Kantarnäs. Den 26 mars 2012

Som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 20 mars ingår en beslutshistoria, ur vilket framgår att "anvisningarna", som nämnden fogade till sitt beslut om utkast till gemensam generalplan för Östersundom, föreslogs (som motförslag) redan vid mötet den 13 mars. (Förslaget syns inte i mötesprotokollet.) Tydligen behövdes ytterligare förhandlingar innan nämnden var redo att ta beslutet. Troligen har man förhandlat tillräckligt för att stadsstyrelsen skall kunna anta stadsplaneringsnämndens beslutsförslag (inklusive anvisningarna) som sådant. Eftersom "anvisningarna" alltså finns officiellt dokumenterade, passar jag på att citerade dem (en gång till):

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Borgåbladet tolkar i artikeln "Tredje gången gillt för Östersundomplan" "Helsingin nykykäytäntö" så att stränderna lämnas för allmänt bruk. I nuläge är stränderna vid Kantarnäs dock inte i allmänt bruk, utan hela udden är avstängd med stängsel, vilket formellt motiveras av odlingar. Udden ägs och bebos av släkten Fazer. Släkten Fazer var i tiden en stark motståndare till planerna på en hamn i Nordsjö. Släkten Fazer (Marina Fazer, Majlen Fazer, Jan Fazer och Karl Fazer) besvärade sig till högsta förvaltningsdomstolen även över statsrådets beslut i fallet Sibbo. Nu planerar Helsingfors att ta i bruk udden Kantarnäs, som på båda sidorna gränsar till Natura 2000-områden, som ett tättbebyggt bostadsområde. Planerna för Kantarnäs framgår ur planutkastet B (ovan), samt ur illustrationen (nedan).

Krävande ekvation. Den 25 mars 2012

Bbl 24.3 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo köper och säljer mark". I artikeln kan man läsa att planläggningssektionen i Sibbo skall behandla de aktuella affärerna på sitt möte i onsdag.

På föredragningslistan för planläggningssektionens möte finns bl.a. ett ärende med rubriken "Försäljning av fast egendom/Fastigheter som Sibbo kommun äger i Helsingfors". Som bilagor till föredragningslistan finn kartor över de aktuella fastigheterna. Kartorna över fastigheterna som Sibbo kommun skal sälja visar den rådande detaljplanen, som godkänts före inkorporeringen. Fastigheten invid motorvägsavtaget har en byggnadsrätt på 89003 kvadratmeter, medan fastigheten på Björnsö är ett friluftsområde. Helsingfors har ingalunda för avsikt att bevara området som friluftsområde.

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121354-13-12890.PDF

På Helsingin Sanomats webbplats publicerades igår en artikel med rubriken "Östersundomia rakennetaan 30 vuotta". Artikeln är den samma som den 21 mars publicerades i gratistidningen Vartti under rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla" 21 mars. (Se "Anvisningar. Den 23 mars 2012".) I artikeln kan man läsa följande:

- Pientalot ja ranta ovat se oleellinen juttu. On yritetty luoda pientalokaupunkia metrolla, mikä on vaativa yhtälö. Ei haluta sellaista kerrostalolähiötä, joka jatkaisi Itä-Helsingin normaalia rakennetta, Visanti kuvailee tulevaa Östersundomia.

Rakentaminen tapahtuu vaiheittain. Helsingin osalta Visanti arvelee, että alue olisi valmis ehkä noin 30 vuoden kuluttua. 

Pätkämetro. Den 24 mars 2012

HS 23.3 2012 s A 12

Problemet med automatiseringen av metron i Helsingfors har varit i rubrikerna den senaste tiden. Automatiseringen av metron hänger så till vida samman med fallet Sibbo att beslutet om en automatiserad metro togs väldigt bråttom år 2006, då det av förekommen anledning fanns förutsättningar att pressa Esbo att ta beslutet att bygga västmetron. Beslutet att automatisera metron har nu visat sig vara förhastat. Än mer fatalt är beslutet att bygga västmetron för korta metrotåg, vilket en automatisering skulle möjliggöra.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän matkustajat eivät mahdu pätkämetroon". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Ongelmia alkaa tulla, jos ja kun Östersundomin uudet asuinalueet rakennetaan metron jatkeen varaan. Silloin Itä-Helsingin matkustajat eivät enää mahdu juniin. HKL:stä arvioidaan, että kapasiteetti riittäisi reilun puolentoista minuutin vuorovälillä, mutta sitä varten vaadittaisiin jälleen uusi kulunvalvontajärjestelmä.

I torsdags publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel med rubriken "Länsimetron lyhyet asemat heikentävät olennaisesti koko metron kuljetuskykyä". I artikeln kan man läsa följande:

Uusi maakuntakaava esittää metron jatkamista itään Östersundomiin ja Söderkullaan, ja myöhemmin raideyhteys saattaa kytkeytyä idässä Porvooseen ja lännessä Kirkkonummelle. Tulevaisuudessa metroon voi liittyä vielä nopeita pitkien asemavälien linjoja ja kevyempiä alueellisia raidereittejä. ...

Mutta jossain on mennyt vikaan. Helsingissä jokaisen 17 metroaseman laiturit ovat 135-metrisiä, ja niille mahtuu pysähtymään kuusivaunuinen metro, mutta länsimetron asemista on tulossa kolmanneksen verran lyhyempiä, 90-metrisiä. Tyhmempikin ymmärtää, että kolmanneksen lyhyemmälle asemalle mahtuu pysähtymään kolmanneksen lyhyempi juna.

Koska metrovuorot ajavat radan päästä päähän, myös Helsingin liikenteessä joudutaan tulevaisuudessa tyytymään lyhyempiin juniin. Jotta kuljetuskyky pysyisi edes entisellään, metron vuoroväliä on tihennettävä neljästä minuutista radikaalisti kahteen ja puoleen.

Det är väl ganska uppenbart att metrons kapacitet inte räcker till, ifall de aktuella visionerna för Östersundom och södra Sibbo förverkligas.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Santahamina-aloitteelle laimea vastaanotto". I artikeln kan man läsa följande:

Helsingin kiinteistölautakunta ei innostunut Santahaminan asuntorakentamista kiirehtivästä valtuustoaloitteesta. Lausunnossaan lautakunta pysytteli huolellisesti vallitsevan nykytilanteen kannalla. ...

Ainoan riitasoinnun aiheutti Malmin lentokenttää koskeva maininta. Siinä arvioitiin Santahaminan rakennuspaineiden mahdollisesti lisääntyvän, mikäli Malmin lentokentän muutos asuntokäyttöön viivästyy. ...

Puheenjohtaja Paalimäki korostaa, että Helsingillä ei ole pikaista tarvetta ratkaista Santahaminan käytötarkoitusta.

"Asuinrakentamisen suunnitelmia pitää kuitenkin tehdä pitkällä tähtäimellä. Östersundomin alueen ansiosta tilanne ei ole akuutti. Lisäksi toivon että kuntien yhdistymistä. Silloin näitä suunnitelmia tehtäisiin aivan toiselta pohjalta", Paalimäki sanoi.

Jag har på denna blogg skrivit om motionen om Sandhamn inlägget "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011".

Anvisningar. Den 23 mars 2012

Bbl 22.3 2012

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tredje gången gillt för Östersundomplan". Artikeln handlar om Helsingfors stadsplaneringsnämnds beslut om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Beslutet togs efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger. I artikeln noteras det att beslutsförslaget kompletterades med anvisningar för hur planläggningen bör gå vidare. Bl.a. noteras det att nämnden anser att byggandet inte får börja på de södra delarna av Husö eller Sundsberg. Jag har skrivit om beslutet i inlägget "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".

Vartti 21.3 2012 s 5

I senaste Nummer av (Vartti Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla".

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte igår att köpa en fastighet på 4 680 m² till ett kvadratmeterpris på 23 euro.

Ei. Den 22 mars 2012

Igår avslutades regionrundan för den nya kommunreformen med att representanter för de 28 kommunerna i Nyland samlades i Helsingfors för att hålla ett anförande på fyra minuter var. Christel Liljeström, som höll Sibbos anförande, sjöng polkan "Sibboborna huttar och klunkar" med nya ord, som man kan läsa i Liljeströms blogginlägg "Metropoli-kuuleminen/Metropolens hörande". Polkan fick en viss medieuppmarksamhet. Bl.a. publicerade Helsingin Sanomat igår en artikel med rubriken "Sipoo puolusti itsenäisyyttään polkkarallatuksella".

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas refererade och summerade kommunernas anföranden på Twitter. Bland annat noterade han att Jussi Pajunen inte nämnde Sibbo i en utredning för huvudstadsregionen. Även Christel Liljeström kommenterade kommunrundan på Twitter. I ett satiriskt inlägg skriver hon följande:

Arto Penttinen (kok): onko tähän valmisteluun annettu poliittista ohjausta ja miten hallitusohjelman kirjaus on tulkittavissa? Fniss!

Anförandena kan man även ta del av på GoodMood ("Kuntauudistuksen akuekierros: Uusimaa, osa 1" och "Kuntauudistuksen aluekierros: Uusimaa, osa 2").

Finansministeriet publicerade igår ett pressmeddelande medrubriken "Till Nyland föreslås nio särskilda kommunindelningsutredningsområden". Tillsammans med meddelandet publicerades ett pdf-dokument med rubriken "Förslag från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur: Nyland".

Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 3

På paradsidan i gårdagens nummer av Keski-Uusimaa finns en rubrik som lyder "Kuntaliitosten perusteluista paljastuu Helsingin etu". Texten på paradsidan kan även läsas på tidningens webbplats. Här kan man inledelsevis läsa att "Kuntauudistuksen perusteluiksi esitetyt tutkimukset osoittavat, että metropolialueella uudistuksessa on ennen muuta kysymys Helsingin edusta.". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Metropolialueella kuntauudistus hyödyttäisi eniten Helsinkiä". Artikeln börjar medsatsen "Metropolialueella kuntauudistus tehdään Helsingin kurjistuvan talouden takia."  Texten återspeglar tidningens redaktionella linje, men man träffar rätt: Initiativet till den nya kommunreformen kommer från Helsingfors.

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 5

Statdsplaneringsnämnden i Helsingfors behandlade efter två bordläggningar på sitt möte igår för tredje gången planutkasten för Östersundom. I beslutsmeddelandet kan man läsa följande:

Varapuheenjohtaja Soininvaara teki puheenjohtaja Männistön kannattamana seuraavan esityksen:
Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.
Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.
Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.
Lautakunta hyväksyi asian ehdotuksen mukaisesti lisättynä yksimielisesti hyväksytyillä jatkosuunnitteluohjeilla.

Samma direktiv kan man läsa i Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunta 20.3.2012". Det sistnämnda direktivet, att byggandet inte får börja i Husö och Sundberg finner jag speciellt intressant. Man kan läsa det som en bekräftelse för vad jag hela tiden misstänkt, nämligen att man planerat inleda byggandet av Östersundom just med ett havsnära villaområde i Husö.



Östersundom och spåret till Husö (genom Sundsberg) finns för övrigt nu med på Helsingfors karta med skidspår. Ännu igår gick det bra att skida ända till Torpviken, fastän det fanns vatten på åkern invid Husö gård. (Se Sports Tracker.) Att spåret var i skick framgår även ur karttjänsten mSki. Tyvärr har man inte i utkasten till gemensam generalplan för Östersundom tagit i beaktande den populära skidleden mellan Svarta Backen och Husö friluftsområde.

Itämetro. Den 20 mars 2012

Uusimaa 19.3 2012

I mitt inlägg "Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012" noterar jag att Uusimaa har publicerat texter med rubrikerna "Itämetron jatko Sipoosta Porvooseen jää avoimeksi" och ."Itämetron jatko jää auki". Ledaren i gårdagens nummer av tidningen fortsätter att behandla frågan om en metrolinje som skulle fortsätta från Söderkulla till Borgå, fast från Borgåperspektiv är riktningen den motsatta. Rubriken på ledaren är "Itämetrolla huristellen Porvoosta Helsinkiin". I ledaren ifrågasätts det huruvida en metrolinje till Borgå skulle fungera.

Ledren förefaller något naiv, så förslaget på en metrolinje tas på allvar. Artikeln innehåller även några sakfel. Bl.a. hävdas det att östmetron har fått ett starkt stöd i Helsingfors och Vanda. I Vanda stöder man i verkligheten inte alls det aktuella förslaget till en förlängning av metrolinjen. I bildtexten talas det omen metolinje som skulle fortsätta från Nordsjö till Majvik. Detta alternativ är dock inte aktuellt. Det aktuella förslaget är en fortsättning på metrlonjen till Mellungsbacka. I Helsingfors vill man uttryckligen att östmetron skall fortsätta från Mellungsbacka, så att man i den gemensamma generalplanen skall kunna rita ut en metrostation i Västersundom, där Helsingfors äger mycket mark.


Osmo Soininvaara publicerade igår ett blogginlägg med runbriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 20.3.2012". I inlägget skriver Soininvaara bl.a. följande:

Östersundomin osayleiskaavaluonnos

Viimeksi pöydälle pantu esitys pannaan nyt läpi varmaankin pienten rakentamista vähäisesti karsivien ohjeiden kanssa. Lopullisen kannan tässä vaiheessa sanoo kaupunginhallitus. Valtuustoon asia tulee, kun esitys on lopullinen. Tämä on siis vain luonnos.

HS 19.3 2012 s A 11

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Puolueilla vankka marssijärjestys". I artikeln kan man läsa följande:

Toinen esiin nouseva asia on Östersundom. Sipoosta Helsinkiin liitetylle alueelle tehdään nyt yleiskaavaa, jonka hyväksymisen jälkeen alkaa tarkempi kaavoitus.

"Seuraavalla valtuustokaudella toivottavasti päästään tekemään itämetron laajentamispäätös", Rauhamäki sanoo.

Samaa toivoo vihreiden Ville Ylikahri.

"Meille on tärkeää, että rakennetaan luonnoksen mukainen pikaratikka tai metro ja että aluetta aletaan rakentaa keskiosasta eikä tehdä ensin omakotitaloja rannoille. Lähtökohta on rakentaa nimenomaan tiivistä ja matalaa townhousea", Ylikahri sanoo.

"Ja pitää varmistaa, että kaava varmasti täyttää Natura-rajoitteet."