Ett större projekt. Den 11 februari 2009

Stadsstyrelsen i Esbo tog på sitt möte i måndags klart avstånd från förslaget på en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I dagens Borgåblad ingår en något satiriskt skriven kolumn med rubriken "Esbostyrelsen visar civilkurage". Jag citerar ur kolumnen, som i är skriven av Heidi Eklund:

>>När stora och mäktiga Helsingfors vill ha någonting, ska man också få det. Nu är helsingforsarnas sits dessutom desto lättare. Det finns ett prejudikat, som ja, ja, inte alls är något prejudikat utan bara ett vanligt enkelt domstolsbeslut och ingenting annat,

Men i händerna på skickliga, läs hänsynslösa, jurister, kommer HFD-beslutet att tolkas till Helsingfors fördel, ifall Esbo inte godvilligt ger med sig.

För se, Helsingfors kommer att behöva en korridor västerut, nu i när de redan skapat sig en österut. ...

Kanske kan det trösta någon som fortfarande har svårt att förstå hur Helsingfors kunde få annektera det sydvästra hörnet av Sibbo att det tydligen bara var det första steget, startskottet för en betydligt t större process.

Överborgmästare Jussi Pajunen och hans underhuggare har av allt att döma hela tiden arbetat med blicken inställd på slutmålet som är ingenting mindre än ett Storhelsingfors.

Därför var det bara naturligt att börja försiktigt och pröva regeringens och rättsväsendets inställning till att införliva en del av Sibbo med Helsingfors. Som att gå ut på svag is försedd med en påk för att kontrollera om den håller.<<

I dagen Borgåblad ingår även en notis med rubriken "Försiktiga formuleringar kring fusion". I notisen berättas det att stadsstyrelsen i Borgå på sitt möte i måndags ansåg att det är bäst att hålla låg profil om förslaget om en fusion mellan Borgå och Sibbo.

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Metron jatkuminen liitetyille alueille onkin epävarmaa".

I blogginlägget "Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009" kommenterade jag nyheten om en utkörning i "föredetta Sibbo". Skämttecknaren Karlsson har i Helsingin Sanomat den 11 januari noterat nyheten med bilden ovan.

Fallet Sibbo

Till förvaltningsdomstolen. Den 10 februari 2009

Yle Östnyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbo-Hfrs-tvisten till domstol". Helsingfors stadsstyrelse beslöt igår i enlighet med föredragningslistan att föra vidare tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet till förvaltningsdomstolen. En del av bilagorna till föredragningslistan är hemligstämplade. På mötet beslöt man även om en ändring av stadsindelningen, som inkorporeringen föranleder. Urklippet ovan är ut tidningen Metro.


Fallet Sibbo

Helsingforsministrar. Den 9 februari 2009

I en artikel i senaste nummer av Sipoon Sanomat noteras det att Helsingfors-skyltarna inte gillas i inkorporeringsområdet. Förutom att skyltar har tagits ner från Nya Borgåvägen och Sottungsbyvägen har skylten vid Knutersvägen svärtats, kan tidningen berätta. Eftersom jag hade vägarna förbi på passade jag på veckoslutet på att ta en bild av den nedklottrade skylten. (Se ovan.)

Jävfrågan i fallet Sibbo diskuterades till lust och leda i medierna våren 2007, men av flera skäl finns det anledning att ta upp frågan om ministrernas jäv på nytt. Att ministrarna Mari Kiviniemi, Tuija Brax och Sari Sarkomaa jävade sig, fastän Matti Vanhanen inte ansåg jävig att deltaga i statsrådets Sibbobeslut, kan jag inte finna någon acceptabel förklaring till. Av någon anledning ansågs Vanhanens deltagande i beslutet så viktigt att man riskerade hela beslutet med att pressa statsministern till att deltaga i beslutet. Sarkomaa hade i Helsingfors stadsfullmäktige röstat för helsingfors initiativ till en änndring i kommunindelningen, men i övrigt verkar den föredetta undervisningsministern vara oskyldig som ett barn när det gäller fallet Sibbo. Jag har tidigare påtalat detta i mitt blogginlägg "Manipulering. Den 21 april 2007", där jag citerade ur Sarkomaas rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006". I månadsberevet, som är skrivet dagen efter helsingfors stadsfullmäktige tog sitt initiativ, ger Sarkomaa de ursprungliga motiveringarna till statrådets beslut, som gällde bostadsläget i huvudstadsregionen. Jag citerar:

>>Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Päätimme myös Jätkäsaaren osayleiskaavasta. Saimme vihdoin vauhtiin lähes 20 000 asukkaan merellisen kaupunginosan rakentamisen. Nämä päätökset olivat todella tervetulleita ja toivottavasti ne hillitsevät asuntojen hintakehitystä. Helsinkiin tarvitaan monipuolista ja kohtuuhintaista asuntotuotantoa.

Juuri asumisen sietämätön kalleus on asia, joka kipeimmin vaatii toimia. Helsinkiläiset joutuvat päivittäin kamppailemaan äärimmilleen kiristyneiden asumis- ja elinkustannusten kanssa. En halua, että tavalliset helsinkiläiset keskituloiset perheet, tavalliset palkansaajat, joutuvat muuttamaan naapurikuntiin, koska heillä ei ole varaa asua omassa kotikaupungissaan.<<

Sarkomaa verkar vid den aktuella tidpunkten vara helt omedveten om kopplingen mellan Sibbofrågan och KSSR, som för en icke-invigd såg ut att ha kört fast totalt. Jag citerar vidare ur Sarkomaas rundbrev:

>>Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Uudistuksessa Helsingille annettu erityisasema on varsin perusteltu. Helsingin ja sen asukkaiden hyvinvointi on edellytys koko Suomen menestykselle.<<

Redan veckan efter att Sarkomaa skrev sitt rundbrev lyckades regeringspartierna som genom ett mirakel uppnå enighet kring ramlagen för KSSR.

Kommunminister Mari Kiviniemi, som liksom Sarkomaa jävade sig i Sibbofrågan, är minsann inte lika oskyldig. Kiviniemi torde ha Sibbofrågan att tacka för att hon överhuvudtaget blev kommunminister. Av de nuvarande centerministrarna var det knappast någon annan än Kiviniemi och Vanhanen som var införstådda i överenskommelserna i Sibbofrågan. Fastän Kiviniemi jävade sig verkade hon öppet för en inkorporering. Detr var Kiviniemis innehav av kommunministerns portfölj som garanterade en beredning av Sibbofrågan i enlighet med den förre kommunministern Hannes Manninens löften.

Justitieminister Tuja Brax hade inte bara deltafit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut, utan även i offentligheten tagit ställning i frågan. Den 14 november 2006 gick Brax ut med ett pressmeddelande med rubriken "Sipoon odottelu voi kurjistaa asuntopolitiikkaa entisestään". Jag citerar ur meddelandet:

>>Sipoosta odotetaan apua pääkaupunkiseudun tonttipulaan. Jos Sipoota jäädään odottamaan, kurjistuu pääkaupunkiseudun asuntotilanne entisestään, koska Sipoota koskevat päätökset kestävät yli vuosikymmenen, varoittaa kansanedustaja Tuija Brax (vihr.) eduskunnassa pidettävässä pääkaupunkiseudun asuntopolitiikkaa koskevassa keskustelutilaisuudessa. ...

Ruuhka-Suomen asuntopolitiikan korjaamisessa tarvitaan myös uusia tekoja, kuten uusien asuntoalueiden perustamista radanvarsille, Sipoon läntisen osan liittämistä kunnon joukkoliikenteen ja palveluverkon piiriin sekä valtion omistamien maiden pikaista kaavoittamista asuntorakentamiseen.<<

Huruvida det var juridiskt motiverat att Brax jävade sig i Sibbofrågan kan jag inte bedöma. Klart är däremot att justitieministerns röst inte behövdes vid statsrådets omrösning. Att Brax sitter som minister i regeringen som tog Sibbobeslutet kan lika väl ha haft en viss betydelse för utgången av fallet. Det är justitieministeriet och justitieministern som ansvarar för rättsväsendet, inklusive högsta förvaltningsdomstolen.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhetstext med rubriken "Kompensationstvisten går till förvaltningsdomstolen". Hufvudstadsbladet har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sibbotvisten till domstol". Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta päätetään oikeudessa". Verkkouutiset har publicerat FNB:s notis under rubriken "Helsingin ja Sipoon korvauskiista hallinto-oikeuteen".


Fallet Sibbo

Konjunkturer. Den 8 februari 2009

I offentligheten har det hävdats att Raimo Ilaskivis förslag till inkorporering av sydvästra Sibbo från år 1989 glömdes bort på grund av depressionen i början av 1990-talet. Riktigt så enkelt är det inte. Dels är är det oklart vad man syftar på med Ilaskivis förslag. I sin Sibboutredning blandar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi samman två helt olika förslag. En motsvarande förväxling har även Helsingin Sanomat gjort sig skyldig till. ( Se "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007" och "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".) Så vida man med "Ilaskivis förslag" syftar på ett förslag i Pentti Murole och Simo Järvinen konsultarbete "Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989", som gjordes i samband med Ilaksivis utredning, stötte "Ilaskivis förslag" på mycket större hinder än depressionen. I "Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989" föreslås det bl.a. en ny stadsdel med tätortsbebyggelse i det område som nu är Nordsjö hamn. Konsulterna torde ha varit dåligt informerade om stadens planer. Enligt förre stadsdirektör Martin Meinander inkorporerades Nordsjö med Helsingfors uttryckligen för att man här ville bygga stadens nya hamn. (Se t.ex. "Vuosaaren satamahanke etenee" i Vihreä lanka 47/99.)

Även om "Ilaskivis förslag" från 1989 inte föll bara på depressionen, så är det klart att den förverkliga inkorporeringen av Östersundom ser konstig ut i skenet av den nurådande lågkonjunkturen och finanskrisen. Politiskt motiverades inkorporeringen främst av de höga bostadspriserna i huvudstadsregionen. Ett ökat utbud på tomtmark skulle, åtminstone enligt Matti Vanhanens bedömning, leda till lägre bostadspris. Idag är väl kraftigt sjunkande bostadspriser det värsta som kunde drabba nationalekonomin. I det nya ekonomiska leget ser överborgmästarens megalomaniska metropolvisioner närmast bisarra ut. För Sibbo kom den ekonomiska nedgången denna gång ett par år för sent. Det är knappast enbart en tillfällighet att Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen liksom "Ilaskivis förslag" kom då överhettningen på bostadsmarknaden var som värst.

Sibbo dyker ständigt upp i diskssionen på Helsingin Sanomats webbsidor. Jag skall återger här det första (ironiskt syftade) diskussionsinlägget i anknytning till artikeln "Helsingin vihreät ja vasemmisto valmiita veron nostoon", som ingick i gårdagens tidning:

>>Eikös metropoli-Helsingillä pitänyt olla mahtavat taloudelliset resurssit rakentaa metro ja 40000 hengen merellisen upeat asuma-alueet Sipoolta kaappaamilleen alueille. Kyllä kaupungilla on nyt uuden liitosalueresurssin ansiosta sellainen potentiaali kilpailla muiden pohjoismaiden metropolien ja Pietarin kanssa Vuosaaren sataman synergiaetujen ja logistiikkatoiminnan sekä uusien ja matalien metroon tukeutuvien puutarhakaupunkien siivittämänä, että mielestäni pikemminkin veronalellus olisi nyt paikallaan.<<

Diagrammet ovan är ur Ekonomigurutävlingen 2009.

Fallet Sibbo

Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009

Helsingin Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Katainen: Tehtäväni on olla myös Savossa". I artikeln konstateras det att "Lehtomäki asuu miehensä ja kahden lapsena kanssa Sipoossa, mutta on Oulun vaalipiirin edustaja korkeimmalla kulukorvauksella Kuhmosta." Miljöminister Paula Lehtomäki (c) torde betala kommunalskatt i Sibbo, eftersom hon den 31 december 2008 var skriven i Sibbo, men hon bor på området som vid årsskiftet inkorporerades med Helsingfors. I artikeln noteras det vidare att finansminister Jyrki Katainen (saml) med familj bor i Esbo, fastän Katainen är kommunfullmäktigeledamot i Siilijärvi i norra Savolax.

Jyrki Katainens roll i fallet Sibbo är intressant. Finansministern avbröt sin semester i juni 2007 för att deltaga i statsrådets Sibbobeslut. Det var Katainen som vid statsrådets sammankomst föreslog att kommunindelningen ändras i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, medan föredragande minister Mauri Pekkarinen föreslog att förslaget förkastas, då det strider mot lagen. Ett år tidigare hade Katainen tillsammans med ordförandena för Centern och SDP kommit överens om att sydvästra Sibbo inkorporeras med Helsingfors. Genom denna överenskommelse räddades Centern och Socialdemokraterna ur en regeringskris, som hade följt om man inte uppnått enighet om KSSR. Katainens agerande i Sibbofrågan förefaller på många sätt irrationellt.

Jag har tidigare på denna blogg noterat att Katainen haft alla skäl att värna om sina relationer till Samlingspartiet i Helsingfors, för att undgå sin föregångares öde. Helsingforskretsens starka ställning inom Samlingspartiet var när det kom till kritan avgörande för utgången i fallet Sibbo. Även om Katainen var pressad att stöda Helsingfors i den s.k. Sibbofrågan, måste även han få någonting substantiellt i utbyte.

Katainens hemkommun Siilijärvi är grannkommun till Kuopio, dit läkemedelsverket skall flyttas. Det är anmärkningsvärt att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori, som normalt är högjudda motståndare till regionalisering av statliga verk, inte velat kritisera flyttandet av läkemedelsverket till Kuopio, utan nöjt sig med att konstatera att regionaliseringen är inskriven i regeringsprogrammet, i likhet med metropolpolitiken. Att läkemedelsverket eller Kuopio liksom inte heller Sibbo nämns i regeringsprogrammet har mindre betydelse. Skämttecknaren Karlsson försökte i Helsingin Sanomat den 25 januari lösa problemet med regionaliseringen genom att jämföra Kuopio med (sydvästra) Sibbo. (Se "Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009 ".) I själva verket torde vi här ha en viktig koppling.

Fallet Sibbo

Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009

Helsingfors stadsfullmäktige har hållit sitt strategiseminarium. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009".) Något speciellt rafflande har jag inte hittat i de dokument som Helsingfors publicerat i anknytning till seminariet, kanske för att strategierna här främst gäller fram till år 2012. Jag noterar i alla fall att man i "Strategiaohjelma 2009-2012" talar om "Länsimetron toteutus" men "Sipoon raideliikenneyhteys". De detaljerade planerna för en metrolinje till Östersundom har alltså bytts ut mot en obestämd spårvägsförbindelse. Inkorporeringssområdet omnämns endast i förbifarten i ett par satser, där det konstateras att "Kaupungin rakennetun ympäristön lisääntyessä ja alueen laajentuessa niin Sipoosta ja Vantaalta liitettävien alueiden kuin täyttömaiden myötä kasvaa myös yleisten alueiden ylläpidon tarve" och "Laaditaan kuntien yhteinen yleiskaava Helsingin uusien Sipoosta liitettyjen kaupunginosien maankäytön suunnittelun pohjaksi yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa".

Bilden ovan är ur Jussi Pajunens presentation.

Fallet Sibbo

För syns skull. Den 5 februari 2009

Föreningen För Sibbo har inte åstadkommit så mycket under det senaste året efter att största delen av föreningens tidigare styrelsemedlemmar satsat på lokalpolitik inom valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För en dryg vecka sedan meddelade För Sibbo att föreningens (finskspråkiga) diskussionsspalt flyttat till tidningen Sipoon Sanomats webbplats. Någon diskussion har jag dock inte ännu noterat på denna plats. Å andra sidan har För Sibbo nyligen öppnat en spalt för respons på föreningens finska hemsida. Under rubriken "Huonosti valmisteltu rajansiirto on nyt toteutunut" uppmanas folk att skriva om tid och pengar som förbrukats på den onödiga inkorporeringen. Själv har jag slösat sanslöst med tid och indirekt förlorat pengar på att undersöka fallet Sibbo, men det är mitt eget val, så jag klagar inte. Jag skall här istället citera ur den senaste responsen på För Sibbos hemsida:

>>Bussilinjathan ovat aivan naurettavat. Vähintään muutama vaihto, jotta pääsee mihinkään. Aikataulutkin iltaisin hesasta ovat lievästi sanottuna kehnot, joskus jopa 1.5 tuntia bussivuorojen välissä, ja kun ne eivät kohtaa vielä Landbon bussia, niin se siitä julkisesta liikenteestä. Tuntuu siltä, että bussit laitettiin ajamaan vain näön vuoksi. Kuitenkaan auton käyttöä ei saa enää verotuksessa vähentää.<<

Det är skäl att notera att kartan över busslinjer i inkorporeringsområdet ger en helt felaktig bild över bussförbindelserna. Det går visserligen regelbundet bussar längs Nya Borgåvägen till Helsingfors, men dessa bussförbindelser har funnits förut.

Fallet Sibbo