Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007

Sibbo kommun har idag publicerat ett pressmeddelande angående besväret över Helsingfors nya inkorporeringsbeslut. Jag citerar meddelandet, som naturligtvis även finns på finska:

PRESSMEDDELANDE 8.1.2007

Sibbo lämnade besvär över Helsingfors nya inkorporeingsbeslut

Kommunstyrelsen i Sibbo har i dag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2006 § 306: Utlåtande om förslaget till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad, Sibbo kommun och Vanda stad och om anmärkningarna till detta. I sitt beslut förnyade Helsingfors sin framställan från 21.6.2006 om gränsjusteringar mellan Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun.

I besvärstexten anses Helsingfors stadsfullmäktiges beslut vara lagstridigt och uppkommet i fel ordning. Kommunstyrelsen i Sibbo hänvisar till sitt besvär 14.7.2006 och sin motförklaring 31.10.2006 samt till docent Erkki Mennolas utlåtande 27.11.2006.

Tilläggsuppgifter
Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström, tfn
Kommundirektör Markku Luoma, tfn

Erkki Mennolas utlåtande, som är daterat två dagar före stadsfullmäktigemötet den 29 november, innehåller förutom juridiska tolkningar kritik mot Helsingfors fraseologi i allmänhet och benämningen metropolområde i synnerhet:

Helsingin uusissa perusteluissa lähdetään liikkeelle fraasikokoelmalla, johon on koottu joukko julkisuudessa useasti toistettuja hokemia metropolikehityksestä, globalisaatiosta, Itämeren alueesta, suurkaupunkipolitiikasta, alueellisesta kilpailusta ja kansallisista kärkihankkeista.

Nämä asiat ovat yleisestikin ottaen sisällöltään kovasti epäselviä ja kiisteltyjä. Niiden konkreettista yhteyttä alueliitosesitykseen ei ole perusteluissa osoitettu mitenkään.

Mennola kritiserar inte bara Helsingfors utlåtande och agerande, utan även icke namngivna ministrar får kritik:

Varsinkin kun huomioon otetaan Helsingin kaupungin käytettävissä olevat voimavarat, 21.6.2006 tehdyn liitosesityksen ei voida katsoa täyttävän edes KuntajakoL 6 §:n tällaiselta esitykseltä edellyttämiä vähimmäisvaatimuksia. Sisäasiainministeriön olisi tullut joko hylätä esitys suoralta kädeltä taikka vähintäänkin palauttaa se Helsingin kaupungille uudelleen valmisteltavaksi.

Jostakin syystä näin ei kuitenkaan tapahtunut. Ministeriö vieläpä päätti, jälleen erittäin kiireisellä aikataululla, toimituttaa asiasta erityisen selvityksen ja asettaa sitä varten selvityshenkilön. Näin tehtiin siitäkin huolimatta, että KuntajakoL 8 §:n erityiseltä selvitykseltä edellyttämä asian laajakantoisuus tai vaikeus ei Helsingin kaupungin täysin vajavaisesta esityksestä voinut mitenkään käydä selville. Sipoon kunnan selvitystä vastustava kanta jätettiin kokonaan huomiotta. Lisäksi vielä asiasta vastuullinen ministeri ja eräät muut valtioneuvoston jäsenet antoivat asiasta tiedotusvälineille myönteisiä lausuntoja jo ennen kuin esitystä oli edes jätettykään.

Liksom utredningsman Pekka Myllyniemi noterar i sin rapport påpekar Mennola att grunderna för en inkorporering saknas i Helsingfors ursprungliga förslag och konstaterar följande:

Niinpä esitykselle on nyt pyritty jälkikäteen kirjoittamaan Helsingin kaupungin toimesta ne perustelut, jotka alkuperäisestä esityksestä jäivät puuttumaan. Ne on kirjoitettu muodollisesti kaupungin lausuntona Etelä-Suomen LH:lle esityksestä jätettyihin huomautuksiin. Tosiasiassa tässä yhteydessä on kuitenkin kirjoitettu liitosesitykselle kokonaan uudet ja alkuperäisestä esityksestä asiasisällöltään täysin poikkeavat perustelut.

Mennolas lättbegripliga text är mycket läsvärd och kan starkt rekommenderas, speciellt för medierna. Expertutlåtandet, som inte ser några lagliga förutsättningar för Helsingfors inkorporeringsförslag, ger en antydan om varför Helsingfors valde att ta om sitt beslut från den 21 juni. För att inrikesministeriet skulle kunna utse en utredningsman borde Helsingfors först ha kommit med sina specifierande motiveringar för en annektering. Nu kom motiveringarna efter utnämnandet av en utredningsman, men dock dagen före offentliggörandet av utredningen och kommunindelningsutredarens förslag. Utredningsman Pekka Myllyniemi gavs även möjlighet att refererera Helsinngfors predicerade motiveringar i sin rapport, vars svenska översättning har titeln "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad".

Med tanke på att Helsingfors först i samband med omtagningen av annekteringsbeslutet gav preciserade motiveringar är det anmärkningsvärt att kommunminister Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors via sitt utlåtande tog om annekteringsbeslutet sade att Helsingfors utlåtande saknar betydelse. (Se Hbl 30.11.2006.) Docent Erkki Mennola hade liksom jag och troligtvis flera andra redan noga hunnit läsa Helsingfors utlåtande. Det var bara en tidsfråga när det skulle komma fram att Myllyniemi inte bara refererar de specifierade motiveringarna i utlåtandet utan även utan att uppge källa kopeierat text som i identisk eller nära på identisk form ingår i utlåtandet. På grund av de stora likheterna mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport hann Mennola oavsiktligen ge ett expertutlåtande över argumenten i kommunindelningsutredarens rapport innan rapporten hade blivit offentlig.

Håkan Eklund skrivern idag på sin blogg idag att följande nummer av tidskriften Skärgård nu har tryckts. I morgon binds (limmas) tidningen och på torsdag levereras den. Hela numret lär skall handla om Sibbo.

Metropolen. Den 8 januari 2007

Eftersom Yles regionala sidor i regel inte uppdateras på veckosluten, har Yle Internet Östnyland ännu idag förmedlat nyheten om enkäten som Helsingin Sanomat lät göra och som publicerades i lördagens Helsinginsanomat. (Se Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007 .) Rubriken för dagens notis på Yle Internet är "Väljarna mot Sibboinkorporering".

Det är anmärkningsvärt att Hufvudstadsbladet inte alls noterat nyheten. Man kan visserligen förakta enkäter och betrakta gallupresultat som pseudonyheter, men den stora nyheten var inte att en majoritet av huvudstadsregionens invånare motsätter sig en annektering. Den stora nyheten var att den överlägset mest inflytelserika dagstidningen publicerade enkätresultatetet på paradplats. Att mindre än en tredje del av huvudstadsregionens invånare stöder en annektering av sydvästra Sibbo var faktiskt huvudnyheten i lördagens Helsinginsanomat. Denna nyhet kan vara av avgörande betydelse för utgången i Sibbofallet. Visserligen tog Finska Gallup även i beaktande invånare som meddelade att de inte tänker rösta i kommande val, men rubriken "Väljarna mot Sibboinkorporering" säger mycket om nyhetens betydelse. De är skäl att notera att de som förhåller sig positivast till en inkorporering är äldre män, det vill säga de mest partitrogna väljarna. De rörliga väljarna, som partierna alltid friar till inför val, är klart negativt inställda till en annektering.

En lämplig rubrik för Hbl kunde ha varit "Metropolen är mot en annektering", för "metropolen" eller "metropoli" används speciellt som en synonym till Huvudstadsregionen. I gratistidningen Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat rubriceras sidorna för regionala nyheter numera "Metropoli". Lika väl används även benämningen "metropolområdet" just för SAD-området, fastän metropolområdet enligt SAD:s egen definition av Helsingfors metropolområde inkluderar hela Nyland och Östra Nyland.

I dagens Helsinginsanomat ingår en debattartikel med rubriken "Pääkaupunkiseudulle kuuden kunnan metropoli". I artikeln upprepar Maija Antilla (sdp), som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, sitt förslag att fusionera huvudstadsregionens kommuner samt Sibbo och Kyrkslätt till en enda "metropol". Anttila skriver att "det aktuella förslaget till en justering av gränserna mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda bara är början på huvudstadsregionens kommande utveckling".

Man kan fråga sig varför Anttila vill administrativt ansluta just landsortskommunerna Sibbo och Kyrkslätt till "metropolen", men inte Kervo och Tusby, vars samhällsstruktur de facto hänger ihop med Huvudstadsregionen. I Kervo byggs ju rent av den nya bangården i anslutning till Helsingfors hamn. En "metropol" utspridd på de sex föreslagna kommunerna skulle lätt leda till en oerhörd splittring av samhällsstrukturen. I verkligheten är det kanske tvärtom just för att förhindra en utspridd egnahemshusbebyggelse som socialdemokraterna i Helsingfors vill kontrollera stadsplaneringen i Sibbo och Kyrkslätt. Man vill inte att goda skattebetalare flyttar bort från Helsingfors. En annan orsak till att Anttila vill ansluta Sibbo och Kyrslätt men inte Kervo ocH Tusby till metropolen kan vara att hon i likhet med Myllyniemi eller Pajunen vill "utjämna svenskarnas ställning" i Helsingforsregionen. (Se "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007.)

21:00
Sibbo kommunstyrelse har idag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Helsingfors kommunfullmäktiges förnyade beslut om förslaget på att annektera 5000 hektar av Sibbo. Nyheten förmedlades i kväll på Helsingin Sanomats webbplats under rubriken "Sipoo valitti Helsingin uudestakin rajansiirtopäätöksestä". Det intresanta i sammanhanget är att Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors beslut den 21 juni, emedan domarna ansåg att Sibo inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.) Sipoon Sanomat berättade den 21 december att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande stadsfullmäktigemötesbeslutet den 21 juni vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006.)

23:30
Sent om sider tar även Hufvudstadsbladet in ett ledarstick upp den av Helsingin Sanomat publicerade enkäten om motståndet mot ikorporeringen. "Bättre inkludera än stympa Sibbo" är rubriken på ledarsticket i morgondagens tidning. Johanna Westman vill här "inkludera hela Sibbo i metropoltänkandet, i stället för att exkludera den större delen."

Olika tolkningsmöjligheter. Den 7 januari 2007

Översättaren av utredningsman Pekka Myllyniemis rapport kunde ha kommit lättare undan genom att utnyttja den svenska översättningen av Helsingfors utlåtande om förslaget till ändring i kommunindelningen. Speciellt motiverat hade det varit att följa utlåtandet där Myllyniemi faktiskt refererar till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. Fördelen med två olika översättningar är att en jämförelse lyfter fram hur runda och tomma på innehåll vissa formuleringar är. Följande stycke, som delvis härstammar från överborgmästare Jussi Pajunens anförande den 21 juni, förekommer med små variationer i så väl Myllyniemis rapport och som i Helsingfors utlåtande. I citaten har jag markerat skillnaderna. Först Helsingfors utlåtande:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Myllyniemis variation är följande:

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Skillnaderna i de svenska översättningarna beror inte bara på variationerna i den finska texten. Översätningen av Helsingfors ulåtande lyder:

Utvecklingen i regionen är synnerligen snedvriden på grund av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har hittills inte stött en naturlig utveckling åt alla håll. Byggvolymen i Sibbo har varit liten. Sibbo har en spridd struktur och till stora delar söker sig kommunen mot Borgå. Det har delvis hindrat en fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan huvudstadsregionen och Sibbo, vilket har stört utvecklingen i hela östra Helsingfors.

I översättningen av Myllyniemis rapport lyder stycket:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Sibbo och Östra Nylands förbund hävdas ha förhindrat en utveckling av metropolområdet i alla vädersträck, fastän benämningen metropolområde lämnats bort i översättningen av Helsingfors utlåtande. Vad som här menas med metropolområde är oklart, men knappast syftats det på ett metropolområde i enlighet med Myllyniemis definition. I Helsingfors utlåtande hävdas det att "Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder." Vidare hävdas det att "För att metropolområdet skall kunna utvecklas fullt ut, måste utvecklingen kunna ske och naturligt gå vidare på samhällsstrukturens, boendets, trafikens, näringslivets och miljöns villkor utan konstgjorda hinder som beror på administrativa gränser."

Om det med metropolområdet syftas på huvudstadsregionen eller tätortsområdena i huvudstadsregionen, så har den administrativa gränsen mellan Helsingfors och Esbo gjort att bebyggelsen är betydligt tätare i huvudstadsregionens östra halva, trots att arbetsplatserna till stor del finns i Esbo. Om det med metropolområdet syftas på ett större område från Hangö i väster till Lovisa i öster, så hotar Helsingfors planer för sydvästa Sibbo utvecklingen av metropolområdets utveckling i österled genom att metron tränger ut HELI-banan. Lika väl hävdar Helsingfors i sitt utlåtande att "Det centrala målet i förslaget är uttryckligen att stöda utvecklingen i de östra delarna av Helsingfors metropolområde och en balanserad utveckling i hela regionen."

I sitt ulåtande ger Helsingfors stadsstyrelse "preciserade motiveringar" till den föreslagna ändringen i kommunindelningen:

Ändringen i kommunindelningen främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet i Helsingforsregionen genom att skapa en funktionellt och fysiskt mera balanserad Helsingforsmetropol med allt bättre möjligheter att klara av sina skyldigheter och mål att vara en livskraftig, stark och i framtiden allt konkurrenskraftigare stadsregion i Finland och i Europa.

I översättningen av Myllyniemis rapport tolkas den ovanciterade motiveringen på följande sätt:

En ändring i kommunindelningen skulle främja kommunernas funktionsförmåga i Helsingforsregionen och verksamhetens lönsamhet genom att producera ett i funktionellt och fysiskt hänseende mera balanserat metropolområde runt Helsingfors som har bättre möjligheter att klara av sina åligganden och mål att vara en livskraftig, stark och i framtiden ännu konkurrenskraftigare stadsregion i Finland och Europa.

De olika tolkningarna från finska till svenska representerar även olika tolkningar av innebörden, men detta kan man inte kritisera översättarna för. Det är minst sagt tvetydigt vilket område som man hävdar att skulle bli mera balanserat av en ändring i kommunindelningen. Enligt min bedömning skulle en gränsjustering i själva verket öka obalansen så väl i det mindre som i det större "metropolområdet", fast på olika sätt.

Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007

"Sipoon maiden pakkoliitos ei saa kannatusta pääkaupunkiseudulla" är rubriken på en huvudnyheten i dagens Helsinginsanomat. Internetupplagans rubrik är "Pääkaupunkiseudun asukkaista alle kolmannes ottaisi Sipoon maita" . Finska Gallup har på uppdrag av Helsingin Sanomat gjort en förfrågning av invånare i Helsingfors, Esbo och Vanda, som visar att mindre än en tredje del av Huvudstadsregionens invånare motsätter sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Även i Helsingfors är det flera som motsätter sig än som stöder en annektering. I tidningen ingår även en kommenterande artikel med rubriken "Potku jalkoväliin". Jarmo Huhtanen skriver:

Se ei ole yllättävää, että pakkosiirtoa vastustetaan enemmän kuin kannatetaan kaikissa pääkaupunkiseudun kaupungeissa, kaikissa ammattiryhmissä, kaikissa ikäryhmissä ja kaikkien puolueiden kannattajien joukossa.

Se johtuu siitä, että Helsingin poliittiset omahyväkkäät eivät ole kyenneet pidättelemään voitonriemuista röhönauruaan.

Den goda nyheten med resultaten från enkäten i dagens Helsinginsanomat är inte bara att en klar majoritet av huvudstadsborna är emot en annektering av sydvästra Sibbo. Den bästa nyheten är att resultaten publicerades på paradsidan i Finlands överlägset mest inflytelserika tidning. I det postmoderna mediesamhället redogör enkäten inte bara för den allmänna opinionen, utan ekätresultaten formar även opinionen. Om Finska Gallup gjorde om enkäten med samma frågor, skulle en betydligt större del av de utfrågade svara ett de motsätter sig en annektering.


De stora förlorarna i fallet Sibbo är De Gröna och Centern. I en artikel, som inte publicerats i den konstnadsfria webbupplagan, säger de grönas Otto Lehtipuu att "Valtuustoryhmä ajattelee, että rakentamista voidaan ohjata alueille, jotka eivät uhkaa Sipoonkorpea." Att detta är ett naivt önsketänkande inser man lätt då man tar en titt på utredningsmannens förslag. De gröna har i praktiken verkat för att en stor del av Sibbo storskog bebyggs med egnahemshus, varifrån de nya invånarna åker bil till jobbet. De gröna i Helsingfors har i fallet Sibbo hamnat i konflikt med naturskyddsorganisationerna, vilket skadat partiets trovärdighet som ett miljöparti. Centern har genom att stöda Helsingfors annekteringsplaner försökt göra ett charmoffensiv i huvudstadsregionen, men partiet kommer speciellt i Nylands valkrets att få betala ett högt pris för centerministrarnas uttalande i Sibbofrågan. Mindre än en femte del av Centerns anhängare i huvudtadsregionen stöder en annektering.


Det kan förefalla som om folket är emot, men politikerna för en annektering. Detta gäller dock endast i Helsingfors. Den 30 november publicerade Yle rösultatet från en förfrågan enligt vilken en överväldigande majoritet av riksdagsmännen från Nylands valdistrikt motsätter sig en annektering av Sibbo. Statsminister Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet ställer upp i Nyland, kan från konkurrerande kandidater räkna med hård kritik för sitt agerande i fallet Sibbo.

Under rubriken "Starkt motstånd mot inkorporering" förmedlar Yle Internytt (och text-TV och FST5 Nyhetsfönster) nyheten om mätningen som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Helsingin Sanomat. "Kysely: Pk-seudun väestä puolet vieroksuu rajansiirtoa" är rubriken på finska Yle. Text-TV:s versioner är "Kysely: Sipoo-liitosta vieroksutaan" och "Pk-seudulla vieroksutaan rajansiirtoa". "Pääkaupunkiseudun asukkaat eivät halua Sipoon maita" är rubriken på MTV3 webbplats. Text-TV:s verion är här "Helsingissä ei haluta Sipoon maita". "Motståndet mot anslutning av Sibbo stort i huvudstadsregionen" är rubriken på FNB:s notis. Rubriken på Fyrans text-TV är "Enemmistö jättäisi Sipoon rauhaan".

Dagens Helsinginsanomat noterar även att södra Finland hotar att bli utan skidtunnel pga Helsingfors annekteringsplaner. (Se "Etelä-Suomi on jäämässä edelleen ilman maanalaista hiihtokeskusta".) Naturligtvis är detta ur Sibbos synvinkel bara ett exempel på hur destruktivt Helsingfors agerande har varit, men en vinter som denna skall inte efterfrågan på en skidtunnel underväreras.

På tal om skidtunnlar, så tycks naturen kunna producera konstsnö. Istället för att skida vandrade jag idag med min son på axlarna runt Svarta backen. Där hittade vi kvistar och grenar med snö, som bildats då vatten trängt ut på grund av nattfrosten. Snön såg ut som sockervadd. Se bilden nedan. Jag tog fotografier av bland annat snö och och råmärken på gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Helsingfors vill flytta på Vandas råmarken och ansluta Svarta backen till huvudstaden, bara för att kunna annektera sydvästra Sibbo. De som liksom jag tycker att Svarta backen bör förbli en del av Vanda kan adress på portalen hakunila.fi.

Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007

"Sibbo måste ta ställning till gränsflytt före folket får rösta" och "Prislappen för sydvästra Sibbo får vänta" är rubrikerna för två artiklar i dagens Borgåblad. Det är ändå Hufvudstadsbladet som idag levererar de mest intressanta texterna om fallet Sibbo, som egentligen handlar minst lika mycket om Helsingfors som om Sibbo. Ledarartikeln med rubriken "Metropolen måste förtätas" finns även på webben. Därtill ingår ett helt uppslag med en intrvju med Peter Acche, som är professor i metropolplanering, och Mari Vaatovaara, som är professor i stadsgeografi. Därtill ingår ytterligare ett par kommenterande texter med rubrikerna "Då Sibbo blev parasit" och "Nurmijärvi och metropolen". (Artilkarna kan avgiftfritt läsas i e-tidningen.)

När musikalen Hype gick på Svenska Teatern 1994 var det inte många som hade hört benämningen hype förut. På debattsidorna diskuterades olika betydelser av ordet hype på engelska. En av orsaken till framgången med Hype var just att Wille Wilenius med sina tidigare ej skådade marknadsföringsmetoder lyckades hajpa upp musikalen och göra Hype till en hype eller hajp. I min vinterrock har jag ännu en reflexbricka som gör reklam för Aktias Hype Card. Några år efter musikalen Hype hade hype blivit ett vedertaget begrepp, speciellt i ekonomiska tidskrifter. Betydelsen hype kom dock att ha en huvudsakligen negativ innebörd. Hype står för någonting av medierna uppblåst, endast för tillfället starkt eftertraktat. En hajp är en bubbla, som för eller senare spricker. I politiska sammanhang kan det ibland lika väl räcka med att hajpa upp en idé eller ett förslag inför val eller avgörande beslut.

Fastän dagens Hbl skriver om "metropolen" Helsingfors, bidrar tidningen inte till att ställa några uppskruvade förväntningar på Helsingfors som Östersjöområdets ledande metropol. Tvärtom låter tidningen förstå att Helsingfors inte kommer att bli en metropol förrän om hundra år. Tidningen skriver att "Sibbostriden är en naturlig följd av hypen kring Helsingfors som Finlands enda metropol." Speciellt kritiseras Centerns metropolpolitik. Med statsminister Matti Vanhanens syn på samhällsplanering bygger man ingen metropol. Istället skapas problem med en utspridd samhällstruktur.

Naturligtvis har man inte lancerat idén om Helsingfors metropolområde eller Helsingfors som metropol bara för att Helsingfors skall kunna expandera österut, men i fallet Sibbo har man ridit på metropolvågen och medvetet marknadsfört den. I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" upprepar Pekka Myllyniemi ordet metropolområde sexton gånger. I Sverige används benämningen överhuvudtaget inte. Metroplidén är en övergående modefluga, men tyvärr hinner trenden knappast avta innan statsrådet gör sitt beslut i Sibbofrågan. Det lönar sig ändå att säga högt ut att kejsaren inte har några kläder och göra narr av de mest löjeväckande överdrifterna så som förslaget om en metropolminister. Det bör uppfattas som coolt att inte drivas med av metropolentusiasmen.
En analys av hur metropolidén slog igenom kan även vara ett botemedel mot metropolfebern. Jag har inte bedrivit någon idéhistorisk eller samtidshistorisk forskning i ämnet, men vissa fakta kan man alltid plocka fram. Fria spekulationer om motiven bakom metropolidén och lanserandet av begreppet metropolområde har jag gjort i blogginläggen Megalomani? Den 30 augusti 2006, Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006 och Nationellt mindervärdeskomplex bakom metropolvisioner. Den 15 december 2006.

Visst talades det försiktigt om ett metropolområde och huvudstadsregionen som en metropol redan 2001, men genombrotet för metropolidén kom med OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", som var den första i ordningen av studier i "metropolitan regions". I sin rapport upprepar Myllyniemi OECD:s definition på Helsingfors metropolområde: "Metropolområdet omfattar de fyra landskapen Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland." Begreppet metropol används överhuvudtaget inte i rapporten om the Greater Helsinki Reagion, men den finska förkorningen av OECD:s rapport fick titeln "Helsingin metropolikatsaus". Idén om Helsingfors som en metropol är ett önsketänkande som torde bygga på ett missförstånd.

"Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007

I sin rapport "Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä" hävdar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi på sida 22 och på sida 45 att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin." Samma sats ingår även i utlåtandet som Helsingfors stadsfullmäktige den 29 november på stadsstyrelsens förslag beslöt att avge åt länsstyrelsen. (Se protokollet.) I sitt utlåtande hävdar Helsingfors även att "Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder." Vidare hävdar Helsingfors att det krävs modiga strategiska beslut för att utveckla metropolområdet. Ironiskt nog sträcker sig Helsingfors metropolområde enligt den definition som Myllyniemi ger i sin rapport från Hangö i väster till Lovisa i öster.

Helsingfors försöker i metropolens namn legitimera sin expansion österut, vars främsta motiv är stadens egna ekonomiska intressen. På några år har politikerna och tjänstemännen i Helsingfors lyckats lancera en ideologi vars centrala idé och begrepp är metropolområde. Så sent som i juni 2005 antog SDP:s partidag på förslag av Pekka Myllyniemi ett ställningstagande som lyder "Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti." (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Ett och ett halvt år senare förefaller påståendet vara en etablerad politisk sanning. I sitt utlåtande från november skriver Helsingfors:

Grunden för utveckling och framgång i Finland och Helsingfors har ändrats med anledning av integrationen i Europa, de mindre skarpa gränserna samt globaliseringen av ekonomi och miljöfrågor. Stadsregionernas roll stärks i förhållande till nationalstaterna. Från de stora världsstäderna leds och styrs kulturen och ekonomin i världen. Mindre stadsregioner eftersträvar välfärd och andra fördelar på sitt sätt. De stora stadsregionerna vid Östersjökusten är viktiga för Helsingfors. Å andra sidan betyder strävan att bli storstad konkurrens med talrika andra europeiska städer. Hela Finlands framgång beror allt mer på hur framgångsrika huvudstadsregionen och Helsingfors är. Tryggade möjligheter för Helsingfors och huvudstadsregionen att utvecklas skall ses som ett nationellt spetsprojekt som tjänar hela landet. Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder.

Helsingfors försöker alltså genom att betona metropolområdets betydelse hävda att annekteringen av sydvästra Sibbo är ett nationellt spetsprojekt och indirekt att hela Finlands framgång är beroende av Helsingfors expansion... Man använder dock i detta sammanhang benämningen metropolområde i en annan betydelse än vad t.ex. Nylands förbund gör.

På Nylands förbunds webbplats kallas Nyland numera för metropollandskapet och metropolområdet används som en synonym till landskapet Nyland. Ordföranden för Nylands förbunds landskapsstyrelse Tapani Mäkinen (saml.) avslutar sin kolumn där han presenterar landskapsplanen för Nyland, med att betona att "Landskapsplanen för Nyland är en viktig del av metropolpolitiken." Lanskapsplanen som bl.a. Jussi Pajunen (saml.) och Pekka Myllyniemi (sdp) varit med om att utforma, fastställdes den 8 november.

Helsingfors låter förstå att vad som är bra för Helsingfors är bra för hela metropolområdet och vad som är bra för metropolområdet är bra för hela Finland. Den politiska betydelsen i idén om ett metropolområde ligger just där i att det främjar samarbete och motverka avog mot metropolområdets centrum. Hela Helsingfors metropolområde eller Greater Helsinki Region, dit enligt OECD:s och Myllyniemis definition även Tavastehus och Lahtis hör, skall kunna identifiera sig med Helsingfors.

Helsingforspolitiker hävdar ugående från idén om ett metropolområde att Helsingfors inte konkurrerar med andra finländska städer och orter, utan istället konkurrerar med andra europeiska storstäder. Detta är dock ren politisk retorik. Visserligen tävlar Helsingfors i en annan viktklass än t.ex. Hangö och Lovisa, men Helsingfors konkurrerar i egenskap av en hamnstad minsann även med Hangö och Lovisa. Framför allt betyder inflyttning till Helsingfors och huvudstadsregionen en utflyttning från andra orter. Hangö och Lovisa ligger naturligtvis innanför Helsingfors ekonomiska influensområde, men även innanför Sankt Petersburgs metropolområde i den ekonomiskt-funktionella betydelsen.

Nyland är enligt landskapsförbundets egen utsaga "Finlands enda metropolområde", men landskapsförbundet har ett problem, som Myllyniemi påtalar i sin rapport:

Ongelmana Uudellamaalla on, että toiminnallinen kokonaisuus on jakautunut kahteen irralliseen osaan, joita suunnitellaan yhteistyöstä huolimatta erillisinä ja joiden asioista päätetään toisistaan riippumatta.

I sin rapport ger Myllyniemi följande motivering till att Nyland och Östra Nylands förbund bör gå ihop:

Liittojen yhdistäminen on perusteltua, koska Uudenmaan fyysinen ja toiminnallinen yhdyskuntarakenne muodostaa yhtenäisen työssäkäynti-, asuntomarkkina- ja palvelutarjonta-alue. Hallinnolliselle maakuntarajalle ei ole yhdyskuntarakenteellisia eikä toiminnallisia perusteita. Hallinnollinen raja on este asioiden järkiperäiselle hoitamiselle.

Myllyniemi ger ytterligare ett argument för en sammanslagning av förbunden: "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". (Myllyniemi skriver mitt inne i satsen "Ruotsinkielisten" med stor begynnelsebokstav. Dessutom är uttrycket "Ruotsinkielisten aseman" kursiverat.) Månne Myllyniemi bekymrar sig över de svenskspråkigas ställning i Nylands förbund? Snarare är det nog de svenskspråkigas och Sfp:s starka ställning i Östra Nylands förbund som betraktas som ett problem. Det ser tyvärr ut som om även utredningsmannen föreställer sig en "språkmur" på gränsen mellan huvudstadsregionen och Sibbo, som samtidigt är en gräns mellan "metropollandskapet" och Östra Nyland.

11:00 Pekka Myllyniemis rapport finns nu även på svenska. Inrikesministeriet har publicerat översättningen av rapporten, som finns åtminstone på Sibbo kommuns webbplats. Titeln är "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad". Översättningen av det aktuella argumentet för en sammanslagning av landskapsförbunden lyder:

Andra motiveringar för en sammanslagning av förbunden är att de svenskspråkigas ställning blir mera balanserad och att huvudstadsregionens kompetenscentrums regionala slagkraft ökar i Borgåområdet.

Den svenska översättningen av Myllyniemis rapport är mycket asketisk och innehåller inga kartor eller bilder. Priset på översättningen är lika väl 25 € + moms.

Sibbo kommun har idag även publicerat en kungörelse i Borgåbladet, Sipoon Sanomat och på kommunens webbplats. Kommunen har även lagt ut på nätet Nylands lantmäteribyrås utlåtande (på finska) med karta och fastighetsförteckning samt den svenska översätningen. En liten intressant detalj är att även lantmäteribyrån har använt sig av en föråldrad karta och därmed inte tagit i beaktande att Österleden flyttats norrut vid avtaget till Ring III. Ur lantmäteribyråns utlåtande och bifogad karta (se ovan) framgår även att Myllyniemis förslag vad skärgården bekräftar inte alls följer by- och fastighetsgränser, vilket Helsingfors förslag approximativ gör till den delen som den följer Ilaskivis gräns:

På Finska vikens havsområden har platsen för gränsen tolkats så att den föreslagna kommungränsen dristigare än den karttolkning som har gjorts på landområdena har anpassats till gällande (Sibbo kommuns) bygränser eiler fastighetsgränser. Syftet med karttolkningarna var att undvika en oändamålsenlig och uppenbart onödig uppdelning av fastighetsregisterenheter på två kommuner.

18:30 Jag är numera prenumerant på Sipoon Sanomat, vars webbplats normalt inte innehåller mycket nyhetsmaterial. I samband med dagens tidning har Sipoon Sanomat dock på nätet publicerat resultatet från en förfrågning som man gjort på politiker i Sibbo.

23:30 Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Metropolen måste förtätas". I samma tidning hävdar "metropol­professor" Peter Ache dock att Helsingfors inte är en metropol.

Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007

Yle Internet berättade i morse att "utredningsmannens förslag till lösning på Sibbo-Helsingfors-tvisten" även finns till påseende i Sibbo, i kommunens registratur i Sockengårdens bottenvåning, från och med i morgon torsdag. Yle påpekar att man inte måste vara kommuninvånare för att lämna in en anmärkning. Det är klart att ja tänker lämna in en anmärkning, men något förslag till lösning på tvisten har utredningsman Pekka Myllyniemi inte presenterat. Istället är det i hög grad hans förslag som tvisten gäller. Och visst är det lite absurt med kungörelser om att utredningsmannens förslag finns till påseende, då rapporten från låtsasutredningen redan i över en månads tid funnits på nätet och visat sig till en väsentlig del vara författat av Helsingfors stadskontor.

Det är speciellt kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi", som består av text som författats av Helsingfors stadskontor. I detta kapitel beskrivs redan i andra stycket existensen av två nyländska landskapsförbund som ett problem:

Yksi merkittävimmistä puutteista maankäytön yhteistyössä ja pääkaupunkiseudun asuntotuotannon ongelmien ratkaisemisessa on, että pinta-alaltaan erittäin suuri Helsingin ja Vantaan naapurikunta Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan.

Det ovannämnda stycket finns faktiskt inte i Helsingfors utlåtande, men det är istället direkt kopierat från ett dokument från Delegationen för huvudstadsregionen från februari 2006. Några citatmarkeringar finns inte i detta sammanhang, men i avsnitt 3.2.4, "Sopimusperusteinen yhteistyö pääkaupunkiseudulla ja laajemmalla Helsingin seudulla" citeras dokumentet med källhänvisning:

Pääkaupunkiseudun kaupungit edellyttävät, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot yhdistetään. Vain tällä tavoin maan ainoan metropolialueen kaupunkirakenteen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu.

Kaupungit katsovat, että suunnittelurajojen muuttamisen lisäksi myös kuntarajojen muuttaminen tulee ottaa yhteistyökohteeksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Asutuksen laajentamiseksi Helsinki ja Vantaa ryhtyvät aluevaihdoksiin Ala-Tikkurilan ja ns. Västerkullan kiilan osalta. Sipoon läntiset osat tulee liittää osaksi pääkaupunkiseutua. (Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta, Perustelumuistio, Kuntaja palvelurakenneuudistushanke 14.2.2006)

I Myllyniemis rapport omfattar kursiveringen källhänvisningen, liksom den gör i samband med ett annat citat på sida 9 i kapitel 2. Den avvikande citeringstekniken antyder att själva citatet är färdiglevererat. (Det finns i Myllyniemis rapport även två fotnoter med källhänvisningar längst nere påsidan.) För övrigt används benämningen metropolialue i citatet ovan i en betydelse som avviker från Myllyniemis definition på begreppet metropolialue. Å andra sidan är avsnittet i rapporten där definitionen ingår i sin helhet plagierat från från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki".

Frånsett att Myllyniemi kopierat texten och framför åsikter som är identiska med ställningstaganden som gjorts av Nylands förbund, där Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, är påståendet om att existensen av två skilda nyländska landskapsförbund föranlett problem intressant. Vad skulle ha varit annorlunda om det funnits bara ett nyländskt förbund som även omaffat Östra Nyland och Sibbo? Vad som i Sibbo framför allt har försvårat sammanhållningen av samhällstrukturen och utbudet på bostäder är att Helsingfors stad vägrat sälja sin markegendom, men det är naturligtvis inte detta problem som Myllyniemi syftar på i sin rapport. Landskapsförbundet är för Helsingfors framför allt ett redskap med vilket man försöker påverka planeringen i grannkommunerna. Helsingfors önskar naturligtvis inte att Sibbo skall bli ett nytt Nurmijärvi med splittrad småhusbebyggelse. I Myllyniemis rapport hävdas att

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin.

Samma stycke hittas på två olika ställen i rapporten. I Helsingfors utlåtande hävdas exakt det samma med ett litet tillägg: Helsingfors betonar att "Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi." Eftersom Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än Helsingfors har Helsingfors i Östersundom i Sibbo inte kunnat rita in några alternativa metrolinjer eller utredningsområden, vilket man trots Vandas motsträvighet lyckats med i Västersundom, som hör til Vanda. (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.) Helsingfors hävdar, liksom Myllyniemi gör i sin rapport, att Sibbo inte varit villigt att samarbeta när det gäller metropolområdets utveckling österut, men de förslag som Sibbo motsatt sig har gällt metron - inte t.ex. användningen av järnvägsförbindelsen mellan Kervo och Nicby, vilket Myllyniemi felaktigt antyder i sin rapport.

Nu när Sibbo i sitt utkast till generalplan efter påtryckningar berett rum för en metrolinje till Sibbo hävdar Helsingfors i sitt utlåtande att "Helsinki kykenee toteuttamaan metron siirrettäväksi esitetylle alueelle mutta Sipoolla ei sen sijaan ole siihen taloudellisia mahdollisuuksia". Även Myllyniemi hävdar att en metrolinje till sydvästra Sibbo förutsätter att sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors

Esimerkiksi Itämetron rakentamisessa on VTT:n selvityksen mukaan Sipoon kunnan osuudeksi arvioitu enimmillään hieman yli 200 miljoonaa euroa. Tämä on yli kaksinkertainen summa verrattuna esimerkiksi Sipoon vuoden 2005 tilinpäätöksen kokonaismenoihin.

I sin rapport gör Myllyniemi rent av metron till ett argument för att det inte räcker med att annektera ett område som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning (Vaihtoehto 1), vilket är den gräns som kommunindelningslagen ställer på en partiell kommunsammanslagning:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors har beskyllt Sibbo för att förhindra en utveckling av samhällsstrukturen österut, längs Helsingforsregionens "femte finger", men Helsingfors har i praktiken hela tiden förutsatt att en utveckling av det så kallade lillfingret förutsätter att sydvästra Sibbo införlivas med Helsingfors. Med "metropolialueen kaupunkirakenteen hallittu laajeneminen" syftar Helsingfors på en utvidgning av staden Helsingfors. Lika väl har Helsingforspolitikerna mage att tala om språkmurar och hävda att Sibbo varit förhandlingsovilligt. Helsingfors har utnyttjat Nylands förbund och Delegationen för huvudstadsregionen för att i "metropolområdets" namn kunna driva stadens egna själviska intressen. Sibbo har kanske trots allt gjort klokt i att tillhöra Östra Nylands förbund.

För övrigt anser jag att Svarta backen, Borgarstrandsviken och Vikkulla bör förbli en del av Vanda. De som är av samma åsikt kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.