Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014

Att beslutsfattarna i Helsingfors grannkommuner inte vill se en sammanslagning med huvudstaden har länge varit  klart. Enda möjligheten att få till stånd sammanslagningar är att kommunindelningsutredarna föreslår att det ordnas folkomröstningar i de berörda kommunerna. Om majoriteten i en folkomröstning i en kommun röstar för en sammanslagning, kan en sammanslagning göras fastän fullmäktige skulle motsätta sig sammanslagningen. Det gäller därför för kommunindelningsutredarna och finansministeriet att övertyga invånarna i åtminstone Vanda och Sibbo att rösta för en sammanslagning med Helsingfors. Åtminstone i Sibbo finns det inget parti som kommer att driva en kampanj för en sammanslagning, men det räcker inte en vanlig valkampanj. För att styra opinionerna behövs det här ett starkare propagandamaskineri. Samtidigt måste propagandan vara diskret. Det går naturligtvis inte för sig att låta Jussi Pajunen eller några Helsingforspolitiker vädja till invånarna i Helsingfors grannkommuner. Istället behövs det medier som placerar de önskade åsikterna i munnen på vanligt folk. Frågan har varit om Helsingin Sanomat här kommer att ställa upp och driva Helsingfors eller Helsingforspolitikernas intresse.

HS 14.8.2014

Svaret på frågan kom under den gångna  veckan. I torsdags ordnade Helsingin Sanomat tillsammans med finansministeriet eller "metropolutredningen" en paneldiskussion i Sanomahuset. Redan i tidningen samma dag lyfte Helsingin Sanomat fram metropolutredarnas "förslag" till lokala stadscentra, som skulle ha en viss självbestämmanderätt. (Se "Leppävaara on oiva metropolin mallikeskus".) Frågan är varför det behövs en "metropol" och kommunsammanslagningar för dylika centra och stadsdelsfullmäktigen. Svaret är naturligtvis att inga kommunsammanslagningar här behövs och att förslaget till lokala centra egentligen har föga med kommunindelningsutredarnas uppdrag att göra. Men nu gäller principen söndra och härska, att vända stadsdelar så som Alberga mot Esbo centrum och lova större självbestämmanderätt och närmare tjänster innanför "metropolen" eller "miljonstaden". Trots att Helsingin Sanomats nyhet inte innehöll någonting väsentligt nytt förmedlades nyheten om lokala centra omedelbart vidare av åtminstone Svenska Yle och Borgåbladet.

HS 15.8.2914

Följande dag hade Helsingin Sanomats artikel om paneldiskussionen rubriken "Kansalaisia metropoli ei hirvitä". Här kunde man bl.a. läsa att "Tilaisuudessa puhuneen Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtajan Christel Liljeströmin (r) mukaan metropolikaupungissa sipoolaisten vaikutusmahdollisuudet omiin asioihinsa heikentyisivät." Dess värre var Christel Liiljeström inte alls på plats i Sanomahuset. Efter att Liljeström kontaktat redaktionen kom en rättelse på Internet och i lördagens tidning, men rättelsen rättar inte till helhetsbilden. Av artikeln i fredagens tidning får man bilden av att inte bara kommunfullmäktigeordföranden i Sibbo, utan även Esbo stadsstyrelseordförande, Vanda stadsfullmäktigeordförande och Grankulla stadsfullmäktigeordförande talade vid tillställningen i Sanomahuset, medan det i verkligheten endast var Helsingfors stadsfullmäktigeordförande och ytterligare två Helsingforspolitiker som ingick i panelen eller panelerna. Panelerna bestod ytterligare av de tre kommunindelningsutredarna och några andra av utredarna handplockade förespråkare för "metropolen".

Artikeln i Helsingin Sanomat hade i själva verket väldigt lite med paneldiskussionen att göra. Ett par invånare från Helsingfors (!), som var på plats i Sanomahuset, får representera "folket" som inte förskräcks av miljonstaden, medan de kritiska kommentarerna från publiken inte alls nämns. (Paneldikussionen kunde man följa med direkt även på Internet.) Helsingin Sanomat och finansministeriet ville ge en bild av att invånarna till skillnad från beslutsfattarna (från Helsingfors grannkommuner) förhåller sig positivt till miljonstaden eller metropolen. Den här bilden var det från första början klart att man skulle förmedla oberoende av vad som sades i tillställningen i Sanomahuset.

Statsmakten. Den 10 augusti 2014

Osmo Soininvaara har den senaste tiden skrivit ett antal blogginlägg om idealisk sammhällstruktur. Den 2 augusti publicerade han ett inlägg med rubriken "Ihanteellinen yhdyskuntarakenne (5) Puutarhakaupunki", som direkt berör Östersundom.

Hienoin ja kunnianhimoisin suunnitelma moderniksi puutarhakaupngiksi oli Matti Visannin suunnitelma Östersundomiin. Siitä olisi toteutuessaan tullut käänteentekvä vaihtoehto pientaloasumista tavoitteleville. Valitettavasti arviot Natura-alueesta tuhosivat koko suunnitelman. Olen pahoillani Matti Visannin puolesta ja suuresti harmissani tapahtuneesta. Östersundomin alueen liittäminen Helsinkiin tapahtui alunperin valtiovallan ehdotuksesta, mutta sen jälkeen valtio rajasi liitettävän alueen niin, ettei siihen saa aikaan järkevää kaupunkirakennetta.

Matti Visantis planer föll knappast bara på Natura-områdena, men det är lätt att skylla på Natura, då Helsingfors inte uppfyller sina löften om i raskt takt bygga ut metrolinjen till Östersundom. Soininvaara bör nog veta att initiativet till inkorporeringen inte alls kom från "statsmakten", utan från Helsingfors. Ursprungligen togs initiativet från några samlingspartistiska helsingforspolitiker och tjänstemän. Samlingspartiet i opposition de avgörande åren 2005-2007, men kommunreformen KSSR (Paras) bereddes i en "parlamentarisk" grupp, där även oppositionen var representerad. I samband med KSSR gjorde Helsingfors stad kravet att "Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen." Helsingfors lyckades även få Samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen att formellt ställa sig bakom kravet.

En annan sak är att centerministerarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors i utbyte mot att några Helsingforspolitiker med rikspolitiskt inflytande skulle godkänna förslaget till Paras-ramlag i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR. Det var även centerministrarna som uppmanade Helsingfors att just veckan före midsommaren år 2006 ta beslutet att lägga fram en framställning till ändring i kommunindelningen. I Borgåbladet den 31 september 2013 berättar Soininvaara att det var Manninen som tog kontakt med honom och tyckte att han skulle "tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering". (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Det var även statsmakten via inrikesministeriet och kommunminister Manninen som formellt tog initiativet till den särskilda kommunindelningsutredning som gjordes i Pekka Myllyniemis namn.

I sitt blogginlägg beklagar Soininvaara än en gång att Helsingfors endast fick knappt 3 000 hektar i enlighet med Myllyniemis förslag och inte de 5 000 som Helsingfors gjorde anspråk på i sin egen framställning från juni 2006. Manninen torde dock aldrig ha lovat Helsingfors mera än 3 000 hektar. Att Helsingfors helt oförberett lade fram en katastrofalt bristfällig framställning på en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område av sydvästra Sibbo torde i själva verket delvis vara Soininvaaras förtjänst. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".)

Min insikter i finska räcker inte till för att jag skulle vara säker på vad Soininvaara syftar på med "valtio rajasi liitettävän alueen". Kanske syftar han rent av på bedömningarna gällande Natura-områdena. Trots allt finns det flera "statsmakter" eller lite maktfördelning även i Republiken Finland. Då det uttryckligen var ett par centerministrar och inte "statsmakten" i allmänhet som lovat Östersundom åt Helsingfors, fick Centern ta hand om miljöministerportföljen i regeringen Vanhanen II. Det räckte dock inte för att möjliggöra en exploatering av Natura-områdena.

Yimby och Nimby. Den 3 augusti 2014

Hbl 30.7.2014 s. 6

Hufvudstadsbladet offrade senaste onsdag halva paradsidan och en hel sida inne i dagens tidning för en text om Björnsö. Tyvärr handlar det om ett föga informativt reportage i enlighet med Hufvudstadsbladets linje att uppmärksamma enskilda ansikten istället för politiska processer. (Se "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008".) I texten som har rubriken "Snart växer Björnsö tiofalt" kan man läsa att "Björnsö växer så det knakar – bokstavligen." I verkligheten växer Björnsö för tillfället inte alls. På första sidan hävdas det att "arbetet med detaljplanen är igång", men åtminstone officiellt kan ingen detaljplanering pågå, eftersom varken generalplanen eller landskapsplanen är klar. Det Hbl torde syfta på är en "dispositionsplan" för Björnsö. Se "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014".) Där planeringen av det övriga stordistriktet Östersundom är beroende av om det blir en metrolinje eller inte, kan Björnsö planerares oberoende av spårvägsförbindelse.  

Paret Tapani Sihvola och Anja Lanér, som intervjuats, är på inget sett representativt för invånarna på Björnsö, men Hbl nämner ingenting om Sihvolas politiska bakgrund. (Se "Kandidat för Björnsö. Den 17 juni 2012".) I egenskap av lokalpolitiker i Sibbo välkomnade han inkorporeringen redan år 2006. Nu säger paret till Hbl bl.a. följande:

Vi tjatade på Sibbo i ett par decennier om trafikled för fortgängare (sic) och cyklister. Helsingfors däremot byggde leden för lättrafik på rekordkort tid och ordnade dessutom med belysning på vägen och såg till att bussen började trafikera rutten till Björnsö.

Paret har tidigare kommit med liknande synpunkter. I artikeln "Itähelsinkiläinen idylli uhkuu kylätunnelmaa" i Helsingin Sanomat 10.7.2013 kan man läsa följande:

Kapeneva tie johdattaa punamultaisen talon pihalle. Kun sen asukkaat, Tapani Sihvola ja Anja Lanér, muuttivat vehreään saareen, sillä eleli vain parikymmentä asukasta.
Pariskunta on asunut Karhusaaressa nykysaarelaisista pisimpään, 40 vuotta. Naapureita heillä on edelleen vain muutama. Karhusaari on yksi Helsingin harvimmin asutuista alueista.
"Kun Karhusaari liitettiin Helsinkiin, siitä seurasi paljon hyvää. Bussiyhteys, paremmat tiet ja pyörätie", kertoo Sihvola.

Om paret tjatat på Sibbo angående en led för fotgängare och cyklister längs Björnsövägen, så har de åtminstone delvis tjatat på fel instans, eftersom vägen förvaltats av vägverket. Någon cykelväg har inte Helsingfors åstadkommit, bara en trottoar, som inte lämpar sig för cyklister. (Se "Stadsgata. Den 22 juli 2010".)

HS 2.7.2006 s. C 5

Sihvola har tidigare varit vänsterpartistisk och senare socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Sibbo. Vid senaste kommunalval var han uppställd för Sdp i Helsingfors. Då det begav sig år 2006 ställde han sig på Helsingfors sida i förtalskampanjen mot Sibbo och Sfp. I en insändare med rubriken "Sipoon alueliitoshanke jakaa mielipiteet" i Helsingin Sanomat 2.7 2006 skrev Sihvola bl.a. följande:

Sipoo on kääntänyt Helsingille selkänsä ja jättänyt lounaisosansa kehittämättä. Tässä "Sipoo" tarkoittaa nimenomaan tätä pientä Rkp:n sisäpiiriä eikä kaikkia sipoolaisia puhumattakaan meistä östersundomlaisista, jotka olemme Nikkilän kunnallispampuille olleet vain syrjäkyläläisiä. ...
Vaikka alueliitosta on valmisteltu yli kolmen vuosikymmenen verran, konkreettinen esitys sisäministeriölle ja valtioneuvoston ennakoitu myötämielisyys hankkeelle lienee sittenkin yllättänyt suurimman osan asukkaista. ...
Jos Helsingin päättäjät pystyvät vakuuttamaan hoitavansa kuntalaisen arkielämään vaikuttavat palvelut paremmin ja taloudellisemmin kuin Sipoo, niin ainakin oma kantani alueliitokseen on myönteinen.

Nu står paret Sihvola och Lanér värdar för en liten teaterfestival under rubriken "Yes in my backyard". Åtminstone Hufvudstadsbladet kopplar samman teaterfestivalens namn med att paret välkomnar byggprojekt på Björnsö.Slogan "Yes In My Back Yard" (Yimby) har lanserats som en motsats till det förolämpande uttrycket "Not In My Back Yard" (Nimby), som tillämpats bl.a. på Sibbos traditionella politik. YIMBY lär skall representera bl.a. en urban, positiv inställning till förtätning av samhällsstrukturen, nya byggplaner och andra ändringar i närområdet. Om och när dispositionsplanen för Björnsö förverkligas enligt framställt förslag kommer paret Laner och Sihvola dock inte längre att ha någon backyard eller gård där de kan ordna några YIMBY-festivaler.

Hbl 30.7.2014 s. 6

För övrigt så kan det noteras att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades av Helsingforspolitikernas Nimby-inställning. Samlingspartiet ville ha kvar Sandhamn i militärt bruk, Centern bevara flygfältet i Malm, socialdemokraterna bevara och bygga ut koloniträdgårdarna och de gröna skydda stadsskogarna.

Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.

Sibbos öde. Den 13 juli 2014

Keski-Uusimaa 2.7.2014

Keski-Uusimaa publicerade den 2 juli en artikel med rubriken "Tuusulan pilkkomista ei pysäytä juuri mikään". (En kort version av texten publicerades samma dag på tidningen webbplats.) Enligt artikeln har kommundirektören i Tusby Hannu Joensivu kommer kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen att föreslå att södra Tusby ansluts till "metropolstaden", oberoende av KUUMA-kommunernas utredning eller en metropolförvaltning. Joensivu har hört att "He tulevat esittämään osakuntaliitosta kaikissa tapauksessa". Han låter dock  förstå att "Tuusula aikoo taistella Sipoon kohtaloa vastaan korkeimassa hallinto-oikeudessa saakka."

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var av flera orsaker mycket svårare för HFD att godkänna än en inkorporering av sydligaste delen av Tusby någonsin kan bli. Tusby kan dock räddas av att den aktuella partiella kommunsammanslagningen endast är en del i en större helhet, som måste godkännas av flera kommuner. Om utredningsmännen håller sig till sitt ursprungliga förslag enligt vilket södra Tusby, Sibbo och de fyra städerna i  huvudstadsregionen går samman, kommer det knappast att bli några sammanslagningar, eftersom förslaget knappast skulle godkännas vid en folkomröstning i Esbo. Utredarna har dock anttytt att de kan komma att lämna bort Esbo från det slutliga förslaget, som skall vara färdigt i oktober. Ett blogginlägg av stadsstyrelseordföranden i Vanda Tapani Mäkinen från den 11 april stöder denna tanke. I inlägget, som har rubriken,
"Metropolihallintopäätös avattava uudelleen!", skriver Mäkinen följande:

Henkilökohtaisesti kannatan reippaita kuntaliitoksia ja näitä onkin tapahtumassa Espoon suunnalla, Keski-Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla. Olisiko nyt vihdoin myös Helsingin ja Vantaan vuoro, täydennettynä Sipoolla ja etelä-Tuusulalla?

Här har Mäkinen redan den 11 april, en dryg vecka efter att metropolutredningens preliminära förslag publicerades, lämnar bort Esbo. I princip är det ytterst ologiskt av Mäkinen att lämna bort Esbo men ta med Sibbo i metropolstaden, men det är föga överraskande. I verkligheten är  det just för att man inte får med Esbo, som Sibbbo hela tiden  har föreslagits att gå samman med Helsingfors. Frågan är hur man tänkt övertyga Sibboborna i samband med en folkomröstning. En möjlighet är att man även för Sibbos  del bara föreslår en partiell sammanslagning, t.ex. att Majvik inkorporeras  med Helsingfors, med motiveringen att hela östmetron i likhet med flygfältet bör ligga i samma kommun.

Ledarartiklar. Den 6 juli 2014

Under den gångna veckan har så väl har så väl Iltalehti som Helsingin Sanomat publicerat ledarartiklar om metropolförvaltningen. Båda artiklarna berör även "metropolutredningen" om kommunstrukturen  eller -indelningen i Helsingforsregionen. I ledaren "Metropolihallintoon ei ole oikotietä", som publicerades i Helsinin Sanomat den 2 juli, kan man läsa bl.a. följande:

Metropolilakien säätämishankkeen rinnalla tehdään pääkaupunkiseudun kuntajakoselvitystä. Jos kunnat vastustavat selvityksen valmistumisen jälkeen esitettyjä kuntaliitoksia, asiaa voidaan vielä kysyä kuntien asukkailta kansanäänestyksessä. Tosin kuntalaiset eivät välttämättä ole valitsemiaan päättäjiä suopeampia yhdistymishankkeille.

Att invånarna går emot fullmäktige i sina respektive kommuner är en förutsättning för att det skall bli några kommunsammanslagningar av hela kommuner. Därför är det troligt att utredningsmännen i höst inte kommer att föreslå att Esbo (och Grankulla) går samman med Helsingfors. Situationen är mera oviss för Vanda och Sibbo. Om Sibboborna nu ger en klar bild av ett  kompakt motstånd mot en sammanslagning, så behöver det inte senare bli någon folkomröstning.

I ledaren "Metropolihallinnosta riittää suunnitelmia", som publicerades i Iltalehti  den 4 juli, kan man läsa följande:

Myös kolmen selvitysmiehen tuore linjaus suosittelee nelikon yhdistämistä. Mukaan otettaisiin vielä Sipoo, vaikka siitä on jo lohkaistu nurkka Helsinkiin.