Metropolförvaltningsutredningen. Den 15 juni 2014

I det senaste blogginlägget "Metropolstad. Den 8 juni 2014" noterar jag att kommunindelningsutredare Cay Sevón i Obs debatt den 5 juni hävdade att valet att ta med Sibbo men inte Kyrkslätt i metropolstaden baserar sig på objektiva kriterier, som handlar om pendling och användning av tjänster. Mera exakt säger Sevón (enligt textningen) att "Det vi grundar oss på är objektiva kriterier som finns med i metropolförvaltningsutredningen där man talar om pendling och hur man använder tjänster ... en hel del olika kriterier - som gör att t.ex. Sibbo är med men inte Kyrkslätt." Sevón torde här syfta på "halvitidsrapporten" från den 1 april. (Rapporten har översatt till svenska publicerats den 30 april.) Den enda jämförelsen mellan kommunerna i metropolområdets "kärnområde" som finns i halvtidsrapporten visar emellertid att pendlingen från Sibbo är mindre än från Kyrkslätt. Även från (hela) Tusby och Kervo är pendlingen till kärnområdet större än den är från Sibbo.

Halvtidsrapport s. 80

I fredagens Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Cay Sevón under rubriken "Samarbete - inte tävling - är nyckeln". Insändaren är avsedd att vara ett svar på Björn Månssons kolumn i Hbl den 7 juni "Klarspråk om språk", men Sevón bemöter i  verkligheten inte Månssons kritik mot "planen på kommunfusioner i huvudstadsregionenmetropolstaden". I insändarartikeln kommer Sevón med följande häpnadsveckande påstående:

Vårt uppdrag definierades i fjol av finansministeriet och gäller Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner.

Att Sevón glömmer att Kyrkslätt hör till utredningsområdet är inte oväsentligt med tanke på att utredarna inte ger någon motivering till att Sibbo men inte Kyrkslätt föreslås ingå i "metropolstaden". Tydligen har Sevón kopierat felet från den svenska översättningen av "Metropolutredningen" från den 3 juni. (Se bilden nedan.) Det kan väl ändå inte vara så att Sevón missat att Kyrkslätt hörde till utredningsområdet.



På tal om fel i  översättningen så frågar finansministeriet och miljöministeriet från och med i fredags på webbplatsen dinasikt.fi (otakanta.fi) om åsikter om metropolförvaltningen. Frågorna är ställlda under rubriken "Metropolförvaltningen: Hurdan metropolförvaltning behöver vi?" Här borde medborgarna kunna välja  mellan de två olika föreslagna modellerna av metropolförvaltning som  presenteras i halvtidsrapporten, men i den svenskspråkiga enkäten finns bara ett alternativ.





Metropolstad. Den 8 juni 2014


I tisdags publicerades ett utkast till förslag till kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen, "Metropolutredningen: Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet - Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad". Här föreslår kommunindelningsutredarna Mikko Pukkinen, Cay Sevón och Matti Vatilo Sibbo, södra Tusby och huvudstadsregionens fyra  städer slås samman till en "metropolstad". Förslaget baserar sig på "Metropoli meille kaikille: Metropolialueen esiselvitys - selvityshenkilöiden suositus ja ehdotukset" från februari 2014 (se "Samarbetsvilja. Den 10 mars 2013" ), men det finns även väsentliga skillnader mellan det nya förslaget och förslagen från ifjol.

I utredningen från 2013 fanns det två alternativ: Enligt det första förslaget skulle Kyrkslätt och Grankulla anslutas till Esbo, Kervo och södra Tusby anslutas till Vanda, medan Sibbo ensamt skulle till Helsingfors. Enligt det andra förslaget skulle de fyra städerna i huvudstadsregionen tillsammans med Kyrkslätt och Sibbo gå samman och bilda en enda kommun. Det senare förslaget ansågs dock inte realistiskt, eftersom beslutsfattarna i Esbo inte går med på det. I själva verket sade kommunminister Henna Virkkunen redan år 2011 att Esbo och Helsingfors inte går samman, eftersom Esbo inte går med på det.




Det nya förslaget som Pukkinen, Sevón och Vatilo kommer med är en kombination av de två ovannämnda förslagen från år 2013. I själva verket motsvarar det det närmast andra förslaget, men Kyrkslätt har bytt bort södra Tusby. Frågan är varför utredarna lägger fram ett förslag som inte  anses realistiskt. Förklaringen torde vara att Esbo kan lämnas bort i den slutliga framställningen, som skall läggas fram på hösten. Denna möjlighet har utredarna redan antytt och det torde förklara varför Kyrkslätt inte tagits med.




I torsdags sände Yle fem en extra lång sändning av Obs debatt, som denna gång handlade om metropolstaden. I diskussionen deltog även Cay Sevón, som kom med några häpnadsväckande påståenden. Sevón hävdade att valet att ta med Sibbo men inte Kyrkslätt baserar sig på objektiva kriterier, som handlar om pendling och användning av tjänster, men i verkligheten är pendlingen från Sibbo till huvudstadsregionen inte större än från Kyrkslätt. Från Sibbo pendlar man ju även österut. Till saken hör att det i Förvaltningsutskottets betänkande 11/2013 rd heter att pendlingen inte skall vara ett kriterium för kommunsammanslagningar i metropolområdet (se "Itäinen Helsinki. Den 7 juli 2013"):

Av kommunstrukturpropositionen framgår att de utredningsgrunder som avser själva försörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt pendling och samhällsstruktur inte är avsedda att tilllämpas inom metropolområden. I stället ska de fjorton kommunerna i metropolområdet med stöd av den föreslagna lagen utreda en sammanslagning på områden där det finns ett stort behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa.




År 2006 motiverades inkorporeringen av sydvästra Sibbo med att Sibbo var orienterat mot Borgå. (Se t.ex. "Olika tolkningsmöjligheter. Den 7 januari 2007".) Nu kommer kommunindelningsutredarna i sin rapport inte med några andra motiveringar till att ansluta Sibbo med "metropolstaden" än att "Sibbo orienterar sig på många sätt mot Helsingfors och Vanda."

Det "objektiva kriteriet" att ta med Sibbo i metropolstaden är alltså att "Sibbo orienterar sig på många sätt mot Helsingfors och Vanda." Den verkliga skälet torde vara att det finns ett tryck på att låta Helsinginfors igen växa österut, då det inte går att inkorporera Esbo med Helsingfors.




Kommunsammanslagningar med invånarnas hjälp. Den 1 juni 2014

Helsingin Sanomat publicerade den 23 maj på tidningens en artikel med rubriken "Asukkaat voivat luoda suurkunnan". Av någon anledning har artikeln inte publicerats i själva tidningen. Artikeln är lite onödigt skriven så att den i första hand handlar om Esbo. Möjligheten att invånarna skapar en storkommun gäller nog främst Vanda och Helsingfors. Vad rubriken syftar på är alltså att kommunindelningsutredarna kan initiera en folkomröstning om ett förslag till en ändring kommunindelningen. Om majoriteten i en kommun röstar för en sammanslagning, kan statsrådet besluta om en sammanslagning, fastän fullmäktige är emot sammanslagningen. (Se "Om det blir folkomröstning. Den 20 april 2014".) Helsingin Sanomat uttrycker det på följande sätt:

Yhden kunnan poliitikkojen kannatus mille vain liitokselle riittäisi: vaikka muut valtuustot vastustaisivat, esimerkiksi Helsingin suopeuden jälkeen olisi todennäköisesti edessä kansanäänestys kunnittain. Kuntalaiskannatuksen jälkeen hallitus voisi tehdä pakkoliitospäätöksen.

I artikeln kan man även läsa att "Metropolialueen kuntien uusjaosta on luvassa kartat puolentoista viikon päästä." Vi bör alltså kunna se fram mot ett utkast till ny kommunindelning i Helsingforsregionen i början av veckan. Uppgiften bekräftas i en artikel med rubriken "'Vi har en konkret idé om att slå ihop kommunerna'" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet, där man kan läsa att ett "preliminärt förslag" presenteras på tisdag.


Dispositionsplan. Den 25 maj 2014


"Yhdistelmä Karhusaaren kaavarunkoluonnoksesta ja Östersundomin yleiskaavaehdotuksen luonnoksesta, kevät 2014. Lähde: HSY, Seutu CD, KSV" Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014 s 51

Då planeringen av Östersundom lagts på is har Helsingfors stadsplaneringskontor satsat på en "dispositionsplan" för Björnsö. Att man börjar med Björnsö motiveras med att planeringen av ön inte är så beroende av planerna för Östersundom i sin helhet. Övriga Östersundom kan man inte planera innan man vet om det blir någon metroinje. Man kan ven tänka sig att det är frestande för Helsingfors att börja med Björnsö, för att området kan locka goda skattebetalare. Planerna, som skall ligga till grund för en ny detaljplan,  är nu framlagda till påseende, men innan man officiellt kan inleda detaljplaneringen, måste först generalplanen vara klar och före generalplanen måste landskapsplanen godkännas.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade under veckan "Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014". På sida 51 i detta dokument har de aktuella planerna för Björnsö infogade i ett utkast till generalplan för Östersundom. Detta utkast har inte tidigare publicerats och skiljer sig både från utkastet som var framlagt till påseende våren 2011. Utkastet skiljer sig även från det "reviderade utkastet" från februari 2012. På det nya utkast har har metrolinjen igen något rätats ut och bebyggelsen har lämnats bort från Husö och södra delen av stadsdelen Sundsberg. Det var huvudsakligen här som Helsingfors år 2007 ägde den "färdiga tomtmark", som enligt Matti Vanhanen motiverade inkorporeringen.


Ledande fråga. Den 18 maj 2014



Efter alla vändningar de senaste månaderna känns kommunreformen inte speciellt aktuell. Ändå är faran inte helt förbi. Det pågår faktiskt en av finansministeriet initierad särskild utredning om kommunindelningen i "metropolområdet". Det här är en unik chans, som man i Helsingfors inte vill sabba bort.

Kommunindelningsutredarna utreder inte bara möjliga ändringar i kommunindelningen, utan propagerar även för kommunsammanslagningar. För ändamålet har man öppnat en webbplats med namnet "Metropolutredningen". Här ber man nu om invånarnas "åsikter om betydelsen av kommungränserna i vardagen." Frågan är synnerligen ledande. Utan kommungränser kan det naturligtvis inte finnas kommuner, men frågeställningen utgår ifrån att kommungränserna i metropolområdet bara är till problem för invånarna. Enkäten ger inte mycket andra möjligheter än att bekräfta att gränserna är ett hinder. För dem som inte vill ha kommunsammanslagningar lönar det sig kanske ändå att besvara enkäten.


Omöjligt uppdrag. Den 11 maj 2014



Under den gångna veckan valde SDP ny ordförande.Det är ytterligare en förnedring för regeringen Katainen. Det finns flera orsaker till att Jutta Urpilainen inte fick förnyat förtroende, men hopandet och roendet i samband med kommunreformen, men visst träffar Antti Rinne mitt i prick när han "Vaaleissa sanotaan, että ei kannateta pakkoliitoksia. Sitten ollaankin niiden kannalla". I själva verket ändrade Urpilainen linje ytterligare tre gånger då det gäller tvångssammanslagningar. Utan kommunreformen hade det varit betydligt lättare för Urpilainen.

Jyrki Katainen valde att avgå frivilligt, men även hans period som statsminister överskuggas av en totalt floppande kommunreform (och social- och hälsovårdsreform). Henna Virkkunen hade haft förutsättningar att efterträda Katainen som Samlingspartiets partiordförande, men kommunreformen förstörde hennes möjligheter. Det är ironiskt att Jan Vapaavuori nu kan bli Katainens efterträdare, eftersom det var Vapaavuori som i regeringsförhandlingarna tillsammans med socialdemokraternas Jouni Backman kom överens om en kommunreform som visade sig vara en mission impossible. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".) Reformen fördömes inte bara av oppositionen, utan även av regeringspartiernas egna.

Tanken bakom kommunreformen var att utan att förhandla med oppositionen köra över Centern. Just därför är det så förödmjukande för regeringen Katainen att man till sist måste komma överens med oppositionen för att nå en överenskommelse om en modell för social- och hälsovården. Lösningen på social-och hälsovårdsreformen var på sätt och vis även en seger för den socialdemokratiska talmannen Eero Heinluoma, som hela tiden talat för "parlamentarism" eller en "parlamentarisk beredning" av kommunreformen.

Till saken hör att det inom socialdemokraterna en längre tid pågått en inre strid mellan och ena sidan Backman och Urpilainen och å andra sidan Heinäluoma, som verkat för valet av Rinne till ny partiordförande. Valet av Antti Lindtman till SDP:s andra viceordförande är ytterligare ett nederlag för Backmans linje.

Slutligen kan det påpekas att "parlamentarismens" seger ingalunda är en seger för maktfördelningen eller rättsstaten. Utsatta kommuner som Sibbo har all anledning att se upp om Rinne i likhet med Heinäluoma år 2006 förhandlar med andra partiordföranden om förändringar i kommunindelningen.


Det händer. Den 4 maj 2014



Planeringen av Östersundom har länge stått på stället. På webbplatsen "Nytt i Helsingfors" är den senaste nyheten från februari 2013. På den finska versionen av webbplatsen, "Uutta Helsinkiä" hittar man dock en sida med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Sidan är illustrerad med en bild med Lillören ("Sibbo Strand") i bakgrunden. Det är lite ironiskt. Dels hör området administrativt fortfarande till Sibbo, dels händer det för närvarande inte så mycket heller i Sibbo Strand. På den aktuella sidan kan man läsa lite om tidtabellen för planeringen av Östersundom:

Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014. Kaavaan pyydetään lausuntoja ja kaavaa korjataan tarpeen mukaan. Kaavoitus viedään päätöksentekoon vuoden 2015 alussa.