91:an. Den 23 mars 2009

I veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat ingick en artikel med rubriken "Västersundomin koulun lakkautusaikeet kauhistuttavat ruotsinkielisiä". Jag citerar ur artikeln:

>>Västersundomin koulussa on tällä hetkellä 84 oppilasta, ja sivistystoimen ennusteiden mukaan määrä vähenee. Karlssonin mukaan ennusteisiin ei ole luottamista, tällekin vuodelle ne lupasivat vain 61 oppilasta.

Koulun lakkauttaminen olisi hänen mukaansa lyhytnäköistä, sillä lähiseuduille on tulossa tulevaisuudessa tuhansia uusia asukkaita. Vantaa ja Helsinki laativat yhteistä osayleiskaavaa, joka mahdollistaa asuntojen rakentamisen 30000 ihmiselle. Vantaan puolelle näistä tulisi 10000.

Sipoosta Helsinkiin liitetyllä alueella sijaitseva Sakarinmäen koulu kaipaa laajennusta jo nyt. Karlssonin mukaan kaupunkien pitäisi tehdä yhteistyötä ruotsinkielisen opetuksen järjestämisessä.<<

I en faktaruta i samband med artikeln nämns att Västersundom skola ursprungligen hette Östersundom kapells folkskola och att Zacharias Topelius, som bodde i Sibbo, i 19 år var ordförande för skolans direktion. (Jfr "Västersundom. Den 8 mars 2009".)

Patrik Karllsson, som står för de ovanciterade åsikterna, är föreståndare för Västersundom skola. Personligen ger jag bevarandet av ett skolnätet av byskolor mycket hög prioritet. Frågan om Västersundom skolas framtid är även en ur finlandsvsvensk synvinkel högst viktig principfråga. Däremot tror jag inte att det inom en överskådlig framtid kommer att finnas 30 000 nya invånare i det aktuella området eller 10 000 nya invånare i sydöstra Vanda, fastän den tänkta delgeneralplanen skulle möjliggöra en dylik utveckling. Å andra sidan har Helsingfors den senaste tiden koncentrerat sitt markköp till Gumböle, nära intill Västersundom skola. Extra kapacitet i Västerkulla skola löser inte Helsingfors stads problem med att ordna undervisning för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 i Östersundom, inte ens fastän man skulle flytta alla svenska elever från Zachrisbacken till Västersundom. Lika väl kunde Västersundom skola betjäna en del av de svenskspråkiga invånarna i inkorporeringsområdet, vare sig en fusion mellan Helsingfors och Vanda förverkligas eller ej. Busslinje 91, som går från Landbo via Zachrisbacken till Gumböle, har redan nu Karlssons skola som ändhållplats.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Helsinki pyytää Vantaata mukaan kuntaliitosselvitykseen". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors sänder invit till Vanda".

Fallet Sibbo

Pris. Den 22 mars 2009

I gårdagens blogginlägg "Samgångsutredning. Den 21 december 2009" nämnde jag endast i förbigående artikeln "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun", som ingick i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. Jag återger här början av artikeln:

>>Valtioneuvosto saa ensi viikolla takataskuunsa kuntien pakkoliitoksia koskevan paperin, mutta sille ei esitetä lisää valtaa pakkoliitosten tekemiseen.

Kuntajakolain muutosta valmistelleen työryhmän puheenjohtajana on toiminut hallitusneuvos Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä. Sulosen mukaan valtioneuvostolle on valmisteltu pakkoliitosasia valmiiksi, mutta sitä ei vielä esitetä mukaan lakiin.<<

Regeringsrådet Arto Sulonen torde vara bekant för dem som följt med denna blogg. I inläggen "Ordförande för arbetsgrupp. Den 26 juli 2008" och "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" har jag uppmärksammat Sulonens roll som ordförande i ovannämna arbetsgrupp. En annan bekant medlem i gruppen som haft till uppgift att bereda en revidering av kommunindelningslagenm är Kari Prättälä. (Se t.ex. "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Enligt kommunminister Mari Kiviniemi (c) har man kommit överens om att inte ta med tvångssammanslagningar i detta skede, fastän Kiviniemi, liksom Helsingin Sanomat noterar, själv för ett år sedan hotade Pelkosenniemi med en tvångssammanslagning. Enligt min bedömning var Sibbo ett pris som Centern och Kiviniemis föregångare måste betala för att med möjligheten til tvångssammanslagningar (av hela kommuner) i kommunreformen. (Se t.ex. "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Pajunen tror på smidigt Storhelsingfors" i dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen att "Många saker föranledde mitt förslag, bland annat ramlagen som uppmuntrar till kommunsammanslagningar." Överborgmästaren torde veta att staten betalar morotspeng endast till kommuner som går samman före år 2013. Jag tycker det är intressant att Pajunen även i Vandafrågan gör en koppling till KSSR, fastän städerna Vanda och Helsingfors väl komer upp til ett befolkningsunderlag på 20 000 invånare utan en samgång.

I den ovannämnda artikeln intygar Pajunen att Helsingfors inte har gripits av storhetsvansinne. Den taktfulla redaktören torde dock egentligen ha undrat om inte överborgmästaren personligen lider av megalomani, men sånt frågar man inte. På Hbl:s blogg Parkvakten publicerades sent igår kväll ett inlägg med rubriken "Och sedan tar vi Vanda".

Fallet Sibbo

Samgångsutredning. Den 21 december 2009

Det har rått lite nyhetstorka angående fallet Sibbo den senaste tiden, men fallet Helsingfors finns det desto mera att berätta om. Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors vill ha Vanda 2013". Rubriken på första sidan är "Ny storstad i stöpsleven". Underrubriken lyder här "På måndag fattar stadsstyrelsen i Helsingfors beslut om samgångsutredning med Vanda". I en faktaruta noteras det att "Sammanslagningen leder också till att Helsingfors plötsligt får en hel massa småhusområden" och "Den nya storstaden skulle inte heller ha brist på tomtmark." Här har vi de ursprungliga motiveringarna för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Efter en samgång av Helsingfors och Vanda skulle inkorporeringen av Östersundom vara föga motiverad.

Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Helsinki aloittaa valmistelut yhdistymisestä Vantaan kanssa". Tidningen har dessutom publicerat en artikel med rubriken "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun". Med tvångssammanslagningar syftas här inte specifikt på sammanslagningar i huvudstadsregionen, utan i första hand på kommuner i allmänhet med svag ekonomi.

Båda tidningarna skriver att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte i måndag kommer att fatta ett beslut om en utredning om "för- och nackdelarna i en sammanslagning med Vanda". Något dylikt ärende ingår dock inte i föredragningslistan eller i tilläggslista 1. Enligt Helsingin Sanomat framhåller Risto Rautava att "kysymyksessä ei ole kuntajakolain mukainen, automaattisesti yhdistymiseen tähtäävä selvitys."

MTV3 har i natt publiceraten notis med rubriken "Helsinki valmistautuu yhdistymiseen Vantaan kanssa". Osmo Soininvaara har i ett blogginlägg en andra tillägslista. Soininvaara skriver att "Tieto kaupunginjohtajan esityksestä jaettiin kaupunginvaltuutetuille sähköpostilla perjantaina illansuussa."

Fastän det idag är lördag har Helsingfors på stadens finskspråkiga hemsida publicerat en nyhet med rubriken "21.03.09 Kaupunginhallituksessa 23.3. esitys yhdistämiselvityksestä Vantaan kanssa". Nyheten lyder i sin helhet enligt följande:

>>Helsingin kaupunginhallitus käsittelee maanantaina 23.3. pidettävässä kokouksessaan Vantaan kaupungille tehtävää esitystä Helsingin ja Vantaan kaupunkien mahdollisen yhdistämisen hyötyjä ja haittoja koskevasta selvityksestä. Yhdessä laadittavan selvityksen tulee olla monipuolinen ja kattava siten, että sen pohjalta voidaan arvioida ja päättää, onko tarpeellista käynnistää kuntaliitokseen tähtäävän prosessin valmistelu.<<

Helsingfors stad har idag även på Internet, i avvikande format, publicerat en tilläggslista för stadsstyrelsemötet i måndag.

Yle har på kvällen publicerat en text med rubriken "Pajunens fusionsförslag väcker debatt". Jag citerar:

>>Inte samma som i "fallet Sibbo"

I det nuvarande initiativet till en fusionsutredning mellan Vanda och Helsingfors är det frågan om en annan process än då Helsingfors annekterade delar av Sibbo, påpekar Sandberg.

- I det här fallet är Vanda ändå principiellt med på noterna, säger Sandberg. I fallet Sibbo handlade det om att Helsingfors kapade en del av området för att Helsingfors behöver få växa. I fallet Vanda-Helsingfors är det fråga om att slå ihop två organisationer. Det är alltså fråga om två olika processer säger Sandberg. Trots det anser hon att de båda fallen har sin bakgrund i att i synnerhet Helsingfors upplever att staden inte kan utvecklas inom sina nuvarande ramar och behöver utvidgas.<<

Fallet Sibbo

Vit fläck på kartan. Den 20 mars 2009

Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg "Helsingfors-skylt i Vanda. Den 19 mars 2009" har Helsingfors till skillnad från Vanda haft bråttom med att sätta upp skyltar vid de nya, delvis oklara, gränserna. Där Vanda redan för ett par månader sedan uppdaterat stadens digitala kartor på Internet, är stordistriktet Östersundom fortfarande en vit fläck på en del av Helsingfors stads kartor. På Helsingfors fastighetskarta går gränsen mellan Helsingfors och Sibbo fortfarande genom Borgareviken, på västra sidan av Kantarnäs. (Se kartan ovan.)

Det enda av Östersundom som finns med på fastighetskarta är den yttersta udden av Kantarnäs, som från tidigare hör till Helsingfors. Sibbo och Helsingfors har enligt fastighetskartan faktiskt från tidigare haft en gemensam landsgräns, så som motståndare till inkorporeringen i Vanda även hävdat. Denna gamla gemensamma landgräns på några tiotal meter torde dock inte ha någon större juridiskt betydelse. I kommunindelningslagen talas det inte om gemensam landgräns, bara om sammanhängande område. Kommunindelningsman Pekka Myllyniemis förslag utgjorde inget sammanhängande område, fasten delar av Vanda inkorporerades uttryckligen för att skapa ett sammanhängande område.

Fallet Sibbo

Helsingfors-skylt i Vanda. Den 19 mars 2009

Helsingfors hade mycket bråttom med att flytta och resa nya kommunskyltar. Brådskan med gränsskyltarna kan lätt ses som ett tecken på att man i övrigt var dåligt förberedd på gränsändringen. Helsingfors hade även bråttom med att flytta och ta bort gamla Sibbo- och Vanda-skyltar från sitt nya territorium. I övrigt har varken Sibbo eller Vanda rest några nya skyltar. Vid korsningen mellan Österleden och Ring III har Helsingfors rest hela två nya skyltar, medan Vanda inte har markerat den nya gränsen med en enda Vanda-skylt. Helsingfors-skylten vid Hamnvägen (fortsättningen på Ring III) har plcerats invid Österledens gamla streckning, där gränsen torde gå enligt statsrådets beslut, men den andra skylten ligger entydigt i Vanda. Om gränsen skulle gå där den går enligt finansministeriets tolkning av statsrådets beslut, borde skylten flyttas några hundra meter. Även enligt lantmäteriverkets omtolkning av gränsbeslutet hamnar en liten bit av lätt-trafikleden längs Österleden i Vanda. Helsingfors-skylten är placerad före bron som går över detta avsnitt av lätt-trafikleden. Se bilden ovan.

Fallet Sibbo

Beskyddare behövs. Den 18 mars 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändar- eller debattartikel med rubriken "Storskogen behöver beskyddare". Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Cia Åström, ordförande och Bernt Nordman, verksamhetsledare för Natur och Miljö:

>>Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har länge haft en nyckelposition i beslut gällande markanvändningen i Sibbo storskog. Ändringen av kommungränsen i sydväst medför att Helsingfors nu har fått ett större ansvar för bevarandet av naturvärdena. Tyvärr har Helsingfors inte än så länge förbundit sig vid att bevara Sibbo storskog så som den avgränsats av Sibbo storskog II-arbetsgruppen.

Den pågående diskussionen om landskapsförbundens framtid och hela kommunstrukturen i huvudstadsregionen har medfört en osäkerhet om var de avgörande besluten kommer att fattas. Vi vill understryka behovet att analysera Sibbo storskogs betydelse ur hela regionens perspektiv. Bevarandet av Sibbo storskog utgör inget hot mot utvecklingen utan snarare en förutsättning för huvudstadsregionens välmående. <<

Fallet Sibbo

Jukolakavlen i Helsingfors. Den 17 mars 2009

Sipoon Sanomat publicerade i fredags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Jukolan viestin kello raksuttaa jo vuoden 2012 ajassa". Jukolakavlen skall, liksom jag även på denna blogg har noterat, år 2012 arrangeras i Sibbo storskog. Området där orienteringstävlingen skall äga rum och där tävlings- och träningsförbud är utlyst ligger dock huvudsakligen numera i Vanda och Helsingfors. Sipoon Sanomat hat publicerat en egen karta med det aktuella området, men kartan ovan är från arrangörsföreningen Pihkaniskats webbplats. I Sipoon Sanomats artikel noteras det att "Helsinkiin liitettyjen alueiden kaavoittaminen ei pelota järjestäjiä." Beslutet att ordna Jukolakavlen i Vanda med Håkansböle idrottspark som tävlingscentral togs redan 2006, då den s.k. Sibbofrågan ännu inte var avgjord. Någon risk för att Helsingfors före år 2012 skall hinna börja bygga innanför området där Jukola skall gå torde inte föreligga. Helsingfors har utlyst byggnadsförbud på området fram till år 2013. De viktigaste skogspartierna för Jukolakavlen ägs här dessutom av Vanda stad.

Fallet Sibbo