Ironiskt. Den 23 januari 2009

Personligen anser jag inte att det viktigaste avslöjandet som jag gjort på denna blogg gäller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis plagiat. Det blogginlägg som Sibbo kommun bifogade till sina besvär till HFD var skrivet före Myllyniemis rapport offentliggjordes och gällde utredningsmannens tidigare ställningstaganden och jäv. FNB:s nyhetsartikel "Sipoo: Selvitysmies Myllyniemi ei ole puolueeton", som bl.a. Helsingin Sanomat publicerade den 29 november 2006, baserade sig indirekt på mitt blogginlägg från den 20 oktober 2006. Jag citerar ur artikeln:

Valituksessa kiinnitetään huomiota esimerkiksi siihen, että Myllyniemi kannatti vuoden 2004 joulukuussa nykyisen ylipormestarin Jussi Pajusen esitystä maakuntavaltuustosta. Tuolloin Pajunen esitti, että Helsingin infrastruktuurihankkeita jatketaan Sipoon alueelle. Tämän perusteella Sipoo katsoo Myllyniemen toimineen aktiivisesti Helsingin puolesta ja Sipoota vastaan.

Enligt min bedömning har jag i senare blogginlägg kommit med stakare argument för Myllyniemis jäv. I inlägget "KSSR. Den 1 augusti 2007" noterade jag att Nylands förbund i februari 2006 gav ett svar till inrikesministeriet om kommun- och servicestrukturreformen, där det bl.a. säges att Nylands och Östra Nylands förbund bör sammanslås och att Sibbo bör anslutas till Helsingfors ekonomiska region. Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, som fattade beslutet om det nyländska ställningstagandet och dessutom var Myllyniemi viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade det ovannämnda svaret. I inlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag redogjort för att Myllyniemis om ett utlåtande från Nylands förbund till inrikesministeriet på ett landskapsstyrelsemöte föreslagit att "lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." Till saken hör att Myllyniemi i sin Sibborapport föreslår och förutsätter att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund.

De viktisgaste avslöjandena på denna blogg gäller inte utredningsmannen, utan kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo. Av någon anledning har denna koppling inte uppmärksamats på ett direkt sätt i medierna. Plagiatet är mycket mera påtagligt och skandalartat, men inte heller utredningsmannens plagiat har fått den publicitet som det förtjänat. Hur viktigt plagiatet är eller borde ha varit rent juridiskt sett har jag svårt att bedöma. Men det är uppenbart att plagiatet medvetet förringats och tigits ihjäl. Felaktigt har man hävdat att plagiering inte förekommer i Sibboutredningens rapportens "förslagsdel".

I sitt beslut om att förkasta besvären mot statrådest Sibbobeslkut säger HFD nästan ingenting om Pekka Myllyniemis utredning, trots att påståenden om plagiat och brister i Myllyniemis utredning och rapport förekom i flera besvär. Om utreningsmannens rapport säger HFD överhuvudtaget ingenting. Angående utredningen (selvitys) säger HFD följande:

Kommunindelningsutredaren har 30.11.2006 till inrikesministeriet lämnat en utredning och framställning till ändring av kommunindelningen.

Detta är allt vad HFD i sitt över 100 sidor långa beslut har att säga om Myllyniemis utredning. Däremot finns det i beslutet ett kort avsnitt med rubriken "Kommunindelningsutredarens framställning" ("Kuntajakoselvittäjän esitys"). Här säger HFD bl.a. följande:

>>Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. ...
Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.<<
HFD förekar inte att framställningen skulle vara bristfällig, utan försvarar tvärtom statsrådets beslut med att beredningsmaterialet kompleterats med anmärkningar och utlåtanden. Här är det dock skäl att notera att HFD talar om framställningen (esitys). (Jfr "Framställning. Den 22 februari 2008".) Något plagiat förväntades ju inte ingå i förslagsdelen. HFD inleder faktiskt sitt beslut med att i avsnitt avsnittet 1.2 "Kommunindelningsutredarens förslag" ("Kuntajakoselvittäjän ehdotus") referera Myllyniemis förslag eller framställning. Det 3 sidor långa referatet av Myllyniemis förslag består i praktiken helt och hållet av text som kopierats direkt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. I HFD:s beslut kan man i avsnitt 1.2 således läsa bl.a. följande:
>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Hel-singin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsatamanja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteeneräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetunympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminenovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekeemahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaankaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi. ...
Sipoonkorven ... luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.<<
Den ovanciterad texten föregår i HFD:s beslut med satsen "I sitt förslag har kommunindelningsutredaren konstaterat bland annat att han har bedömt problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och konstaterat att området inte utvecklats österut." ("Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään.") Den citerade texten ingår i sin helhet, i exakt ordalydelse i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Slutsatsen "joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin" i den första meningen har stadsdirektör Jussi Pajunen dock plockat bort ur Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Visst är det ironiskt att HFD inte befattar sig med påståenden om plagiat, men själv återger plagierad text ur Myllyniemis rapport i sitt beslut.


Fallet Sibbo

Bebyggelsen fortsatte först i Sibbo. Den 22 januari 2009

Sipoon Sanomat publicerade på tidningens webbplats för ett par dagar sedan en artikel med rubriken "Vesitaksoissa korotuspaineita liitosalueella". En längre version av texten torde ingå i dagens tidning.

I Sipoon Sanomat ingick i förra veckan en liten kommenterande text med rubriken "Asutus jatkui vasta Sipoossa". Timo Pasanen konstaterar här att "Helsingin väite kehityksen loppumisesta Sipooseen oli hyvä veto." Problemet är bara att påståendet inte är verklighetsförankrat. Jag citerar ur Pasanens kommentar:

>>Edelleenkin koko asutus loppuu Mellunmäkeen, kuin seinään. Helsingin Mustavuori ja Vantaan puolella olevan Västerkullan kartanon maat ovat tehokkaasti pitäneet asukkaat loitolla. Kehitys loppuu siis Vantaalla.

Jos ajoi Uutta Porvoontietä, niin ensimmäiset asunnot tulivat vastaan vasta silloiseen Sipoon puolella.<<

Helsingin Sanomat har på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ehdottaa Vantaalle yhdistämisen selvittämistä". I tidningens diskussionsspalt försökte jag föreslå Pekka Myllyniemi till utredningsman, men på Helsingin Sanomat fattade man tydligen att förslaget var ironiskt ämnat, för man har inte publicerat mitt korta diskussionsinlägg.

Fallet Sibbo

Dålig smak i munnen. Den 21 januari 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin pullistelu pelottaa poliitikkoja". Sista stycket i artikeln lyder enligt följande:

>>Väkisin tehdystä Sipoon lounaiskulman liittämisestä Helsinkiin jäi poliitikoillekin suuhun paha maku. Se hillitsee Suomen ensimmäisen miljoonakaupungin virallista perustamista, vaikka taajamana se on jo olemassa.<<

Helsingfors stads fastigheskontor har redan den 19 publicerat meddelandet "Kinteistövirasto teettää pohjatutkimuksia Sipoossa ja Vantaalla", men först igag har nyheten noterats på stadens hemsida. I dagens Helsinginsanomat ingår även en notis med rubriken "Helsinki tutkii idän liitosalueen metromaastoa". I notisen noteras det att "Helsinki varautuu itämetron jatkamiseen tutkimalla maaperää Sipoon liitosalueella sekä Vantaan Länsisalmessa ja Västerkullassa."

Om metron kommer det motstridiga signaler. I artikeln "Östörsundomiin pienet tontit ja paljon rakennusoikeutta" i senaste nummer av Sipoon Sanmat säger projektchef Matti Visanti att "suunnitellaan tiivis pientalokaupunki, joka perustuu metroon". I samma artikel säger Visanti emelltid att Helsingfors även utreder alternativet snabbspårvagn. Jag citerar:

>>Suunnitelmamme tukeuttuvat jompaan kumpaan, ja tämä oli liitosjutun lähtökohta.<<

Alternativet snabbspårväg nämndes dock inte före statrådets beslut i juni 2007. Det alternativet hade dragit mattan under kommunindelningsutredarens motiveringar för förslaget till ändring i kommunindelningen. I Sipoon Sanomat framhåller Visanti att reservationen för Heli-banan fortgaramde finns kvar, men att Heli-banan har en annan sträckning än metron eller snabbspårvägsförbindelsen skulle ha. Visanti säger även "Yhteistoimialueella on myös Sipoo mukana."

Kartan ovan är ur dokumentet Toimintasuunnitelma vuosille 2009-2011, som ingår som bilaga i föredragslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte imorgon. I verksamhetsplanen heter det bl.a. enligt följande:

>>Kaupunginvaltuusto on hyväksynyt 12.11.2008 vuoden 2009 talousarvion, missä kaupunkisuunnitteluvirastolle vahvistettiin seuraavat sitovat toiminnalliset tavoitteet.
- Kuntien yhteistä osayleiskaavaa (Helsingin itäinen kehityskäytävä) valmistelevan Helsinki-Porvoo akselin runkosuunnitelman luonnos Vantaan, Sipoon ja Porvoon sekä maakunnan liittojen kanssa<<

Fallet Sibbo

Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009

I mitt blogginlägg "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" skrev jag om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" och sade att enligt min bedömning tillämpar Tuuri-Tammela denna utgångspunkt i vissa fall in absurdum. Påståendet kräver kanske ett förtydligande. Jag saknar kompetens att bedöma den vetenskapliga kvaliteten i ett studium i förvaltningsvetenskap, men visst är jag lite imponerad av Tuuri-Tammelas pro gradu. Åtminstone är den lärorik läsning för mig. En pro gradu avhandling är säkert inte rätt tillfälle att kritisera högsta förvaltningsdomstolens beslut. Mellan raderna tyckte jag mig ändå kunna se kritik mot HFD i Tuuri-Tammelas gradu. I själva verket påpekar Tuuri-Tammela i ett par sammanhang att hon finner HFD:s beslut inkonsekvent, men främst kritiserar hon HFD indirket. Kritiken riktas mot statsrådest beslut, som trädde i kraft då HFD förkastade besvären mot beslutet.

Enligt vad jag förstår borde HFD:s (KHO) beslut kunna tolkas som riktgivande för hur lagen skall tolkas och tillämpas. Beslutet gällande fallet Sibbo inbegriper dock flera märkligheter. Sättet på vilket Sibbo kommun hördes i samband med utnämningen av kommunindelningsutredaren hade HFD ingenting att anmärka på, men knappast kan man räkna med att förvaltningsdomstolarna i fortsättningen inte kommer att ha någonting att invända mot liknande "hörande". Ministeriet kommer knappast i fortsättning kunna meddela en kommun per telefon att man följande dag skall utnämna en bestämd (kontroversiell) person till utredningsman. Påståendet att Sibbo kommun blivit hörd via folkomröstningen är lika så absurd. Det var Sibbo kommun som tog initiativ till folkomröstningen, medan inrikesministeriet framhöll att folkomröstningen saknade betydelse. HFD gör folkomröstningen, där 93 % röstade mot förslaget till en ändring i kommunindelningen, till ett argument för att statsrådets beslut var lagligt.

I mitt inlägg "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" ville jag lyfta fram absurditeten i HFD:s beslut. Det är ett ironiskt poäng att HFD i sitt beslut själv återger text som kommunindelningsutredaren plagierat, medan plagiatet helt förbigås i domstolens avgörande. Det verkar som om HFD:s utgångspunkt varit att statsrådets Sibbobeslut måste godkännas och att det bara gäller att minimera de prejudicerande följderna. Där av Helsingforsregionens påstådda specialstatus. Man borde väl (i övrigt) kunna generalisera från ett årsboksbeslut, men i fallet Sibbo tycker jag att tillämpningar leder till orimligheter.

Slutledningar in absurdum eller reductio ad absurdum är en klassisk metod att logiskt indirekt bevisa motsatsen till ett antagande. På sätt och vis tycker jag att Tuuri-Tammela avsiktligt eller oavsiktligt indirekt visar att HFD:s beslut inte allmänt kan tillämpas som ett rättesnöre för lagtolkningen. Nu är mina egna insikter i juridik och förvaltningsvetenskap bristfälliga. Jag vet inte vilka slutsatser man borde kunna dra av HFD:s beslut. För en lekman som jag förefaller beslutet dock leda till absurda slutsateser.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick som jag nämnt en intervju med mig. Nedan ett urklipp.

Fallet Sibbo

Signaler. Den 19 januari 2009

Yle Östnyland har idag på förmiddagen publiceraten notis med rubriken "Marker undersöks i Östersundom". Jag citerar ur notisen:

>>Helsingfors stads fastighetsämbetsverk undersöker markens geologiska beskaffenhet i de av Sibbo annekterade områdena nu i januari.
Undersökningarna görs för att kartlägga jordmånen och på med tanke på framtida rälstrafik.<<

I notisen berättas det vidare att kompletterande markundersökningar skall göras i "Östersundomtrakten i Sibbo". Yle Itä-Uusimaa har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Painovoimamittauksia Lounais-Sipoossa".

I programmet Närbild, som sändes i går kväll i FST5, ingick ett inslag om Östersundom och de ekonomiska utmaningar som inkorporeringen innebär för Sibbo. Programmet kan ses i repris idag 17:30 och på Yle Arenan. I programmet visades den berömda Helsingfors-skylten på den gamla gränsen mellan (Se bilden ovan.) Vanda och Sibbo. Före programmet gick ut i etern hade skylten emellertid försvunnit med stolpar och allt. Även Vanda skylten på andra sidan vägen var borta. Denna gång handlar det knappast om något teknologskämt.Borta är även Vanda-skylten på andra sidan Nya Borgåvägen och Helsingfors-skylten vid den gamla gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Bilden nedan är tagen igår på eftermiddagen.

Vid den gamla gränsen mellan Vanda och Sibbo har Helsingfors byggnadskontor först plockat ner landskapsskyltarna, men lämnat kvar Vanda-skylten och bytt ut Sibbo-skylten mot en Helsingforsskylt, som man täckt över. Efter årsskiftet avtäckte man den nya Helsingforsskylten, men nu har man alltså tagit bort den nya skylten. På platsen där skylten stått fanns igår ett gravljus. (Se bilden nedan.) Knappast är det ändå den försvunna Helsingfors-skylten som någon velat ihågkoma med et gravljus.

Inslaget om Sibbo och Östersundom i programmet Närbild är till innehållet delvis det samma som Vega Ösntnylands inslag i torsdags. I programmet intervjuas bl.a. Clas-Håkan Nyman (sfp). Nyman, som fram till årsskiftet var kommunfullmäktigeledamot i Sibbo, förhåller sig naturligtvis kritiskt till inkorporeringen, men samtidigt framhåller han att man i Sibbo tidigare borde ha reagerat på de signaler som kommit både från statsmakten och Helsingfors. Det är förståeligt om man i Östersundom i efter hand är bittra och besvikna på att Sibbo försummade planeringen av Östersundom, speciellt som flera Sibbopolitiker långt tidigare motiverat en kraftigare tillväxt i Östersundom med påtryckningarna och hotet från Helsingfors. Visst kan man hitta "signaler" tillbaka i tiden. Helsingfors föredetta stadsdirektör Raimo Ilaskivi utnämndes faktiskt av statsrådets kansli till utredningsman gällande utredningen 1989 om tryggandet av bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. (Se "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007".) Visst har bostadsministrar under högkonjunkturen, då bostadspriserna varit höga och tillgången på tomtmark varit britsfällig, sänt signaler även till Sibbo. Ändå vill jag hävda att de "signaler" som Nyman och många andra har identifierat i långt är efterkonstruktioner. Rymnden är fylld av brus, som endast retroaktivt blir meningsfulla signaler. Så fungerar historieskrivningen. De flesta uttalanden, domslut, utlåtanden, utredningar, rapporter och förslag glöms bort. När någonting händer som innebär en vändpunkt börjar man söka efter spår som leder fram till vändpunkten. Spåren som leder i andra riktningar är det ingen som ser.

Resultatet av kommunreformen kunde ha varit att hela Sibbo idag hade hört till Helsingfors - tillsammans med Vanda, Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Många skulle ha varit nöjda, men många även missnöjda. Ingen skulle dock ha kommit ihåg Ilaskivis utredning eller förslag. Och ingen skulle ha påtalat bristerna i planeringen av Östersundom. Helsingin Sanomat har idag för övrigt publicerat en artikel med rubriken "Helsingin miljoonakaupunkihaaveille ei heru apua hallitukselta".

Fallet Sibbo

Saga och sanning. Den 18 januari 2009

I sin pro gradu avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" förhåller sig Ari Mattila inte okritiskt till inkorporeringen, men redan på grund av ett ensidigt källmaterial blir bilden rätt snäv. Som sig bör i ett vetenskapligt studium, uppmärksammar Mattila dessutom endast vissa aspekter av Sibbofrågan. I en intervju för Sipoon Sanomat poängterade Mattila statsmaktens roll. (Se "Staten bär ansvaret. Den 30 juni 2008".) I avhandlingen skriver Mattila att "Helsingin kaupunki ja Suomen valtio ... muodostivat eräänlaisen liitosta ajavan välineellisen regiimin." Han skriver även att "Myös Suomen valtio oli keskeisessä roolissa konfliktissa: valtioneuvosto korkeimpana päätöksentekijätahona ja toisaalta myös Sisäasiainministeriö laajemman alueellisen kehittämisen, tässä tapauksessa metropolipolitiikan, suuntaviivojen laatijana." Ändå framställs frågan i Mattilas studium främst som en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo. Det är så som konflikten beskrivitsi medierna. Det är även så som man från statsmaktens sidaönskade att konflikten skulle uppfattas, då Hannes Manninen stödd av Matti Vanhanen i juni 2006 uppmanade Helsingfors stad att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Juridiskt sett är huvudparterna i fallet Sibbo emellertid finska staten och Sibbo kommun. Helsingforspolitiker har visserligen lobbat och pressat på, men det är statsmakten som är huvudskyldig till myglet.

Mattilas pro gradu är ett studium i samhällsvetenskap, inte i historia. Inom samhällsvetenskap använder man sig, liksom inom naturvetenskaper, av generaliserbara modeller. Man förklarar fenomen utgående från vissa lagbundenheter. Det är typiskt att man i en pro gradu avhandling visar att och hur vissa teorier och etablerade modeller går att tilämpa på ett specielt fall. Inom historievetenskapär man däremot intebegränsad av teorier och färdiga modeller. Historikerns uppgift är inte att förklara genom att påvisa lagbundenheter. Tvärtom studerar historikern det unika, det som inte är förutsägbart eller generaliserbart. (Skillanden mellan å ena sidan kultur- och historievetenskap och å andra sidan natur- och samhällsvetenskap har jag behandlat i kurser i historiefilosofi och vetenskapsfilosofi.) Det är min övertygelse att fallet Sibbo bör studeras historievetsnskapligt snarare än ett samhällsvetenskapligt för att bli begripligt. Fallet Sibbo är i högsta grad ett unikt fall.

Samhälleliga konflikter är i sig minsann inte ovanliga. Det finns väsentliga likheter melan olika konflikter, vilket gör konflikter förutsägbara och möjliga att förklara. I sin pro gradu försöker Mattila tillämpa allmänna modeller på fallet Sibbo. Jag citerar:

>>Konflikteille on tyypillistä että asiantuntemuksen ja asiantuntijan rooli kyseenalaistetaan. Vastapuolen asiantuntijat voidaan leimata puolueellisiksi, epäpäteviksi ja epäuskottaviksi. Vastasuunnittelu on tästä näkökulmasta paitsi tapa tuoda uusia vaihtoehtoja, myös virallisen asiantuntemuksen haastamista tai kyseenalaistamista (Peltonen & Villanen 2004, 38).

Konfliktin tiedonpolitiikkaan kuuluu olennaisena osana vastapuolen motiivien epäily, jonka lisäksi osapuolet epäilevät myös toistensa tuottamia selvityksiä, raportteja ja tutkimustuloksia (Peltonen & Villanen 2004, 46).<<

I fallet Sibbo har speciellt kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis opartiskhet, kompetens och trovädighet ifrågasatts. Vi som tagit oss en närmare titt på Myllyniemis rapport har haft svårt att föstå hur lätt man har kunnat förtiga bristerna i den utredning som låg till grund för statsrådets bedömning och beslut. Sibbobornas kritik mot utredningsmannen har inte föranlett något mediedrev mot Hannes Manninen, som utnämnde Myllyniemi till utredningsman, eller mot Mari Kiviniemi, som genast efter HFD:s beslut utnämnde Myllyneimi för ett nytt uppdrag. Det bristande intresset för Myllyniemis skandalösa låtsasutredning kan bero på att frågan varit känslig och på att medierna varit partiska, men ointresset kan även förklaras av att kritiken mot utredningsmannen var förutsägbar. I konflikter är det normalt att "expertisens" roll ifrågasätts. Det är inte alltid mödan värt att kontrollera om det faktiskt finns fog för kritiken.

I Mattilas avhandling intar intervjuer med Jan Vapaavuori och Christel Liljeström en central roll. Vapaavuori utgör här en representant för Helsingfors stad, inte för statsmakten. Avhandlingen ger inte minst på grund av dessa intervjuer en felaktig bild av att fallet Sibbo handlar om en konflikt mellan Sibbo och Helsingfors, medan statsmakten intar domarens roll. Själv önskar jag framhålla att Helsingfors synd närmast är att man köpt stöldgods. Låt vara att rånet av sydvästra Sibbo även kan betraktas som ett beställningsarbete, där Helsingfors är uppdragsgivare och Manninen tillsammans med regeringsrådet Arto Sulonen utförde grovjobbet.

Mattila presenterade sin pro gradu avhandling under rubriken "Totta ja tarua kaupunkisuhteista" vid en studia generalia förelsäning i Vilmanstarnd den 1 oktober 2008. Mattilas powerpoint-presentation från föreläsningen finns på Internet. En stor del (17 av 45 dior) av presentationen bygger på intervjuer med Vapaavuori och Liljeström.

I programmet Närbild i FST5 idag 19:55 (och imorgon 17:30) ingår ett inslag om Östersundom och de ekonomiska utmaningar som inkorporeringen innebär för Sibbo.

Fallet Sibbo

Jura novit curia. Den 17 januari 2009

I blogginlägget "Fallstudium. Den 11 januari 2009" skrev jag om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" från våren 2008. Sedan jag skrev mitt inlägg har Tuuri-Tammela (c) återvalts som ordförande för kommunfullmäktige i Storkyrö, men det finns andra anledningar att på denna blogg återkomma till Tuuri-Tammela. Att pro gradun har relevans för fallet Sibbo framgår ur Tuuri-Tammelas beskrivning av sitt studium:

>>Tutkielmani tavoitteena on selvittää kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset, ja systematisoida niitä meneillään olevan kunta- ja palvelurakenneuudistuksen tavoitteisiin sekä kunnallinen itsehallintoon nähden. ...

Tutkimusongelmani pääkysymys on: mitkä ovat voimassa olevan kuntajakolain asettamat kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset? Asiaa analysoin kunta- ja palvelurakenneuudistuksen ja erityisesti kunnallisen itsehallinnon kannalta.<<

Liksom jag tidigare nämnt använder sig Tuuri-Tammela i stor omfattning av expertutlåtanden som ingår i Sibbo kommuns besvär till HFD angående statsrådets beslut om en ändring i komunindelningen. Lika väl kommer Tuuri-Tammela i sin gradu inte med mycket direkt kritik av statsrådets beslut eller högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Skälet är kanske en processrättslig princip och metodologisk/källkritisk utgångspunkt: Jura novit curia (domstolen/domaren känner rätten). I sitt studium utgår Tuuri-Tammela från att förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo har en prejudiserande betydelse även när det gäller förvaltningslagen. Enligt min bedömning tillämpar Tuuri-Tammela denna utgångspunkt i vissa fall in absurdum.

I avsnitt 4.2.5, "Kestävän kehityksen periaate" citerar Tuuri-Tammela direkt ur HFD:s beslut. Jag citerar i min tur:

>>Taloudellinen, sosiaalinen, ekologinen ja kulttuurinen kestävä kehitys tulee huomioida kuntajakomuutoksissa. Tähän velvoittavuutta voidaan perustella myös kuntajakolain 1.2 §:n määritelmällä, että kuntajakoa on kehitettävä kuntien alueellista eheyttä ja yhdyskuntarakenteen toimivuutta edistävällä tavalla. Esimerkiksi Sipoo-Helsinki-Vantaa - osaliitoksessa keskusteltiin myös siirtoalueella olevista luontokohteista. KHO 2008:1 ratkaisussa on referoitu kuntajakoselvittäjän perusteluita kestävän kehityksen osalta seuraavasti:

”Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.”<<

Stycket som cieters ur HFD:s beslut förefaller vara ett direkt citetat ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport, för i avsnitt 3.1, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" skriver Myllyniemi följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.
Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

I inledningen i det centrala avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" skriver Myllyniemi dessutom följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

HFD har inte nödvändigtvis hittat det ovanciterade stycket direkt ur Myllyniemis rapport, för HFD:s referat och bedömning av Myllyniemis rapport bygger åtminstone delvis på inrikesministeriets dokument, i detta fall på Arto Sulonens prememoria från den 28 juni 2007. I inrikesministeriets prememoria eller motiveringar till statsrådets Sibbobeslut skriver regerinsrådet Arto Sulonen bl.a. följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on kuntajakoselvittäjän mukaan turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

Sulonen har i inrikesministeriets prememoria utan att använda citationstecken direkt citerat ur Myllyniemis rapport. En stor del av den text med vilken Myllyniemi presenterar Myllyniemis utredning finns förutom i Myllyniemis rapport även i Helsingfors stads utlåtande till lännstyrelsen, som stadsfullmäktige antog den 29 november 2006, dagen för Myllyniemis raport offentliggjordes. I Helsingfors utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata seudun elinvoimaisuus ja kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen, erityisesti energiankulutuksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

I sitt gruppanförande ("Rynmäpuheenvuoro Sipoon alueliitoksesta") vid stadsfullmäktigemötet den 29 november 2006 sade Helsingfors nuvarande stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata seudun elinvoimaisuus ja kestävä kehitys. Nyt seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu.<<

Myllyniemi har dock inte plagierat Rihtniemis anförande, utan Rihtniemi torde istället ha kopierat satser ur Helsingfors utlåtande, som även råkar ingå i utredningsmannens rapport. Själv har utredningsmannen direkt plagierat förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. I utreningen skriver förvaltningsdirektören bl.a. följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

HFD:s referat av Myllyniemis rapport är även i övrigt intressant. I HFD:s beslut kan man bl.a. läsa följande:

>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

I inrikesministeriets prememoria refererar Sulonen slutsatserna av Myllyniemis utredning på ett liknande sätt:

>>Hän painottaa sitä, että suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kuntajakoselvittäjän mukaan seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. ...

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. ... Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

HFD:s torde ha kopierat sin ovanciterade text direkt ur Myllyniemis rapport. Det centrala avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" inleds nämligen med följande rader:

>>Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

Påståendena om att man bör tänka årtionden i förväg finns inte med i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, men i Ratasvuoris utredning kan man läsa följande:

>>Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Liitteena 2 olevasta kartasta käyvät ilmi Aviapoliksen ja Vuosaaren sataman sijainti sekä seudun pääliikenneväylät.<<

HFD har i sitt beslut oavsiktligt återgett en text som skrivits av Eila Ratasvuori, som tidigare varit föredragare vid HFD. Myllyniemi har själv i sin rapport hela två gånger återgett de ovan citerade raderna. I avsmittet 3.1, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" i Myllyniemis rapport kan man läsa följande:

>>Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Yhteyksiä on kuvattu kartassa 6.<<

I avsnitt 3.1 i Myllyniemis rapport finns karta nummer 6, som är identisk med en karta i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Texten under kartan i Myllyniemis rapport lyder enligt följande:

>>Kartta 6: Kartasta käyvät ilmi Aviapoliksen ja Vuosaaren sataman sijainti sekä seudun pääliikenneväylät.<<

HFD inleder sitt beslut i fallet Sibbo med att på knappt tre sidor referera Pekka Myllyniemis utredningen. Refereringen av utredningen inleds med en knappt en sida lång text (utan citatmarkeringar) som är direkt kopierad ur Myllyniemis rapport. Även den svenska översättningen av HFD:s beslut är här direkt kopierat ur den svenska översättningen av Myllyniemis rapport. HFD torde anse att just denna text är speciellt betydelsefull, då den inleder det centrala avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" i kommunindelningsutredarens framställning. Knappast hade HFD valt att citera just denna text, om man varit medveten om att texten författats av Eila Ratasvuori, som numera är direktör för Helsingfors förvaltningscentral. I Leena Liipolas besvär till HFD påpekas det att Myllyniemi plagierat Ratasvuoris utredning, men tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula hade redan på förhand i offentligheten låtit förstå att de "lånade formuleringarna" endast återfinns i "beskrivande delar av utredningen". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".)

Fallet Sibbo