Sipoonkorven-Östersundomin alue. Den 31 augusti 2011

Bbl 30.8.2011 s 4


I gårdafens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Folkfest i Sibbo Storskog". I artikeln citeras ur det miljöminister Ville Niinistö tal vid folkfesten eller invigningen av Sibbos storskogs nationalpark. Här talar Niinistö om "Sibbo storskog och Östersundomområdet" som en helhet som inte får splittras. Se ovan.




I måndagens nummer av Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Metropolivyöhykkeen kansallispuisto koostuu monista erillisistä palstoista". I ingressen kan man läsa att "Kolmen kunnan yleiskaavalla ratkaistaan, jatkuukoo pirstaloistuminen". I artikeln citeras Ville Niinistö, som om den gemensamma generalplanen säger att "Siinä ratkaistaan paitsi Östersundomin herkkien merenrantaalueiden Natura 200-kohteiden kohtalo rakennettaaksi kaavailun alueenpuristuksissa että Sipoonkorven luonnon ja kulttuuriperinnön kokonaisuuden laajuus, eheys sekä yhteydet ulkopuolisiin luonnon aluisiin." Därtill säger Niinistö säger vidare att trafiklösningarna måste göras så att de inte utgör ekologiska hinder mellan Sibbo storskog och Natura 2000-områdena vid havsstranden.


Rubriken på paradsidan av tidningen lyder "Sipoonkorven kansallispuistossa avajaispäivänä jopa 1 200 kävijää". Texten har även publicerats på tidningens webbplats.

Uusimaa 29.8 2011 s 3


Här kan man bl.a. läsa följande citat av Niinistö:

Toivon, että tämä kannustaa ja velvoittaa meitä kaikkia tekemään yhteistyötä sen eteen, että Sipoonkorven-Östersundomin aluetta ei pirstottaisi nykyisestä. Sen sijaan sitä tulisi yhteistyöllä vaalia eheänä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmenä, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa,

Talet 1 200 torde vara i underkant. Helsingin uutiset publicerade på måndagen en nyhet med rubriken "Noin 1500 retkeilijää kävi Sipookorvessa".

Månne man bland besökarna räknade med mig? Jag gjorde på lördagen en 50 km lång cykeltur kors och tvärs genom Sibbo storskog (se Sports Tracker), fast det enda officiella programmet jag deltog i var en kopp kaffe i Bisaträsk stuga. Bilden nedan tog jag på gränsen mellan Vanda och Sibbo.





Inget utlåtande i tid. Den 30 augusti 2011



Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår överraskande att bordlägga utlåtandet om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. Beslutet var överraskande såtillvida att att man i föredragningslistan kan läsa att "Uudenmaan liitto on pyytänyt lausuntoa uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta (maakuntakaavan uudistaminen) 31.8.2011 mennessä ja ilmoittanut, että määräaikaan ei ole saatavissa pidennystä." Att Ville Ylikahri föreslog att det aktuella ärendet bordläggs är väl ett tecken på att De gröna var helt missnöjda med förslaget till utlåtande. Det räckte inte med att man reserverade möjlighet att komplettera utlåtandet senare.


Den strama tidtabellen var en ursäkt för att basera förslaget till Helsingfors utlåtande "huvudsakligen" på stadsplaneringsnämndens utlåtande och negligera alla andra utlåtanden. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011".) Om nu Helsingfors tänker förutsätta att Nylands förbund beaktar stadens utlåtande, fastän landskapsförbundet tydligen redan meddelat att man inte beviljar tilläggstid, så kan väl stadsstyrelsen inte negligera miljöskyddsnämndens utlåtande bara för att man som en följd av tekniska problem missat det av Helsingfors förvaltningscentral givna deadline.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-08-29_Khs_29_El/94CBAC01-BDF3-4328-9994-5FDE78600961/Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku.pdf




Kompletterande utlåtanden. Den 29 augusti 2011

I gårdagens inlägg "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011" noterade jag att förslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till landskapsplan inte bara "huvudsakligen bygger på", utan i själva verket är identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen. Att stadsplaneringsnämnden får ge förslag till stadens utlåtande till landskapsförbundet är inte så anmärkningsvärt i sig. Det anmärkningsvärda är att man begärt utlåtanden av flera olika instanser utan att man har haft för avsikt att ta dem i beaktande. Då flera instanser dessutom i sina utlåtanden tagit ställning till utkastet till landskapsplan för de delar som ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundomområdet, är det uppenbart att man inte spelat med öppna kort. Vem och när har beslutet tagits att Helsingfors, liksom Vanda och Sibbo, i sitt utlåtande om etapplandskapsplanen inte tar ställning för Östersundomområdets del? Med tanke på att nämnderna har representanter från stadsstyrelsen förefaller det som om inte ens styrelsemedlemmarna informerats om en dylik överenskommelse.


Att beslutsfattandet över den gemensamma generalplanen delegerats till Östersundomkommittén, där Helsingfors representeras av direktören för Helsingfors stadsplaneringskontor Tuomas Rajajärvi, är kontroversiellt nog. Nu har i det tysta även rätten att uttala sig över utkastet till etapplandskapsplan delegerats till samma instans. Genom att godkänna förslaget till utlåtande över landskapsplanen godkänner Helsingfors indirekt även  Östersundomkommitténs utlåtande över utkastet till landskapsplan.

Medan stadsplaneringsnämnden i Helsingfors antog sitt utlåtande den 16 juni gav Östersundomkommittén sitt utlåtande den 17 juni. Tydligen har Rajajärvi här i någon mån tvingats kompromissa med sina kolleger från Vanda och Sibbo. I det stora hela kompletterar de två utlåtandena varandra, eftersom områdena för utlåtandena utgör varandras komplement. Helt har man ändå inte lyckats undvika motstridigheter. I Östersundomkommitténs utlåtande framhåller man visserligen att "Östersundomin liikenteen perusratkaisua ei voida perustaa lähijunaliikenteeseen, koska rataa ei olla lähivuosikymmeninä rakentamassa", men sedan gör man ändå konklusionen att "Östersundomin yleiskaavan kannalta Heli-ratavaraus taajamajunana voi olla maakuntakaavassa edelleen." I Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande och förslaget till Helsingfors utlåtande säger man däremot direkt att "Vuosikymmeniä sitten suunniteltu Tapanilan kautta kulkeva ja luonnoksessa esitetty Heli-rata tulee poistaa maakuntakaavasta." Summan av de två utlåtandena blir här kanske ändå att Heli-banan visserligen inte stör planeringen av Östersundom, men att reserveringen av Heli-banan bör tas bort för att den stör planeringen av andra delar av Helsingfors.

Om Östersundomkommitténs utlåtande i det stora hela stämmer överens med stadsplaneringsnämndens utlåtande, så finns det här tydliga konflikter med de utlåtanden som getts av andra nämnder. Men dessa har man inte beaktat i förslaget till Helsingfors utlåtande, som stadsstyrelsen skall ta ställning till idag.


Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-08-29_Khs_29_El/21BFF28C-CBE1-4F4F-8BEE-0BBF67B5853D/Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku.pdf

I gårdagens inlägg "Beslutshistoria. Den 27 augusti 2011" skrev jag om Helsingfors fastighetsnämnds utlåtande till stadsstyrelsen om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. Mitt intresse för utlåtande berodde på att förslaget till fastighetsnämndens utlåtande även innehöll synpunkter på området för den gemensamma generalplanen för Östersundom, fastän man tydligen kommit överens om att Helsingfors, Vanda och Sibbo i respektive utlåtande till landskapsförbundet inte tar ställning till utkastet för Östersundom-områdets del. (Se "Förslaget oförändrat. Den 7 augusti 2011", "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011".) Även i förslaget till Helsingfors miljönämnds utlåtande över utkastet till landskapsplan berör man området för den gemensamma generalplanen. Tydligen hade man inte informerat om den kontroversiella överenskommelsen att delegera ställningstagandet till Östersundomkommittén. Jag trodde redan att miljönämnden överhuvudtaget inte skulle ge något utlåtande, men det visade sig att nämnden på sitt möte den 23 antog ett utlåtande som inkluderade ställningstagandena för Östersundoms del. (Se "Utlåtande trots allt. Den 24 augusti 2011".)


I föredragslistan för stadsstyrelsens möte i måndag ingår ett flertal utlåtanden till stadsstyrelsen, men miljönämndens utlåtande finns inte med. Inte heller fastighetsnämndens utlåtande finns med i förteckningen i föredragningslistan men den finns men en länk med rubriken "Päätöshistoria" till utlåtandet finns på stadens webbplats.

http://www.hel.fi/hki/helsinki/fi/P__t_ksenteko+ja+hallinto/P__t_ksenteko/Kaupunginhallitus/P__t_sasiakirjat/Asiakirja?ls=11&doc=Halke_2011-08-29_Khs_29_El

I föredragningslistan finns även en förklaring till varför man inte tagit miljönämndens utlåtande i beaktande:

Eri syistä johtuneiden viivästysten vuoksi vain osa lausunnoista on lopullisessa muodossaan saatu määräaikaan mennessä. Esitys perustuu niin ollen pääasiassa kaupunkisuunnittelulautakunnan 16.6.2011 antamaan lausuntoon.

Ur förteckningen över bilagor till föredragningslistan framgår att även Helsingfors Energis och nämnden för allmänna arbetens utlåtande har gett efter det av förvaltningscentralen givna deadline, den 11 augusti, men de finns alltså lika väl med som bilagor. Med finns även Vartiosaari-seuras utlåtande, som anlände till stadens registratur den 12 augusti. Ekonomi- och planeringscentralens utlåtande saknar datering, men pdf-dokumentet är skapat den 22 augusti. Däremot saknas förutom miljönämndens utlåtande stadsmuseets utlåtande från den 23 augusti.

De formella förseningarna har alltså gett föredragande en ursäkt att lägga fram ett förslag till utlåtande som "i huvudsak bygger på" stadsplaneringsnämndens utlåtande. I själva verket är förslaget till Helsingfors utlåtande till Nylands förbund identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen.

Även utlåtandet från nämnden för allmänna arbeten innehåller en hel del synpunkter som gäller Östersundom. Bl.a. kan man här läsa följande:

Kaupunkien tiivistyessä on turvattava jatkuvat ja riittävät viheralueet, jotka ovat myös ekologisesti tärkeitä. Erityisesti uusilla suunnitteilla olevilla alueilla, kuten Östersundom, tulisi korostaa seudullisia viheryhteyksiä kattavan ja risteävän viheralueverkoston aikaan saamiseksi.




Beslutshistoria. Den 27 augusti 2011

Sipoonkorven kansallispuisto - Sibbo storskogs nationalpark

Idag firas Sibbo nationalparks nationalpark med olika program. (Se "Sibbo storskog i sikte. Den 22 augusti 2011".) Dagen och nationalparken till ära har man vid Knutersvägen ett par hundra meter norr om Helsingforsgränsen rests ett nytt trafikmärke. Bilden ovan tog jag med min mobil under en cykeltur igår.


Jag har väntat på att protokollet från Helsingfors fastighetsnämnds möte den 9 augusti skulle publiceras, för att jag velat veta vilka ändringar man gjorde på utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. I förslaget till fastighetsnämndens utlåtande ingick ett par stycken om inkorporeringsområdet, fastän man kommit överens om att Helsingfors inte uttalar sig om utkastet till de delar det specifikt berör området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Igår publicerades protokollet äntligen på Internet, men före det hann fastighetsnämndens utlåtande publiceras som en bilaga till föredragningslistan för stadsstyrelsens möte på måndag. Som bilaga till föredragningslistan har utlåtandet publicerats under rubriken "päätöshistoria", fastän det aktuella dokumentet endast innehåller fastighetsnämndens beslut och utlåtande och fastän namnet på filen är "Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku".




Ur "beslutshistorien" liksom ur protokollet från fastighetsnämndens möte framgår det att fastighetsnämnden beslöt att ur förslaget till utlåtande lämna bort de två stycken som specifikt berör området för den gemensamma generalplanen. Att just dessa stycken lämnades bort kan lika väl vara en tillfällighet. Det var centerpartisten Sole Molander som föreslog att de aktuella styckena lämnas bort. Det är troligt att hon gjorde det för att hon uppriktigt ogillade innehållet i styckena. Det första av de två styckena lämnades bort efter att rösterna fallit jämt och ordförandes röst avgjordt medan det andra stycket lämnades bort efter omröstning med rösterna 6 mot 2. Jag återger här de två stycken som lämnades bort ur förslaget till fastighetsnämndens utlåtande:

Paikalliset (pienehköt) viher- ja suojelualuemerkinnät, jotka jo suunnittelumääräysten mukaisestikin sisältyvät taajamatoimintojen alueisiin on turhina poistettava. Helsingissä tämä tarkoittaa taajamatoimintojen alueen ulottamista kaikille keskustan/kantakaupungin ulkopuolisille maa-alueille, seudullisesti tärkeitä suuria yhtenäisiä viheralueita lukuun ottamatta. Muun muassa Vartiosaari on siksi merkittävänä potentiaalisena täydennysrakentamisalueena syytä merkitä taajamatoimintojen alueeksi. Tarkasteltavassa luonnoksessahan alue on unohtunut valkoiseksi, eli määrittelemättömäksi alueeksi. Samoin Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueen eteläpuoliset, Naturan ulkopuoliset alueet on potentiaalisesti erittäin merkittävänä työpaikka-alueena ja raideliikenteen solmukohtana/vaihtoasemana merkittävä taajama-alueeksi.

Rajaukseltaan hyvinkin epämääräisen viheryhteystarpeen suunnittelumääräys on osittain ristiriidassa yhdyskuntarakenteen tiivistämis- ja eheyttämistarpeen kanssa. Mikäli olemassa olevat virkistykseen varatut tai siihen soveltuvat rakentamattomat alueet viheryhteystarpeen alueella pääsääntöisesti on pyrittävä osoittamaan virkistyskäyttöön, yhdyskuntarakenteen eheyttäminen ja tiivistäminen käy monella Helsingin alueella kyllä erittäin vaikeaksi. Östersundomin alueen viheryhteystarvemerkintöjen runsaus ja tiheys vaikuttaa maakuntakaavan tarkkuustasolla ylimitoitetulta. Alueen viher- ja virkistysyhteyksiä määritellään kuitenkin tarkemmin vireillä olevassa kuntien yhteisessä yleiskaavoituksessa. Yleiskaavan luonnoksessa on sinänsä esitetty maakuntakaavaa enemmän viher- ja virkistysreittejä alueelle.

Sist och slutligen har det ingen större betydelse vad fastighetsnämnden säger eller inte säger i sitt utlåtande. Förvaltningscentralen hade bett om utlåtanden från flera olika instanser, men av någon anledning bygger föreslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till landskapsplan huvudsakligen på stadsplaneringsnämndens utlåtande.



Yhteystarve mantereelle. Den 26 augusti 2011


Föredragningslistan för Simmo kommunstyrelses nästa möte finns nu på kommunens webbplats. I föredragningslistan ingår ärendet "Sipoon kunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta / Sibbo kommuns utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland". Föga överraskande föreslås kommunstyrelsen godkänna planläggningssektionens utlåtande eller förslag till utlåtande. Liksom Helsingfors stadsstyrelse behandlar kommunstyrelsen kommunens utlåtande om etapplandskapsplanen vid sista möjliga möte med tanke på att Nylands förbund begärt utlåtandet före den 31 augusti. Man kan fråga sig om avsikten är att omöjliggöra ett bordläggande för förhandlingar eller vidare beredning.

Som jag nämnt i inlägget "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011" tar planläggningssektionens utlåtande inte ställning till utkastet till landskapsplan till de delar som utkastet berör området för den gemensamma generalplanen. Om kommunstyrelsen i Sibbo godkänner planläggningssektionens förslag godkänner kommunstyrelsen samtidigt indirekt  Östersundomkommitténs utlåtande. Det kan vara skäl att ta en titt på detta utlåtande, som finns som bilaga till föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. I Östersundomkommitténs utlåtande uttalar man sig även om områden som efter inkorporeringen fortfarande hör till Sibbo. Här kan man bl.a. läsa följande:

Granö on viher- ja virkistysalueena Östersundomin kannalta merkittävä. Granöön on tarkoitus luoda aktiivisen merellisen virkistyksen keskus venesatamineen, telakoineen, uimarantoineen, siirtolapuutarhoineen jne. Siksi sen yhteystarpeet mantereelle ovat myös maakuntakaavan tasoinen kysymys.

Granöön merkintöihin on syytä lisätä yhteystarve mantereelle samalla tavalla kuin esimerkiksi Helsingin kantakaupungista  Kruunuvuoreen. On pidettävä, tarvittaessa määräyksin, myös huolta siitä, että maakuntakaavassa esitetty virkistysalue saarella voidaan tulkita aktiivisena toimintaalueena venesatamineen ja muine virkistystoimintoineen.

"Behovet av förbindelse", motsvarar knappast Sibbos åsikt i frågan. I sig tror jag inte att man i Helsingfors är så intresserad av att utveckla Granö till ett "aktivt" rekreationsområde, men Granö kan på pappret behövas som ett nytt rekreationsområde för att man skall kunna omvandla det existerande rekreationsområdet i Husö till bostadsområde. Bilden nedan visar markeringen av behovet av förbindelse mellan stamstaden och Kronbergsstranden.





Lähivirkistyskohde. Den 25 augusti 2011

http://www.luontoon.fi/retkikohteet/kansallispuistot/sipoonkorpi/Documents/A4_Karttaaikataulu_Kartatidtabell.pdf


Nu finns det på Forsststyrelsens webbplats luontoon.fi / utinaturen.fi även en tvåsspråkiga karta med bustidtabell för "festen" Sibbos storskog i sikte inkommande lördag.

http://static.metrolive.fi/nakoislehdet/vartti/PO/VAR20110821/
I senaste nummer av tidningen Vartti (flera upplagor i huvudstadsregionen) ingår en artikel med rubriken "Uusi kansallispuisto tutuksi". I artikeln presenteras bl.a. "festen" Sibbo storskog i sikte (se "Sibbo storskog i sikte. Den 22 augusti 2011") I en faktaruta berättas det att Sibbo storskog (Sipoonkorpi) befinner sig innanför Sibbos, Vandas och Helsingfors område. I fall man med Sibbo stotrskog syftar på hela skogsområdet stämmer det, men det område av nationalparken som ligger innanför Helsingfors område är obetydligt. Ändå föreslog fastighetsnämnden i Helsingfors i fjol att gränsen för nationalparken skulle flera kilometer längre norrut. (Se "Två delar. Den 16 april 2010"  och bilden nedan.) I artikeln säger parkdirektör Annukka Rasinmäki vid Forststyrelsen att "Sipoonkorpi on lähivirkistyskohde ja sellaisena sitä kehitetään". Fastighetsnämnden ville däremot ha ett skild rekreationsområde utanför nationalparken. Fastighetsnämnden torde delvis ha haft rätt: Ett syfte med en nationalpark är även att skydda naturen. Det var väl därför man villa ha en så liten nationalpark som möjligt.



I en vbildtext till den ovannämnda artikeln kan man läsa att bilden av en uggla valdes till nationalparkens logo. I Senaste nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Huuhkaja ylivoimaisesti yleisöäänestyksen voittaja". En kortare text med rubriken "Huuhkaja oli ykkönen" har publicerats på Varttis webbplats.

http://static.metrolive.fi/nakoislehdet/vartti/PO/VAR20110821/





Utlåtande trots allt. Den 24 augusti 2011

http://www.hel.fi/hki/ymk/fi/Uutiset/ylk_230811

Eftersom ärendena från det inhiberade mötet den 9 augusti inte fanns med på föredragningslistan för Helsingfors miljönämnds möte drog jag förra veckan slutsatsen att miljönämnden inte kommer att ge något utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. (Se "Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011".) I gårdagens blogginlägg föreslog jag lika väl att nämnden kanske behandlar två separata föredragningslistor på sitt möte. (Se "Två föredragningslistor? Den 23 augusti 2011".) Gissningen visade sig stämma. Miljönämnden hade faktiskt två olika föredragningslistor för mötet igår. Formellt torde man ha hållit två skilda möten efter varandra. Ur nyheten "Ympäristölautakunnan kokous 23.8.2011" på miljöcentralens webbplats framgår att nämnden även behandlade ärendet "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavaluonnoksesta", fastän Helsingfors förvaltningscentral begärt utlåtandet senast den 11 augusti. Förslaget till stadsstyrelsens utlåtande har dock inte ännu publicerats.


Förslaget till miljönämndens utlåtande till stadsstyrelsen godkändes inte som sådant, utan bl.a. antogs tillägget "Mustavuoren alue on syytä säilyttää rakentamattomana.". Timo Pyhälahti (grön) gjorde även följande förslag till tillägg, som dock röstades ned med rösterna 5 mot 3:

Vaihemaakuntakaavassa on muutettu tai ehdotettu merkittäväksi tärkeitä virkistysalueita viheryhteystarvealueiksi. Käytäntö on kuitenkin osoittanut, että maakuntakaavoissa osoitettujen viheryhteystarpeiden ja riittävän viheralueverkoston turvaaminen alemman tason kaavoituksessa on ollut heikkoa. ...

Sen vuoksi ympäristölautakunta esittää, että Helsingin erityisen tärkeät virkistysalueet Kivinokka ja Meri-Rastilan länsiranta sekä Östersundomin koko suunnittelualuetta kattava viheralueverkosto tulisi osoittaa maakuntakaavassa virkistysalue -kaavamerkinnällä viheryhteys -merkinnän sijaan.

 Få se om miljönämndens utlåtande kommer att inkluderas i förslaget till statsstyrelsens utlåtande. Speciellt intressant blir det att se vad man gör med den del av miljönämndens utlåtande som specifikt gäller Östersundom.


Två föredragningslistor? Den 23 augusti 2011

http://www.hel.fi/hki/ymk/fi/P__t_ksenteko/Viimeisimman+kokouksen+paatostiedote

I mitt inlägg "Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011" noterade jag att föredragningslistan för Helsingfors miljönämnds möte idag innehåller bara nya ärenden och alltså bl.a. inte ärendet som gällde utlåtandet över utkastet till landskapsplan. Från föredragningslistan för dagens möte fattas inte bara detta ärende, som hade bordlagt vid mötet i juni, utan samtliga ärenden från det inställda mötet den 9 augusti saknas. I beslutsmeddelandet från det inställda mötet kan man dock läsa att "Asiat siirrettiin lautakunnan seuraavaan kokoukseen 23.8." Kanske har man två föredragningslistor för dagens möte, en ny och en gammal. I så fall bör ärendet "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavaluonnoksesta" trots allt behandlas på mötet idag.

Fastighetsnämnden behandlade motsvarande ärende den 9 augusti, men protokollet har av okänd orsak inte ännu lagts ut på Internet. Undantagsvis har man inte heller publicerat något sammandrag. Därför vet jag inte ännu hur det gick med den delen av utlåtandet om utkastet till etapplandskapsplan som berör området för den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Statdsstyrelsen i Vanda hade på föredragningslistan för sitt möte igår stadsplaneringsnämndens förslag till utlåtande om utkastet till landskapsplan. I utlåtandet säger man, enligt överenskommelse med Helsingfors, ingenting gällande området för den gemensamma generalplanen.


Sibbo storskog i sikte. Den 22 augusti 2011



Inkommande lördag, den 27 augusti är det dags för "festen" Sibbo storskog i sikte - Suunta Sipoonkorpi, som ordnas av Forsstyrelsen. För festen har man gjort en karta med de olika ställena för program. Ett av ställena där det ordnas program är Vanda naturskola (Vantaan luontokoulu). Här ordnas det bl.a. "ett skogsäventyr för barnfamiljer" på svenska och en presentation "Nationalparkens framtid och markanvändningsplanerna för närområdena" ("Kansallispuiston tulevaisuus ja lähialueiden maankäyttösuunnitelmat").



Ett annat programnummer är att kaffestugan vid Bisaträsk är öppen 12 - 17.




Jag cyklade förbi stugan vid Bisaträsk igår och tog med mobilen bilden av träsket ovan. Just här råkade jag få punktering, men i övrigt var var cykelturen mycket lyckad. Nedan gårdagens rutt.




I senaste nummer av Helsingin Uutiset/Vantaan Sanomat ingår en artikel med rubriken "Hiljaiselo metropolista hämmentää kaupunkeja". I artikeln noteras det att "Hallitusohjelmassa on vain neljä riviä metropolipolitiikasta." Att metropolpolitiken nästan helt har glömts bort skapar förvirring. Få är det som har förstått att metropolpolitiken, som framför allt tog sig uttryck i inkorporeringen av sydvästra Sibbo, var ett resultat av av att ledande Helsingforspolitiker utövade påtryckningar på Centern i samband med kommunreformen. Paradoxalt nog saknar metropolpolitiken förutsättningar i en regering där Centern inte är med.



Sundberg. Den 21 augusti 2011



http://www.helen.fi/tjanster/Helen/1103Helen_ruotsi.pdf


I flera inlägg har jag noterat hur Helsingfors Energis pressmeddelande om utredningen om energiförsörjning i Östersundom fått mycket utrymme i medierna. (Se "Sol och sommar. Den 4 augusti 2011".) Nu har energibolaget även i sin kundtidning Helen publicerat en artikel med rubriken "Nya energilösningar i Östersundom" ("Uusia energiaratkaisuja Östersundomiin"). Här kan man bl.a. läsa att "Östersundom är ett idealiskt område för planering av energilösningar." Vidare kan man läs att "Helsingfors Energi har som mål att området ska byggas ut systematiskt och inte kringspritt här och där." Som om det var Helsingfors Energi som ställde upp målen för hur Östersundom skall byggas. Även i den finska versionen av artikeln heter det faktiskt att "Helsingin Energian tavoitteena on, että alueen rakentuminen jäsentyisi systemaattisesti, ei hajanaisesti sinne tänne." Östersundom omnämns även i ledarartikeln, där man kan läsa att "I Östersundom i Sibbo utlovas nya Öppningar inom småskalig värmeproduktion." ("Sipoon Östersundomiin on luvassa uusia avauksia lämmön pientuotantoon.") Lika väl torde man här syfta på stadsdelen eller distriktet Östersundom, alltså på den del av Östersundom som inkorporerades med Helsingfors. (Jämför "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011".)




För exakt ett år sedan deltog jag i en motionsorientering i Helsingfors nya stadsdel Sundberg. (Se "Lite över 500 miljoner. Den 22 augusti 2010".) Igår var det igen dags att tillsammans med min son delta i Ilta-Rastit i denna fina skog. Deltagarantalet var stort, men det fanns säkert lika många bär- och svampplockare som orienterare i skogen. Den 1 oktober ordnar Rastihaukat nästa gång motionsorientering i Sundberg.



Tanken på en metrolinje genom skogen känns närmast absurd. Den kuperade terrängen och naturskyddsområdena torde förhindra att Helsingfors stadsplaneringskontors planer för området förverkligas, men i utkastet till landskapsplan har detta värdefulla friluftsområde markerats som område med tätortsfunktioner.



Namnet Sundberg är för övrigt misslyckat. Sundberg är en översättning av det konstgjorda finska namnet Salmenkallio, men namnet Sundberg är även ett vanligt efternamn. Dessutom är namnet Sundberg förvillande lika namnet Sundsberg, som är namnet på ett nytt bostadsområde i Kyrkslätt. Idén bakom namnet är väl att skogen är ett berg (kallio) invid sundet (salmi) som gett namn åt landområdena öster och väster om sundet: Östersundom och Västersundom. Helsingfors försöker marknadsföra Sundberg som en "havsnära" stadsdel, men det gamla sundet har som en följd av landhöjningen för länge sedan omvandlats till land.


Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20111198-4-11671.PDF


Föredragningslistan för Sibbo planläggningssektions nästa möte finns nu på Internet. I föredragningslistan ingår ett ärende med rubriken "Sipoon kunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta / Sibbo kommuns utlåtande över utkastet för etapplandskapsplan 2 för Nyland". Som bilaga ingår dokumentet "Lausunto uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta" eller "Uudenmaan 2 vaihemaakuntakaava, Sipoon kunnan lausunto". Förslaget till utlåtande är uttryckligen ett förslag till Sibbo kommuns utlåtande och utvecklingsdirektörens förslag till beslut är att planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att den beslutar ge det aktuella utlåtandet.

Enligt förslaget till utlåtande infogas Kuuma-kommunernas (Träskändas, Kervos, Mäntsäläs, Nurmijärvis, Borgnäs, Tusbys, Kyrkslätts och Sibbos) gemensamma utlåtande över utkastet till landskapsplan i Sibbo kommuns utlåtande. Enligt förslaget till utlåtande inleds Sibbos eget utlåtande med följande stycke:

Sipoon kunnan lausunto ei ota kantaa maakuntakaavan luonnokseen Helsingin kaupungin, Vantaan kaupungin ja Sipoon kunnan yhteisen yleiskaavan, ”Östersundomin yhteinen yleiskaava” –alueen osalta. Tämän alueen osalta lausunnon antaa erikseen kuntien yhteinen toimielin Östersundom-toimikunta.

Att Sibbo kommun inte uttalar sig om utkastet till landskapsplan till de delar som utkastet berör området för den gemensamma generalplanen kommer i detta skede inte som en överraskning. Samma beslut har man gjort i Vanda och i Helsingfors. (Se t.ex. "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011"
"Långmosseberget. Den 11 augusti 2011" och "Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011".) Ändå är det högst anmärkningsvärt att Sibbo avstår från möjligheten att uttala sig om utkastet till landkapsplan då det gäller "Majvik" och Granö, som till största delen har betecknats som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".


http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20111198-4-11668.PDF

Det kan påpekas att föredragande för planläggningssektionen är utvecklingsdirektör Mikko Aho, som samtidigt är en av de tre medlemmarna i Östersundomkommittén. Östersundomkommittén har redan gett sitt utlåtande i juni (se "Östersundomkommittén gav utlåtande. Den 18 juni 2011") och det finns med som bilaga i planläggningssektionens föredragningslista.


För slutresultatet har det kanske ändå inte någon betydelse vad Sibbo kommun tar med och säger i sitt utlåtande över utkastet till landskapsplan. Efter att Sibbio bytte förbund då Östra Nylands förbund upplöstes har kommunen i praktiken förlorat allt inflytande över landskapsplanen. Enda sättet att försöka påverka torde vara att mygla ihop med Helsingfors, som inte alltid vill ta initiativ i eget namn. (På detta sätt har åtminstone Pekka Myllyniemi i egenskap av styrelseledamot i Nylands förbund systematiskt främjat Lojos intressen.) Att Sibbo kommun frivilligt valde att byta förbund kan förefalla märkligt, men för vissa politiska grupper i Sibbo torde det viktigaste ha varit att minska på Svenska folkpartiets inflytande eller kanske rentav hämnas på Östra Nylands sista styrelseordförande. Att referensgruppen nu är helfinska samkommunen Kuuma-kunnat (av Keski-Uudenmmaan kunnat) istället för Östnyland är betecknande. Lika väl är även De gröna i Sibbo här en förlorare. Att naturen i Östersundom och sydvästra Sibbo har ett starkt skydd i den gällande landskapsplanen för Östra Nyland och inkorporeringsområdet är till stor del ett resultat av De grönas målmedvetna arbete. Etapplandskapsplan 2 för Nyland är ämnat att helt upphäva detta skydd.



Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011

Den 28 juni var det meningen att miljönämnden i Helsingfors skulle godkänna ett förslag till utlåtande till stadsstyrelsen över utkastet till landskapsplan för Nyland. Förslaget till utlåtande handlade till stor del om Östersundom, fastän stadsplaneringsnämnden i sitt utlåtande hävdar att Helsingfors stad inte ger något utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften till Östersundomkommittén. Miljönämnden bordlade dock ärendet till följande möte, som skulle vara den 9 augusti. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Förslaget till utlåtande hade inte ändrats på föredragslistan för mötet den 9 augusti (se "Förslaget oförändrat. Den 7 augusti 2011"), men mötet inställdes. Föredragningslistan för följande möte finns nu på Internet, men föredragningslistan innehåller bara nya ärenden. Jag förstår ingenting. Kanske har beslutsfattandet delegerats till miljöcentralens tjänstemän. I varje fall lär det inte bli något utlåtande överhuvudtaget från miljönämnden.

Jag passar på att citera ur förslaget till uttalande som miljönämnden tydligen aldrig får ta ställning till:

Östersundomin alue

Östersundomin alueella taajama-alueet on osoitettu yhteisen yleiskaavaluonnoksen aluevarausten mukaisesti. Rakennettavat alueet rajautuvat rannoilla Natura-alueisiin. Matalat ruovikkoiset rantaalueet ovat myös tulvariskialuetta, ja ne lukeutuvat ELY-keskuksen ehdotukseen Uudenmaan merkittävistä tulvariskialueista. Vaihemaakuntakaavaehdotuksen vaikutusten arvioinnissa ja jatkovalmistelussa tulee ottaa huomioon nämä molemmat tekijät. Östersundomin alueen yleiskaavaan liittyvä Natura-arviointi on pian alkamassa ja työn tuloksia voitaneen käyttää hyväksi myös maakuntakaavaa valmisteltaessa. Merkintä ”Raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue” on Östersundomissa ulotettu kiinni Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Tässä on noudatettu yhteisen yleiskaavan ensimmäisen luonnoksen merkintätapaa. Merkintätapa on mahdollinen, koska Natura-alueiden ympärille ei voida ennen Natura-arvioita piirtää kaavamaisia suojavyöhykkeitä. Kaavamääräystä tulee kuitenkin täydentää seuraavasti:

Alueen rakentamisen sijoittuminen suhteessa Natura-alueisiin määritellään tarkemmin luonnonsuojelulain 65 ja 66 §:n mukaisissa ns. Natura-arvioinneissa.

Att Helsingfors förtroendevalda inte alls skall få säga någonting om landskapsplanen är märkligt och anmärkningsvärt. Samma öde torde gälla de förtroendevalda i Vanda för Västersundoms och hela Östersundomområdets s del. (Se "Långmosseberget. Den 11 augusti 2011".) Stadsplaneringsnämnden i Vanda godkände den 15 augusti ett utlåtande som inte omfattar området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. Samma utlåtande finns nu på föredragslistan för Vanda stadsstyrelses möte den 22 augusti.





Blogg om planläggning. Den 18 augusti 2011

Pilvi Nummi-Sund, som är planläggare i Sibbo, har sedan början av juli skrivit en blogg med titeln "Julkisesti nähtävillä". Den 16 augusti skrev hon ett inlägg med rubriken "Kaavoitusblogit, onko niitä?" Här föreslår Nummi-Sund att "Östersundomin osayleiskaavan blogi", alltså webbplatsen "Yhteinen Östersundom", är en dylik "planläggningsblogg". Frågan är naturligtvis om den aktuella webbplatsen alls kan betraktas som en blogg, trots möjligheterna att kommentera stadsplaneringskontorets texter. I sitt inlägg efterlyser Nummi-Sund även  personliga planläggningsbloggar. På sätt och vis har min blogg om fallet Sibbo allt mera blivit en planläggningsblogg. Detta gäller åtminstone inläggen med etiketten "generalplam", som under senare tid har varit den överlägset vanligaste.

Någon planläggningsblogg av den modell som Nummi-Sund efterlyser är dock knappast min blogg. Jag kommer ju inte med några konstruktiva synpunkter, utan bara med kritik. Med tanke på bakgrunden till den gemensamma generalplanen för Östersundom är det åtminstone för mig inte möjligt att hitta någonting positivt att säga om den gemensamma generalplanen. Och jag skulle aldrig ha börjat blogga om planläggningen av Östersundom, om det inte varit för hut inkorporeringen gick till.

Egentligen har jag kanske låtit mig luras då jag så noga följt med processen för den gemensamma generalplanen. Ett förslag till generalplan som motsvarar utkastet till den gemensamma generalplanen kan knappast godkännas eller fastställas, än mindre förverkligas. Utkastet till landskapsplanen torde här ha större förutsättningar. Det största aktuella hotet mot Östersundom är kanske i själva verket etapplandskapsplan 2. För att lyfta fram landskapsplanen har jag på denna blogg nu lagt till etiketten "etapplandskapsplan" och tilldelat en del gamla inlägg denna etikett.

Förslaget till Borgå stads utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland har nu publicerats. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Borgå stad anser att det behövs ytterligare utredningar som stöd för besluten som gäller banor från Helsingfors österut, i vilka man granskar trafiksystemet som en helhet och kopplar banorna till markanvändningen. En fortsättning av östmetron till Östersundom gör området till en del av stadsstrukturen i Helsingfors och gör det möjligt att skapa täta stadsmiljöer i huvudstadens utvidgningsområden på södra sidan av motorvägen. Metro kan ändå inte användas för kollektivtrafiken på hela sträckan Helsingfors-Borgå (kapacitetsproblem, långsam, alltför långa restider, dyr osv.) utan det behövs också annan spårtrafik. Borgå stad betonar att det på lång sikt behövs en bana för regionaltåg mellan Helsingfors och Borgå.

Den naturligaste lösningen är då regionaltåg på Helibanan från järnvägsstationen i Helsingfors via Mosabacka till Borgå. Denna lösning gör det möjligt att utveckla markanvändningen från södra Sibbo till Borgå. Helibanan kan bra användas också för fjärrtåg mot S:t Petersburg. Denna lösning minskar också på lång sikt kostnaderna för byggandet av banorna. Dessutom öppnas inte nya terrängkorridorer utan den nya banan placeras i närheten av den nuvarande motorvägen.

Förslaget till utlåtande behandlas av stadsutvecklingsnämnden i Borgå den 23 augusti.





More harmonious stop network. Den 17 augusti 2011

http://www.wspgroup.com/upload/documents/PDF/Finland/2011/PK_Ostersundom_ENG.pdf

 WSP, som gjorde snabbspårvägsutredningen, har av någon anledning under sommaren publicerat ett dokument med rubriken "Feasibility study of light rail connection to Östersundom". Här kan man bl.a. läsa att "Considering the city structure, the light rail with its shorter distances between the stops creates comparing to metro or train connection more harmonious stop network as well as more spacious and small-scale environment that are still coherent with public transport system."



Ny upplaga av "Länsimetsän luontokatsaus". Den 16 augusti 2011


Vanda stad öppnade igår nya webbsidor. På den förnyade webbplatsen finns även en förnyad sida med titeln eller rubriken "Östersundomin yhteinen yleiskaava". På sidan finns en länk till Vandas utredningar i samband med generalplanen 2007. En del av utredningarna har mera, andra mindre relevans för den gemensamma generalplanen för Östersundom. På sidan finns även en skild länk till utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus". Utredningen är en ny upplaga av utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus 2010", som jag skrivit om i inlägget "Länsimetsä. Den 1 mars 2010".

http://www.vantaa.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vantaa/embeds/vantaawwwstructure/65522_lansimetsan_luonto.pdf

Den nya upplagan av utredningen har en ny layout, som motsvarar de den nya webbplatsen visuella profil. Det är uppenbart att Vanda vill lyfta fram utredningen över området, som till stor del ägs av Helsingfors stad (se "Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009") och som Helsingfors stadsplaneringskontor vill exploatera för bebyggelse. Bilden nedan är ur utredningen.









Efter att i söndags ha förvirrat mig på svårframkomliga stiger (gjorde jag igår en ny cykeltur genom Sibbo storskog. Denna gång gjorde jag bättre vägval, men lyckades ändå i det hala föret åka omkull ett par gånger då jag inte i tid fick loss skorna från pedalerna. Jag tog igen vägen via dalen genom Västersundom och Gubbacka/Länsimetsä. I den gällande generalplanen är dalen betecknad som "yleiskaavan arvokas maisema-alue". (Se bilden nedan, som jag tog med mobilen under min cykeltur.)








Statens fina present till Helsingfors. Den 15 augusti 2011

Ett helt uppslag i dagens nummer av Hufvudstadsbladet fylls av en intervju med biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. I intervjun, som har rubriken "Helsingfors skall byggas mot himlen", kan man man bl.a. läsa att "Helsingfors och Stockholm var lika stora till ytan före inkorporeringen av Östersundom, men Stockholm har 200 000 flera invånare och i genomsnitt tio kvadratmeter mera bostadsyta per person." Att Helsingfors skall "byggas mot himlen", betyder alltså att invånartätheten enligt Penttilä skall ökas genom att man bygger till på höjden. Därtill kommer, enligt Penttilä, så väl Malms flygfältsområde som kasernområdet på Sandhamn att tas i bostadsbruk. Om Östersundom säger Penttilä följande:

Östersundom, statens fina present till Helsingfors, är en verklig utmaning för stadsplaneringen fram till 2020-talet. Det vore oerhört viktigt att omvandla den gamla landsbygden till riktig stadsbebyggelse, men faran är att beslutsfattarna tappar modet och börjar bygga ett nytt Esbo inom Helsingfors. Men hittills ser det bra ut.




Jag har för mig att jag för igår planerade en cykeltur genom Sibbo storskog innan jag läste artikeln i Helsingin Sanomat om "korpi kaupungin kainalossa". (Se "Sipoonkorpi och Sipoonkorpi. Den 14 augusti 2011".) Däremot så påverkade kartan i Helsingin Sanomat mitt val av rutt. Dess värre följde jag inte till alla delar de stigar som ritats ut på Helsingin Sanomats karta, utan följde även skyltarna i terrängen. Jag förvillade mig bl.a. till en naturstig, som med rötter och branta backar inte lämpade sig så väl för cykling. Lika väl stötte jag på naturstigen på flera cyklister med terrängcyklar och en hel del människor som vandrade. Tydligen var detta något slag av Helsingin Sanomat-effekt, men antalet besökare i Sibbo storskog har även i övrigt ökat märkbart under den senaste tiden. Det är dock frapperande att stigarna på kartan och i terrängen nästan helt och hållet ligger utanför nationalparken Sibbo storskog eller mellan de områden som hör till nationalparken. I själva verket består nationalparken huvudsakligen av naturskyddsområden, som är skyddade från förut.

Helsingin Sanomats karta var faktiskt informativ, liksom utskriften av kartan  på Forsstyrelsens karttjänst utflyktskarta.fi. På den senare kartan, som baserar sig på grundkartan, saknades dock vissa i naturen utmärkta stigar. Jag hade faktiskt användning av mobiltelefonens kompass och gps. Fotografierna från min cykeltur syns inte på gadgeten ovan, utan endast Sports Trackers webbplats.

Jag har privilegiet att bo invid Svarta backen, varifrån det finns grönförbindelser till Sibbo storskog. (Jämför "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011".) Dessa grönförbindelser finns både på generalplanen för Vanda och på landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. Dess värre finns grönförbindelserna inte kavar varken på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom eller på utkastet till landskapsplan för Nyland. Lite paradoxalt är det att förbindelserna kapas av just som nationalparken grundats och folk har upptäckt Sibbo storskog.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Nationalparken Sibbo storskog invigs".





Sipoonkorpi och Sipoonkorpi. Den 14 augusti 2011



På första sidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en rubrik som lyder "Sipoonkorpi odottaa retkeiliöitä", I avdelningen "Kaupunki" har en hel broadsheet-sida reserverats för en väl illustrerad artikel med rubriken "Korpi kaupungin kainalossa". På sidan hittar man en karta där den nya nationalparken "Sipoonkorpi" (Sibbo storskog) markerats i grönt. Det noteras här att "Sipoonkorpi koostuu useasta eri alueesta."

HS 14.8.2011 s A12


På översiktskartan uppe i vänstra hörnet av kartan har däremot Sibbo storskog (Sipoonkorpi) ritats ut enligt Forsstyrelsen definition. (Jämför "Skyddar inte. Den 3 november 2010".)



I artikeln noteras det bl.a. att "Yli 35 vuoden ja monen työryhmän toive toteutui" när Sibbo storskogs nationalpark blev Finlands 36. nationalpark. Vidare kan man bl.a. läsa följande:

Käyttöpaineet ovat kovat. Esimerkiksi Storträskin eteläpuolelle nousee lähivuosina Östersundomin uusi kaupunginosa, johon on kaavailtu jopa 70 000 asukasta. 

I artikeln noteras vidare att "Ulkoilukartta on myyty loppuun ajat sitten", men på webbsidan "Sibbo storskogs nationalpark" på Forsstyrelsens webbplats utinaturen.fi finns en länk till forsstyrelsens utmärkta karttjänst utflyktskarta.fi.

http://www.retkikartta.fi/retkikartta.php?lang=se&id=39334





Bågskytte. Den 13 augusti 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Esitys/2011/Ksv_2011-02-24_Kslk_05_El/AD497F4B-3A9C-4394-AAB8-ADE2A94B126E/yhteinen_yleiskaava_luonnos_print.pdf

Helsingfors stadsplaneringskontor planerar att omvandla friluftsområden till bostadsområden i Husö eller stadsdelarna Husö och Sundberg. Husö är känt för ridverksamheten vid Husö gård, men även friluftsområdet i den nya "stadsdelen" Sundberg används för olika formera av idrott och rekreation. En inte helt obetydlig verksamhet är bågskyttet vid föreningen Wilhelm Tells bågskyttecenter. Här utövas bågskytte både på bana och i terrängen. Ersättande platser att utöva bågskytte är naturligtvis svårt att hitta, men i utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har bågskyttecentret markerats som bostadsområde och en väg dragits rakt över bågskyttebanorna.


http://www.wilhelmtell.fi/seuran_esittely/harjoituspaikat/

Bilderna nedan har jag tagit med mobiltelefonen under en cykeltur tidigare under sommaren.











Eget område. Den 12 augusti 2011


I dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom: Program för deltagande och bedömning" kan man om förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läsa att "Planförslaget föreläggs inte kommittén förrän varje kommunfullmäktige tillstyrker det till de delar som gäller deras eget område." Före Östersundomkommittén formellt godkänner förslaget till gemensam generalplan skall alltså stads- och kommunfulmäktige i de tre berörda kommunerna godkänna förslaget till den del som det gäller den egna kommunens område. Jag antar att man i samband med fullmäktigebesluten inte kommer att definiera vilken del av området för den gemensamma generalplanen som hör till respektive kommun. Kommungränserna förväntas definiera vilket område som är kommunens "eget område". När det gäller gränsen mellan Helsingfors och Vanda vid Österleden är kommungränsen emellertid oklar. Det är dock - åtminstone för mig - oklart vilken juridisk betydelse de enskilda kommunfullmäktigebesluten om det egna området har. Den gemensamma generalplanen gör det kanske möjligt att skjuta upp frågan var gränsen går.

Kartan nedan över området för en gemensam generalplan publicerades av Helsingfors stdsplaneringskontor för ett par år sedan. (Se "Karhusaari. Den 9 november 2009".) Här följer gränsen mellan Helsingfors och Vandas "eget område" Österledens gamla sträckning i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets gränsbeslut. Det kan noteras att Långmosseberget i Vanda norr om avtaget från motorvägen till Ring III här inte tagits med.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/6df6ca004f5ef370a649b62a58018ed9/Karhusaari_ilta_10_02_2009.pdf?MOD=AJPERES




Långmosseberget. Den 11 augusti 2011

http://192.49.193.12/ktwebbin/ktproxy2.dll?doctype=2&docid=4b414c415c315c31323837313036332e646f63&pykno=53&elin=KALA&lis=1&pvm=15%2e8%2e2011%2017%3a00%3a00

Stadsplaneringsnämnden i Vanda skall på sitt möte nästa måndag behandla ett förslag till utlåtande över utkastet till landskapsplan, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta". Så mycket om Östersundom hittar man inte i förslaget till utlåtande. Istället påpekas det i föredragningslistan att "Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelualueen osalta lausunnon antaa Östersundomtoimikunta erikseen." (Jämför "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011".) I förslaget till utlåtande kan man dock läsa följande:

Käytännössä koko kaupungin alueella on voimassa lainvoimainen yleiskaava. Laadittavana on kuntien yhteinen Östersundomin osayleiskaava. Näihin suunnitelmiin maakuntakaavaluonnos ei tuo suuria muutospaineita.

I förslaget till utlåtande kan man vidare läsa följande:

HELI-ratavarauksesta nopeana itäsuunnan ratana tulee luopua. Ennen varauksen poistamista tulee kuitenkin selvittää, onko tulevaisuuden edellytyksiä Helsingin ja Porvoon väliselle paikallisjunaliikenteelle HELI-radan käytävässä.

Som motivering anges ytterligare att "Jos Helsingin ja Porvoon välialueen kaupunkimaiselle kasvulle ja sen myötä paikallisjunaliikenteelle on edellytykset maakuntakaavan aikatähtäintä pidemmällä jaksolla, tulisi tämä ottaa huomioon ny jo mm. Östersundomin suunnittelussa."



http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-08-09_Klk_14_El/32411658-E123-42CE-93A4-8D5A05A13EBE/Liite.pdf



Stadsplaneringsnämnden skall på sitt möte även ta ställning till ett förslag till utlåtande om avfallskraftverket i Långnosseberget. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Arvioinnissa tulee kiinnittää lisäksi huomiota siihen, että jätevoimalan lähiympäristö tulee muuttumaan tulevaisuudessa. Alue on pääkaupunkiseudun itäsuunnan kaupunkirakenteen laajenemisaluetta. Lähiseudulle ollaan laatimassa parhaillaan Östersundomin yleiskaavaa, jossa varaudutaan siihen, että voimalan läheisyydessä oleva asunto- että työpaikka-alueet kasvavat useilla kymmenillä tuhansilla.

Gränserna för den gemensamma generalplanen för Östersundom har dragits så att platsen för kraftverket vid Långmosseberget just rymts med. Kanske är det därför som man inte säger någonting om Långmosseberget i förslaget till utlåtande om utkastet till landskapsplan.



I gårdagens inlägg "Rakennettavuus. Den 10 augusti 2001" noterade jag kort att det ur beslutsmeddelandet från Helsingfors fastighetsnämnds möte på tisdagen inte framgår vilka ändringar som gjordes i utlåtandet om utkastet till landskapsplan. På tisdagens skulle även miljönämnden på sitt möte anta ett utlåtande om utkastet till landskapsplan, men mötet kunde inte hållas då experimentet med papperslöst system inte fungerade. Helsingin Sanomat skriver att enligt miljöcentralens informatör "kokouksessa ei olisi käsitelty kovin kiireellisiä asioita", men utlåtandet om landskapsplanen til stadsstyrelsen borde ha getts senaste den 11 augusti. Trots att Östersundomkommittén ger - eller i själva verket redan har gett (se "Östersundomkommittén gav utlåtande. Den 18 juni 2011") - ett utlåtande för Östersundoms del, fanns det i förslaget till miljönämndens utlåtande en del viktiga synpunkter gällande Östersundom.





Rakennettavuus. Den 10 augusti 2011

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-2.pdf

I mitt inlägg "Majvik Maankäyttösuunnitelma. Den 20 februari 2011" berättar jag om en kartläggning av grunden i Östersundom. Någon motsvarande utredning har jag dock inte hittat i beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen för Östersundom. I dokumentet "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" finns dock ett avsnitt med rubriken "Rakennettavuus. Här finns tre kartor, varav en motsvarar kartan på Maanalaisten tilojen rakentamisyhdistys MTR:s webbplats, som jag lyfte fram i ovannämnda blogginlägg. I "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" har även kommungränserna ritats ut. Här begränsar sig beteckningarna för grunden till inkorporeringsområdet , fastän kartläggningen även omfattade Västerkulla och Västersundom.



En annan karta (se högst uppe) i samma utredning visar direkt förutsättningarna att bygga på olika områden (rakennettavuus). Det är svårt att här se någon överensstämmelse med utkastet till gemensam generalplan, men i den ovannämnda utredningen kan man läsa att "Parhaiten rakennettavuudeltaan  edullisia  alueita  on  sijoitettu Rannikko-malleihin." Det är väl en självklarhet att modellen Rannikko, som i praktiken innebär en exploatering av hela inkorporeringsområdet (se "Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011"), erbjuder mest lämplig mark. Klart är i varje fall att största delen av Östersundom lämpar sig dåligt för bebyggelse.


Ur beslutsmeddelandet från Helsingfors fastighetsnämnds möte igår framgår inte vilka ändringar som gjordes i utlåtandet om utkastet till landskapsplan. Jag återkommer.





Utlåtande av Sibbo Naturskyddare. Den 9 augusti 2011

http://www.sibbonaturskyddare.fi/wp-content/uploads/2011/08/%C3%96stersundom6.6.20111.pdf

Sibbo Naturskyddare har häromdagen uppdaterat föreningens webbplats. Nu hittar man här bl.a. föreningens "Utlåtande om planutkastet för den gemensamma generalplanen för Östersundom" från den 6 juni. Jag återger här valda delar ur utlåtandet:

Planeringsområdet består i dag av en mosaik av en mångformig och värdefull natur och värdefulla kulturlandskap. Den stora utmaningen i planeringsarbetet är att placera in den kommande bosättningen så att dessa värden inte äventyras. ...

I det preliminära planutkastet för Östersundom har man ... på ett mycket ohållbart sätt anvisat stora områden för småhusbyggande och bevarat endast smala stråk med grönområden. Den tätaste bebyggelsen har lika ohållbart ritats in på områden nära kusten och fågelvikarna (Natura 2000-områden).

Tillräckligt stora obebyggda buffertområden mellan tätortsstrukturen och Sibbo storskogs nationalpark bör bevaras också i de norra delarna av planeringsområdet. ...

De ekologiska korridorerna som förbinder storskogen med stranden är alltför smala i det preliminära planutkastet. ...

På Sibbosidan har grönkorridorer och grönområden ritats in så att ett stort antal bostadshus nu ligger inom grönområden medan obebyggda områden bredvid har ritats som byggmark. Sådana grönområden kan inte fungera som rekreationsområden och de nu bebyggda områdena kan inte heller fungera som grönkorridorer. ...

Det finns en märkbar kontrast mellan strandbyggandet på Helsingfors stads och Sibbo kommuns område, i Helsingfors är så gott som alla stränder markerade som byggnadsområden medan bredare gröna områden ritats in längs stranden enbart i Sibbo.

Sibbo Naturskyddare – Sipoon Luonnonsuojelijat r.f. konstaterar, att bebyggelse och strandpromenader bör flyttas så långt från Natura 2000-områdena att tillräckliga skyddszoner bildas. ...

Skyddszoner runt Natura-områden bör också finnas till havs. Muddringar intill Natura 2000-områden inverkar sannolikt skadligt på områdena och bör undvikas. ...

Sibbo Naturskyddare – Sipoon Luonnonsuojelijat r.f. anser inte att man bör anvisa nya områden för byggnation på Granö. ...

En broförbindelse behövs inte till ön. ...

Eftersom metron kräver mycket tät bosättning kring stationerna för att vara lönsam och ändamålsenlig ställer sig Sibbo Naturskyddare – Sipoon Luonnonsuojelijat r.f. mycket tveksamt till om kombinationen metro och en ”småhusmatta” över så gott som hela planeringsområdet verkligen kan fungera.