc.) Dokumentet har funnits i Suvi Savolainens mapp. Överinspektör Savolainen fungerade som utredningsman Myllyniemis kontaktperson vid inrikesministeriet.

I sin Rapport skriver Myllyniemi att "Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande." Helsingfors har för utredningsmannens del gjort den behövliga undersökningen och redogjort för resultatet i Ratasvuoris utredning. Det är i praktiken Ratasvuoris utredning som ligger till grund för Arto Sulonens beredning och därmed för statsrådets gränsbeslut. Sulonen omnämner dock inte Ratasvuoris utredning i promemorian. I förordet till sin rapport framför Myllyniemi sitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, men han tackar varken Eila Ratasvuori eller Jussi Pajunen, som för kommunindelningsutredarens del gjorde utredningen som inrikesministeriat betalade honom för.