Helsingfors och Esbo. Den 31 maj 2009

Helsingfors stad har ekonomiska problem. Det är ingen nyhet, men hittills har staden inte lidit någon brist på pengar. I en artikel i Helsiingin Sanomat tidigare i veckan talade stadsdirektör Jussi Pajunen om en höjning av komunalskatten med hela 3 procentenheter! Den ekonomiska nedgången drabbar nu även Helsingfors, men det största orosmolnet handlar om stadens beroende av kraftbolaget eller verket Helsingfors Energi. Hittills har Helsingfors Energi inte behövt betala skatt på vinst, utan vinsten har direkt kunnat pumpas in i stadens kassa. Detta strider mot EU:s bestämmelser och det är bara en tidsfråga när Helsingfors Energi liksom andra bolag måste börja betala skatt. Egentligen kunde befrielsen från skatt betraktas som ett enormt statsstöd till huvudstaden, men staten kommer knappast att kompensera Helsingfors för bortfallet i inkomst. Helsingfors torde ha bråttom att gå samman med Vanda innan Vandaborna inser att huvudstadens ekonomi inte alls står på fast grund. Missnöjet mot inkorporeringen torde även öka i Östersundom, då skatteöret höjs i Helsingfors. Det är möjligt att inte bara energiverket, utan även hamnverket i framtiden måste betala skatt på vinst. I så fall var placeringen av den nya hamnen i Nordsjö, innanför stadens gränser en ekonomisk felsatsning även för Helsingfors stad.

Om Helsingfors höjer skatteöret betyder det att ännu mera av Helsingforsbornas skattemedel går till fattiga kommuner i det av Centern dominerade Glesbygdsfinland. Detta har man naturligtvis varit fullt medveten om då man kom överens om service- och kommunstrukturreformen sommaren 2006. Helsingfors måste kompenseras på något sätt, ifall fattiga komuner inte heller i fortsättningen skulle kunna stvingas till sammanslagningar. Helsingfors har inte heller samma möjligheter som Vanda att fördela skuldbördan på ett växande invånarantal. Det största problemet med en höjning av skatteöret torde ändå vara konkurrensen med Esbo. Idag har Esbo och Helsingfors samma kommunalskatt. I framtiden kan Helsingfors komma att ha en betydligt högre skatteprocent, vilket skulle ge Esbo fördel i konkurransen om goda skattebetalare och förvärra den socioekonomiska obalansen i huvudstadsregionen.

En del Esbopolitiker har naturligtvis känt till Helsingfors stads ekonomiska framtidsbekymmer och fruktat att problemet löses genom statlig inblandning - på ett för Esbo oönskvärt sätt. I Helsingfors hoppades man vårvintern 2006 att dåvarande kommunminister Hannes Manninen (c) skulle lösa metropolens specialproblem genom en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Speciallt har riksdagsledamot Hanna-Leena Hemming (saml), som tycks komma mycket väl överens med Jan Vapaavuori, haft förståelse för Helsingfors problem, vilket långt torde förklara hennes syn på Sibbofrågan. Jag citerar ur Hemmings insädarartikel "Espoon pidettävä kiinni kilpailuasemastaan", som publicerades i Helsingin Sanomat den 21 juli 2006:

Helsinki laajenee Sipoon saaristoon ja Vantaan Westerkullaan. Pitkään rakennusmaan pulasta kärsineen pääkaupungin mahdollisuudet tarjota kohtuuhintaisempia asuntoja kaupunkiin virtaaville uusille asukkaille paranevat olennaisesti. Samalla koko pääkaupunkiseudun rakenne painottuu nykyistä voimakkaammin itään. Siksi asian pitää kiinnostaa espoolaisiakin.

Helsingin aluelaajennusten teknisestä toteutuksesta voi olla montaa mieltä. Kiistämätöntä on kuitenkin se, että koko pääkaupunkiseudun asuntojen hinnat ovat karanneet käsistä puutteellisen tarjonnan takia.

Me espoolaiset olemme voineet taivastella Helsingin hintoja, ihmetellä maalta kaupunkiin muuttavien asukkaiden pakottamista Helsingissä kerrostalolähiöihin ja samalla itse hykerrellä Espoon paremmuutta. Vastedes itsekehuille ei ole enää juurikaan aihetta.

Se mitä olemme tottuneet pitämään Espoon etuna - pientaloasutusta, mahdollisesti jopa meren rannalla - on kohta mahdollista myös Helsingistä.

Pääkaupunkiseudun yhteistyöhön on jatkossa tarvetta entistä enemmän. Espoon on lisäksi huolehdittava siitä, että sen oma kilpailukyky säilyy vähintään aiempien vuosien tasolla. Koko pääkaupunkiseudun vaurastuminen on vuosien ajan ollut pitkälti Espoon asunto- ja palvelutarjonnan varassa. (Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori blogissaan 22.6.06 http://www.vapaavuori.net/index.php?valinta=blog&id=240).

Espoon nykytilanteessa on kaksi huolestuttavaa elementtiä. Ensiksi se, että emme ymmärrä pääkaupunkiseudun laajenemisen koskevan meitäkin. Toiseksi se, että näköalattomuus ja muutosvastarinta ajavat Espoon paitsioon ja siten vähitellen myös pääkaupunkiseudun veturin tilalta tavaravaunuksi.

Fallet Sibbo

Hemming. Den 30 maj 2009

I mitt blogginlägg "En ny kommunminister. Den 17 april 2007" noterade jag att stödet för en inkorporering av sydvästra Sibbo var mycket litet bland de nyländska riksdagsmännen - åtminstone före riksdagsvalet. Den enda nyländska riksdagsledamoten som verkade vara entydigt för en inkorporering verkade på basen av Yles valtest vara Tapani Mäkinen (saml). Jag har dock missat Hanna-Leena Hemming (saml), som jag noterat endast i ett citat ur Kimmo Oksanens blogginlägg "Helsinki vastaan muu maailma" i mitt eget inlägg "Valresultat. Den 19 mars 2007". Jag citerar här på nytt ur Oksanens blogg:

Vapaavuori ja Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) lienevät sipoolaisten arkkivihollisia. Sipoolaisten ei pidä kuitenkaan unohtaa sitä, että he kuuluvat vaalien voittajapuolueeseen. Suorasanaisimmin Sipoo-liitosta ovat uusmaalaisista läpimenijöistä ymmärtäneet espoolainen Hanna-Leena Hemming (kok) ja vantaalainen Tapani Mäkinen (kok). Edelleen voittajapuolueen väkeä.

Katsotaanpas vähän, keitä meni läpi: Christel Liljeström (r) yritti ratsastaa Sipoo-hevosella eduskuntaan. Ei onnistunut, vaikka ääniä tuli paljon. Paha juttu Sipoolle.

Hemming har även i sin egen blogg mycket tydligt framfört sina synpunkter i Sibbofrågan. Jag citerar här ur hennes delvis ironiska inlägg med rubriken "Sibbo" från den 9 mars 2007:

Pieni kunta olikin ollut jo vuosia valpas ja seurannut suurkaupungin kasvua kauhulla. Ei riittänyt omaa pihaa kaikille suurkaupungissa, oli maahanmuuttajia ja niiden mukana oikein vierasmaalaisten asuntoalueita. Pienessä kunnassa puhuttiin rajan takana pilkottavasta Mogadishu avenuesta ja pelättiin sen leviävän oitispäätä pieneen kuntaan, jos ei oltaisi hereillä. Jopa ihan maan valtakielen leviäminen pieneen kuntaan oli pelottavaa. Turhaan saisi suurkaupunki etsiä mitään pienestä kunnasta, kaikki lähentelyt kyllä lopetettaisiin alkuunsa!

Vaan sitten tuli se maailmanlopun päivä, jota kukaan ei ollut osannut ennustaa! Suurkaupunki sopi viekkaudella ja vääryydellä suoraan valtiovallan kanssa, että suurkaupunki saa lisämaata pienestä kunnasta. Kyseessä olisi puhdas ryöstö! Ja olkoon muutkin valtion kunnat tarkkoina, niitä odottaisi sama kohtalo milloin vain....

Sipoo on torjunut järjestelmällisesti kaikki pyrkimykset pääkaupunkiseudun tasapainoiseksi kehittämiseksi. Takana on ollut kielipolitiikkaa ja oman edun tavoittelua. Helsingin kyljessä on ollut mukava nauttia ison kaupungin työpaikoista, palveluista ja tarjonnasta ilman, että niitä tarvitsee itse mitenkään olla kustantamassa. Erityisasemaa on vuosia pönkitetty maakuntajaolla; Sipoo kuuluu Itä-Uusimaahan, Helsinki Uusimaahan. Maakuntakaavatkin tehtiin pari vuotta sitten ihan toisten puolelle kurkkimatta, melkein.

Minusta on väärin, että sipoolaiset propagoivat ja lietsovat joukkohysteriaa oman kehnon politiikkansa johdosta. Helsinki saattaa nyt näyttää röyhkeältä maavarkaalta, mutta todella, Sipoo olisi voinut toimia toisinkin. ... Syyttäkää sipoolaiset omia poliitikkojanne kunnan edun vastaisesta toiminnasta.

Fallet Sibbo

Diskussion om strategiprogram. Den 29 maj 2009

Den 15 och den 29 april diskuterade Helsingfors stadsfullmäktige stadens strategiprogram på sitt möte. Diskussionsprotokollet från mötet den 15 april finns nu på internet. Av någon anledning har diskussionsprotokollet från mötet den 29 april inte ännu publicerats fastän motsvarande dokument från den 13 maj redan finns på nätet. Östersundom och Sibbo storskog behandlades i flera inlägg på fullmäktigemötet den 15 april. Jag återger här valda bitar:

Pajunen

Sitten toinen asia liittyy Sipoon... Nämä ovat oikeastaan strategiaohjelmasta sivuilta kerättyjä, eli näitä ei ole pyritty kokoamaan asiayhteyksittäin. Eli Sipoonkorven määrittely, selvitetään liitosalueen suunnittelun yhteydessä, kuinka Sipoonkorven arvokkaat alueet suojellaan. Keskeinen asia, Sipoon tai nykyisen Östersundomin alueen suunnittelu ja siihen liittyvä Sipoonkorpi. ...

Puoskari

Yksi keskeisimpiä saavutuksia viheralueiden suojelun näkökulmasta ovat strategiaan kirjaukset Sipoonkorvesta. Helsinki ajaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista, ja Sipoon liitosalueiden suunnittelussa Sipoonkorven arvokkaat alueet suojellaan, Sipoonkorven metsämanner säilytetään yhtenäisenä ja riittävät ekologiset käytävät turvataan. Tämä tarkoittaa sitä, että rakennettavat alueet tulee kaavoittaa hyvin tiiviisti. ...

Nieminen

Luonto tarvitsee puskurikseen pirstoutumista vastaan erityisesti suuria kokonaisuuksia eikä pelkkiä esimerkin omaisia pirstaleita parhaista paikoista, joista elämä pakenee. Tässä suhteessa tavoite Sipoonkorven suojelusta tulee myös täyttää ja keskuspuiston eheys taata. Siksi esitänkin seuraavaa pontta:

Hyväksyessään strategiaohjelman kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoonkorven kaavoituksessa alue rajataan selkeästi luonnonsuojelualueeksi sitä pirstomatta ja kaupunki jatkaa toimenpiteitä keskuspuiston eheyden säilyttämiseksi. Lisäksi strategiakauden välitarkastelua varten tulee laatia selvitys luonnon periytymiskäytävistä kaupungin maa- ja vesialueille. ...

Hakanen

Luonto tarvitKaavoituksen osalta haluan vielä nostaa esille myös sen, että meillä on erittäin suuri mahdollisuus nyt luoda hieno luonto ja virkistysalueiden vyöhyke Helsinkiin, joka voisi ulottua sieltä Sipoonkorvesta ja Etelä-Mustavuoresta sitten rantoja ja saaristoja pitkin Kivinokkaan ja Keskuspuistoon asti.

Fallet Sibbo

Tillägg för markanskaffning. Den 28 maj 2009

I mitt blogginlägg Hemliga tillägg. Den 19 maj berättade jag att Helsingfors stadsstyrelse hemligstämplat ett ärende som gällde beviljade av rätt att överskrida budgeten för markförvärvning huvudsakligen i stordistriktet Östersundom. När ärendet igår behandlades i stadsfullmäktige kunde ärendet inte längre hemligstämplas. Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens föslag att överskrida budgeten med sammanlagt 12 miljoner euro. Jag citerar ur motiveringarna i föredragningslistan (som naturligtvis även finns på finska):

Stn konstaterar att det är motiverat att mark förvärvas aktivt för att nya bostadsområden och det inkorporerade Sibboområdet ska kunna byggas ut. Rätt att överskrida de ovannämnda anslagen krävs för att fastighetskontoret ska kunna sköta de aktuella tomtköpen och inlösningarna i verkets arkförvärvsplan.
...

Staden har börjat förvärva mark aktivt för att framtida bostads-, näringslivs- och servicebehov ska kunna tillgodoses och detaljplaner genomföras. Detta har skett inom stadens administrativa område, dit också det inkorporerade Sibboområdet hör sedan ingången av år 2009. Staden har dessutom satsat på förvärv av grönområden med tanke på att sådana behövs vid områdesbyggandet. Markaffärerna har ökat också till följd av en temporär ändring i inkomstskattelagen som går ut på att vinst som privatpersoner och dödsbon får då de senast 31.3.2009 säljer mark till en kommun är befriad från skatt på försäljningsinkomst.
...

Det anses vara viktigt att markförvärvsplanen genomförs, både med tanke på utvecklingen i Helsingfors och med tanke på stadens behov av en säker framtida inkomstbas.

Fallet Sibbo

Björkudden finns numera i Helsingfors. Den 27 maj 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Topelius förenar Sibbo och helsingfors". I artikeln berättas om ett teaterprojekt vars tema är Zacharias Topelius. Nedan ett plock ur texten.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsigfors satsar på Topelius". HelsingiN Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Demarit pönkittävät Helsingin seudulle metropolivaltuustoa". Yle (Pääkaupunkiseutu) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Liitosalueen väki tyytyväinen joukkoliikenteeseen".

Fallet Sibbo

Regionalpolitik. Den 26 maj 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Keskusta tyrmää kokoomuskritiikin metropolipolitiikan laiminlyönnistä". I artikeln upprepas Mari Kiviniemis eller Centerns påstående att inkorporerimngen av Sibbo och hela metropolpolitiken är Centerns förtjänst. Kiviniemi har nog aldrig uttalat satsen som partikontoret, med Kiviniemis godkännande, satt i hennes mun. FNB har även publicerat en notis på engelska med rubriken "Finland's Kiviniemi and Vapaavuori trade blows over decentralisation". Jag citerar ur notisen:

In a swift rebuttal, Ms Kiviniemi said the Centre party had introduced metropolitan policy in Finland and carried it forward with vigour.

She went on to claim credit on behalf of her party for the Aalto University, the annexation of a slice of Sipoo by Helsinki, the western underground extension, the Vantaa orbital railway and the transfer of the EU's chemicals agency from Brussels to Helsinki.

Det är i linje med Centerns EU-valkampanj att lyfta fram "utlokaliseringen" av kemikaliebyrån till Helsingfors. Det ät pekkarointia och urhoutta på europiesk nivå. Vanligen är kampen mellan Helsingfors och "landskapens" intressen ett nollsummespel, men just annekteringen av sydvästra Sibbo är liksom utlokaliseringen kemikaliebyrån ett undantag där Helsingfors gynnades utan att regionalpolitiken blev lidande.

Helsingin sanomat har idag även publicerat en insändarartikel av Miljövårdsrådet Olli Paasivirta. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Metropolirakentamista on rajoitettava ":

Käsitys pääkaupunkiseudun lisärakentamisen mahdollisuudesta on jo vuosia osoittautunut virheelliseksi. Lisäasutuksen haitat ovat nähtävissä sekä aineettomien ympäristö- että yhteiskunnan palveluiden tukkeutumisina.

Tästä huolimatta edelleen esitetään ajatuksia kuntien velvoittamisesta tuottaa lisää asuntoja.

Yksi harhaanjohtava ilmentymä on valtion (lue: asuntoministeri Jan Vapaavuoren) ja alueen neljäntoista kunnan allekirjoittama poliittinen julistus asuntotuotannon tavoitteista (HS 23. 5.).

Vaikka kuinka toisin väitetään, sopimus ei ole lakiin perustumattomana sitova. Se voi korkeintaan antaa suuntaviivoja yhden yhteiskunnallisen näkemyksen toiveista.

Fallet Sibbo

Centerns förtjänst. Den 25 maj 2009

Centern har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi: Keskusta on aloittanut suomalaisen metropolipolitiikan – kannattaako Kokoomus alueellistamista? 25.5.2009". Pressmeddelandet är ett svar på Jan Vapaavuoris (saml.) uttalande i en artikel med rubriken "Vapaavuori: Pyhä alueellistaminen ei saa ajaa kaiken muun yli" ("Asuntoministeri Vapaavuori: Alueellistamisesta tullut pyhä hanke") i dagens nummer av Helsingin sanomat. Senare idag har tidningen publicerat en artikel med rubriken "Kiviniemi tyrmää kritiikin: 'Keskusta toi metropolipolitiikan Suomeen'". I artikeln citeras det ur pressmeddelandet. Jag citerar vidare:

"Keskusta on sekä Vanhasen ykkösen että kakkosen aikana tuonut Suomeen metropolipolitiikan ja vienyt sitä tarmokkaasti eteenpäin. Aalto-yliopisto, Sipoon alueliitos, länsimetro, kehärata, kemikaaliviraston alueellistaminen Brysselistä Helsinkiin, ovat kaikki tehty pääministeri Matti Vanhasen ja keskustan vedolla", Kiviniemi listaa.

Minister Kiviniemi har rätt. Aldrig förut har Helsingforspolitiker lyckats pressa en statsminister så mycket som under regeringarna Vanhanen I och II. Det är skäl att samtliga av Kiviniemi nämna projekt varit eftergifter för Helsingfors krav, inte huvudstadsregionen. Det var Gelsingfors som krävde metro till Esbo, medan Esbopolitikerna tvekade. Ett centralt syfte med Aalto-universitetet är att etrövra Tekniska högskolan tillbaka till Helsingfors. Regeringen Vanhanen I lovade finansiera Ringabanan i utbyte mot att Vanda avstod Västerkullakilen till Helsingfors. I fjol överlämnade Jussi Pajunen Helsingforsmedaljen i guld åt Matti Vanhanen för hans stöd av annekteringen av sydvästra och hans insatser för Kemikalieverket. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008" och "Helsingfors partner. Den 6 augusti 2008".) Vad Kiviniemi inte nämner, men vad även Vapaavuoro bör veta, är att regionaliseringen och speciellt flyttningen av Läkemedelsverket var ett villkor för metropolpolitiken i allmänhet och inkorporeringen i synnerhet.

Fallet Sibbo

Censur. Den 24 maj 2009

Jag har funderat på att byta namn på denna blogg från "Politiskt inkorrekt" till "ocensurerat". När det gäller fallet Sibbo, så är jag kanske inte så politiskt inkorrekt, utan min ambition är snarare att publicera den information som massmedierna antingen inte brytt sig om eller censurerat. Mitt behov av att avreagera mig med politiskt ibland mindre korrekta åsikter får jag numera tillfredställt genom att skriva anonyma inlägg på svenska Yles och Hbl:s diskussionsspalter. Speciellt Hufvudstadsbladets artikel om Kungsvägens skola har engagerat mig, trots att jag är av åsikten att den aktuella diskussionen inte borde ha förts i offentligheten. Då folk avreagerar sig leder det lätt till att stämningen ytterligare försämras. Dessutom kan en rektor liksom en lärare inte alltid försvara sig i offentligheten eller ens deltaga i diskussionen, eftersom han eller hon inte har rätt att yttra sig om alla relevanta bakgrundsfakta.

Liksom jag noterat i inlägget "Parkvakten. Den 13 maj 2009" har Hufvudstadsbladets Helsingforsredaktion, som även har ambitionen att bevaka Sibbo, en egen blogg med namnet Parkvakten. Hittills har här alla inlägg taggade med etiketten 'Sibbo' handlat om fallet Sibbo. I torsdags publicerades på bloggen emellertid ett nytt inlägg som är taggat 'Sibbo', men som handlar om Kunsgsvägens skola och Hufvudstadsbladets artikel om skolan. Artikeln och blogginlägget om Kungsvägens skola har ingenting med fallet Sibbo att göra, fastän någon velat dra ironiska paralleller. Igår kväll publicerades det ett par inlägg, som indirekt visserligen förvarade skolans ledning, men som jag bedömde som osakliga och troligtvis olagliga. Således försökte jag hjälpa till med censureringen genom att anmäla inläggen. När ingenting hände skrev jag ett inlägg där jag undrade varför det tar så lång tid för Hbl att granska anmälda inlägg. Först idag på morgonen har Hbl reagerat genom att plocka bort hela tio inlägg, där ibland mitt eget inlägg där jag förundrade mig över att Hbl är så långsam att granska anmälda inlägg. Kanske censurerades inlägget för att det avslöjade information om säkerheten, att Hbl:s censur inte fungerar. I ett annat censurerat inlägg undrade jag, på tal om obehöriga lärare, om artikelförfattaren är behörig journalist, om han har den rätta utbildningen. Jag ville påtala att frågan om behörighet i vissa sammanhang är osaklig, och det lyckades jag tydligen med. Hbl "avslutade" (stängde) diskussionen idag på eftermiddagen. Då hade man censurerat ytterligare åtta inlägg. Jag noterar att jag fick sista ordet.

Även på denna blogg går det numera att kommentera inlägg (utan att vara registrerad på Yahoo), men ingen har utnyttjat sig av möjligheten. I princip kunde jag även bli tvungen att censurera inlägg, men målsättningen är att innehållet på denna blogg skall förbli ocensurerat.

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubrikerna "Asuntoministeriltä lähti ryhtikirje Helsingin seudun kunnille " och och en tillhörande text under rubriken "Näin kunnat pärjäsivät Vapaavuoren vertailussa". Enligt Helsingin Sanomat har Sibbo, liksom flera andra kommuner i Helsingforsregionen, inte uppfyllt sina löften om produktion av hyresbostäder. Liksom sin föregångare, bostadsminister Hannes Manninen hotar bostadsminister Hannes Manninen med statligt ingripande, fastän Vapaavuori till skillnad från Manninen inte innehar kommunministerns portfölj. Underrubriken eller ingressen till den förstnämnda artikeln lyder "Jotkut 14 kunnasta lipsuneet asuntopoliittisesta aiesopimuksesta Vapaavuori: Nyt testataan, toimiiko yhteistyö ilman kuntaliitoksia". Angående Sibbo heter det i den andra texten enligt följande:

Sipoo + Kunnassa on minne rakentaa.

- Vuokra-asuntoja valmistuu 55 prosenttia sovittua vähemmän. Kaavoitustavoitteesta jäljessä.

Man kunde kanske tycka att speciellt Sibbo borde ta bostadsministerns hot på allvar, men det ärskäl att notera att avtalet, som slöts i ett helt annat konjunkturläge, i första hand gick ut på att hyresbostäderna skulle utgöra en viss andel av kommunernas bostadsproduktionen i utbyte mot statsstöd. Kommunsammanslagningar är här ingen rimlig sanktion för avtalsbrott. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingåe en artikel med rubriken "Kunnanjohtajat uskovat vuokra-asuntoja syntyvän ensi vuonna". Jag citerar ur artikeln:

Sipoon kunnanjohtaja Markku Luoma sanoi, että ensi vuonna saadaan tontteja nykyistä paremmin vuokrarakentamiseen. Kunnan tavoitteena on nostaa väkilukuaan 35000:lla vuoteen 2025 mennessä. Pitkällä aikavälillä rakentamien lähtee Luoman mukaan vauhtiin.

En ökad andel hyresbostäder löser knappast de sociala problem i Sibbo som artikeln om Kungsvägens skola uppmärksammat. Däremot är det uttryckligen hyresbostäder som Helsingfors och bostadsministern förväntar sig mera av i kommunen.

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Lapsiperheiden muuttoliike Helsingistä hiipui". Att förhindra att barnfamiljer flyttar bort från Helsingfors var ett av huvudmotivet bakom inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Knappast är det dock inkorporeringen som nu är orsaken till att färre barrnfamiljer nu flyttar bort från Helsingfors. Av kartan som publicerats tillsammans med artikeln framgår det att det även för Helsingin Sanomat är oklart var kommungränsen går vid Österleden.

Fallet Sibbo

Bästa möjliga läge. Den 23 maj 2009

I flera inlägg har jag uppmärksammat Helsingfors stora intresse för den lilla ön Tobben, som utredningsman Pekka Myllyniemi lämnade kvar i Sibbo. I fjol förhandlade Helsinginfors stad med staten om att Helsingfors skulle överta fastigheten Tobben i utbyte mot områden i Sibbo storskog. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) I februari i år bytte fastigheten ägare. I motiveringarna till bytet hette det bl.a. att "omistuksen saamista kaupungille laivaväylän läheisyydessä pidetään Vuosaaren sataman käytön ja toiminnan kannalta tärkeänä". I ett tidigare försök att komma över fastigheten år 2006 hade stadsdirektör Jussi Pajunen hävdat att "saari soveltuisi erinomaisesti virkistyskäyttöön", vilket jag uppfattat som en direkt lögn. I mars i år beslöts det att fastigheten Tobben överförs från Helsingfors fastighetsnämnd till Helsingfors hamn.

Eftersom planerna för Tobben intresserar mig har jag kollat upp mötesdokument från direktionen för Helsingfors hamn. Tobben omnämns dock inte i några dokument från i år. De enda sammanhang där Tobben omnämns är i rapporter om fiskbeståndet från 2006 och 2007. I princip är det möjligt att Tobben har behandlats på mötet den 14 april, då några ärenden hemligstämplats, men det vet jag ingenting om. Jag har däremot hittat ett brev med ett utlåtande från Helsingfors hamn till fastighetsnämnden från år 2007. I utlåtandet heter det faktiskt att "Tobben-tila ja sitä ympäröivä vesialue soveltuisivat Vuosaaren satamakeskuksen yritysten koulutus- ja virkistyskayttöön." Påståendet är föga trovärdigt. I utlåtandet heter det vidare att "Tobben-saaren sijainti on paras mahdollinen sataman rakentamisaikaisten sekä myöhemmin satamatoimintojen ja alusliikenteen mahdollisten virkistyskäyttökelpoisuuteen ja -arvoon sekä yleensä ympäristöön vaikuttavien tekijöiden seurannan kannalta." I utlåtandet ges även betydligt trovärdigare motiv till Hamnverkets intresse för Tobben. Jag citerar:

Saari sijaitsee liikenteenvalvonnan ja ohjauksen kannalta maantieteellisesti keskeisellä paikalla sekä vaylan että satama-alueen liikenteen kannalta. Mikäli satamaan johtavaa väylää on tulevaisuudessa aluskoon kasvaessa tarpeen leventää saaren kohdalla, ainoa järkevä vaihtoehto on toteuttaa levennys Tobbenin suuntaan, minkä seurauksena väyläalue tulee lähes kiinni saaren rantaa. Mikäli tilan hallinta olisi Helsingin Satamalla, tällaisesta väylämuutoksesta ei aiheutuisi haittaa, vahinkoa tai edunmenetystä ulkopuolisille tahoille. Tilan väylan puoleisen vesialueen käyttökelpoisuus virkistyskayttöön ja kalastukseen on jo sataman rankentamisvaiheessa rajoitettua johtuen alusliikenteestä.

Det torde ha varit mycket lättare att, "om fartygen i framtiden växer", ändra på planerna för Tobben, ifall Myllyniemi inte avvikit från det färdiga gränsförslag som Helsingfors torde ha levererat.

Fallet Sibbo

Förslag till ändring i beskattningsförfarandet. Den 22 maj 2009

Kommunindelningsarbetsgruppen har i sin promemoria "Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi" inte nöjt sig med att ge ett förslag till ny kommunidelningslag. Från Helsingfors håll har det hörts kritik mot att invånarna i stordistriket Östersundom ännu detta år betalar kommunalskatt till Sibbo, fastän de betalar fastighetsskatt till sin nya hemkommun. Dess värre definieras beskattningskommunen inte av kommunindelningslagen, utan av lagen om beskattningsförfarande. Således kommer lagarbetsgruppen även med ett förslag till ändring av 5 § i lagen om beskattningsförfarade. Förslaget lyder enligt följande:

Jos luonnollisen henkilön kotikunta muuttuu kuntajakolaissa ( / ) tarkoitetun kuntajaonmuutoksen vuoksi, vuodenvaihteen kotikuntanapidetään sitä kuntaa, jossa hänellä on verovuoden alkaessa katsottava olleen kotikuntalaissatarkoitettu asuinpaikka.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo är den första ändringen av kommunindelningen under rådande lagar där enskilda kommunivånares beskattningskommun har betydelse för berörda kommuner. Man kan bara fråga sig om inte lärdomen av fallet Sibbo är att det nuvarande beskattningsförfarandet bör bevaras. Lagarbetsgruppen kommenterar i promemorian det ovan citerade förslaget på följande sätt:

Esityksessä ehdotetaan muutettavaksi myös verotusmenettelystä annettua lakia siten, että luonnollisen henkilön kunnallisverot maksettaisiin jo kuntajaon muutoksen voimaantulovuotena alueen vastaanottavalle kunnalle.
Nykyisin verot maksetaan vielä voimaantulovuotena alueen luovuttavalle kunnalle. Tällöin kunnilla ei olisi enää tarvetta korjata taloudellisessa selvityksessä kunnallisverotulojen kohdentumista.

Förstår jag saken rätt, så antyder man att den kommunalskatt som Östersundomborna i år betalar till Sibbo skulle kunna tolkas som en del av den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo.

Helsingin sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoo haluaa vaihtaa maakuntaa".

Fallet Sibbo

Utlåtande av Sibbo kommun. Den 21 maj 2009

I mitt inlägg "Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009" skrev jag om Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande till finansministeriet om förslaget till ny kommunindelningslag. Den 11 maj skall även Sibbo kommun ha gett ett utlåtande, men på kommunens webbplats jag har inte hittat något protokoll eller någon föredragningslista där utlåtandet omnämns. Sibbos utlåtande hade intreserat mig, eftersom beredningen av en ny kommunindelningslag i högsta grad är ett efterspel till fallet Sibbo.

Fallet Sibbo

En partipolitisk fråga. Den 20 maj 2009

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo utan plats i förbundsstyrelse?" Tidigare på morgonen publicerade Yle en notis med rubriken "Sipoo Uudenmaan liittoon ilman edustajapaikkaa", där man noterar att "Sipoon kunnanhallitus on omalta osaltaan hyväksynyt maakunnan vaihtamisen, vaikka kunnan vaikuttamismahdollisuudet Uudenmaan liitossa eivät ole vielä varmistuneet."

För ett par år sedan ansåg man det i Helsingfors och Nylands förbund synnerligen viktigt att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund. I Helsingfors var man dock beredd att låta Sibbo förbli medlem i östra Nylands förbund, ifall kommunen frivilligt avstod från Östersundom. Men idag vill Sibbo ovillkorligen själv gå med i Nylands förbund, fastän kommunen ofrivilligt avstod från Östersundom. Eftersom Sibbos medlemsskap i Nylands förbund ansågs så viktigt, kunde man förvänta sig att förbundet skulle komma emot genom att ge Sibbo representation i förbundsstyrelsen. För närvarande är Christel Liljeström från Sibbo och Sfp ordförande för styrelsen för Östra Nylands förbund. Lika väl är beslutsfattarna i Sibbo nu beredda att byta förbund utan att ens garanteras närvarorätt vid förbundets styrelsemöten, fastän motiveringen till ett byte av förbund varit att Sibbo bör sitta med vid de bord där besluten tas. Det kan förefalla fullständigt korkat av beslutsfattarna i Sibbo att ta ett beslut om ett byte av förbund utan att förhandla eller veta villkoren för medlemskapet. Men de samlingapartistiska lokalpolitikerna är kanske inte fullt så politiskt oerfarna som det ser ut. Man kanske inte bryr sig om en representation eller ens vill ha representation i Nylands förbund. I landskapsförbunden representerar förbunds- och styrelsemedlemmarna i första hand sina partier, inte sina hemkommuner. Om Sibbo hade fått en plats i landskapsstyrelsen för Nylands förbund, hade platsen troligen tillfallit Sfp.

Ett byte av landskapsförbund betyder för Sibbos del framför allt ett byte från ett förbund där Sfp har ett starkt inflytande till ett förbund som domineras av Samlingspartiet. Frågan om vilket landskapsförbund Sibbo skall tillhöra är i högsta grad partipolitisk och språkpolitisk. Det tragiska är att valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som efter avgörandet i Sibbofrågan grundades av medlemmar i föreningen För Sibbo och i hög grad fått sitt mandat av svenskspråkiga väljare, åtminstone i förbundsfrågan har blivit ett stödparti till Samlingspartiet.

Byte av landskapsförbund har motiverats med att Sibbo efter erfarenheterna av förlusten av Östersundom bör visa "samarbetsvilja", men Samlingspartiets agerande i förbundsfrågan visar att fjäskandet för Nylands förbund handlar om någonting annat.

Det är helt i sin ordning att ogilla Sfp eller vissa Sfp-politiker. Mina egna känslor för är partiet är delade. Det är dock oärligt att säga sig arbeta för Sibbos självständighet eller "Sibbos bästa", då man i första hand vill motarbeta Svenska folkpartiets eller Liljeströms möjligheter till inflytande.

Sfp har idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Regionfullmäktige för huvudstadsregionen". Det är Astrid Thors som förespråkar ett regionfullmäktige.

Fallet Sibbo

Hemliga tillägg. Den 19 maj 2009

Helsingfors stad publicerade igår på stadens webbplats lite försenat en nyhet med rubriken "Penttilä Euroopan metropolien verkoston johtoon". Idag har staden publicerat samma nyhet under r´rubriken "Penttilä valittu Euroopan metropolien verkoston johtoon". Det komiska är att man talar om "metopolien verkosto", nätverk av metropoler. Organisationen som Helsingfors biträdande stadsdirektör valts till ordförande för heter Metrex, the Network of European Metropolitan Regions and Areas. Organisationen är med andra ord en organisation för stadsregioner, metropolitan regions and areas, inte bara metropoler. Metrex räknar med 120 dylika regioner i Europa, fast så många medlemmar har Metrex inte. Man kan fråga sig vad syftet är med att förväxla begreppen metropol och metropolitan area. (Se "Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007".)

Yle publicerade igår en notis med rubriken "Helsingfors fortsätter köpa mark". I notisen berättades det att Helsingfors stad behöver ett tilläggsanslag på 12 miljoner euro för att köpa mark bl.a. i det "annekterade området i Sibbo". Yle berättade vidare att stadsstyrelsen på sitt möte igår skulle besluta om man beviljar tilläggsanslag. Yle har inte fått informationen via stadens webbplats, för något dylikt ärende fanns inte med på den föredragningslista som publicerats på nätet. Jag drog slutsatsen att ärendet fanns med i tilläggslista 1 med stadsdirektörens ärenden 4 och 5, som av någon anledning inte publicerats på Internet. (Tilläggslista 2 med stadsdirektörens ärende nummer 6 fanns däremot publiserat på nätet.) Det visade sig att tilläggslista 1 inte lämnats bort i misstag. I beslutsmeddelandet Päätöstiedote nro 20 noteras det angående ärendena 4 och 5 bara "Salassa pidettävä asia".

Yle (inrikes) har idag publicerat en artikel med rubriken "Kommunfusion tryggar svensk service?"

Fallet Sibbo

Homopartiet. Den 18 maj 2009

Artikeln på bilden ovan är inte ny, utan publicerades i december 2006. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".)

Rubrikerna från Svenska folkpartiets partikongress handlar denna gång om ett ställningstagande som i högsta grad splittrar partiet. Knappast kan Sfp gå in för en enhetlig linje då det gäller "barns rätt att få homosexuella föräldrar", eftersom frågan är en så kallad samvetsfråga. Enligt vad medierna skriver gavs det på partidagen både goda och mindre bra argument mot förslaget att stöda extern adoptionsrätt för homosexuella par. Delegaterna hade haft all orsak att lyssna till sakkunnige Mikael Luthers invändningar mot förslaget i motion nummer 69. Däremot ger jag inget större värde åt Carl-Gustaf Aminoffs varning för att man på på finskt håll kan börja kalla Sfp för homopartiet. Mig skulle man gärna få kalla homo, ifall benämningen uppfattades som synonym till hurri.

För två år sedan undvek Sfp:s partidag att ta ställning i den så kallade Sibbofrågan, för att förhindra att partiets ministrar skulle uppfattas som jäviga i frågan. I efterskott verkar detta ha varit en onödig försiktighet. Sibbofrågan var en fråga som i högsta grad föranade partiet, ungefär som Karlebyfrågann idag. Ännu under veckoslutets partidag passade partiordförande Stefan Wallin på att lyfta fram Sibbofrågan i en hälsning till De gröna. I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Vihreiden, Rkp:n ja perussuomalaisten johtajat neuvovat toisiaan", där Wallins hälsning återges på finska:

"On tärkeää, että kaikki mielipiteet pääsevät esiin. Vihreiden pitäisi mennä juurilleen, ottaa huomioon myös pienet - pienet kunnatkin, Sipoon asia on tuoreessa muistissa."

Det är egentligen intressant att Sibbofrågan blev en fråga som förenade Sfp och svenskapråkiga politiker över partigränserna, trots att Sfp upprepade gånger framhöll att det inte handlade om en språkfråga. Sfp, som enligt Matti Vanhanens utsaga från juni 2006 förhållit sig mycket konstruktivt till frågan, är kanske inte helt oskyldig till det stora myglet.

Den 13 december 2006 publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Ministrar stod bakom Helsingfors östexpansion". I artikeln säger Vanda stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (saml.) att de ledande ministrarna med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade politikerna i Helsingfors att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. Enligt artikeln informerades Vanda stadsstyrelsemedlemmar på resa i Köpenhamn av styrelseordförande Mäkinen om att även Sfp-ministern Jan-Erik Enestam stod bakom en annektering, men Enestam dementerar i artikeln påståendena om att han skulle ha uppmanat Helsingfors att ansöka om någonting. I protokollet från stadssyrelsemötet i Köpenhamn den 20 juni 2006 heter det även att ledningen i Vanda diskuterat en framställning till ändring i kommunindelningen med statsministern, finansminister och kommuniministern, medan dåvarande miljöminister Enestam inte omnämns.

I sak har Enestam säkert rätt, men Mäkinen hade inte heller nödvändigtvis helt fel då han hävdade att Enestam stödde en inkorporering. En möjlighet är att Mäkinen eller hans källor syftat på inkorporeringen av ett mindre område på ca 3 000 ha. (Se "Konspiration. Den 28 april 2007".) Trots att Sfp entydigt tog avstånd från utredningsman Pekka Myllyniemis fösrlag till ändring i kommunindelningen, torde Enestam och Sfp ännu den 20 juni 2006 ha försökt främja en kompromiss på ett 3 000 ha stort område, för att förhindra att Helsingfors med regeringens stöd skulle annektera ett område på hela 5 000 ha. Enligt obekräftade uppgifter skulle de nuvarande Sfp-ministrarna ha försökt hjälpa beslutsfattarna i Sibbo att själva komma med ett kompromissförslag. Frågan är om Matti Vanhanen och Eero Heinäluoma skulle ha ställt sig bakom Hannes Manninens planer, ifall Enestam inte hade förhållit sig så "konstruktivt" till en lösning på frågan.

Jag anklagar inte Sfp för inkorporeringen. Att myglet i fallet Sibbo varit möjligt och att fallet inte har rätts upp torde ändå delvis kunna förklaras av att även Sfp var involverat på ett sätt som efteråt upplevs som pinsamt. Kanske är det dags för partiet att komma ut ur skåpet.

Yle har idag på morgonen publicerat en notis med rubriken "Fusion kan innebära sämre svenska" och senare på förmiddagen en notis med rubriken "Helsingfors fortsätter köpa mark". Den senare nyheten har även publicerats under rubriken "Taantuma ei häiritse Helsingin tonttikauppoja".

Fallet Sibbo

Penttilä förevisar. Den 17 maj 2009

Vid Helsingfors strategiseminarium den 5 februari höll biträdande stadsdirektör Hannu Penttilän en presentation. Diorna ur presentationen har publicerats som en pdf-fil under rubriken "Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilän esitys Kaupunginvaltuuston strategiaseminaarissa 5.-6.2.2009". Diorna har felaktigt daterats 5.2.2008. Årtalet skall vara 2009. På den första dian står det "© Helsingin kaupunki, kaupunginmittaustoimisto", men stadens gränser har inte justerats i enlighet med inkorporeringen. Kartan på dian visar de av Helsingfors stad ägda fastigheterna i grönt. Staden äger två tredje delar av marken innanför de gamla gränserna, medan Helsingfors endast äger en tredje del av marken i inkorporeringsområdet. Detta har framförts som ett argument för stadens markköp i bl.a. Gumböle. Kartan på dian visar emellertid ett annat intressant föållande: Bostadsområdena är huvudsakligen i privat ägo, medan staden äger grönområden och planerade bostadsområden. Stadens strategi är att köpa råmark till billigt pris och sälja planlagda områden till ett högt pris eller alternativt hyra ut tomtmarken. I inkorporeringsområdet äger Helsingfors huvudsakligen mark som köpts upp till billigt pris och främst lämpar sig som park. Därför är det ekonomiskt oförnuftigt att skynda med planläggningen av inkorporeringsområdet. Följande karta visar områden som Helsingfors planerar bygga på 2010-talet. Inte heller här finns inkorporeringsområdet med.

I Penttiläs presentation ingår även kartor där inkorporeringsområdet kommit med. Ur kartan nedan framgår att Helsingfors "äntligen" har tillräckligt med tomtmark, fastän Östersundom inte räknas med. Så var det med stadens akuta behov av tomtmark och den "färdiga tomtmarken" i sydvästra Sibbo.

Slutligen ingår i Penntiläs presentation kartan nedan, som liksom flera andra kartor i presentationen även publicerats i dokumentet Toimintasuunnitelma vuosille 2009-2011, som bifogades till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 22 januari. (Se "Dålig smak i munnen. Den 21 januari 2009".)

Angående ramplanen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" står det i verksamhetsplanen bl.a. följande:

Kaupunginvaltuusto on hyväksynyt 12.11.2008 vuoden 2009 talousarvion, missä kaupunkisuunnitteluvirastolle vahvistettiin seuraavat sitovat toiminnalliset tavoitteet.
- Kuntien yhteistä osayleiskaavaa (Helsingin itäinen kehityskäytävä) valmistelevan Helsinki-Porvoo akselin runkosuunnitelman luonnos Vantaan, Sipoon ja Porvoon sekä maakunnan liittojen kanssa.

Fallet Sibbo

Kumpyöli. Den 16 maj 2009

Att Helsingfors har gått in för använda namnet Östersundom även på finska är intressant. Namnet Itäsalmi finns officiellt längre kvar endast som ett byanamn. Det är lantmäteriverket som ansvarar för namnen på byarna, som främst har betydelse då det gäller registrering av fastigheter. Lantmäteriverket är fastighetsregisterförare för områden som inte är planlagda, medan kommunerna för register över planläggningsområden. På sitt möte den 4 maj gav Helsingfors stadssyrelse på begäan ett utlåtande till lantmäteribyrån angående namnen på de byar som helt eller delvis anslutits till Helsingfors från och med den 1 januari. I utåtandet noteras det att endast Östersundom och Husö byar har parallella finskspråkiga namn, medan Gumböle, Kärr och Immersbyendast har svenskspråkiga namn. Inte heller används det några inofficiella finska namn på dessa byar. Helsingfors stadsstyrelse föreslår att byarna inte skall ges några konstgjorda finskspråkiga namn. En av motiveringarna är att det gamla registersystemet kommer att ge vika för planläggning. Med tanke på att Helsingfors på senare tid koncentrerat sina markaffärer till Gumböle kan man tänka sig att just delar av Gumböle hör till de områden som staden först planlägger.

Namnen Gumböle och Kärr används väl inte så mycket, men det är intressant att notera att Helsingfors inte alls använt sig av dessa namn då inkorporeringsområdet delats in i distrikt och stadsdelar. Överhuvudtaget har man inte följt bygränserna, som fastighetsregistret bygger på. Erfarenhet av att översätta namnet Gumböle till finska finns från Esbo. År 1965 införde lantmäteriverket namnet Kumpyöli som fisnskt namn på byn Gumböle i Esbo. År 1976 antog Esbo stad även Kumpyöli som namn på stadsdelen Gumböle. Ett drygt årtionde senare beslöt stadsstyrelsen i Esbo dock att frångå namnet Kumpyöli som namn på stadsdelen. Två årtionden senare, år 2007 ändrade lantmäteriverket namnet på registerbyn Kumpyöli tillbaka till Gumböle. Namnet gumböle finns alltså, även på finska, redan som ett namn på en stadsdel i huvudstadregionen. I Helsingfors hoppas men på att inkorporera hela Esbo och då kan man definitivt inte längre ha två stadsdelar med namnet Gumböle. Å andra sidan kan det ännu bli problem med två registerbyar med samma namn inom Helsingfors stads gränser.


Fallet Sibbo

Gränser för Storskogen. Den 15 maj

Nu har även Borgåbladet publicerat en version av Jacob Södermans uttalande om Sibbo storskog. Jag torde återkomma om gränserna.

Borgåbladet berättar idag även att planeringsarkitekt Tuomas Autere lämnar Sibbo kommun för att bli överinspektör på Nylands förbund. Enligt Bbl har Autere varit en av förhandsfigurerna i "kampen mot Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo".

Angående gränserna för Sibbo storskog eller en eventuell framtida nationalpark, så är det inte sagt att Sibbo deltar i att göra delgeneralplanen för de områden som Helsingfors annekterat av Sibbo. I Helsingfors nyligen antagna strategiprogram heter det visserligen att "Staden utarbetar tillsammans med Vanda stad och Sibbo kommun en gemensam generalplan för de områden i Helsingfors som tidigare hörde till Sibbo", men Helsingfors vill inte bara att Sibbo deltar i att göra en delgeneralplan för stordistriktet Östersundom. Helsingfors har istället inbjudit Sibbo att tillsammans med Helsingfors och Vanda göra upp en delgeneralplan som inbegriper områden som fortfarande är en del av Sibbo. (Se Huvudgata. Den 4 december 2008" och "Mygel och utpressning. Den 10 december 2008".) Denna inbjudan har Sibbo tackat nej till. Helsingfors har för övrigt hela tiden upprepat det påstående som även Pekka Myllyniemi kopierar i sin rapport (och upprepar tre gånger) att gränsdragningen för Sibbo storskog kan göras först i samband med planeringen av markanvändningen i området.

Fallet Sibbo

Torsdag. Den 14 maj

Idag är det torsdag. Dagens nummer av HBL är en katastrof. Förnyelsen av Hufvudstadsbladets webbsidor har lyckats bättre. Bland annat har bloggen Parkvakten, som jag skrev om i gårdagens inlägg, förnyats och blivit en integrerad del av tidningens webbplats. Nytt är även en balk med lokala nyheter från "Helsingfors" eller "Huvudstadsregionen", dit Hbl även räknar Sibbo. Just nu har den lokala nyheten från Sibbo rubriken "Park enda sättet skydda Storskogen". Notisen publicerades redan i tisdags, men den förtjänar att stå kvar ett tag. En längre version av texten finns under rubriken "Jacob Söderman om nationalparksinitiativet i Sibbo storskog" på Jacob Södermans webbplats. Jag återgerger den längre versionen här i sin helhet:

Dickursby arbetarförenings möte den 12 maj 2009, Tiksokellari
Referat av riksdagsledamot Jacob Södermans tal

Det är viktigt att fastställa gränserna för nationalparken i Sibbo storskog då Helsingfors, Sibbo och Vanda tillsammans gör upp delgeneralplanen för de områden som Helsingfors annekterat av Sibbo, sade riksdagsledamot Jacob Söderman på Dickursby arbetarförenings möte på tisdagen.

En ny nationalpark skulle ge invånarna i Vanda och östra Helsingfors en fin friluftsmöjlighet i framtiden. Inrättandet av en nationalpark är det enda sättet att skydda känsliga områden och trygga planeringen av rekreationsrutter i området då det tunga byggandet i Östersundom inleds, sade Söderman.

Miljöministeriet motsätter sig inrättandet av en nationalpark i Sibbo storskog, precis som tjänstemännen på ministeriet en gång i tiden motsatte sig grundandet av Noux nationalpark. Ministeriets politiska ledning koncentrerar sig på att bereda en lag som skulle möjliggöra byggandet av ett lyxhotell på nationalparksområdet i Pallastunturi, bedömer Söderman.

Inrättandet av en nationalpark i Sibbo storskog verkar alltså bli ett beslut för följande regering. Ifall städerna i området målmedvetet för saken framåt är två års väntan inte en lång tid. Om städerna däremot inte för frågan vidare, och den unikt vackra och mångsidiga naturen i Sibbo storskog förstörs, kommer de att fördömas av kommande generationer, sade Söderman.

Helsingfors stads "Strategiprogram för åren 2009-2012" finns nu översatt till svenska. jag återger här en detalj ur programmet:

– Det forna Sibboområdet planeras få spårtrafikförbindelse.
...

– Staden utarbetar tillsammans med Vanda stad och Sibbo kommun en gemensam generalplan för de områden i Helsingfors som tidigare hörde till Sibbo. Generalplanen är avsedd som underlag för planeringen av markanvändningen i de nya stadsdelarna.
...

– Staden har som mål att en nationalpark ska bildas i Sibbo storskog. I samband med att det inkorporerade området planeras görs det en utredning om hur de värdefulla områdena i Sibbo storskog ska skyddas, fastlandsskogen i Sibbo storskog bevaras sammanhängande och tillräckliga ekologiska leder mellan fastlandsskogen och havsstranden säkras. Gränserna för nationalparken i Sibbo storskog dras under helhetsplaneringen.

Fallet Sibbo

Parkvakten. Den 13 maj 2009

Hufvudstadsbladet har förnyats. Speciellt ogillar jag att ledarsidan har flyttat och ledaren degraderats till en debattartikel bland andra. Även tidningens webbplats och Helsingforsredaktionens blogg Parkvakten har förnyats, eller håller på att förnyas. Där min blogg flyttat till Blogger har Hbl:s blogg flyttat från Blogger till en egen plats. Blogginläggen från den gamla bloggen, som i verkligheten fanns på adressen http://parkvakten.blogspot.com, har nu kopierats till adressen http://parkvakten.blogg.hbl.fi. Inlägget "Sibbo - ett fall för medborgarjournalisterna", som i hög grad handlar om min blogg, är även på den ny aplatsen det första eller äldsta inlägget med etiketten "Sibbo".

Medan jag kollade in den nya platsen hittade jag ett Sibborelaterat inlägg, som jag inte noterat förut. Jag citerar ur inlägget "Vindruvor i Sibbo" från den 15 januari 2009.

Helsingfors valde att inte kalla till pressinformation. I stället gick överborgmästare Jussi Pajunen ut med ett pressmeddelande klockan 8.18, som var precis efter att staden öppnat sin nya Sibboportal med information om de omedelbart och lite senare förestående förändringarna i det annekterade området. Sajten öppnades ungefär samtidigt som Högsta förvaltningsdomstolen lade ut sitt beslut. Det är inte dumt att vara förberedd, heter det.

Helsingfors öppnade sina specielasidor om inkorporeringen minuten efter att HFD hade offentliggjort sitt beslut. På specialdisorna fanns då redan Jussi Pajunens presmeddelande - översatt till svenska - där överborgmästaren kommenterade HFD:s beslut. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" och "Specialsidor. Den 5 februari 200".) Man kunde fråga sig varför Hbl inte undersökte varför Helsingfors var så väl förberett på HFD:s beslut, men i själva tidningen har Hufvudstadsbladet överhuvudtaget inte noterat Helsingfors märkliga Sibboportal. Överhuvudtaget har Hbl på bloggen Parkvakten en mycket modigare och kritiskare hållning till fallet Sibbo än i själva tidningen. Som exempel här ett citat ur blogginlägget "Detaljerna är alltid intressanta" från den 15 juni 2007:

Kommunminister Mari Kiviniemi (c) upprepade i Söderkulla på måndagen att det gjorts kommundelsammanslagningar tidigare. Listan används som argument för en gränsjustering mellan Helsingfors och Sibbo. HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare. Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen. ...

Man anar förstås ugglor i mossen. Är det någon som medvetet för både beslutsfattare och vanliga invånare bakom ljuset? Varför tvingas biträdande justitiekanslern kontrollera om Myllyniemi kopierat till sin rapport uppgifter om Sibbo från internetuppslagsverket Wikipedia?

I det ovanciterade inlägget finns det en länk till en nyhetsartikel med rubriken "Jonkka ratar Sibbobesvär" på Hbl:s webbplats. Artikeln har jag inte noterat förut, för av någon anledning publicerades den aldrig i papperstideningen. Jag citerar här ur den aktuella artikeln:

Enligt Jonkka som tittat på beslutsunderlagen har alla beslut gjorts i laglig ordning, Sibboborna har hörts och informerats på både finska och svenska, utredningsmannen Pekka Myllyniemi kan inte anses vara jävig och samma gäller även förre inrikesministern Hannes Manninen.

Men flera besvär väntar. Bland annat lämnades förra veckan in ett som gäller misstänkt plagiering – utredningsman Myllyniemi påstås ha kopierat till sin rapport flera stycken från Wikipedia på internet utan att nämna detta.

I verkligheten hade Myllyniemi utöver plagiering av Helsingfors egen utredning olagligt kopierat ett flertal sidor direkt ur Wikipedia - och lämnat länkmarkeringarna kvar. Denna information har Hufvudstadsbladets läsare inte fått ta del av. Sibbo förblev ett fall för medborgarjournalister, medborgarjournalistik och bloggsfären.

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Kuntaliitokset alueen kansanedustajien mieleen".

Fallet Sibbo

Fartblindhet. Den 12 maj

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändare av Bo Melander. (Klicka på bilden ovan.) I insändaren kritiserar Melander brådskan att gå med i Nylands förbund utgående från hur man i förbundet förhållit sig till inkorporeringen. På tidningens webbplats finns för närvarande läsarfrågan"Pitääkö Sipoon liittyä Uudenmaan liittoon?" Bilden nedan visar ställningen idag på morgonen.

På Sipoon Sanomats webbplats kan man även läsa notisen "Liitosalueella ollaan yhä Sipoon vesilaitoksen asiakkaita" från 6 maj.

Fallet Sibbo

Förutsättningar för en nationalpark. Den 11 maj

Helsingin Sanomat har idag publicerat ett ledarstick med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Kartan ovan har tidningen publicerat i samband med artikeln. Jag återger här de avslutande raderna:

Maan nykyisen hallituksen ohjelmaan on kirjattu Sipoonkorven kansallispuiston selvittely. Ympäristöministeriö on kaiketi selvittänyt sen, ettei Sipoonkorpeen ole rahaa valmiina. Juuri nyt etusijalla on Selkämeren kansallispuiston perustaminen.

Sipoonkorven aika tulee. Valtion päätöstä odoteltaessa Helsingin, Vantaan ja Sipoon pitää yhdessä varmistaa, että kansallispuiston edellytykset säilyvät.

Personligen är jag inte så entusiastisk över Helsingin Sanomats eller Helsingforspolitikernas stöd av en nationalpark i Sibbo storskog, fastän en nationalpark kan vara nödvändig för att garantera ett skydd av skogen. Att en utredning om förutsättningarna för en nationalpark skrevs in i regeringsprogrammet torde hänga samman med att metropolpolitiken och inofficiellt inkorporeringen av sydvästra Sibbo togs med i regeringsprogrammet. För De gröna i Helsingfors har målsättningen att grunda en nationalpark varit ett sätt att försöka dölja att partiet genom sitt stöd av inkorporeringen verkat för en exploatering av skogen. En förutsättning för en nationalpark är emellertid att området är tillräckligt stort. Efter inkorporeringen är de södra delarna av Sibbo storskog allvarligt hotade.

Fallet Sibbo

Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009

I gårdagens blogginlägg "Utlåtande över lagförslag" noterade jag att Helsingfors stad anser att förslaget till ny kommunindelningslag motsvarar den linje som högsta förvaltningsdomstolen antog i sitt avgörande i fallet Sibbo. Det förefaller som om man skrivit om lagen så att beslutet i Sibbofrågan i efterhand skulle få lagstiftarens moraliska välsignelse. Åtminstone har man tagit i beaktande "tillämpningsproblemen" i den rådande kommunindelningslagen. Att Helsingfors har beretts möjlighet att ge ett utlåtande om lagförslaget torde motiveras med att Helsingfors har erfarenhet av den nugällande kommunindelningslagen. Emellertid är fallet Sibbo inte ännu slutbehandlat. Frågan om ersättning återstår ännu för förvaltningsdomstolen och troligtvis HFD att ta ställning till. Då avgörandet i fallet Sibbo i övrigt bedöms utgående från kommunindelningslagsarbetsgruppens syn på behov av ändring i lagen som fallet Sibbo uppenbarat, kan man fråga sig om inte lagförslaget kan tänkas påverka avgörandet i ersättningstvisten. Den nya lagen kan ju rent av ha trätt i kraft innan avgörandet tas, fastän man borde döma enligt den lag som gällde 2007. Från Helsingfors sida verkar man ha sett sin möjlighet att via sitt utlåtande kunna påverka utgången i ersättningsfrågan. Största delen av Helsingfors utlåtande handlar i själva verket om 36 § i lagförslahet, som gäller ekonomisk utredning i samband med partiella kommunsammanslagningar. Jag återger här valda delar ur utlåtandet:

Lakiesityksen 36 § koskee taloudellisen selvityksen toimittamista siirrettäessä kunnan osa toiseen kuntaan. Sen perusteluiden mukaan muutettujen säännösten tarkoituksena on ilmaista nykyistä täsmällisemmin, mitkä alueiden siirtymiseen liittyvät taloudelliset menetykset selvityksessä tulee ottaa huomioon ja korvata toiselle kunnalle. Kaupunginhallitus pitää tavoitetta oikeaan osuneena, kun otetaan huomioon, että voimassa olevan kuntajakolain säännökset ovat osoittautuneet tältä osin jossain määrin ongelmallisiksi Helsingin kaupungin ja Sipoon kunnan vuoden 2009 kunnanosaliitosta toimeenpantaessa. ...

Esityksen 36 §:n 2 momentin lisäys siitä, että siirtyvällä alueella sijaitsevien ns. palvelukiinteistöjen lisäksi myös kiinteistöillä sijaitseva palveluirtaimisto siirtyy kunnalta toiselle, on perusteltua kirjata lakiin. Kunnallisten palveluiden jatkuvuuden kannalta momenttiin olisi tarpeen sisällyttää myös maininta siitä, että palveluomaisuuden hallintaoikeus siirtyy kunnalta toiselle samaan aikaan kun kuntajaon muutos tulee voimaan.

Lakiesityksen 36 §:n 3 momentti koskee siirtyvästä omaisuudesta suoritettavaa korvausta. ... Esitettyä sääntelyä ja sen perusteluja on pidettävä käyttökelpoisina tilanteessa, jossa kunnat pyrkivät keskenään sopimukseen taloudellisen selvityksen sisällöstä. Ne ovat kuitenkin liian väljiä sovellettaviksi sellaisinaan esityksen 37 §:n mukaisessa välitysmenettelyssä tai hallintolainkäyttömenettelyssä. Näin erityisesti siksi, ettei esityksessä ole kiinnitetty juurikaan huomiota siihen kustannussäästöön, joka alueen luovuttavalle kunnalle syntyy sen palveluvelvoitteen pienentyessä. Palveluomaisuuden täyteen hintaan arvostamista tulee ilman muuta rajata, mutta ei yksinomaan sillä perusteella, että alueen väestö on jo luovuttavan kunnan asukkaina osallistunut sen rahoittamiseen. Rajaus on paikallaan myös sillä painavammalla perusteella, että palveluomaisuus on ainakin lähipalveluiden (esimerkiksi koulut ja päiväkodit) osalta yleensä tarkoitettu juuri siirtyvien asukkaiden palvelemiseen eikä alueeltaan pienenevällä kunnalla siten ole sille enää samanlaista tarvetta. Tämä vastaisi myös lakiesityksen perusteluissa omaksuttua periaatetta siitä, ettei taloudellisessa selvityksessä ole kyse yksityisoikeudellisesta oikeustoimesta vaan julkisoikeudellisesta omaisuusjärjestelystä.

Att man i utlåtandet ser en möjlighet att påverka utgången i ersättningsfrågan är speciellt uppenbart i det utlåtande från den 16 april som rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral har gett. Utlåtandet ingår som bilaga till föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 27 april. Nästan hela Helsingfors stads utlåtande över lagförslaget härstammar i själva verket ur utlåtandet som getts av rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral och undertecknats av stadsjurist Sami Sarvilinna.

Fallet Sibbo

Utlåtande över lagförslag. Den 9 maj 2009

Finansministeriet har av Helsingfors stad begärt ett utlåtande om kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommuindelningslag. Utlåtande lär ha varit framme först den 6 maj, men Helsingfors stadsstyrelse antog stadens utlåtande på sitt möte den 27 april. Redan inledningen på utlåtandet är anmärkningsvärt. Jag citerar:

Työryhmän ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi on pääosin oikeansuuntainen ja tuo nykyiseen kuntajakolakiin tarpeellisia tarkennuksia lain soveltamisongelmien tultua käytännössä esille myös Helsingin kaupungin, Vantaan kaupungin ja Sipoon kunnan vuoden 2009 alusta voimaan tulleen kunnanosaliitoksen yhteydessä.

Lakiesitys selkiyttäisi päätöksentekoa edellä mainitun kunnanosaliitoksen kaltaisissa tulevissa tilanteissa, kun laissa ei enää säädettäisi tiukoista siirtyvän alueen asukasmäärää tai pinta-alaa koskevista rajoista, vaan kuntajaon muutoksen perusteena voisi olla sen laajempi merkitys kunnille ja se, että alueen kehittäminen edellyttää tällaista muutosta. Esitys vastaa tältä osin Korkeimman hallinto-oikeuden ratkaisussaan KHO 2008:1 omaksumaa linjaa.

Enligt utlåtandet motsvarar alltså lagförslaget den linje som HFD antog i sitt avgörande i fallet Sibbo. Problemet är att HFD naturligtvis borde ha gjort sitt avgörande utgående från den gällande lagen. Indirekt hävdar Helsingfors det samma som Helena Tuuri-Tammela antytt i sitt blogginlägg "Kuntajakolain muutosesityksestä" och i sin kolumn i Ilkka "Alueellinen eheys on yhteisen kuntarajan vaatimus": Lagförslaget har formats så att det anpassats till beslutet i fallet Sibbo. (Se "Retroaktiv legitimering. Den 11 april 2009".) Detta är desto mera anmärkningsvärt då regeringsrådet Arto Sulonen fungerat som ordförande för lagarbetsgruppen, i vilken även Kari Prättälä från Kommunförbundet varit medlem i. Det var Sulonen som ansvarade för ministeriets skandalösa beredning av statrådets Sibbobeslut, medan Prättälä var utredningsman Pekka Myllyniemis juridiska rådgivare.



Fallet Sibbo

Varför bromsar miljöministeriet? Den 8 maj 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändare med rubriken "Varför bromsa nationalparken?" Artikeln är undertecknad av Christel Åström och Bernt Nordman från Natur och Miljö.

Helsingfors stad har idag på stadens finska hemsida publicerat en nyhet med rubriken "Sipoon liitosalueen erityispiirteistä on tehty selvitys". Nyheten är inte speciellt ny, för tredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" ingick redan som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte för torsdagen den 2 april. På denna blogg har utredningen noterats redan i inläggen "Utredningar. Den 31 mars 2009" och "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009". I samband med nyheten på stadens webbplats har man publicerat fotografiet från rapportens omslag.

Fotografiet är taget av Leena Liipola, som har varit starkt angagerad mot inkorporeringen och planerna på en exploatering av Östersundom och Sibbo storskog. Liipolas fotografier av inkorporeringsområdet har idag även publicerats som "Kaupunkisuunnitteluviraston lehdistökuvat" på stadsplaneringsnämndens webbplats under rubriken "Lounais-Sipoosta Helsinkiä". Stadsplaneringsnämnden gör anspråk upphovsrätten.

Stadsplaneringsnämnden publicerade redan igår nyheten "Lounais-Sipoosta Helsinkiä – maaseudusta kaupunkia", vilket förklarar Yles notis "Helsingfors har utrett sydvästra Sibbo". Idag har Helsingfors även publicerat nyheten "08.05.09 Sipoon liitosalueen erityispiirteistä on tehty selvitys" på stadens bisarra specialsidor om inkorporeringen.

Fallet Sibbo

Det största hotet. Den 7 maj 2009

Yle (Östnyland) har på morgonen publicerat en text med rubriken "Storskogen en lång diskussionsprocess". Jag återger här de sista raderna:

Det största hotet mot en slutgiltig positiv lösning på problemet Sibbo storskog, är de stora markägarna - till exempel Helsingfors stad, menar idrottsdirektör Tom Sundbäck i Sibbo.

Kommunminister Mari Kiviniemi kritiseras starkt från filandsvenskt håll för sitt agerande i Karlebyfrågan. Många tar i sammanhanget fasta på hennes inkonsekventa agerande i fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "'Hennes utspel är maktpolitik'" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet:

Svensk ungdom kritiserade i går Kiviniemi för att själv vara tsaren och Centern för att inte vara känd som någon principens försvarare. SFP:s ungdomsorganisation tar upp Sibbofrågan som ett exempel på hur hårt Centern håller på den kommunala självbestämmanderätten.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsingfors har utrett sydvästra Sibbo".

Fallet Sibbo

Helsingforspolitiker vill ha nationalpark. Den 6 maj 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Strid om storskogen". I nartikeln noteras det att Helsingfors stadsfullmäktige senaste vecka slog fast målsättningen att det skall grundas en ny nationalpark. Här syftas det på stadens strategiprogram, i vilket det står följande:

- Helsingin tavoitteena on Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen.

Selvitetään liitosalueen suunnittelun yhteydessä kuinka Sipoonkorven arvokkaat alueet suojellaan, Sipoonkorven metsämanner säilytetään yhtenäisenä ja riittävät ekologiset käytävät metsämantereen ja merenrannan välillä turvataan. Sipoonkorven kansallispuiston rajaukset tehdään kokonaissuunnittelun yhteydessä.

Det är ingen nyhet att Helsingfors i princip vill ha en nationalpark i Sibbo storskog, medan miljöministeriet är emot. (Se "Miljöministeriet vill inte ha ny nationalpark. Den 5 maj 2009".) I samband med förhandlingarna om en inkorporering försommaren 2006 förband sig de politiska grupperna i Helsingfors att verka för en nationalpark. Nationalparken skulle kunna förverkligas tack vare markbyte mellan Helsingfors och staten. Däremot har Helsingforspolitikerna inte förbundit sig att skydda de delar av Storskogen som hör till inkorporeringsområdet.

Fallet Sibbo

Miljöministeriet vill inte ha ny nationalpark. Den 5 maj 2009

"Storskogen ratas som ny nationalpark" är rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet.

Artikeln inne i tidningen och på Hbl:s webbplats har rubriken "Helsingfors och Sibbo avgör Storskogens framtid". Jag citerar ur artikeln:

Vid Miljöministeriet säger överinspektör Jukka-Pekka Flander att det i praktiken är så att Helsingfors och Sibbo med helt egna kommunala beslut kan fatta beslut om Storskogens framtid.
– Kommunernas egna markplaner avgör. Det må sedan vara generalplaner eller detaljplaner. På ministeriet har vi i utlåtanden sagt att Storskogen är ett värdefullt område som borde bevaras. Ministeriet anser också att det bör finnas tillräckligt breda korridorer mellan Storskogen och de Natura-skyddade områdena vid kusten, säger Flander. ...
Han bekräftar också att ministeriet inte förhandlar om ytterligare markbyten med Helsingfors stad. Helsingfors äger stora områden i Storskogen.

I artikeln citeras Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Otto Lehtipuu, som sommaren 2006 ville annektera sydvästra Sibbo med motiveringen att det skulle möjliggöra en nationalpark i Sibbo storskog:

– I Helsingfors strategiprogram sägs att staden ska definiera gränserna för Storskogen under den pågående fullmäktigeperioden. Vi måste också slå fast planeringsmålen för de områden som överfördes från Sibbo, säger stadsfullmäktiges ordförande Otto Lehtipuu (Grön) i Helsingfors.

Fallet Sibbo

Politiskt extremt svåra lösningar. Den 4 maj 209

I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår på paradsidan en artikel med rubriken rubriken "Östersundomin kartano joutuu luopumaan suursikalasta". Jag citerar ur artikeln:

Uusi kotikunta saa Borgströmiltä kiitosta. Helsingin kaupunkisuunnittelijat ovat pitäneet tiiviisti yhteyttä ja kertoneet aikeistaan. Poliittiset päättäjät eivät kuitenkaan vielä ole muodostaneet kantaansa Sipoolta saadun alueen käytöstä.

–Kyllä tänne saadaan 30000 asukasta mahtumaan, jos niin halutaan. Mutta edessä on kolme poliittisesti äärettömän vaikeaa ratkaisua: Naturasta luopuminen rannoilla, raideliikenteen linjaukset ja Sipoonkorven asuntoalueen rajaus. Olen mielelläni oppaana, jos poliitikot tulevat tutustumaan paikkoihin, Borgström lupaa.

Fallet Sibbo

Ris och ros. Den 3 maj 2009

Jämfört med andra lokala medier har Helsingin Sanomat skrivit mycket lite om Helsingfors nya stordistrikt Östersundom. I dagens nummer av tidningen ingår dock en artikel med rubriken "Sipoon liitosalueen asukkaat sekä kiittävät että moittivat Helsinkiä". Artikeln, som har underrubriken "Asukkaat kaipaavat lisää linja-autovuoroja", handlar uteslutande om några invånares syn på servicen i inkorporeringsområdet, förutom de sista raderna i artikeln. Jag återger avslutningen på artikeln:

Matka Itäkeskukseen vie vaihtoineen 45–60 minuuttia, kun se henkilöautolla taittuu vartissa.

Lapsiasiavaltuutetun pitäisi ehkä olla huolissaan siitä, mitä Landbon kylällä kuulee lasten suhtautumisesta helsinkiläisiin. "Lapset vihaavat täällä helsinkiläisiä", juoksulenkiltä pysäytetty Tua Skand paljastaa.

Oho. Se on uutinen. Teidänkin lapsenne?

"Ei minun lapseni. Mutta olihan yhdistymisestä paljon puhetta. Kyllä sen lasten puheista on kuullut", Skand kertoo.

Tillsammans med den ovannämnda artikeln har Helsingin sanomat publicerat en text med rubriken "Asukasyhdistys ymmärtää virkamiehiä". Jag citerar ur artikeln:

On asukkaita välillä Helsinki harmittanutkin. Ensi syksynä yläkoulun aloittavien koulupaikkaa vehdattiin viikkokaupalla edestakaisin.

Nuorisotalokin ehti ensin olla monta kuukautta kiinni. ...

Kamppinen kertoo, että liikuntavirasto on varannut rahaa liikuntapaikkainvestointeihin, mutta niitä viivyttää kummallinen byrokraattinen limbo: Östersundomin kartanon omistaja antoi urheilupaikkojen maat aikoinaan asukkaiden yhteiskäyttöön eli Sipoon kunnalle.

Nyt viranomaiset miettivät, kuuluvatko maat Helsingille vai Sipoolle.

Helsingin Sanomat publicerade i går kväll på tidningens webbplats en sammanfattande artikel med rubriken "Helsinki saa sekä kiitosta ja moitteita Sipoon liitosalueen asukkailta".

Fallet Sibbo