Kommun- och social- och hälsovårdsreformen. Den 22 februari 2015

I torsdags var det då dags för regeringen att erkänna ytterligare ett fiasko då det gäller kommun- och sote-reformen. Statsminister Alexander Stubb (Saml) var visserligen snabb att slå fast att riksdagspartierna är eniga att arbeta vidare med att få reformen klar under den här valperioden, men på sin höjd torde man lyckas få till  stånd en överenskommelse, som binder nästa regering och förhindrar att under Centerns ledning går in för en landskapsmodell. Det troliga är ändå att ambitionerna bakom kommun- och sote-reformen leder till det raka motsatta resultatet: mera makt åt landskapen/landskapsförbunden [och Centern]; mindre makt åt centralorterna/kommunerna [och Samlingspartiet].

Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet marknadsförde i ett tidigare skede sina reformer under den gemensamma rubriken "Kunta-ja SOTE-uudistus" (kommun- och social- och hälsovårdsreformen). Social- och hälsovårdsreformen var egentligen tänkt som ett medel att driva igenom kommunstrukturreformen, men kom istället att bli ett hinder för kommunstrukturlagen.

Den aktuella modellen, som nu stoppats av grundlagsutskottet, togs i hast fram för att rädda kommunreformen. Centrala paragrafer i kommunstrukturlagen från 2013 skulle träda i kraft först efter att riksdagen godkänt sote-reformen, så att kommunerna kunde veta vilka uppgifter och skyldigheter de har innan de lägger fram påbjudna framställningar till kommunsammanslagningar. Att kommunstrukturlagen inte enligt ursprungligt förslag godkändes av riksdagens grundlagsutskott torde åtminstone delvis kunna förklaras av att lagförslaget inte var "parlamentariskt" berett och därför saknade förankring i oppositionspartierna. Jan Vapaavuori, som tillsammans med Jouni Backman och Osmo Soinivaara, hade förhandlat om kommunreformen vid regeringsförhandlingarna 2011 fick i uppdrag att med så väl regeringspartierna som oppositionen förhandla fram en ny sote-modell, som även oppositionen gick med på. Det räckte tydligen inte.

Folkomröstning om metropolstad 2017. Den 15 februar 2015

Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en nyhet  med rubriken "Kokoomus kaataa metropolihankkeen – 'Synnyttäisi vain päällekkäistä hallintoa'". Fastän nyheten inte innehölll så mycket anmärkningsvärt nytt, väckte den starka reaktioner, inte minst som kommunminister Paula Risikko i en intervvju för Svenska Yle ännu ett par veckor tidigare sade att hon fortfarande försöker driva igenom en metropolförvaltning under den här regeringsperioden. (Se "Ministern har gett upp planen på en metropolstad", "Spiken i kistan. Den 1 februari 2015".)

HS 14.2.2015 s. A8 - A9

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Vain demarit kaipaavat metropolia" Med metropoli syftar menar metropolförvaltning för hela Helsingforsregionen (14 - 16 kommuner). Visst vill Samlingspartiet, åtminstone i Helsingfors, ha en "metropol" i form av en metropolstad genom kommunsammanslagningar (4 - 5 kommuner). Frågan är om socialdemokraterna på riktigt vill ha en metropolförvaltning nu när metropolstaden inte längre är ett aktuellt hot. Kanske driver partiet på metropolförvaltningen därför att Samlingspartiet så starkt motsätter sig denna nya förvaltningsnivå. Socialdemokraterna kanske bara använder metropolförvaltningen för förhandlingar inom regeringen.

I den ovannämnda artikeln kan man även läsa följande:

[Lasse Männistön] mie­les­tään met­ro­po­li­kau­pun­gis­ta kan­nat­taa jär­jes­tää kan­sa­nää­nes­tys. Sel­lais­ta on eh­dot­ta­nut myös seu­dun kun­ta­ja­koa sel­vit­tä­nyt työ­ryh­mä. "Vuo­den 2017 kun­ta­vaa­leis­sa oli­si luon­te­vaa an­taa kun­ta­lais­ten sa­noa mie­li­pi­teen­sä", Män­nis­tö sa­noo. Hän us­koo, et­tä kun­ta­lai­set ovat val­miim­pia te­ke­mään pää­tök­siä kuin päät­tä­jät.

En unik framgångshistoria. Den 7 februari 2015

I mitt senaste inlägg "Spiken i kistan. Den 1 februari 2015" noterade jag att kommunminister Paula Risikko (Saml) i en intervju för svenska Yle säger att metropolstaden inte kommer att avancera under den här regeringsperioden. Regeringsperioden tar emellertid slut redan i vår. Åtminstone har Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen inte gett upp planerna på en metropolstad. Yle publicerade i tisdags under rubriken "Kaupunginjohtaja vastaa, miksi metropolista pitäisi kiinnostua – 'ainutlaatuinen menestystarina tarvitsee jatkoa'" en intervju med Pajunen, där stadsdirektören föreslår att  det kunde ordnas en folkomröstning på försommaren eller i början av hösten, alltså under nästa regeringsperiod:

– Ne kunnat, joiden kohdalla valtuusto on vastannut ei, selvityshenkilöt voivat esittää kansanäänestystä valtioneuvostolle. Silloin valtioneuvosto voi päättää, että järjestetään näissä ei-kunniassa kansanäänestys. Jos sitten kävisi niin, että Helsingin valtuusto äänestäisi kyllä ja muut ei, silloin Helsinkikin voisi järjestää kansanäänestyksen, mutta se olisi neuvoa-antava.

Pajunen vill alltså ordna en "rådgivande folkomröstning" i Helsingfors, men nog endast för att kunna räkna ihop de avgivna rösterna i samtliga berörda kommuner. Någon juridisk relevans skulle ett dylikt inofficiellt summerat resultat inte ha, men kanske en viss politisk betydelse.

Som motivering till varför invånarna borde vara intresserade av metropolstaden anger Pajunen följande:

–  Helsingissä ja Helsingin seudulla oli 200 vuotta sitten alle 10 000 asukasta. Nyt Helsingin seudulla on jo 1,5 miljoonaa asukasta. Tämä on ainutlaatuinen eurooppalainen menestystarina, joka tarvitsee sellaiset toiminnalliset puitteet, joilla tätä menestystarinaa jatketaan. Nyt luodaan eväitä tulevaisuuden menestyskeen.

Spiken i kistan. Den 1 februari 2015

I tisdags publicerade svenska Yle / Yle Huvudstadsregionen en intervju med kommunminister Paula Risikko (Saml) under rubriken "Ministern har gett upp planen på en metropolstad", där kommunministern säger följande:

Tror du att planen på en kommunsammanslagning i form av en metropolstad går vidare?
- Situationen är liknande som när det gäller metropolförvaltningen. Kommunerna motsätter sig allting. Jag tycker att kommunerna i Nyland och i metropolområdet borde bestämma sig för vad de vill.
Känns det som om båda metropolprojekten är i en återvändsgränd?
- Å andra sidan vil jag framhålla att jag förstår kommunernas tvekan eftersom de väntar på social- och hälsovårdsreformen. Först efter att planerna för vårdreformen klarnat vill man gå vidare.
Tror du att det är sannolikare att metropolförvaltningen eller metropolstaden avancerar under den här regeringsperioden?
- Under den här regeringsperioden kommer inte metropolstaden att avancera. Där finns ett så starkt motstånd. Stödet för att en metropolförvaltning har hand om vissa strategiska uppgifter är ändå större, om än inte 100 procent.

Finska Yle förde vidare nyheten i en text med rubriken "Kuntaministeri Risikko: Metropolikaupunki ei toteudu tällä hallituskaudella", där man kan läsa att "Helsingin, Espoon, Vantaan, Kauniaisten, Sipoon ja eteläisen Tuusulan kuntaliitos ei toteudu, ainakaan tällä hallituskaudella, sanoo kuntaministeri Paula Risikko (kok.)."

Följande dag kom Yle Huvudstadsregionen med en nyhet där det berättades att man i Kyrkslätt drar en lättnadens suck, då "Paula Risikko (Saml) meddelade att det inte blir någon sammanslagning av Helsingfors, Vanda, Esbo, Grankulla och Kyrkslätt". Här hade man förväxlat Kyrkslätt med Sibbo eller metropolförvaltningen med metropolstaden. Det är minsann inte första gången som metropolstad och metropolförvaltning sammanblandas i medierna. Frågan är varför Finansministeriet valt att använda ordet "metropol" både då det gäller en ny förvaltningsnivå i Helsingforsregionen och en ny stad (kommunsammanslagning) i Huvudstadsregionen. Varför använder man överhuvudtaget det löjeväckande ordet metropol? Det existerar redan två officiella namn som här kunde användas: Huvudstadsregionen, som består av städerna Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla, och Helsingforsregionen, som består av Huvudstadsregionens fyra städer plus tio kranskommuner. För några år sedan valde Svenska Yle att byta ut namnet Mellannyland mot Huvudstadregionen, vilket kanske delvis förklarar förbistringen på svenska Yle. I inofficiella sammanhang har Kyrkslätt ofta räknats till Huvudstadsregionen, medan Sibbo räknas till Östnyland. Ändå valde Finansministeriet och de av ministeriet utnämnda kommunindelningsutredarna att föreslå att Sibbo men inte Kyrkslätt skulle ingå i "metropolstaden".

Efter Risikkos uttalande verkar det uppenbart att det inte blir någonting av den föreslagna "metropolstad". Den sista spiken i metropolstadens kista lades då Jan Vapaavuori senare i veckan meddelade att han siktar på ett jobb i Luxenburg istället för på ett framtida jobb i Helsingfors stadshus, som han tidigare visat intresse för.

Anmärkningar. Den 25 januari 2015

Senaste måndag var sista dagen att lämna in anmärkningar mot de två kommunindelningsutredningar som Sibbo kommun formellt frivilligt deltagit i samt den särskilda kommunindelningsutredningen i metropolområdet, som kommunen inte frivilligt deltog i. Enligt kommundirektör Mikael Grannas tweet lämnades det in endast 4 anmärkningar mot. Kommunindelningsutredare Matti Valtio svarade på tweetet och föreslog att kommuninvånarna förhöll sig likgiltiga till alternativen. Grannas svarade med att föreslå att invånarna är uttråkade.

En av dem som lämnat in en anmärkning är föreningen För Sibbo, som lämnade in en anmärkning för utredningarna om en sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland och en sammanslagning av kommunerna i östra Nyland samt en skild anmärkning om den särskilda kommunindelningsutredningen inom metropolområdet. Jag återger den senare i sin helhet här:

Sipoon puolesta ry:n huomautus Metropolialueen kuntajakoesityksestä

Sipoon puolesta ry huomauttaa, että metropolialueen kuntajakoesitys ei ole sipoolaisten näkökulmasta hyvä  ratkaisu. 

Metropolikaupunkiesityksessä Sipoo on täysin erilainen kunta verrattuna muihin liitoksessa ehdotettuihin kuntiin. Sipoo ei ole yksi pääkaupunkiseudun kunnista ja metropolialueen kuntajakoesityksestä puuttuu kokonaan selitys, miksi Sipoo ainoana pääkaupunkiseuden kehyskuntana pitäisi liittää metropolikaupunkiin. Sipoosta on vasta liitetty maa-alue Helsinkiin (1.1.2009) erillisen selvityksen pohjalta. 

Sipoo ei väestömäärältään, yhdyskuntarakenteeltaan eikä kulttuuriltaan sovi tulla liitetyksi tiiviin yhdyskuntarakenteen kaupunkimaisiin kuntiin. Vallan keskittyminen pääkaupunkiseudulle ja siirtyminen pois Sipoosta olisi selvää tällä väestöpainotuksella. Myöskään esityksen ns. kotikaupunkialueet eivät poista tätä ongelmaa, sillä Sipoon maa-alue, jolle asukkaat jakautuvat, on laaja. Saman tyyppisiä palvelurakenteita ei pystyttäisi järjestämään kuntalaisten tasavertaisen kohtelun näkökulmasta. Sipoo olisi tässä rakennelmassa reuna-aluetta, mikä johtaisi kehityksen pysähtymiseen nykyisessä yhdyskuntarakenteen tiivistämistä ja täydentämistä korostavassa politiikassa. Mikään ei puolla Sipoon liittämistä metropolikaupunkiin. 

Metropolialueen kuntajakoesitys on yksi monista kuntajakoselvityksistä, joita Kataisen hallitus on pannut alulle ja joiden lopputulos on ollut alusta alkaen valmiiksi kirjoitettu valtiovarainministeriössä. On siten väärin kutsua tätä selvitykseksi, koska se on lähinnä ollut ministeriön tahtotilan pukeminen selvitysmuotoon.

Merkittävä ongelma esityksessä on vallan  keskittyminen, jolloin kansalaisten perusoikeudet aitoon demokratiaan ja vaikuttamiseen heikkenevät. Itsenäisenä pysyminen turvaa Sipoon kehityksen parhaiten. 

Sipoon puolesta ry näin ollen huomauttaa, että Sipoon kehityksen, sipoolaisten palveluiden, itsemääräämisoikeuden turvaamiseksi ja Sipoon talouden kannalta paras vaihtoehto on Sipoon kunnan säilyminen itsenäisenä ja eheänä.

Pseudonymet Fallet Sibbo. Den 18 januari 2015

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund beslöt på sitt möte i måndags att det ändrade förslaget till landskapsplan för "Östersundomområdet" från Västersundom till Sibbo å framläggs 20.1–20.2. Beslutet togs med rösterna 8 - 5. Det var bråttom med landskapsplanen, för generalplanen för Östersundom kan inte godkännas utan att landskapsplanen trätt i kraft. Förslaget till landskapsplan och utkastet till generalplan kommer nu att delvis samtidigt vara offentligt framlagda, men ordningsföljden är ändå fel.

Ppseudonymet ”Fallet Sibbo” intervjuades i måndags av Yle Östnyland. Intervjun, som sändes direkt, resulterade även i en text med rubriken "Sibbo går Helsingfors ärenden". Jag har  använt mig av pseudonymet på sociala medier och i diskussionsspalter för att undvika personlig publicitet, Samtidig har jag använt namnet för att skaffa publicitet för min blogg. Liksom jag konstaterat i inlägget "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008" är medierna mera intresserade av personer än av sakfrågor. Jag har varit tvungen att offra mitt ansikte och ställa upp som byfåne eller original för att få publicitet för min sak. På måndag lär det fortsatta med knagglig finska i Ylen Aikainen.

Utkast till delgeneralplaner. Den 11 januari 2014

Sibbo kommun publicerade i fredags en kungörelse med rubriken "G18 förslaget till delgeneralplan för Eriksnäs läggs fram på nytt, G22 utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg och G19 förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram". I webbversionen av kungörelsen hänvisas till webbplatsen "Yhteinen Östersundom", men det aktuella planförslaget hittas inte här. Webbplatsens svenska sidor har inte uppdaterats på ett par år. Anmärkningar mot förslaget till gemensam generalplanen för Östersundom, som även berör Majvik och Granö, skall vara framme i Helsingfors stads registratorskontor senast den 4 mars.

Det är inte bara planeringen av Majvik och Granö som koordineras i Helsingfors. Det samma verkar gälla "Sibbesborg". Utkastet för delgeneralplan för Sibbesborg (utan Eriksnäs) omfattar även områden väster om Sibbo å. Här saknar utkastet till delgeneralplan stöd i landskapsplanen, eftersom "Östtersundoms område", som i detta sammanhang sträcker sig från Västersundom till Sibbo å, lämnades bort från etapplandskapsplan 2 för Nyland. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på ett extraordinärt möte på måndag behandla ett förslag till en komplettering av etapplandskapsplan 2, men förslaget till delgeneralplan, som borde styras av landskapsplanen, är offentligt framlagd från och med samma dag. Det skulle knappast vara möjligt utan ett intimt samarbete med Helsingfors.

Frågan är för vem "Sibbesborg" (inklusive Eriksnäs) egentligen planeras. På webbplatsen "Sibbesborg" kan man man läsa att "Sibbesborg är ett storskaligt projekt som ... syftar till att svara på huvudstadsregionens behov av tillväxt". För det första ligger det aktuella området åtminstone än så länge utanför huvudstadsregionen. Städerna i huvudstadsregionen har inget behov av tillväxt i Helsingforsregionens kranskommuner, dit Sibbo hör. Tvärtom uppfattas flyttningsrörelsen till kranskommunerna som ett stort problem. Istället vill man i Helsingfors koncentrera tillväxten till metropolområdets kärnområde. Någon gång i framtiden kommer gränsen för tillväxt inom den nuvarande huvudstadsregionen kanske att komma emot, men det är ingalunda nödvändigt att stadsstrukturen växer just längs Sibbos sydkust. I stället borde tillväxten ske längs spårvägförbindelser som redan existerar. Eftersom reserveringen för HELI-banan tagits bort från landskapsplanen, förutsätter "Sibbesborg" en förlängning av metrolinjen. Det är osannolikt att metrolinjen inom en överskådlig framtid ens förlängs till Östersundom, men om så skulle ske har Sibbo inte ekonomiska resurser att bygga en metrolinje från Östersundom till Sibbo å. I Helsingfors räknar man nog med att södra Sibbo kommer att vara en del  av Helsingfors den dag "Sibbesborg" börjar byggas. I Sibbo anses tillväxtstrategin vara nödvändig för att Sibbo skall kunna förbli en självständig kommun, men i Helsingfors uppfattas projektet Sibbesborg som ett skäl till  att ansluta hela södra Sibbo till huvudstaden. (Jfr "Nourish! Den 17 januari 2012".)

Eriksnäs skall få  en egen delgeneralplan, men området planeras som en del av "Sibbesborg". Utan det storskaliga projektet Sibbesborg skulle de massiva planerna för Eriksnäs inte godkännas. Dess värre riskerar Eriksnäs bli ett isolerat område med dåliga förbindelser till övriga Sibbo och det närbelägna Söderkulla, men med god motorvägsförbindelse till Helsingfors.