Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma. Den 30 juni 2010


Helsingfors stadsplaneringskontor har i måndags uppdaterat förteckningen över "färdiga" utredningar i samband med Östersundomprojektet. En ny färdig utredning är "Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma ". Detta är den första utredningen som publiceras av de utredningar som blivit färdiga i år. Övriga utredningar har man valt att inte publicera. Pdf-dokumentet är skapat den 17 juni. Det torde finnas skäl att återkomma.

Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors: Goda skattebetalare efterlyses". I samband med kommunreformen kunde Helsingforspolitikerna ha krävt reformer som inneburit en rättvisare beskattning, men man nöjde sig med sydvästra Sibbo, då det inte blev någonting av sammanslagningen med Esbo. Inkorporeringen av Östersundom visar sig nu vara en fatal felsatsning, som föga förbättrar Helsingfors ekonomi. Här borde huvuden rulla.

Aluevastuut. Den 29 juni 2010



Råkade hitta ett pdf dokument från den 8 januari 2009. Vid tidpunkten hade ändringen i kommundindelningen redan trätt i kraft, men gränsen mellan Helsingfors och Vanda följer fortfarande Österledens gamla sträckning.





Tätbebyggelse. Den 28 juni 2010


Då det begav sig år 2006 hette det att samhällstrukturen tar tvärt slut vid gränsen till Sibbo. Det stämde ju inte, men dylika subjektiva påståenden kan vara svåra att avfärda. Att påståendet inte stämmer framgår ändå tydligt ur en karta i dokumentet "Helsingin ja tila kehitys 2009". I öster tar bebyggelsen slut redan i Helsingfors, men tätbebyggelsen fortsätter i Östersundom vid den gamla kommungränsen.



Helsinginfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag behandla fastighetsaffären som jag skrev om i mitt inläg "Vaihtokohde. Den 15 juni 2010".



Läntinen Sipoo. Den 27 juni 2010


Jan Vapaavuoris hemsida har uppdaterats för en tid sedan, men på webbplatsen kan man fortfarande hitta ett tema ("Teemat & Arvot") med rubriken "Läntinen Sipoo on liitettävä Helsinkiin". Jag återger temat i sin helhet:


Pääkaupunkiseutu kärsii tontti- ja asuntopulasta sekä ylikorkeista asuntojen hinnoista. Läntisen Sipoon liittäminen Helsinkiin helpottaisi kaikkia näitä haasteita. Se myös lisäisi seudun elinvoimaisuutta, parantaisi kilpailukykyä ja edistäisi eheää yhdyskuntarakennetta. Tämän takia se olisi myös ekologisesti kestävää. Hallinnolliset rajat eivät voi olla itseisarvoja, vaan ainoastaan järkevän toiminnan apuvälineitä. Sellaiset rajat, jotka lisäävät liikennettä, ruuhkia ja päästöjä, eivät voi olla pyhiä.




Med västra Sibbo syftar Vapaavuori här endast på (före detta) sydvästra Sibbo. Redan i sitt anförande "Pääkaupunkiseutu ja historiallinen kuntauudistus 12.01.2006" från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 12 januari 2006, som lika så återfinns på Vapaavuoris förnyade webbplats, talade Vapaavuori om "läntinen Sipoo", som bör anslutas till Helsingfors, ifall en större kommunsammanslagning inte blir av.


Jo lyhyt perinteisistä ajatuspinttymistä vapaa vilkaisu karttaan osoittaa joka tapauksessa, että kysymys pääkaupunkiseudun itäisestä ulottuvuudesta on ratkaistava. Itämeri on ymmärrettävä peruste sille, ettei seudun yhdyskuntarakenne voi laajentua etelään. Neljästä pääilmansuunnasta vielä toisen poissulkeminen ilman mitään todellista syytä, olisi kuitenkin vastuutonta. Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistämisestä ei jostakin syystä tulisi mitään.


Gubbacka. Den 26 juni 2010

I kategorin utredningar som gjorts med tanke på Vanda generalplan 2007 finns en utredning med rubriken "Luonnonsuojeluselvitys YK0019". Utredningen stöder inte precis Helsingfors planer på att bygga för 10 000 invånare i Västersundom. I utredningen föreslås det att naturskyddsområdet utvidgas till Gubbacka där Helsingfors råkar vara markägare.

Värdefulla områden för stadsbilden. Den 25 juni 2010


På Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats för Östersundomprojektet finns det en länk till utredningar som gjorts med tanke på Vanda generalplan 2007. Utredningarna stöder inte precis Helsingfors planer för Västersundom. Sidan ovan är ur utredningen "Kulttuurimaisemat ja suojeltavat kohteet kohteet yleiskaavan tarkistuksessa".

Aluetutkielma 14. Den 24 juni 2010


Den 3 - 4 september ordnade stasplaneringskontoret i Helsingfors ett seminarium med rubriken "Berlin in Helsink". Vid seminariet framförde Markku lahti en presentation med rubriken "Sustainable city". Presentationen innehåller en intressant dia om östersundom. (Se ovan.) Kartan är ursprungligen från den 20 november 2007, då HFD ännu inte avgjort fallet Sibbo. Kartan har ändrats den 22 januari och den 5 februari 2008. Kartan som har betecknast "aluetutkielma 14" har likheter med ett par Sibboprojektkartor som ingår i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Sipoo-projekti. Den 9 september 2009".)




De värsta förslagen till exploatering av Natura 2000-områdena i Östersundom är av något senare datum. Intressant är det att Gubbacka i Västersundom (Vanda) som delvis även Granö i Sibbo tagits med i planeriningen. Speciellt intressant finner jag att metrolinjen eller snabbspårvägen här fäljer Österleden. Dateringen av "aluetutkielma 14" stämmer överens med hur kommungränsen ritats ut vid Österleden.


Förådsskjul rustas upp. Den 23 juni 2010



I senaste nummer av Helsingin uutiset ingick en notis med rubriken "Östersundomin tavoitteet vielä auki". (Klicka på bilden ovan.)



På webbplatsen "Nytt i Helsingfors", som berättar om hur det i Helsingfors "byggs livligare än någonsin inom de närmaste åren", försöker man febrilt hitta någonting nytt att berätta även från Östersundom. Månadens nyhet är att nämnden för allmänna arbeten godkännt planerna att
förnya slitna lekredskap och möblemangen, öka belysningen och rusta upp förrådsskjulet i en park.

Brett stöd. Den 22 juni 2010


Borgåbladet och Östranyland publicerade den 20 juni på den nya nya gemensamma webbplatsen en artikel av FNB med rubriken "Brett stöd för nationalpark i Sibbo". Samma dag publicerade Verkkolehti en bearbetad och senare uppdaterad version av artikeln under rubriken "Sipoonkorven kansallispuistohanke sai laajaa tukea". Samtidigt har Verrkkolehti publicerat en annan artikel av FNB under rubriken "Asukkaat haluavat säilyttää Sipoonkorven kulkukelpoisena". I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en mycket kort version av den förstnämnda texten.


Lojal minister. Den 21 juni 2010

Aamulehti publicerade den 11 maj en artikel med rubriken "Kiviniemi ja Väyrynen Tampereella nupit vastakkain". Jag citerar ur artikeln:


- Et ole äänestänyt vastaan kuin Sipoon liitoksessa. Muissa asioissa olet ollut hallituksen ruodussa, Kiviniemi sanoi.


Man kan fråga sig om Paavo Väyrynen röstade emot i Sibbofrågan. I själva verket röstade Väyrynen för den föredragande ministerns, Mauri Pekkarinens förslag. En annan sak är att den för beredningen ansvarande tjänstemannen, förvaltningsrådet Arto Sulonen tolkade lagen annorlunda än Väyrynen och Pekkarinen.


Kaksi ryhdikästä ministeriä. Den 20 juni 2010

Fallet Sibbo saknade inte helt betydelse i valet av Centerns nya ordförande, fastän det inte hindrade Mari Kiviniemi från att bli vald. Delegaten Janne Kaisanlahti skrev för en tid sedan på sin blogg eller "nettipäiväkirja" inlägget "Miksi äänestän niin kuin äänestän Keskustan puoluekokouksessa?" Jag citerar ur inlägget:


Selkeästi linjajaot keskittämis- ja hajauttamisideologioiden välillä ovat näkyneet viime vuosien alue- ja kuntapolitiikassa, josta mainio esimerkki on operaatio ”Sipoon ryöstö”. Vastoin kunnallisen itsehallinnon periaatetta Sipoosta lohkaistiin valtion toimesta huomattava osa Helsingin kaupunkiin. Perusteena tälle oli Helsingin metropolialueen kehittäminen. Ei siis Keskustankaan mielestä Helsinkiin ole vielä ahdettu tarpeeksi maakuntien väkeä, kun Itä-Helsingin lähiöille täytyi saada lisää elintilaa. Onneksi tätä päätöstä vastusti kaksi ryhdikästä ministeriä, Mauri Pekkarinen ja Paavo Väyrynen. Mari Kiviniemi puolestaan kannatti tätä metropolihanketta lämpimästi.

Poäng. Den 19 juni 2010

Mari Kiviniemis engagemang för och stöd av inkorporeringen av sydvästra Sibbo var inte ämnat att stärka hennes stöd på Centerfältet. Motiven är helt andra. Siv Sanberg lät inför partikongressen i Lahtis i en intervju i Kuntalehti ("Kuntatutkija Siv Sandberg: Kiviniemi joutuu tasapainoilemaan") förstå att fallet Sibbo minskade Mari Kiviniemis chanser att bli vald till Centern ordförande:


Sandberg arvioi, että puolueen kenttäväen silmissä Pekkarinen saattaa yhdessä Väyrysen kanssa saada lisäpisteitä kuntien itsemääräämisoikeuden puolustamisesta valtioneuvoston Sipoo-äänestyksessä.

Metropolrapport. Den 18 juni 2010


SDP publicerade igår ett metropolprogram eller en rapport med rubriken "Sykkivä sydän – suomalainen metropoli". Kartan ovan, som är ur rapporten, visar den socioekonomiska obalansen i huvudstadsregionen, som är ett stort problem för Helsingfors. I samband med kommunreformen hoppades Helsingforspolitikernapå att lösa problemet genom en sammangång med Esbo (samt Vanda och Grankulla). Helsingfors lyckades inte få igenom sina krav, min fick sydvästra Sibbo som kompensation. Tanken var att Helsingfors genom att bygga ett en villastad vid stränderna i Östersundom skulle kunna konkurrera om goda skattebetalare med Esbo. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var dock helt andra.


Av tekniska och andra orsaker kommer sidan "Fallet Sibbo" (www.wadenstrom.net/sibbo) inte att uppdateras regelbundet under den närmaste tiden. Lika väl torde jag publicera nya inlägg på blpggen (wadenstrom.blogspot.com).

Etelä-Suomen metsiensuojelu. Den 17 juni 2010




På webbplatsen "Etelä-Suomen metsiensuojelu" finns en sida med rubriken "Sipoonkorven metsämanner". Sidan är några år gammal, men speciellt därför intressant. På sidan finns en karta med förslag till gränser för Sibbo storskog. Perspektiven på möjligheterna till en nationalpark och de hot som planerna på en metrolinje medför är intressanta:


Valtion ja kuntien omistuksessa olevan maa-alan lisääntymisen myötä Sipoonkorven maanomistusrakenne mahdollistaisi aikanaan kansallispuiston perustamisen alueelle. Tämän mahdollisuuden säilyminen edellyttää sitä, että alueen eteläosa säilytetään rakentamattomana ja Sipoonkorven nykyinen metsäinen laajuus taataan.

Alueeseen liittyvät pelto- ja niittyalueet tulisi säilyttää viljelykäytössä. Alueella olevien varsinaisten perinnebiotooppien kunnollinen hoito tulisi turvata myös Natura 2000 –alueen ulkopuolella. ...


Alueen yhtenäisyyttä ja asemaa pääkaupunkiseudun ekologisessa verkostossa uhkaa tällä hetkellä erityisesti Sipoonkorven eteläosan päätyminen rakennusmaaksi. Asia kytkeytyy myös Uuudenmaan vielä vahvistamattomassa maakuntakaavassa esitettyyn metron jatkamiseen Mellunmäestä Sipoon Östersundomiin. Metron laajennus lisäisi vääjäämättä lisärakentamispainetta sekä Sipoonkorven eteläosassa sekä sen ja Mustavuori-Östersundomin Natura 2000 –alueen välisen ekologisen yhteyden alueella.

Jag är inte medlem i föreningen, men fick meddelandet nedan idag.



Engagemang. Den 16 juni 2010



Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Engagemanget är stort för en nationalpark i Sibbo storskog". Yle ger via sin grafik fortfarande bilden av att nationalparken skulle gälla ett område söder om motorvägen. I videoklippet "Stort understöd för nationalparken" säges det dock att det är sannolikt att det grundas en nationalpark norr om motorvägen. I videoklippet säger Tiina Niikkonen vid Forststyrelsen vidare att det aldrig förr har funnits ett så stort understöd för en nationalpark.



Av tekniska och andra orsaker kommer sidan "Fallet Sibbo" (www.wadenstrom.net/sibbo) inte att uppdateras regelbundet under den närmaste tiden. Lika väl torde jag publicera nya inlägg på blpggen (wadenstrom.blogspot.com).


Vaihtokohde. Den 15 juni 2010


Fastighetsnämnden i Helsingfors har inte sedan man beslöt att köpa fastigheten Silasskog till ett kvadratmeterpris på över 22 euro behandlat några köp av fastigheter i inkorporeringsområdet. Det förefaller vara lås på penningkistan, åtminstone tills stadsfullmäktige i augusti har behandlat riktlinjerna för stadens investeringar. På föredragningslistan för fastighetsnämndens möte idag finns emellertid ett förslag till ett köp av en knappt 0,3 hektar stor fastighet på Ribbingö för totalt 930 000 euro. Av fastighetens värde beräknas byggnadernas värde till 250 000 euro och markens till 680 000 euro. Det skulle betyda ett kvadratmeterpris på marken på hela 240 euro. Vad som inte framgår ur föredragningslistan är att Helsingfors redan vintern 2009 köpte en undgefär lika stor tomt av samma säljare. (Se "Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009".) Ändå framgår det redan av motiveringarna till köpet att affären är ett specialfall. Jag citerar:


Östersundomin alueen rannoista noin 60 % on Natura- tai muuta suojeltua tai suojeltavaksi esitettyä aluetta. Rakentamatonta tai virkistykseen osoitettua rantaa on noin 13 %, josta kaupunki omistaa runsaan kolmanneksen, pääosin Talosaaren kärjessä. Loppuosa, noin 27 % rannoista on yksityistä pienvenesatamaa, omakoti- tai mökkirantaa.

Ribbingössä kaupunki omistaa pääosan maasta, mutta suojelurantojen ulkopuolella vain kahdessa kohtaa rantaa, yhteensä noin 150 metriä. ...

Kaupan kohde voidaan toisaalta nähdä avauksena, jolla helpotetaan yleisten rantatoimintojen sijoittamista Ribbingöhön, mutta toisaalta se on myös käytettävissä vaihtokohteena, jos sen avulla muualla Östersundomissa voidaan helpottaa yhtenäisen yleisen rantakokonaisuuden muodostamista.

Kiinteistön hankkiminen kaupungille on perusteltua kaupungin maa- ja rantaomistuksen lisäämiseksi ja se on kaupungin harjoittaman maapolitiikan sekä Östersundomin kaavoitustavoitteiden mukaista. Kaupan tekemistä puoltaa myös se seikka, että rantakiinteistöjä tulee hyvin harvoin myyntiin tällä alueella.

Genom affären skulle Helsingfors få ytterligare 33 m strand för en knapp miljon, men den nuvarande ägaren behåller rätten att disponera över fastigheten åtminstone fram till år 2015. Även då fastigheten invid, som för saknar strand och byggnader, köptes för 250 000 euro var motiveringen bl.a. möjligheten till byteshandel.


Kiinteistö muodostaa myös selkeänä rakennuspaikkana erinomaisen vaihtokohteen tulevia maanhankintaneuvotteluja ajatellen.


Kiviniemis regering. Den 14 juni 2010



Efter valet av Mari Kiviniemi till ny ordförande för Centern har Arbetarbladet publicerat en kolumn av Jacob Söderman med rubriken "Kan SFP gå med i Kiviniemis regering?". Jag återger här de inledande raderna.

Centerns partikongress utsåg Mari Kiviniemi till partiets ordförande. Snart blir hon statsminister för en ny regering. Det kan bli förändringar på ministerposterna och den måste ha ett nytt regeringsprogram. Två saker gör det betänkligt för SFP att medverka i den nya regeringen.

Kiviniemi gick i tiden ut mot Sibbosvenskarna inför Helsingfors illa motiverade tvångsinkorporering av Sibbo. Därtill har hon hänsynslöst drivit på att Karleby-svenskarna skall lösgöras från det svenska Österbotten och underställas regionförvaltningsbyrån och näringslivsbyrån i Uleåborg.
Detta trots att grundlagsutskottet och JK har uttalat sig för det södra alternativet.

Frågan om Karlebys orientering är liksom Sibbofrågan intressant även ur ett principiellt perspektiv. Igen handlar det om lagens tyngd och regeringens möjligheter att köra över lagen. I sin insändarartikel "Bästa alternativet bör avgöra ödet" i Hbl den 11 maj hittar Söderman en liten koppling mellan Karlebyfrågan och Sibbo:


Den pågående manövern för det norra alternativet låter påskina ett intresse för svensk service. Hade man verkligen velat garantera en god svensk service skulle man säkert ha börjat med utnämningen av överdirektören vid regionförvaltningsverket i Uleåborg. Man hade möjlighet att välja den tvåspråkige Markku Luoma, kommundirektör i Sibbo och tidigare kanslichef vid Vasa länsstyrelse och med en framgångsrik karriär som tjänsteman

I stället valde man Terttu Savolainen, med politiska meriter från Centerns partikansli och som bland annat varit statssekreterare för minister Kiviniemi. Hur statsrådet kunde förbigå Luoma är oförklarligt, men det visar vilka de verkliga intentionerna är - att tillvarata ett partis intressen.

Den 22 december gav FNB ut en notis enligt vilken Markku Luoma utnämnd till överdirektör för Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland, men enligt statsrådets pressmeddelande från samma dag valdes Jorma Pitkämäki till tjänsten.



Opportunism. Den 13 juni 2010


Min blogg är ingen moraliskt uppbygglig läsning. Studiet i fallet Sibbo handlar om hur mygel, fusk, lögn, förtal och opportunism lönar sig och belönas. Själv har jag i fallet Sibbo förvarat förlorarna, eller de som kom att bli förlorare. Sibbo förlorar Östersundom, Östra Nylands förbund slås samman med Nylands förbund, Sfp körs över och förlorar sina maktpositioner. I samtliga rättsprocesser har jag stått på den förlorande partens sida. De vars korruption, mygel och fusk jag har försökt avslöja och uppmärksamma har varit betydligt framgångsrikare. Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi blev ministrar som en direkt följd av fallet Sibbo, Mika Rossi blev statsministerns rådgivare och senare kommunministerns politiska statssekreterare, Risto Rautava blev ny stadsstyrelseordförande i Helsingfors, Otto Lehtipuu blev ny stadsfullmäktigeordförande, Kari Prättälä belönades med uppdrag på finansministeriets kommunavdelning, Arto Sulonen valdes till ny direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Det heter att historien skrivs av segrarna och det torde även gälla i fallet Sibbo. Historieskrivare är liksom journalister och tjänstemän ofta opportunister som ställer in sig eller bara anpassar sig till uppdragsgivarens förväntningar. Troligtvis kommer min blogg att glömmas och negligeras. I bästa fall avfärdas mitt studium i fallet Sibbo som en konspirationsteori i mängden av konspirationsteorier, som det finns i överflöd av på nätet. Konspirationsteoretiker har för övrigt en tendens att stämplas som bittra förlorare, som kanske hoppats på inflytande, men som får nöja sig med att dela sin kritik med andra förlorare i samhällets marginaler.

Om Mauri Pekkarinen valts till ny ordförande för Centern, hade Finland fått en statsminister som inte varit införstådd i metropolpolitikens kärna, att Helsingfors gynnas på bekostnad av grannkommunerna och andra städer i utbyte mot att Helsingforspolitikerna (och Jyrki Katainen) stöder Centerns krav i kommunreformen. Vad valet av Pekkarinen hade betytt för synen på metropolpolitiken och fallet Sibbo får vi aldrig veta. Mari Kiviniemi är i egenskap av kommunminister en inkarnation av metropolpolitiken och den oheliga alliansen mellan Centerledningen och Helsingfors.



Jag kan inte förneka att det känns olustigt att se Kiviniemi väljas till ny ordförande för Centern. Följande steg är kanske att Mika Rossi (se "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008" och "Sudetområde. Den 6 januari 201o") blir ny kommunminister. Men jag är ändå inte enbart missnöjd över partikongressens val. Valet av Kiviniemi var kanske den enda möjligheten för Centern att sitta med i regeringen efter nyval. Jag bävar vid tanken på vad som kunde hända med kommunerna i Finland, ifall Centern inte sitter med i regeringen då Paras-ramlagen upphör att gälla.



Kanske var majoriteten av delegaterna på partikongressen i Lahtis realistiska nog att inse den nakna sanningen att Kiviniemi var partiets enda chans att förbli salongsfähigt och hålla sig kvar i makten. Detta är kanske ändå att överskatta delegaterna. Men det faktum att metropolpolitikern Mari Kiviniemi valdes till ordförande kräver en förklaring. Senaste gång dög hon inte ens som viceordförande.

Medierna i söder har under våren gång på gång överdrivit Kiviniemis möjligheter att väljas till ordförande. Positiva prognoser har emellertid en tendens att bli självuppfyllande. När kongressen i Lahtis närmade sig och Kiviniemis understöd föreföll öka uttryckte allt flera centrala opinionsbildare sitt stöd för Kiviniemi. Väljare tenderar i allmänna val att rösta på partier och kandidater som har vind i seglet och förutspås bli vinnare, men inom ett parti handlar det även om att gynna sina egna möjligheter genom att satsa på rätt häst. Även detta är en form av opportunism.

Valet av Kiviniemi tolkades som ett steg mot förnyelse. Kiviniemi är inte nödvändigtvis mera korrumperad än övriga kandidater i ordförandevalet, men så mycket förnyelse torde hon inte föra med sig. Kiviniemi var ursprungligen Matti Vanhanens ekonomiska rådgivare och hennes politiska karriär är helt beroende av att hon backats upp av Vanhanen. När det gäller metropolpolitiken i allmänhet och Sibbofrågan i synnerhet är Kiviniemi en av Vanhanens få betrodda.

Helsinkiläinen taiteilija. Den 12 juni 2010




I mitt blogginlägg "Hakanen. Den 29 maj 2010" citerade jag ur Yrjö Hakanens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktiges möte den 5 maj. Diskussionsprotokollet från mötet finns nu på Internet. Här kan man även läsa biträdande Hannu Penttiläs svar:


Valtuutettu Hakanen tiedusteli liitosalueella, Östersundomin alueella noudatettavia maanhankinnan ja maankäyttösopimusten periaatteita. Ne ovat tällä hetkellä valmistelussani, ja kaupunginhallitus ei ole vielä niitä käsitellyt, eli siinä mielessä on ennenaikaista vielä tarkkoja arvioita tehdä, mutta kaikkien asiantuntija-arvioiden mukaisesti ero sille, että hankimme raakamaata perinteiseen hintaan tai teemme maankäyttösopimuksia, on kaupungin tappioksi useita kymmeniä miljoonia.





Även diskussionsprotokollet från följande fullmäktigemöte den 19 maj har publicerats. Maija Anntila, som år 2006 var ordförande för stadsplaneringsnämnden och socialdemokratisk fullmäktigegruppordförande, föreslog i sitt anförande att staden av imageskäl borde ordna ett ställe för Miina Äkkijyrkkä i Sibboområdet (Sipoon alue), så att Äkkijyrkkä kunde förbli konstnär från Helsingfors. Bilden ovan av Äkkijyrkkäs kor har jag tagit i augusti 2006.



Arvoisa puheenjohtaja.

Olen edellisten puheenvuorojen käyttäjien kanssa samaa mieltä, että minusta oli valitettavaa, että taiteilija Äkkijyrkän ja Helsingin kaupungin välit tällä tavalla tulehtuivat. Ja se on tarkoittanut kyllä kaupungille paljon negatiivista mainetta. Ja tuen myös Kimmo Helistön pontta, niin että nyt tämä kyyttöjen laiduntaminen ainakin ensi kesänä olisi mahdollista. Ja nyt kun tällä hetkellä Helsingissä esimerkiksi sitä Sipoon aluetta, joka nyt kaupungilla tuli, suunnitellaan, niin miksi ei nyt voisi ottaa huomioon, että kun siellä on paljon sellaista luonnontilaistakin maa-aluetta, niin jos Miina Äkkijyrkkä haluaisi sinne tätä taiteilijareviiriänsä pystyttää, niin kaupunki voisi sitä olla tukemassa myös niin, että hän voisi edelleenkin olla niin kuin helsinkiläinen taiteilija. Ja toivottavasti jatkossa, kun tämän tyyppisiä asioita Helsingissä varmaan tulee olemaan, niin silloin olisimme ehkä paremmin hyväksymässä sellaista erilaisuutta, joka kuitenkin synnyttää positiivista kierrettä ja positiivista imagoa kaupungille.


Västmetron och Ringbanan. Den 11 juni 2010



'

De fyra kandidaterna i Centerns ordförandeval deltog i onsdags i en debatt som ordnades av Hellsingin Sanomat. Mitt intryck av diskussionen var att metropolpolitiken försvarades av Mari Kiviniemi och med ovidkommande kommentarer av Helsingin Sanomats redaktör Hanna Kaarto, medan metropolpolitiken kritiserades av Mauri Pekkarinen och speciellt av Paavo Väyrynen. Vem som blir Centerns nästa ordförande kan ha stor betydelse för hur man i framtiden kommer att se på inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Väyrynen konstaterade bl.a. att situationen för befolkningen i Helsingforsregionen inte förbättas av inkorporeringen ("Sipoon liitos"). Väyrynen kom även med kritiska och intressanta synpunkter på statens extraordinära finansiering av västmetron och Ringbanan. Vad Väyrynen inte nämner är att besluten om en finansiering av så väl Västrmätron som Ringbanan hänger samman med fallet. Det var först efter att Matti Vanhanen och Hannes Manninen uttalat sitt stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo som beslutsfattarna i Esbo var mogna att ta beslutet om en metrolinje. Statens finansioering av Rinbanan var igen den ersättning som regeringen Vanhanen I betalade Vanda för att avstå från Västerkullakilen. Vanhanen nämnde även metrolinjen i riktning mot Sibbo. Lyssna på klippet ovan!


Väyrynens kritik av de ovannämnda spårvägsprojekten har föranlett ett blogginlägg av Tuija Brax. I inlägget "Uudenmaan raideliikenne tarvitsee puolustajia" skriver Brax att "Kehäradan ja Länsimetron jälkeen tarvitsemme Lohjan radan, Pisara-radan ja Rantaradan kunnostuksen." Däremot nämner Brax inte metrolinjen till Östersundom.

Fingermodell A. Den 10 juni 2010



I mitt blogginlägg "Strukturmodeller. Den 23 maj 2010" skrev jag om "Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland 2035". Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall på sitt möte idag ta ställning till modellerna. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:



Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemalleissa ei ole mallien muodostamisperiaatteista johtuen otettu sitovaksi lähtökohdaksi valtioneuvoston päätöstä ja päätöksen perusteluja Östersundomin alueen liittämisestä Helsinkiin, eikä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden Helsingin seudun erityiskysymyksiin kuuluvaa eritystavoitetta, jonka mukaan alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään. Näitä lähtökohtia on kuitenkin pidetty sitovina Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelman (HLJ 2011) valmisteluaineistoksi laaditussa MARA-työssä (Maankäyttö- ja raideverkkoselvitys), jota on tehty Helsingin seudun liikenne kuntayhtymässä samanaikaisesti liittojen rakennemallien kanssa.


I förslaget förespråkas fingermodell A. Dess värre förutsätter denna modell, i motssats till vad som hävdades i samband med Sibbofrågan, inte en förlängning av metron eller samhällstrukturen till Östersundom. I förslaget till utlåtande säges dock följande:


Arviointien perusteella Sormimalli A, jonka vahvuuksia ovat nykyisen yhdyskuntarakenteen hyödyntäminen ja rakenteen tiiveys ilman suuria liikenneinvestointeja, on hyvä jatkotyön pohjaksi. Sormimallissa A joukkoliikenteen, kävelyn ja pyöräilyn osuus lisämatkoista on suurin ja vastaavasti henkilöauton arvioitu käyttö asukasta kohti pienin, vaikka liikenneinvestoinnit ja joukkoliikenteen operointikustannukset ovat Sormimalli A:ssa malleista pienimmät. Sormimalli A:n jatkokehittäminen maakuntakaavaluonnokseksi edellyttää kuitenkin ehdottomasti Östersundomin alueen liittämistä raideliikenneyhteyksineen osaksi pääkaupunkiseudun ydinaluetta MARA-strategiankin mukaisesti ensimmäisessä toteutusvaiheessa (2010–2020).



Som bilaga till föredragnongslistan finns även dokumentet "Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemallien arviointi".


Trots att Helsingfors fick sydvästra Sibbo vill man fortfarande flytta flygverksamheten från Malm. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg där han kommenterade förslaget till utlåtande bl.a. enligt följande:


Helsinki asettuu kannattamaan raskaimmin keskittävää mallia eli asutuksen keskittämistä nykyisten tai päätettyjen ratojen varrelle + Östersundomiin. Niin sanottu lyhyiden uusien ratojen malli on mielestäni myös harkitsemisen arvoinen.

Lausunnossa valitetaan myös, ettei Malmin lentokenttää ole sijoitettu mihinkään. Hei haloo! Tämä ei ole kaava vaan rakennetarkastelu.

Malmin lentokenttä muuten kannattaa sijoittaa Kärkölään.


Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010

Valet av regeringsdrådet Arto Sulonen till tjänsten som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet känns förbryllande. Sulonen sökte för två år sedan tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet (se "Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008"), men han blev inte vald. (Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".) I och för sig var det ingen nyhet att Sulonen har vänner vid Kommunförbundet. Det är fortfarande Rakel Hiltunen (sdp) som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Det känns dock absurt att en person som skrivit beredningen till statsrådets Sibbobeslut skall leda den juridiska enheten vid Kommunförbundet. Oberoende av Sulonens skelett i garderoben kommer jur kand Arto Sulonen inte att bli samma auktoritet på kommunallagen som hans föregångare Kari Prättälä är eller varit.

I egenskap av direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet och författare till Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar (tillsammans med Heikki Harjula) har Prättäläs tolkning av kommunallagen och kommunindelningslagen varit lag. Att Prättälä ändrade sin tolkning av kommunindelningslagen när det gällde fallet Sibbo (se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008") var av avgörande betydelse. Enligt min gissning har Prättälä haft en mycket stor roll i beredningen av statsrådets Sibbobeslut (se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men redan de många uttalanden som Prättälä gjorde i offentligheten hade betydelse.

Ett uttalande som jag inte tidigare noterat är från september 2006. I Yles notis "Utredningsman kan utses" kan man läsa följande:

Kari Prättälä - direktör för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund - säger att det i lagen står, att det är ministeriet som utser utredningsmannen efter det att kommunerna är hörda. ...

Kari Prättälä ser inte heller det som ett problem, att Pekka Myllyniemi sitter i styrelsen för Nylands förbund. Juridiska hinder finns inte att utse Pekka Myllyniemi till utredningsman.

Jag finner det anmärkningsvärt att Prättälä här så klart tar ställning i en så kontroversiell fråga. Är inte direktörens uppgift i första hand att bevaka kommunernas - i detta fall Sibbos intresse? Jag trodde att Prättäläs agerande i fallet Sibbo kunde ha skadat förtroendet för honom på kommunfältet. Jag rent av undrade om detta kunde vara en av orsakerna till att han lämnar direktörsposten. Valet av Prättäläs efterträdare visar att så knappast är fallet.

Ny direktör för Kommunförbundets juridiska enhet. Den 8 juni 2010


Efter mina studier i fallet Sibbo har jag haft svårt att föreställa mig någon mera korrumperad statlig tjänsteman än ett visst regeringsråd på kommunavdelningen vid finansministeriet. Jag har dock kanske varit naiv och därigenom orättvis mot regeringsdrådet Arto Sulonen. Kanske handlar all statlig förvaltning i grunden om att tjänstemän skall mygla så mycket som möjligt för att den vägen främja sin egen karriär.


I mitt inlägg "Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010" berättade jag att tjänsten som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet, som för närvarande innehavs av Kari Prättälä, var lediganslagen. I inlägget "Jaettavissa. Den 30 april 2010" kunde jag berätta att tjänsten sökts av så väl Sulonen som Heikki Harjula. Att Prättälä skall avstå från direktörstjänsten fastän han skall förbli kvar i Kommunförbundets tjänst har jag svårt att förstå. Jag har frågat mig om syftet är att bereda plats för Harjula, men nu är det klart att Harjula inte blir ny direktör. Istället är det Arto Sulonen som har valts till direktör för juridiska enheten vid Kommunförbundet! Kommunförbundet förmedlade nyheten via ett pressmeddelande med rubriken "Arto Sulonen utsedd till direktör för Kommunförbundets juridiska enhet" redan den 24 maj.


Kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys. Den 7 juni 2010


När Helsingfors stadsplaneringskontor den 1 juni uppdaterade webbsidan med "färdiga" och "kommande" utredningar i anslutning till Östersundomprojektet flyttade man utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys" från "kommande" till färdig". När sidan föregående gång uppdaterades i början av februari listades utredningen ännu som "kommande", fastän det samtidigt hette att den var färdig i november 2009. Nu är den längre endast daterad till år 2009. Inte heller denna utredning torde i sin helhet vara publicerad.



För stadsplaneringsnämnden presenterades visserligen i december utredningen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", där trafikutredningen sammanfattas på tre sidor. Till föredragningslistan bifogades även en presentation med rubriken "Helsinki-Porvoo - Liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto". (Se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009".) Detta dokument är konverterat till pdf-dokument den 27 november, medan den ursprungliga powerpoint-filen torde vara skapad den 4 noveber för att användas den 5 november. Orsaken till att trafikutredningen inte publiceradts i sin helhet torde vara att den i hög grad bygger på utredningarna "Itämetron jatke" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som Helsingfors stad av någon anledning inte vill ge ut.


Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010


HFD:s och JO:s bedömning att Anu Vehviläinen var jävig att deltaga i statsrådets beslut om om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad är högst märklig. Orsaken till hennes påstådda jäv är alltså att hon även deltagit i Joensuus stadsfullmäktiges beslut att stöda den aktuella kommunsammanslagningen. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)


Helsingfors dåvarande stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen sade sommaren 2007 att hon trodde att HFD skulle förkasta besvären mot statsrådets beslut i Sibbofrågan, eftersom man redan förkastat besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i ärendet. Då visste Hiltunen knappast ännu att HFD:s president Pekka Hallberg skulle deltaga i HFD:s båda avgöranden i fallet Sibbo. Skillnaden mellan fallet Hallberg och fallet Vehviläinen är kanske främst att ingen har krävt en ändring av HFD:s beslut på grund av Hallbergs eventuella jäv. Inte heller har det gjorts någon officiell invändning om domarjäv med anledning av att Heikki Harjula deltog i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008. Däremot lämnades det in flera besvär mot HFD:s beslut i fallet Sibbo där det hävdades att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statsrådets beslut. I HFD:s beslut avfärdas påståendena om Vanhanens jäv i följande ordalag:


Pääministeri Matti Vanhanen ei ole tullut esteelliseksi osallistumaan asiassa päätöksentekoon valtioneuvostossa sillä valituksissa esitetyllä perusteella, että hän on etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa. Myöskään sillä seikalla, voiko pääministerin osallistumisella ennalta julkiseen keskusteluun kuntajakoasiassa olla vaikutusta valtioneuvoston työskentelyyn, ei ole asiassa oikeudellista merkitystä.


HFD negligerar här helt att det i besvären talas om att Vanhanen gett direktiv och löften om en ändring i kommunindelningen. i Ertikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni 2007 kan man läsa bl.a. följande:


Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.


Helsingi uutiset skriver för sin del på ledarplats den 20 juni 2007 följande:


Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.





Domarjäv. Den 5 juni 2010

I mitt inläg "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" noterade jag riksdagens justitieombudsmans klander av minister Anu Vehviläinen har ett samband med fallet Sibbo: När HFD före JO bedömde Vehviläinen som jävig följde man justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo. När statsminister Matti Vanhanen kom med klara ställningstagande för en inkorporering av sydvästra Sibbo samtidigt som de var statsrådets som skulle bedöma de juridiska förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen lyfte justitiekansler Paavo Nikula fram ministrarnas domarroll. Vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka bedömde dock att endast de ministrar som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges Sibbobeslut den 21 juni 2006 var jäviga att deltaga i statsrådets beslut i Sibbofrågan. Linjen var märklig och torde ha föga med tron på ministrarnas opartiskhet att göra, men fick indirekt HFD:s stöd i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008 och direkt HFD:s stöd i beslut angående statsrådets beslut om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad från den 3 december 2008. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg alltså, liksom justitieombudsmannen senare, att Vehviläinen varit jävig att deltaga i statsrådets beslut om den aktuella sammanslagningen, eftersom hon redan deltagit i Joensuus besluta att ta ställning för en sammanslagning. HFD:s logik torde vara att om Vehviläinen inte varit jävig så hade ministrarna som jävade sig i statsrådets Sibbobeslutet jävat sig på felaktiga grunder.


JO säger i sitt beslut att klandra Vehviläinen att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. I verkligheten baserar sig JO bedömning på HFD:s beslut, som i sin tur bygger på Jonkkas linje i fallet Sibbo. Denna linje grundar sig ingalunda bara på § 28 i förvaltningslagen, utan på ministrarnas domarroll och lagen om domarjäv. Enligt lagen om domarjäv är en domare "jävig att på nytt i samma domstol behandla samma ärende eller en del av det, om det finns grundad anledning att misstänka att domaren har en förhandsinställning i saken på grund av ett avgörande som domaren tidigare har träffat i saken eller någon annan särskild orsak". I sitt Sibbobeslut såg HFD inte Vanhanens löfte till Helsingfors om en inkorporering eller "deltagande i diskussionen" som en annan särskild grund för jäv. Däremot tycks HFD ha överfört principen om att en domare inte skall behandla samma ärende två gånger på ministrarnas deltagande i beslut om ändring i kommunindelningen. Själv har jag dock svårt att se Vehviläinens domarroll i sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu, eftersom beslutet till skillnad från Sibbobeslutet krävde föga juridisk bedömning.


HFD och JO bekräftar alltså i sin bedömning av Vehviläinens jäv att ministrarna som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni 2006 - bland andra nuvarande justitieministern - gjorde rätt då de jävade sig vid statsrådets Sibbobeslut ett år senare. Mot det förstnämnda beslutet gjordes besvär, liksom jag noterade i gårdagens inlägg "Betydande olägenheter för utvecklingen. Den 4 juni 2010", men så väl Helsingfors förvaltningsdomstolen som högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. En intressant detalj som jag inte noterat tidigare är att högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg själv deltog i HFD:s beslut från den 23 maj 2007 angående Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. Hallberg deltog även i HFD:s beslut från den 15 januari 2008 angående statsrådets beslut i samma ärende. Lagen om domarjäv borde väl även gälla HFD:s domare?


Betydande olägenheter för utvecklingen. Den 4 juni 2010


Liksom jag noterat i tidigare blogginlägg har Helsingfors stad medvetet fördröjt planeringen av Östersundom genom att inte föra vidare utredningarna om spårvägsalternativ till stadsplaneringsnämnden. Fördröjningen är intressant med tanke på den brådska det ansågs vara att inkorporera sydvästra Sibbo. Helsingfors stadsfullmäktige tog den 21 juni 2006 initiativet till en ändring i kommunindelningen i brådskande ordning. Brådskan motiverades bl.a. med att ett framsjutande av beslutet eller initiativet till följande möte i slutet av augusti kunde ha fördröjt ändringen i kommunindelningen med ett år och därigenom även ha fördröjt utvecklingen av området.


Mot stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni 2006 lämnades det in flera besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. I besvären påstods det bl.a. att beslutet stred mot förvaltningslagen, då det tagits i brådskande ordning. I sin motförklaring hävdade Helsingfors bl.a. att ifall initiativet skjutits fram till augusti så skulle "de statliga myndigheterna under rådande omständigheter inte hade hunnit bereda ändringen i kommunindelningen och fatta beslut i början av år 2007" så att "beslutet om kommunindelningen vinner laga kraft i början av år 2008". Enligt motförklaringen skulle ett senareläggande av ikraftträdandet av ändringen i kommunindelningen med ett år "medföra betydande olägenheter för utvecklingen i huvudstadsregionen och den allmänna nyttan". (Se "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007".)



Helsingfors förvaltningsdomstol hänvisar i sitt beslut från den 14 december 2006 till Helsingfors ovannämnda motriveringar till att ta beslutet eller initiativet i brådskande ordning.



I HFD:s beslut i samma ärende från den 23 maj 2007 ställer sig högsta förvaltningsdomstolen utan desto mera motiveringar bakom Helsingfors försvaltningsdomstols bedömning, fastän det vid den aktuella tidpunkten var klart att "de statliga myndigheterna" trots allt inte hade hunnit bereda färdigt ändringen i kommunindelningen i början av år 2007.



I verkligheten berodde brådskan i juni 2006 på att statsminister Matti Vanhanen och kommunminister Hannes Manninen måste hinna förbinda sig att förverkliga en ändring i kommunindelningen innan man slöt överenskommelsen om Paras-ramlagen. Denna överenskommelse kunde man inte flytta fram till augusti.


Port Grimaud. Den 3 juni 2010


I gårdagens blogginlägg "Granön saari Sipoossa. Den 2 juni 2010" noterade jag att Helsingfors stadplaneringskontor har betaversioner av kontorets webbsidor. Dessa har varit tillgängliga för vem som helst, inklusive Googles sökrobotar. Man kommer inte alltid in på sidorna, men de finns cachade på Google. Något speciellt intresant har jag inte hittat på dessa sidor. Man kunde ju ha tänkt sig förslag på uppdateringar av sidorna för Östersundmprojektet. Lite ironi eller självironi från kontorets eller webmasters sida har jag ändå hittat. På sidan "Faktum" (cachad) hittar man en bild över Port Grimaud i franska Rivieran. Tydligen har man tyckt att den spektakulära (och stulna) bilden är så vitsig i sammanhanget att man använt den på flera sidor. Och visst är bilden träffande när det gäller Helsingfors planer för Östersundom.


Granön saari Sipoossa. Den 2 juni 2010



I gårdagens blogginlägg "ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på listan över "kommande" utredningar har utredningar som varit färdiga i flera månader men som man av någon orsak inte publicerat eller officiellt delgett berörda nämnder. Här är man inte konsekvent. På listan över "färdiga" utredningar finns utredningar som lika så inte publicerats men blivit färdiga betydligt senare. Igår lades till lisan över färdiga utredningar Eveliina Harsias diplomarbete "Omavaraisuus maankäytön suunnittelun tavoitteena, esimerkkialueena Granön saari Sipoossa". Utredningen finns omnämnd även på stadplaneringskontorets betaversion av sidorna för Östersundom. Vad jag vet har inte heller denna utredning publicerats. Enligt planerna skulle utredningen i själva verket vara färdig först i sommar.




Intressant med Harsias utredning är att den berör ett område som inte alls hör till inkorporeringsområdet, men som Helsingfors torde ha lovat få under förhandlingar år 2006. Utredningen gäller alltså Granö, som fortfarande hör till Sibbo kommun. Däremot hör Granö till området som planeras ingå i en gemensam delgeneralplan. Harsias planerade utredning har i själva verket behandlats av planläggsningssektionen och kommunstyrelsen i Sibbo i början av året. Av protokollutdraget "Planeringsprinciper för Granö" framgår tydligt att Helsingfors minsann inte vill planera Granö enbart för rekreationsbruk.



Jag återger här valda delar av det ovannämnda dokumentet:


Helsingin ja Vantaan kaupungit valmistelevat yhdessä Sipoon kunnan kanssa Östersundomin yhteisen osayleiskaavan työohjelmaa, jonka pohjalta Sipoo, Helsinki ja Vantaa aloittanevat yhteisen osayleiskaavan laatimisen. Sipoon osalta yhteiseen osayleiskaavaan kuuluu Granön saari, Helsingin osalta Östersundomin liitosalue ja Vantaan osalta alueita liitosalueen välittömästä tuntumasta. Yhteistyön pohjaksi on tarpeen määritellä millä periaatteilla Granön saarta suunnitellaan. ...


Lopputyön tavoitteena on:
- Määrittää suunnittelufilosofia, johon työ perustuu
- Laatia omavaraisen asuinalueen järkevät kriteerit (omavaraisuusaste, tilavaraukset, jne.)
- Selvittää, mitkä ovat arkkitehtuurin keinot tällaisen alueen aikaansaamiseksi.
- Muodostaa ekotehokas asuin- ja virkistysaluesuunnitelma omavaraisuuden kriteerien pohjalta
- Suunnitella kirjava ja omaleimainen alue, jossa elämisen eri osa-alueet sekoittuvat ekologisesti kestävällä tavalla ja johon asukkaat voisivat juurtua.
- Innovoida Granön kaltaisen alueen käyttömahdollisuuksia
- Tutkia, mikä on alueelle sopiva asukasmäärä. Arvioida laskennallisesti (vaihe 1), vertailla tilasuunnittelun ja rakennustehokkuuden avulla (vaihe 2) ja päätyä tulokseen vaikutusten arvioinnin avulla (vaihe 3).
- Esittää vaihtoehtotapa lähestyä uuden alueen suunnittelua ...


Utvecklingsdirektörens förslag
Planläggningssektionen beslutar föreslå för kommunstyrelsen att randvillkoren för planeringsprinciperna för Granö utreds i ett slutarbete på Aalto universitetet. ...

Om beslut tas att påbörja utarbetandet av den gemensamma delgeneralplanen för Östersundom, avlägsnas Granö och Kärringholmen på öns västra sida samt de närliggande skären från delgeneralplanen för skärgården och kusten. Åsikter som gäller det här området behandlas i sambad med förberedelsefasen för den gemensamma delgeneralplanen för Östersundom. Styrande planeringsprinciper för Granö förs till lanläggningssektionen och kommunstyrelsen för behandling under våren 2010. ...

Beslut
Kommunstyrelsen godkände en hälligt fö redra gandens förs lag. Därtill beslöt kommunstyrelsen att randvillkoren för planeringspriciperna för Granö bör utredas i en god växelverkan med invånarna i skärgården och beslutsfattarna i kommunen.


ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag plötsligt uppdaterat webbsidan "Selvitykset" med utredningarna om Östersundom. I förteckneingen över färdiga utredningar har några några nya utredningar gjorda av andra än Helsingfors tillkommit - med eller utan länkar till utredningarna, men speciellt intressant finner jag det att det om de "kommande" utredningarna om metro och snabbspårväg inte längre heter "alkuvuonna 2010". Före den 8 februari stod det om utredningarna att de skulle vara färdiga före slutet av januari, men när man kom till februari och utredningarna inte ännu publicerats, byttes "tammikuun loppuun mennessä" ut mot "alkuvuonna 2010". (Se "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010".) Nu medger man alltså att utredningarna var färdiga redan "i början av året", fastän de inte ännu publicerats.


På listan över "kommande" utredningar finns även några andra färdiga utredningar som ännu inte publicerats, men däremot saknas utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella", som gjorts av Tampereen teknillinen yliopisto och som åtminstone jag har haft tillgång till. (Se "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella. Den 21 april 2010".) Eller har man döpt om utredningen till "Kaupunkiekologia" eller "Puroselvitys"? Det skulle verkligen vara att föringa betydelsen av ekologiska korridorer.


Vad jag inte tidigare noterat att man på sidan "Liikenne" på samma webbplats redan sedan den 27 april medger att utredningarna om alternativen för spårvägslösningar varit färdiga sedan januari. Här noteras det även att en detaljerad planering av Östersundom inte ka inledas innan man valt lösning för spårvägsförbindelse. Genom att inte publicera utredningarna och skjuta upp valet av spårvägsalternativ fördröjer man alltså medvetet planeringen av Östersundom.