Bekant argumentationsstil. Den 23 januari 2007

"Fusionskrav överraskade Östnyland" är rubriken på huvudnyheten i dagens Borgåblad. Se e-tidningen. Hufvudstadsbladet hävdar att Pekka Myllyniemi (sdp) från Lojo hörde till de som röstade för förslaget om en fusionering av de nyländska landskapsförbunden, men Borgåbladet berättar att Myllyniemi i själva verket jävade sig i fusionsfrågan. Sfp:s representanter röstade tillsammans med Centerns representant från Vichtis emot förslaget om ett initiativ till en fusion.

I en artikel med rubriken "Uudenmaan liitto esittää Manniselle Itä-Uudenmaan liiton lakkauttamista" i Uusimaa kommenterar landskapsdirektören för Östra Nylands förbund Jaakko Mikola initiativet till en sammanslagning av landskapsförbunden:

Mikkolan mukaan yhteistyö on sujunut hyvin sekä Uudenmaan liiton että Etelä-Suomen maakuntaliittojen liittoutuman kanssa.
Kaikkien mahdollisten väliportaanhallinnon uudistusten pitää Mikkolan mukaan tapahtua kokonaisuutena kunta- ja palvelurakennehankkeen jälkeen.
– Tässä vaiheessa ei tarvita yksittäisiä hyvän hallintotavan vastaisia paniikkireaktioita, jollainen Itä-Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liiton lakkauttaminen olisi, sanoo Mikkola.

17:00
Nylands förbund meddelar på sin webbplats (bara på finska) att förbundets representanter under landskapsstyrelseordförande Tapani Mäkinens ledning idag överlämnat initiativet till en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund till region- och kommunminister Hannes Manninen. Det var raska tag. Manninen bedömde dock att beslutet i frågan torde göras först av nästa regering.

Nylands förbund har på sin webbplats även publicerat initiativet, som är identiskt med det förslag till initiativ som hade bifogats till föredragningslistan. I meddelandet på landskapsförbundets webbplats återges argumenten från initiativet till inrikesministeriet:

Maakuntajako Uudellamaalla ei perustu toiminnallisiin seikkoihin eikä asukkaiden käyttäytymiseen, vaan yhtenäinen asunto-, markkina-, työssäkäynti- ja palvelualue jakautuu epäluonnollisella tavalla kahtia. Epäkohta on poistettavissa vain valtioneuvoston tekemällä päätöksellä, aloitteessa todetaan.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liittojen yhdistämisestä on keskusteltu koko vaalikauden ajan, mutta edistystä ei ole tapahtunut.

Stilen och sättet att resonera förefaller mycket bekant. I Pekka Myllyniemis rapport Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä heter det:

Uudenmaan fyysinen ja toiminnallinen yhdyskuntarakenne muodostaa yhtenäisen työssäkäynti-, asuntomarkkina- ja palvelutarjonta-alue. Hallinnolliselle maakuntarajalle ei ole yhdyskuntarakenteellisia eikä toiminnallisia perusteita.

I själva initiativet, som idag överlämnades till Hannes Manninen, står det:

Uudellamaalla maakuntajako ei perustu toiminnallisiin seikkoihin eikä asukkaiden käyttäytymiseen, sillä yhtenäinen asuntomarkkina-, työssäkäynti- ja palvelujen alue jakautuu epäluonnollisella tavalla kahtia Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunniksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liittojen yhdistämisestä vapaaehtoiselta pohjalta on keskusteltu koko vaalikauden ajan ilman, että asiassa olisi tapahtunut minkäänlaista edistystä. Näin ollen yllä kuvattu epäkohta on poistettavissa vain valtioneuvoston tekemällä päätöksellä. Valtioneuvoston päätös olisi johdonmukainen jatke niille monille ponnistuksille, joita vaalikauden aikana on tehty Helsingin seudun kilpailukyvyn parantamiseksi ja aluehallinnon kehittämiseksi.

Formuleringen ingav åtminstone mig uppfattningen att man hoppats på ett beslut ännu under minister Manninens ledning. För övrigt är det intressant att man påstår att "olägenheten" endast kan avskaffas med statsrådets beslut och att inga framsteg har skett, trots att t.ex. Borgå gjort en utredning om ett eventuellt medlemskap i Nylandsförbund. Utredningen godkändes av stadsstyrelsen i Borgå just igår. (Se Yle Internytt.)

Lämpligen har Myllyniemis rapport enligt länken på Inrikesministeriets webbplats nu hamnat på domänet pollisi.fi. (Jag har inte själv ännu gjort någon polisanmälan med anledning av det omfattande plagiatet.) Adressen är http://www.poliisi.fi/intermin/biblio.nsf/F02B0A6A567AC594C225723600371B05/ $file/532006.pdf. Stöldgods bör överlämnas till polisen, men visst är det intressant att man på polisens adress kan ladda ner ett verk som uppenbart bryter mot lagen om upphovsrätt. Jag syftar inte på att väsentliga delar av rapporten i själva verket torde ha skrivits av Helsingfors stadskontor och representanter för Nylands förbund, utan på att rapporten innehåller ett flertal sidor som direkt är kopierade från encyklopedin Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006, Pirathandel. Den 26 december 2006.)

Dagens Hufvudstadsblad skriver att orsaken till att tiden för anmärkningar mot utredningsman Pekka Myllyniemis rapport förlängts är att "länsstyrelsen inte översatt hela rapporten till svenska". Vidare skriver tidningen att "bland annat ortsnamn har blivit oöversatta". Det är dock inte länsstyrelsen, utan Inrikesministeriet som låtit översatta den kontroverisella rapporten. (Å andra sidan saknades kartor och tabeller även i den svenska översättningen av lantmeteriverkets utlåtande.) I den ursprungliga versionen av den svenska översättningen saknades all grafik. Texten var direkt levererad från översättaren utan att någonting gjorts åt layouten. Denna version fanns tillgänglig den 4 januari. Först den 15 fanns den officiella versionen med kartor och tabeller tillgänglig på svenska. Pdf-filen är skapad den 15 men ändrad ännu den 16 januari. Med andra ord torde det ha tagit betydligt längre tid att överätta rapporten till svenska än det tog för Myllyniemi att klippa och klistra ihop texten som den finska orginalversionen består av. Även den svenska översättningen hittas på dome .fi. Adressen är http://www.poliisi.fi/intermin/biblio.nsf/672EF899C8A75810C225726B003A96BD/ $file/042007.pdf

Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007

15:00
Landskapsstyrelsen för Nylands förbund har idag beslutit att överlämna ett initiativ till region- och kommunminister Hannes Manninen om att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund.
Vidare beslöts på mötet att "Espoo - Lohja - Salo-radan linjauksen selvitystyö kuntakaavoitusta varten käynnistetään vuonna 2007".

16:30
"Längre tid att anmärka mot Myllyniemi" är rubriken på en notis på Yle Internet. Länsstyrelsen meddelade idag att anmärkningstiden förlängs med tio dagar, eftersom den svenska versionen av Myllyniemis rapport med förslag i början av påseendetiden var bristfällig. Anmärkningstiden går således ut först den 15 februari.

Den svenska översättningen av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad finns nu även med bilder och saklig layout på Internet, även på Inrikesministeriets server. En beställning av rapporten i pappersformat kan göras på Inriksministeriets webbplats. Mycket komiskt har man nu i kapitel 2, som till största delen är kopierat från Wikipedia på Internet, streckat under de ord som är understreckade i den finska orginalversionen. (Se bilden ovan.) Att en hel del ord är understreckade i den finska versionen beror på att Myllyniemi inte plockat bort länkmarkeringarna. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006, Pirathandel. Den 26 december 2006.) Den blåa fontfärgen, som i den finska versionen markerar länkar, har man dock lämnat bort.

Samtidigt med nyheten om en förlängd anmärkningstid publicerade Yle en notis med rubriken "Östra Nylands förbund ska slopas". I verkligheten föreslår landskapsstyrelsen i Nylands förbund att Nylands förbund och Östra Nylands förbund bör slås samman, men knappast har man tänkt att Borgå skall förbli landskapscentrum. Även efter en sammanslagning av förbunden skulle Helsingfors och Huvudstadsregionen dominera totalt. I landskapsstyrelsen har Helsingfors nu 5 platser och Esbo och Vanda 3 platser var. Huvudstadsregionen har således 11 styrelseplatser av totalt 20. Lojo, som representeras av Pekka Myllyniemi, har en av de återstående platserna, medan Ekenäs, Pojo, Karis och Ingå saknar representation. I landskapsfullmäktige har Helsingfors hela 20 platser, medan t.ex. Karis har en enda plats. Landskapet Nyland gör kanske trots allt skäl för namnet "metropollandskapet".

I föredragningslistan hade förslaget om en sammanslagning av landskapsförbunden gömts under kategorin övriga ärenden. Det ser åtminstone ut som om Nylands förbund tagit efter Helsingfors stads nya förvaltningskultur med snabba och dåligt förberedda beslut. Ofrånkomligt förefaller det som om Helsingfors genom landskapsstyrelsen nu försöker vrida ut den sista droppen ur en avgående region- och kommunminister, som tillsammans med regeringen under det sista året - för att citera landskapsförbundets initiativ - har lagt stor vikt vid "Nylands och Huvudstadsregionens metropolområde".

Tidpunkten för initiativet är även i övrigt anmärkningsvärd. Pekka Myllyniemi, som även tidigare har fungerat som Helsingfors springpojke i det aktuella ärendet, har just i sin rapport föreslagit att landskapsförbunden bör slås ihop. Liksom ovan noterats går anmärkningstiden mot rapporten med Myllyniemis försklag ut först den 15 februari. Östra Nylands landskapsförbund har inte ännu hunnit publicera sitt utlåtande över Pekka Myllyniemis förslag. I ett expertutlåtande av docent Erkki Mennola, som bifogats till en ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen, föreslås det att Nylands förbund medverkat i författandet av Myllyniemis rapport. (Se "Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007".) Ordföranden för landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund, Cristel Liljeström och hela landskapstyrelsen befinner sig på grund av gränskonflikten mellan Sibbo och Helsingfors just nu i ett läge där det är mycket problematiskt att försvara Östra Nylands förbund.

Beslutet om ett initiativ till en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden förefaller ohjälpligen vara ett panikbeslut. Om man är mån om förtroende och ett gott samarbetsklimat, gör man inte beslut på det sett som Nylands landskapsstyrelse nu gjort. Efter alla förslag och upprepade förslag i Sibbofrågan ser landskapsstyrelsens initiativ ut som ett medgivande till att Myllyniemis utredning var en flopp. Märkligt är initiativet även med tanke på att Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet är uppställd i Nylands valdistrikt som även omfattar Östra Nyland, så sent som den 11 januari på valturné i Borgå försvarade en fortsatt existens av Östra Nylands förbund. (Se "Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007".) Enligt tidningen Uusimaa sade Vanhanen bl.a. att "maaseutuvaltaisella Itä-Uudellamaalla on sellaisia erityispiirteitä, jotka ovat omiaan puoltamaan oman maakunnan säilyttämistä".

I mitt blogginlägg "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006" skrev jag följande: "Om Myllyniemis motiv att ta emot en orimlig uppgift kan man bara spekulera, men jag skulle rekommendera Helsingforspolitikerna och ministrarna att vänta med att uttala sitt stöd för de redan nedlagda planerna på en järnväg från Esbo till Lojo." Beslutet om en ny utredning av ELSA-banan kom snabbare än jag kunde ha föreställt mig. Överhuvudtaget handlade dagens landskapsstyrelsmöte till stor del om järnvägslinjer. Se även FNBs notis.

Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007

Kommun- och strukturreformen, som kommunminister Hannes Manninen ansvarat för, ger möjlighet att med hot om sammanslagning tvinga kommuner och städer att samarbeta. När Esbo stadsfullmäktige i höstas behandlade västmetron var det många som ansåg att stödet för metron berodde på att man upplevde sig tvingade till "samarbete". När Vanda stadsfullmäktige i november skulle behandla utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors förslag till gränsjustering bekymrade man sig över samarbetet med huvudstaden. På det farsartade fullmäktigemötet lyckades man inte efter flera timmars diskussion fatta ett beslut om utlåtande. Timo Juurikkala kommenterade behandlingen på sin blogg den 29 november:

Kaupunginhallituksen puheenjohtajat Tapani Mäkinen (kok) ja Markku J. Jääskeläinen (sd) sekä kaupunginjohtaja Juhani Paajanen (sd) olivat voimakkaasti sitä mieltä, että Vantaan lausunto pitäisi antaa tarkalleen kaupunginhallituksen esityksen mukaisena, Helsingin hankkeelle myönteisenä. Heidän pääperusteensa oli, että muussa tapauksessa hyvä yhteistyö Helsingin kanssa saattaa kärsiä – tai peräti loppua. Miesten puheissa kaikui muistumia ulkopoliittisen kortin käytöstä 1970-luvulla: isoveljeä ei saa suututtaa!

Det är lätt för Juurikkala att förundra sig över rädslan för storebror. Juurikkala och De Gröna i Vanda är nämligen för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Inte heller behöver Helsingfors i högre grad bekymra sig över samarbetet. Helsingfors och speciellt stadens samlingspartistiuska ledning har ju förespråkat en sammanslagning av huvudstadsregionens städer. Då Helsingfors stadsfullmäktige den 11 januari 2006 behandlade kommun- och samarbetsreformen sade stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori i sitt anförande att han är för en sammanslagning eller med hans egna ord: "Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi."

Helsingfors har utnyttjat kravet på samarbete för stadens egna syften och förespråkat en annektering av sydvästra Sibbo i Huvudstadsregionens namn. De övriga städerna i Huvudstadsregionen har förhållit sig reserverade till en inkorporering. Vanda har dock visat förhandlingsvilja, då man sett möjligheter att få huvudstadens stöd för sina egna projekt så som Ringbanan och en nationalpark i Sibbo storskog.

I ledarartikeln med rubriken "Välitysmies aukaisi portit" i Helingin Uutiset den 6 december nämner ledarskribenten "vihreiden nokkamies" Timo Juurikkala som en av dem vars förtjänst det är att den "andliga muren nu gett efter" och genom "välitysmies" (sic!) Myllyniemis förslag "tillväxten i öster fått ett verkligt startskott". Juurikkala och De Gröna i Vanda med undantag av Sirpa Kauppinen stödde Vandas utlåtande til länsstyrelsen, där Vanda på vissa villkor ställer sig bakom Helsingfors förslag till en förändring av kommunindelningen. Då Vanda fullmäktige slutligen antog sitt utlåtande om Helsingfors förslag hade emellertid Myllyniemis rapport och förslag redan publicerats.

Juurikkala har i själva verket hela tiden på sin blogg kritiserat Helsingfors expansionsplaner och han har speciellt tagit avstånd från Myllyniemis förslag, som han ser som ett hot mot Sibbo storskog. (Se Adress för Westerkulla. Den 12 januari 2007.) Helsingfors har i Sibbofrågan stött sig på ställningstalanden som gjorts av Nylands förbund och Helsingforsregionens samarbetsmöte, men i själva verket representerar ställningstagandena endast Helsingfors synpunkter. Representanter för andra städer och kommuner har ställt sig bakom Helsingfors initiativ för att i gengäld få huvudstadens stöd för sina egna projekt. Detta torde även gälla förslaget till en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund.

I morgon den 22 januari sammankommer landskapsstyrelsen för Nylands förbund, där Pekka Myllyniemi (Sdp) representerar Lojo, till syrelsemöte. I föredragningslistan, som offentliggjordes den 19 januari, ingår under övriga ärenden ett initiativ till förändring av landskapsindelningen. I klartext handlar förslaget om att ansluta Östra Nylands förbund till Nylands förbund. I Föredragningslistan konstateras att "Vaikka Uudenmaan liitto on monessa yhteydessä tuonut esiin tämän tavoitteen, ei siitä ole tehty virallista esitystä." På förslag av Pekka Myllyniemi hävdade landskapsstyrelsen i ett utlåtande till Inrikesministeriet (184/01.03/2003) redan 2003 att "Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." (Se Bevismaterial. Den 5 december 2006.) I det bifogade förslaget till initiativ, som är avsett att överlämnas till kommunminister Hannes Manninen, heter det nu att "Uudenmaan liitto esittää, että sisäasiainministeriö ryhtyisi toimenpiteisiin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntien yhdistämiseksi."

I initiativet (in spe) börjar med konstaterandet att "Kuluvan vaalikauden aikana maan hallitus ja sisäasiainministeriö ovat panneet pal jon painoa Uudenmaan ja Helsingin seudun metropolialueen kehittämiskysymyksiin." Uttrycket Helsingin seudun metropolialue betyder närmast det samma som Helsingin seutu, men även här har man av förekommen anledning velat ta med det i sig allt för diffusa begreppet metropolområde. Antagligen syftar man på både på det större nylänska "metropolområdet", som samanfaller med landskapet Nyland, och det mindre metropolområdet, som sammanfaller med Huvudstadsregionen. I det föreslagna initiativet nämns de regionala samarbetsorgan och möten där behovet av en ändring av landskapsindelningen lyfts fram. Däremot nämn naturligtvis inte att statsminister Matti Vanhanen under sitt besök i Borgå den 10 januari uttalade sitt stöd för en fortsatt existens för Östra Nylands förbund. (Se Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007.)

Ur Helsingfors synvinkel handlar initiativet till en ändring av landskapsindelningen om att öka stadens inflytande i allmänhet och inflytandet över planläggningen av sydvästra Sibbo i synnerhet. I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" framför utredningsman Pekka Myllyniemi i eget namn Helsingfors argument för en sammanslagning av landskapen. Ett argument som utredningsmannen direkt torde ha klippt och infogat i sin rapport är som jag tidigare omnämnt "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Helsingfors stadskontor hade knappast räknat med att utredningsmannen i sin rappotrt skulle ta med detta argumment som sådant. Å andra sidan föreslår docent Erkki Mennola i sitt utlåtande att förutom Helsingfors stad även Nylands förbund deltagit i författandet av Myllyniemis rapport. Myllyniemis utredning bör föreleda en förtroendekris inom Nylands landskapsförbund. Det torde vara uppenbart att åtminstone Helsingfors genom sitt agerande i fallet Sibbo har förbrukat sitt förtroende.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Allt som glimmar är inte blogg". I artikeln, som handlar om politiska bloggar, säger Jyrki Kasvi att "en riktig blogg skall vara interaktiv". Benämningen blogg (på engelska blog) kommer emellertid från web log, som ursprungligen stårför en "loggbok" på webben. Min blogg har i hög grad varit en loggbok där jag redovisat för mit surfande, navigerande och upptäcktsresande på Internet. Avsaknanden av interaktivitet beror dock på att Yahoo! 360 är en betatjänst där funktionerna inte alltid motsvarar de avsedda inställningarna. För att kunna kommentera mina inlägg direkt på min blogg måste man således fortfarande vara inloggad på Yahoo. Det går dock bra att kommentera mina blogginlägg i min gästbok eller att kontakta mig per e-post. Adresserna är http://www.freebok.net/books/wadenstrom/sign.html respektive ralf.wadenstrom@helsinki.fi.

Under dagens surfande hittade jag ett ljudklipp från Yle Internets sammanfattning av "nyhetsåret 2006", Inrikeskrönikan 2006. Här finns intervjuer med Myllyniemi, Manninen och Vapaavuori i samband med att Helsingfors högsta ledning författat väsentliga delar av Myllyniemis rapport.

Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007

Det har den senaste tiden diskuterats huruvida Helsingfors är en metropol eller inte. Jag har hävdat att Helsingfors inte är en metropol, men egentligen borde jag väl som filosof avfärda frågan med att konstatera att det hela är en definitionsfråga. Om man så vill kan man även kalla Åbo och Tammerfors metropoler, fastän det vore helt meningslöst. Helsingfors stad hävdar dock att Helsingfors är Finlands enda metropol och Helsingfors metropolområde Finlands enda metropolområde. Det är klart att marknadsföringen av Helsingfors som en metropool har ett politiskt syfte.

På engelska syftar man med metropolitan area ofta på en storstad med omgivande dotterstäder. Ett metropolitan area förutsätter inte nödvändigtvis en metropol i en exklusiv bemärkelse. Huvudstadsregionen med moderstaden Helsingfors och förstäderna Esbo, Grankulla och Vanda torde väl uppfylla kriterierna på ett metropolitan area. Lustigt nog så är det de administartiva gränserna mellan städerna i huvudstadsregionen som ger anledning att tala om ett "metropolområde". Tidningarna Helsingin Uutiset och Vantaan Sanomat har den senaste tiden publicerat "regionala" nyheter under rubriken "Metropoli". (Se bilden ovan.) Metropoli är här alltså att betrakta som en förkortning av eller en synonym till metropolialue. Man kan fråga sig varför inte rubriken "Seutu" längre duger.

Idén med benämningarna metropol och metropolområde, eller motsvarande finska benämningar, är dels att få invånarna i "metropolområdet" att identifiera sig med moderstaden Helsingfors, dels att lyfta fram Helsingfors inflytande och ekonomiska betydelse för Helsingforsregionen och hela Finland. Ett av de bakomliggande syftena med benämningen metropolen är att göra Helsingfors stads ekonomi till en "nationell" fråga. Speciellt anmärkningsvärt är att man lyckats koppla samman "metropolens" utveckling med annekteringen av sydvästra Sibbo och därtill ge metropolprojektet en språkideologisk dimension.
Under de senaste månaderna har Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat okritiskt förmedlat det budskap som Samlingspartiet i Helsingfors har levererat redaktionen. Helsingin Uutiset var i februari i fjol värd då Samlingspartiets fullmäktigegrupp samlades för att diskutera samarbetet mellan huvudstadsregionens städer.

Även samarbetet mellan lokalpolitikerna och lokaltidningrana behandlades. Det konstaterades, enligt partitidningen Elävä Helsinki 1/2006, att "Tiivis ja luottamukseen perustuva yhteydenpito on ... molempien osapuolten intresseissä." Ur Helsingin Uutisets ledarartiklar har det inte bara framgått att Samlingspartiet i Helsingfors stöder en sammangång av Huvudstadsregionens städer och en annektering av sydvästra Sibbo. Det har även synts att ordföranden för Samlingspartiet i Helsingfors är en före detta ordförande för Suomalaisuuden Liitto, vars uttalade målsättning är att göra Finland till ett enspråkigt finskt land.

Det är överraskande att Samlingspartiet har godkänt Helsingforsdistriktets nya fennomanska framtoning. Ben Zyskowicz och Jan Vapaavuori är ju båda uppvuxna i mera eller mindre tvåspråkiga hem och i styrelsen för Samlingspartiets Helsingforsdistrikt, där Martti Häikiö är ordförande, är även Mikael Sandbacka medlem. Och man skulle ha trott att fullmäktigeledamot Harry Bogomoloff fortfarande skulle ha ett visst inflytande på Samlingspartiet i Helsingfors. En förklaring till toleransen gentemot den senaste tidens språkhets är att de fennomanska idéerna och ideologiska vanföreställningarna tjänar ekonomiska syften.

Överraskande är det även att man lyckats få Centern i Helsingfors, eller åtminstone Mari Kiviniemi, att svälja den fennomanska idén om en "språkmur" som förhindrat "metropolens" utvidgning. Kanske har österbottningen Kiviniemi felaktigt fått för sig att Helsingin Uutiset eller stadens samlingspartistiska ledning i Sibbofrågan representerar en traditionell helsingforsisk inriktning. Den 1 december, dagen efter publiceringen av Myllyniemis rapport, publicerade Centerns Helsingforsdistrikt ett uttalande där man säger att "Alueliitos on hyvä alku määrätietoiselle metropoliajattelulle." Det är för övrigt anmärkningsvärt att Centern i Helsingfors i sitt uttalande även indirekt uppmanar stadsrådet att inte följa lagen, genom att hävda att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." 

Helsingin Uutiset fortsätter i gårdagens tidning sitt propagerande för en annektering. Intressant nog klagar ledarskribenten inte på stadens ansträngda ekonomi, som förorsakat spänningar mellan Helsingfors och staten. (Se Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007.) Tvärtom hävdas det att det går bra för Helsingfors. Rubriken är "Hyvin menee, mutta menköön". Rubriken antyder att det är problematiskt att medge att det ser ut att gå ekonomiskt bra för staden. Stadens ansträngda ekonomi torde ha varit det centrala argument med vilket man fått centerministrarna att stöda Helsingfors expansionsplaner. Helsingin Uutiset har tidigare delat ut judaskyssar. Nu medger man att annekteringen av Sibbo handlar om Helsingfors stads ekonomiska intresse, som man försöker göra till en nationell angelägenhet, fastän det i själva verket går bra för staden:

Helsingillä menee hyvin! Mutta niin sillä pitääkin mennä, jos Suomi haluaa turvata tulevaisuutensa. Jotta Helsingillä olisi myös jatkossa mahdollisuus turvata kehityksensä – ja turvata osaltaan myös Suomen kehitystä –, laajentuminen Sipooseen on välttämätöntä.

Kolonialism. Den 19 januari 2007

"Delat om kärnkraft men enigt om Sibbo" är rubriken för en notis i dagens Hufvudstadsblad. Notisen handlar om de finlandssvenska socialdemokraternas valprogram, som presenterades igår. Hbl skriver:

Inställningen till kärnkraft vacklar men när det gäller Sibbo blir det ett rungande nej till annekteringsplanerna. De finlandssvenska socialdemokraternas (fsd) sex kandidater i riksdagsvalet är överens om att Helsingfors inte ska få ta delar av Sibbo.

I motsats till partiets ministrar tycker de att ett annekteringsbeslut är helt åt skogen.

– Kolonialismen fungerar inte som regional metod, säger Maarit Feldt-Ranta, partisekreterare i sdp och kandidat i Nyland. Hon upprepar att avgörandet borde skjutas fram till nästa regering.

Kolonialism var rätta ordet. Kolonialism är vad Helsingfors planer handlar om. Hbl skriver vidare att varken Feldt-Ranta eller fsd kan påverka beslutet och att "Så som det nu ser ut blir det ett ja i regeringen i februari." Här misstar sig tidningen grovt. Frågan är bara i vilket skede av valkampanjen det är taktiskt optimalt att lyfta fram den politiska skandal som centerministrarna är involverade i. En verklig skandal är åtminstone utnämningen av utredningsman och den pseudoutredning som kommunministern lät utföra. "Skandal i Sibboutredningen" är även rubriken på Arbetarbladets första sida den 8 december. På sida 4 i samma nummer säger en av FSD:s sex riksdagskandidater, Kjell Grönqvist att Myllyniemis utredningen är en "låtsasutredning" och tillägger följande:

Myllyniemi är styrd av Helsingfors. Vi visste att Helsingfors ville ha ungefär 3 000 hektar och krävde 5 000. Myllyniemi har bra kontakter åt det hållet, han sitter bland annat i Nylands förbunds styrelse och det är ingen bra kombination med tanke på utredningen.

Sdp:s partisekreterare Maarit Feldt-Ranta önskar kanske förhindra att partiorförande Eero Heinäluoma på grund av sitt uttalanden i juni måste jäva sig då stadsrådet tar ställning till kommunindelningsutredarens förslag. Detta kunde uppfattas som pinsamt, men Heinäluomas ställningstagande i offentligheten är en bagatell jämfört med centerministrarnas agerande i frågan. Vill FSD rädda Sibbo, bör riksdagskandidaterna lyfta fram fallet Sibbo före regeringen gör sitt beslut.

Dagens Helsinginsanomat noterar att Helsingfors stad utsett Helsingin Sanomats redaktör Jarmo Huhtanen till "årets stadsredaktör". (Artikeln om årets stadsredaktör har i efterskott publicerats även på tidningens webbplats under rubriken "Jarmo Huhtasesta vuoden kaupunkitoimittaja".) Huhtanen har på Helsingin Sanomats webbplats skrivit en blogg med rubriken "Kaupugin valot". Flera av blogginläggen har handlat om fallet Sibbo. Under rubriken "Entä jos" skrev Huhtanen den 2 december ett intressant men skrämmande inlägg om den centerpartistiska stadsfullmäktigeledamoten Mari Kiviniemis ställningstagande i gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Kiviniemi säger enligt citeringen i Huhtanens blogg att "Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa." Detta uttalande föranleder Huhtanens att spekulera:

Voisiko keskustavetoinen hallitus päättääkin liittää Sipoosta Helsinkiin isomman kaistan kuin selvitysmies Pekka Myllyniemi ehdottaa? Hallituksella lienee siihen täysi valta ja ilmiselvästi joidenkin keskustalaisten johtohenkilöiden tuki.

I egenskap stadsfullmäktigeledamot är väl vikarierande utrikeshandels- och utvecklingsminister Mari Kiviniemi oberoende av sina uttalanden jävig då stadsrådet skall ta ställning till annekteringen av sydvästra Sibbo. Frågan är varför hon skulle förespråka ett större område, om detta ändå inte kan komma på fråga . En tänkbar möjlighet är att hennes tilldelade roll i skådespelet är att få Helsingfors katastrofalt dåligt förberedda förslag att framstå som seriöst och därmed Myllyniemis förslag att framstå som en kompromiss, trots att hans förslag motsvarar det område som Helsingfors egentligen hela tiden varit ute efter. Men eftersom minister Kiviniemi håller Helsingfors officiella förslag på agendan, så finns det skäl för Sibboborna och Sibbos vänner att fortsättningsvis tala om brutal och hänsynslös kolonialism.

Helsingfors stad är samarbetsovillig. Den 18 januari 2007

Tidskriften Skärgård har idag uppdaterat sin hemsida.

Dagens Sipoonsanomat berättar att föreningen För Sibbo sänder en färdig besvärblankett (MS Word doc) till alla hushåll i Sibbo. Blanketten finns från och med i dag på föreningens webbplats. Enligt kunggörelsen som publicerades den 4 januari skall de skriftliga anmärkningarna tillställas kommunstyrelsen i den kommun i vilken de som har framställt anmärkningen är invånare eller med avseende på vilken de anser sig vara parter i övrigt. Eftersom jag bor intill den så kallade Westerkullakilen, är anställd av Vanda stad och är lärare för elever från bl.a. Västersundom anser jag att jag kan rikta min anmärkning till stadsstyrelsen i Vanda. Visserligen är Sibbos sak vår, men förslaget om en inkorporering av Vikkullaområdet med Svarta backen-Borgarstrands naturskyddsområde berör i sig oss som bor eller arbetar i Vanda. Som jag ser det är Vandas ståndpunkt till utredningsman Pekka Myllyniemis förslag helt öppen. Här lönar det sig att försöka påverka, om inte med en anmärkning så åtminstone genom att skriva sitt namn på adressen för Westerkulla. (På adressen har det under den senaste veckan kommit närmare 400 nya namn.)

I en kolumn med rubriken "Sipoon rajat eivät ole pyhiä" i dagens Sipoonsanomat går kommunfullmäktigeledamot Hanne Aho (Sdp) indirekt Helsingfors ärende. Liksom några andra lokalpolitiker i Sibbo utnyttjar hon Helsingfors annekteringsförsök för egna politiska syften och beskyller Sibbos traditionella politik för den aktuella konflikten. Hon låter även förstå att Helsingfors torde få sin vilja igenom. Min egen bedömning är att Sibbo torde kunna försvara sina gränser, som åtminstone jag känner en vördnad för, tack vare att Sibbo tidigare har motsatt sig planerna på en metrolinje till Sibbo och tack vare att Sibbo har hört till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. Det finns visserligen alltid risker med att inte vara med där besluten fattas, men det är inte sagt att Sibbo skulle ha en egen representant i Nylands landskapsstyrelse. För att Sibbopolitikerna och inte bara Sibboborna skall kunna stå eniga mot anfallet från Helsingfors har det kanske dock varit nödvändigt att Sfp och De Gröna sökt en gemensam linje med övriga partier. När det gäller avståndstagandet från utredningsman Pekka Myllyniemis förslag borde Sibbo dock göra gemensam sak med Östra Nylands förbund, som ju även i högsta grad berörs av Myllyniemis rapport och förslag.

Idagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Helsingfors ger Sibbo kalla handen". I dagens Helsinginsanomat ingår en artikel om samma ämne med rubriken "Sipoon kunnanjohtaja esitti Helsingille uuden yhteistyötarjouksen" och underrubriken "Helsinki ei suostu neuvotteluihin Sipoon maankäytöstä". Tidningen skriver att "Helsingin kaupunki ei aio käydä neuvotteluja Sipoon kunnan kanssa Lounais-Sipoon kohtalosta ennen kuin valtioneuvosto on ottanut kantaa Helsingin esitykseen Lounais-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin." Tidningen berättar att stadsstyrelsen fick brevet med förslaget till samarbete redan förra veckan. Pajunen säger att behandlingen av stadsstyrelsens behandling av förslaget torde framskrida snabbt, men tillägger att det först är skäl att se hur Myllyniemis förslag framskrider. Efter stadsrådets ställningstagande till utredningsmannens förslag eller efter en eventuell där på följande rättsprocess torde dock Helsingfors förhandlingssituation vara betydligt svagare än den är nu.

Att Pajunen och Helsingfor tackar nej till ett initiativ till samarbete är en god nyhet för den som värnar om Sibbo och naturen i Östersundom och Sibbo storskog. Det är Helsingfors, inte Sibbo som inte vill samarbeta, fastän utredningsmannen hävdar det motsatta i sin rapport. Stadsdirektör Jussi Pajunen säger visserligen till Helsinginsanomat att "Vuosien varrella olemme käyneet neuvotteluja Sipoon kanssa erilaisissa yhteistyöryhmissä. Lopputuloksena on ollut aina se, että Sipoo ei ole ollut yhteistyöhaluinen eikä tahtonut ymmärtää Helsingin näkemyksiä seutuyhteistyöstä." Helsingfors syn på regionalt samarbete har dock i hög grad handlat om att rita in en metrolinje genom Östersundom. Påståendet att Sibbo inte själv skulle har råd att bygga metron lyfts nu fram som ett centralt argument för den föreslagna annekteringen. (Se Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007.)

Idagens Helsinginsanomat ingår en rättelse gällande en notis om översvämning på landsvägen i Östersundom. Tidningen benämnde fortsättningen på Österleden, liksom Helsingfors gör i sitt berömda uttlåtande, Gamla Borgåvägen istället för Nya Borgåvägen. Utöver Borgåleden (motorvägen) och Nya Borgåvägen, som går genom södra Sibbo, finns det faktiskt en gammal Borgåväg, som liksom järnvägen till Borgå går genom Nickby. Nya Borgåvägen och motorvägen till Borgå har medfört att Nickby hamnat en aning utanför, men den senaste tiden har utvecklingen av Nickby främst hämmats av att Helsingfors även här pantar på mark, som staden vägrat att sälja. Detta kan vara skäl att komma ihåg då det hävdas att Helsingforsregionens samhälsstruktur inte utvecklats i östlig riktning.

23:30
Ett ledarstick i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Lyssna till vad Sibbo erbjuder!".

Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007

Sibbo kommun har till Helsingfors stadsstyrelse sänt ett brev där man föreslår förhandlingar om markanvändningen i sydvästra Sibbo, skriver Helsingi Sanomat på sin webbplats i en notis med rubriken "Sipoo ehdottaa Helsingille neuvotteluja".

"Sibbo vill förhandla" är rubriken på Yle Internytt. Yle berättar att förslaget till samarbete baserar sig på kommunstyrelsens beslut från den 19 december. (Se protokolluttdrag och blogginlägget Initiativ till samarbete. Den 20 december 2006.) Radio Vega har intervjuat Markku Luoma och Jan Vapaavuori. Yle Internet berättar även om blanketter mot inkorporering. I själva verket är dagens nyhet om förslag till samarbete liten jämfört med gårdagens sensationella avslöjanden, som medierna inte alls noterat. Den som tar del av docent Erkki Mennolas utlåtande inser att Sibbos förhandlingsposition borde vara mycket stark. Jag ser fram emot att få se Helsingfors statsstyrelses svar på förslaget till samarbete.

I dagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin kaupunginvaltuuston alkukauden työtä leimasi kiihkeä halu perustaa Suur-Helsinki". I artikeln, som är förafattad av Jarmo Matilainen, hävdas det att "Ensimmäisen kaksivuotiskauden tärkeimmäksi hankeeksi nousi kiihkeä vaatimus oman metropoliasemansa tunnustamisesta." Matilainen ser ett klart samband mellan strävan efter erkännande om metropolstatus och Sibbofrågan. Bakgrunden är Helsingfors dåliga ekonomi, som föranletts av förändringen i fördelingen av bolagsskatt:

Valtion ja helsinkiläispäättäjien välinen suhde oli kiristynyt äärimmilleen muutamia vuosia aikaisemmin, kun valtio päätti yhteisöveron jako-osuuden muutoksesta. Päätös ajoi Helsingin talouden ahdinkoon.

Ledande ministrars stöd för Helsingfors annekteringsplaner skapade en "vapenvila" mellan Helsingfors och staten:

Kuukausi yhteiskokouksen jälkeen Helsingin valtuusto päätti ylivoimaisella enemmistöllä esittää valtioneuvostolle, että Lounais-Sipoo liitettäisiin Helsinkiin.

"Tuen esitystä erittäin voimakkaasti", pääministeri Matti Vanhanen (kesk) kommentoi Helsingin Sipoo-haluja. Samoilla linjoilla olivat valtiovaraministeri Eeero Heinäluoma (sd) ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk).

Helsingin ja valtion välille oli syntynyt, jos ei linnarauha, niin ainakin tulitauko.

Regerinngens och speciellt centerministrarnas behov av vapenvila i konflikten mellan staten och Helsingfors är kanske inte den enda förklaringen till de ovannämnda ministrarnas märkliga agerande, men önskan att undvika kritik från Helsingforspolitiker torde vara en väsentlig bidragande orsak till att centerpolitiker stött Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. Jag har själv lyft fram denna aspekt i blogginlägget Benmjöl åt mjölkkon. Den 30 september 2006. Regeringen har köpt fred med Helsingfors. Betalningen har skett på kredit med ett utlovat krigsbyte från Sibboöverfallet.