Partiella sammanslagningar. Den 14 augusti 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sydvästra Pernå gick till finansministeriet". Igår lämnade en grupp invånare, som de facto är lokalpolitiker, in en framställan till kommunminister Mari Kiviniemi om en ändring i kommunindelningen enligt vilken sydvästra Pernå skulle anslutas till Borgå. Initiativer är fåfängt. Finansministeriet kommer inte att ta notis av Pernåbornas anhällan. Ifjol gjorde en grupp Lappträskbor ett liknande initiativ, enligt vilket delar av Lappträsk skulle anslutas till Lovisa. Dagens Borgåblad berättar att Lapträskborna inte har fått något officiellt svar från ministeriet.

Kommunavdelningen vid inrikesministeriet, som numera lyder under finansministeriet, meddelade ifjol inofficiellt att några partiella kommunsammaslagningar inte görs under de närmaste åren, för att man inte vill riskera kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Senare har man från detta håll uttalat sig något mindre kategoriskt, men tröskeln är fortfarande mycket högt lagd. I september i fjol sade minister Kiviniemi till Yle följande (se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007"):

- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.

I samband med Sibbofrågan har Kiviniemi tidigare låtit förstå att kommundelssammanslagningar är en rutinsak, men nu kräver "ministeriet mycket starka motiveringar". Det stämmer att kommundelssammansalgningar eller möjligheten till kommundelssammansalgningar kunde hota KSSR, varför det just nu finns starka skäl att förhålla sig avogt till dylika förslag. Men hotar inte även annekteringen av sydvästra Sibbo KSSR?

I högsta grad är eller åtminstone var initiativet till en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors ett hot mot KSSR. Fallet Sibbo har inspirerat många kommuner att föreslå partiella kommunsammanslagningar; Sibbo kunde ha blivit ett prejudikat som gett starka juridiska argument för ändringar i kommunindelningen. Varför riskerade då Hannes Manninen och hans eftersträdare Mari Kiviniemi KSSR genom att stöda en annektering av sydvästra Sibbo? Svaret är att "specialfallet" Sibbo inte bara var ett hot mot KSSR, utan även en förutsättning för en reform enligt Manninens och Kommunförbundets modell. Några andra trovärdiga förklaringar till inkonsekvensen torde inte finnas.

För övrigt undrar jag vad som egentligen motiverade den partiella sammanslagningen av ministerierna, där kommunavdelningen överfördes från inrikesministeriet till finansministeriet.

Sankt Petersburg metropolområde. Den 13 augusti 2008

I dagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset/ Vantaan Sanomat/ Länsiväylä ingår en kolumn med rubriken "Helsinki on Pietarin esikaupunki". Kolumnen är skriven av ansvarige chefredaktör Antti-Pekka Pietilä. Jag återger här de första raderna:

Minkä kaupungin pitäisi liittyä Helsinkiin? Voiko Espoo elää ilman yhteistä pääkaupunkiseutua? Pitääkö Vantaa liittää Helsinkiin niin kuin osa Sipoota? Kuntaliitoksista on kehkeytymässä kunnallisvaalien keskeinen teema koko maassa.

Koko eteläinen ja itäinen Suomi ovat Pietarin esikaupunkia ja sen tavaroiden ja palvelujen tuotantoaluetta.

Se där någonting att tänka på innan man i metropolens namn föreslår justeringar av de administrativa gränserna.

Skolstart. Den 12 augusti 2008

Idag börjar skolorna i så väl Helsingfors som i Sibbo. I en notis noterar Yle idag att 45 sjundeklassister från sydvästra Sibbo redan nu börjar skolan i Helsingfors. Helsingfors har på sina amatöraktiga specialsidor om inkorporeringen igår publicerat ett meddelande med rubriken "Sipoon liitosalueen koululaisten koulunkäynnin jatkumo pyritään turvaamaan". När man för en gångs skull har relevant information att komma med har man mislyckats med att få ut informationen på svenska. Annat var det ned Jussi Pajunens pressmeddelande "Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt", som den 15 januari fanns översatt till svenska innan HFD:s beslut offentliggjordes. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".) Den 4 juni publicerade Helsingfors på specialsidorna ett meddelande med rubriken "Skolskjutsarna till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste läsåret 2008−2009", men här fungerar inte länken vidare till utbildningsverkets information. Idag har Helsingfors på sina specialsidor publicerat ett meddelande med rubriken "Sakarinmäen koulu jatkaa ennallaan vuodenvaihteen jälkeen". Någon motsvarande information om Östersundom skola har man inte publicerat.

Skolstarten med skulskjutsar till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste innebär en av de första konkreta förändringar som annekteringen för med sig för invånarna. För den grundläggande utbildningen innebär annekteringsbeslutet extra mycket problem och utmaningar, trots att den aktuella ändringen i kommunindelningen av statrådet och HFD ansetts förbättra ordnandet av servicen i området

För min del betyder skolstarten att jag nu är färälder till ett skolbarn. Eftersom jag är lärare även på gymnasie- och högstadienivå betyder skolstarten mindre tid för bloggskrivande. I två års tid har jag varje dag publicerat blogginlägg om fallet Sibbo. Riktigt så tätt mellan inläggen kommer det inte att bli framöver. Fallet Sibbo är dock lång ifrån ett avslutat kapitel.

Regionernas betydelse i den globaliserade ekonomin. Den 11 augusti 2008

Yle har udag publicerat en notis med rubriken "Hårda förhandlingar att vänta för Sibbo". Förhandlingarna gäller den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo för annekteringen av sydvästra Sibbo. (Se "Midsommarhälsningar. Den 20 juni 2008" och "Mera förhandlingar. Den 21 juni 2008".)

Den aktuella ändringen i kommunindelningen har av bl.a. HFD motiverats av att utvecklingen av Helsingforsregionen har betydelse för hela riket. När det begav sig för två år sedan motiverade bl.a. LauraKolbe inkorporeringen med regionernas och och därmed storstädernas ökade betydelse i den globala ekonomin. Kolbes partikamrat utrikeshandels- och utvecklingsminister har dock en lite annan syn på regionernas roll iden globaliserade ekonomin. Helsingforsregionen är ju inte den enda regionen. FNB publicerade igår en notis med rubriken "Väyrynen vill förändra regionpolitiken". Jag citerar ur meddelandet:

– På grund av globaliseringen har värdet på regionernas naturtillgångar stigit, och det behövs mer arbetskraft än förut för att utnyttja dem. Även turismen sysselsätter mer än tidigare.

Planerna för att utveckla huvudstadsregionen passar enligt Väyrynen inte ihop med framtidsutsikterna.

– En balanserad regionutveckling är till fördel för alla finländare.

Statsmaktens stöd. Den 10 augusti 2008

I sin pro gradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" drar Ari Mattila en slutsats som är högst betydelsefull. Jag citerar ur abstractet till gradun:

Keskeisenä loppupäätelmänäni on, että Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät lähtivät vasta valtiovallan keskeisten toimijoiden tuen saatuaan ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Med tanke på att Mattilas tolkning av händelseförloppet huvudsakligen torde basera sig på artiklar i Helsingin Sanomat är det inte överraskande att Mattilas syn på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo delvis avviker från min uppfattning. Mattila har dock noterat så väl kopplingen till kommunreformen som statsmaktens centrala roll. Jag citerar ur avsnittet 6, "Johtopäätökset":

Koko Suomen kuntarakenne oli tullut tarkasteluun kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeen myötä ja myös pääkaupunkiseudun yhteistyötä tarkasteltiin uudessa valossa. Sipoon pitkäaikainen ja järjestelmällinen kieltäytyminen toiminnallisesta yhteistyöstä pääkaupunkiseudun kanssa ratkaisi valtiovallan alueliitosmyönteisen asenteen. Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät hyödynsivät tilanteen ja valtiovallan tuella he uskalsivat lähteä ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Det faktum att statsmakten stod bakom Helsingfors framställning till ändring av kommunindelning förklarar partiskheten i inrikesministeriets beredning av statsrådets beslut. Att kommunminister Hannes Manninen uppmuntrade Helsingfors att göra en framställning är ingen hemlighet. Den föredragande tjänstemannen Arto Sulonen gjorde det som den föregående och den nuvarande kommunministern förväntade sig av honom. Därför borde HFD ha varit särskilt kritisk i sin granskning av beredningen, men man valde istället att sätta huvudet i busken.


Att Hannes Manninen hade en central roll framgår bl.a. ur tidningen Asfalltiapila, som Centern i Helsingfors utgav i september 2006. I ledarartikeln skriver kretsordförande Anna-Mari Vimpari följande:

Myös pyrkimyksemme vauhdittaa pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyötä sai uutta virtaa kuntaministeri Hannes Mannisen aloitteesta yhdistää osia Sipoosta Helsinkiin. Piiri linjasi jo kevätkokouksessaan, että Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta. Suunnitteluttelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen ja rakentamisessa on huomioitava ympäristö- ja kulttuuriarvot.

I samma tidningen ingår även en kortare text med rubriken "Toivottu ja kauaskantoinen päätös Helsingin tonttipulaan" av "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä". Jag citerar:

Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin. Keskustalaiset kannattavat maa-alueiden liittämistä kaupunkiin, koska tonttitarjontaa ei ole kyetty lisäämään kuntien välisin sopimuksin.

Sipoon alueiden liittämisellä saadaan helpotusta Helsingin tonttipulaan, sillä kaupungin nykyinen asuntokanta ei vastaa ihmisten toiveisiin ja tarpeisiin. Liitettävän alueen suunnittelun painopiste tulee olla pienimuotoisessa ja laadukkaassa, kohtuuhintaisessa sekä kulttuurimaisemaa vaalivassa kaupunkirakentamisessa. Ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa alueilleen. Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä Helsingin Keskusta tukee muun muassa ilmailukäyttöön.

Den ovanciterade texten består av textavsnitt som Centern återanvänt i flera sammanhang, bl.a. i Mari Kiviniemis Helsingforsbrev. (Se "'Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu'. Den 9 augusti 2008".) Texten har även vissa likheter med ställningstagandet från det ovannämnda vårmötet den 4 april. Jag citerar ur ställningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

I blogginlägget "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007" har jag redogjort för att Centerkretsens ställningstagande publicerades först den 4 juni och att Matti Vanhanen var närvarande vid kretsmötet. Det torde vara uppenbart att Vanhanen redan tidigt på våren 2006 var inkopplad i planerna på att lösa "Sibbofrågan" utanför PARAS-reformens officiella ramar. Det torde lika så vara uppenbart att Manninen inte lovat föra en framställning om en ändring i kommunindelningen till statsrådet, såvida Vanhanen inte lovat stöda framställningen.

"Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu". Den 9 augusti 2008

I torsdags höll bostadsminister Jan Vapaavuori i Vasa ett tal om "täydennysrakentamisen mahdollisuuksia". Som vanligt var "yhdyskunnan eheyttäminen" ledstjärnan i Vapaavuoris tal, men denna gång erbjöd bostadsministern speciellt en tätare bebyggelse i existerande tätorter som en metod för förenhetligande av samhäkkstrukturen. Avslutningsvis konstaterade Vapaavuori att "Niin Tukholma kuin Kööpenhaminakin ovat noin kaksi kertaa tiiviimmin rakennettuja kuin Helsinki" och tillade att "Tukholma ja Kööpenhamina ovat kuitenkin mitä viihtyisimpiä ja luonnonläheisimpiä kaupunkeja".

Anslutningen av sydvästra Sibbo till huvudstatdsregionen och Helsingfors har motiverats med ett förenhetligande av samhällsstrukturen. Rent statistiskt betyder inkorporeringen emellertid att invånartätheten i Helsingfors ytterligare minskar, samtidigt som staden breder ut sig. I själva verket har man speciellt på centerhåll motiverat inkorporeringen med att den möjliggör en glesare samhällstruktur. I sitt Helsingforsbrev från den 20 oktober 2006 motiverade t.ex. Mari Kiviniemi det av Hannes Manninen stödda initiativet att ansluta en del av västra Sibbo till Helsingfors med påståendet att "Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa-alueilleen."

Med Vapaavuori som bostadminister har Matti Vanhanen inte alltid haft det så lätt att motivera sin centerpartistiska syn på utvecklingen av Helsingforsregionen. I sitt uppmärksammade blogginlägg från den 10 maj, där Vanhanen fösvarar planerna på ett köpcentrum (Ideapark) i Nummela, medger statsministern att "Uudenmaan ongelma kestävän kehityksen näkökulmasta on liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu." I detta blogginlägg kommenterar statministern faktiskt även inkorporeringen. Vanhanen finner inkorporeringslösningen lyckad, såvida det i det annekterade området skapas ett par tre trädgårdsstäder:

Sipoon osaliitosratkaisua pidän hyvänä kunhan rakentaminen siellä toteutetaan hajakeskittämällä ja luomalla pari kolme puutarhakaupunkia, jotka ulottuvat keskustastaan parin kilometrin säteelle ja tarjoavat kaiken viikon sisällä tarvittavan sekä lapsille että vanhemmille. Välttämätön liikenne Vantaalle tai Helsinkiin hoituisi tarvittaessa bussilla tai metrolla. Sipoon uudet suunnitelmat voidaan tehdä tulevaisuuden malleiksi. Virheitä yhdyskuntasuunnittelussa on tehty paljon - nyt voidaan suunnata tulevaisuuteen.

Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008

I sitt pressmeddelandet om HFD:s avgörande i fallet Sibbo säger HFD att "Tvistefrågan gällde hur samhällsstrukturen i Helsingforsregionen skall utvecklas." Varför säger man det? Den tvist HFD hade att avgöra gällde endast huruvida statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen var lagligt. Åtminstone ur Sibbo kommuns perspektiv gällde tvisten vem som skall utveckla sydvästra Sibbo, inte hur området skall utvecklas. Därför är det anmärkningsvärt att HFD i sitt avgörande motiverar förekomsten av de två första allmänna förutsättningar som definieras i 3 § i kommunindelningslagen med följande påstående:

Genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen och gör det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området så som avses i 2 punkten i samma 1 mom.

Som om det aktuella området inte hade utvecklats som en del Sibbo! Eller syftar HFD med "område" här trots allt på hela Helsingforsregionen? (Se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Är det hela Helsingforsregionens utveckling som kräver en ändring i kommunindelningen även med tanke på servicen och levnadsförhållandena? Menar HFD att ändringen i kommunindelningen förbättrar ordnandet av servicen och levnadsförhållandena i hela regionen? I så fall stämmer HFD:s motiveringar inte överens med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut. I prememorian till statsrådets beslut säges det följande om ovannämnda förutsättningar:

Det är uppenbart att på längre sikt förbättrar också utbyggnaden och inflyttningen i det område som föreslås bli överfört också ordnandet av service för invånarna i området. Ändringen i kommunindelningen kan inte heller anses allmänt försämra levnadsförhållandena för invånarna i området. Valet mellan landsortbetonad glesbebyggelse och tätare stadsboende är en värderingsfråga.

Här är det uppenbart att inrikesministeriet (regeringsråd Arto Sulonen) med "område" syftar på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors. Lustigt nog antyder även Sulonen att sydvästra Sibbo skulle förbli ett outvecklat område med "landsortbetonad glesbebyggelse", ifall området förblev en del av Sibbo. Tyvärr hade Sibbo före statsrådets beslut helt andra planer för sydvästra Sibbo.

Den tvist som HFD hade att avgöra gällde minsann inte om sydvästra Sibbo skulle bli ett område med "tätare stadsboende" eller förbli ett område med "landsortbetonad glesbebyggelse". En helt annan sak är att den landsortsbetonade glesbebyggelsen i hög grad bestämmer Östersundoms och hela Sibbos tidigare och delvis även nuvarande identitet. Därför är även titeln "Osana metropolia vai maaseutua?" på Ari Mattilas pro gradu avhandling om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta" träffande. Invånarnas hårda motsånd mot en ändring i kommunindelningen berodde säkert delvis på att man hellre ser Östersundom med omnejd som en del av ett lantligt Sibbo än en del av storstaden Helsingfors, men denna aspekt av tvisten mellan Helsingfors och Sibbo borde inte ha haft någon avgörande juridisk betydelse.

Mattilas gradu med bilagor finns för övrigt nu på Internet. Den permamenenta adressen är URN:NBN:fi:joy-20080026.