EU bestämmer. Den 3 maj 2015

I mitt senaste inlägg "Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015" behandlar jag Osmo Soininvaaras kanske inte så allvarligt ämnade förslag att Östersundom kunde återlämnas till Sibbo och reaktionerna på Soininvaaras uttalande. Under den gångna veckan har reaktionerna fortsatt med artiklar i Östnyland/Hbl och Sipoon Sanomat. Artiklarna har framför allt tagit fasta på att de aktuella planerna för Östersundom kräver en behandling i statsrådet, men att EU har sista ordet. I en intervju med Anders Albrecht i KSF Medias tidningar kan man bl.a. läsa följande:

...med tanke på hur Helsingfors tilläts inkorporera området från Sibbo 2008 utan några riktiga argument, så kanske man hoppas att även generalplanen ska kunna godkännas.
Men fallet med generalplanen skiljer sig på ett avgörande sätt från inkorporeringen, anser Albrecht.
– Nu är det fråga om ett Naturaområde som det i sista hand är EU som bestämmer om. När man i EU tittar på kartan ur ett mellaneuropeiskt perspektiv kommer man till slutsatsen att det finns många alternativa byggplatser. Att gå emot EU i den här frågan skulle bli dyrt för Finland. Naturskyddsföreningarna för säkert ärendet till EU om det blir nödvändigt.

Det skulle gälla för regeringen att bevisa att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom. Lite bevismaterial kan man tänka att Pia Pakarinen och Helsingforsregionens handelskammare försökte leverera via en insändare i fredagens nummer av Helsingin Sanomat. Pakarinen skriver här bl.a. följande:

Helsingin yleiskaavassa varaudutaan 250 000 uuteen asukkaaseen vuoteen 2050 mennessä. Noin kolmannes uusista asunnoista on tarkoitus rakentaa uusille asuinalueille, kuten Östersundomiin ja Malmin lentokentän alueelle. ...
Malmin alueelle on suunniteltu koteja 25 000:lle ja Östersundomiin 70 000 uudelle asukkaalle. ... Östersundom on kaavoitettava suunnitelmien mukaan, jotta metron rakentaminen itään kannattaa.
Asuntotuotantotavoitteita ei saavuteta, jos Östersundomin ja Malmin rakentaminen tyrehtyy. ... Asumisen kalleus ei olekaan vain Helsingin ja metropolialueen vaan koko Suomen talouskasvun este.

Pakarinen antyder att om utbyggnaden av Östersundom fördröjs, så hotas tillväxten i hela Finland. Helsisingforsregionens handelskammare är dock ingen politiskt oberoende organisation, utan brukar representera samma linje som Samlingspartiet i Helsingfors. Pia Pakarinen, som är nyanställd chef vid handelskammaren, är även ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors och representerar Helsingfors i landskapsfullmäktige för Nylands förbund.

Pakarinen och handelskammaren kräver inför regeringsförhandlingarna på Youtube att en nedmontering av regleringar, som medför utdragna besvärsprocesser, tydligt skrivs in i det kommande regeringsprogrammet.

Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015

I slutet av förra året publicerades ett nytt förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Från det föregående förslaget från 2011 har bl.a. bebyggelsen i Husö lämnats bort, men även det nya förslaget till generalplan kolliderar med Natura 2000. Den 2 april gav Ely-centralen ett Natura-utlåtande där man bl.a. konstaterar att "Östersundomin yhteisellä yleiskaavalla on yksistäänkin LSL 66 §:ss tarkotettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet (FI0100065) Natura 2000 -alueen luontoarvoihin."

Ely-centralens utlåtande fick uppmärksamhet då Helsingfors stadsplaneringsnämd i tisdags gav ett utlåtande till stadsstyrelsen. I utlåtandet noteras bl.a. följande:

Natura-arvioinnin johdosta kaavaehdotuksen hyväksyminen voi edellyttää LsL:n säännösten mukaan valtioneuvoston päätöstä siitä, että kaavaehdotus on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä vaihtoehtoista ratkaisua ole. Valtioneuvoston tulee päätöksessään myös määrätä luonnonarvoille aiheutuvien heikennysten korvaamiseksi tarvittavista ympäristöministeriön toimenpiteistä. 

Även om statsrådet skulle komma fram till att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom, så är det EU som har sista ordet. Det går knappast att bevisa att det inte finns alternativ.

Inför stadsplaneringsnämndens möte publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kasvu itään uhkaa tyssätä" (på tidningens webbplats uppdaterad till "Soininvaara väläyttää Östersundomin palauttamista Sipoolle"). I artikeln publiceras nämndens viceordförande Osmo Soininvaara, som säger att "Nyt pitää miettiä, mitä Östersundomilla tehdään vai annetaanko se takaisin Sipoolle." Soininvaaras kanske inte helt seriöst ämnade uttalande väckte stor uppmärksamhet och resulterade bl.a. i enkäter med frågan om Östersundom borde återlämnas till Sibbo. (Se "Soininvaara ehdottaa Lounais-Sipoon palautusta" och "Borde Sibbo få Östersundom tillbaka?",)

Redan 2013 noterade Soininvaara i Borgåbladet att "Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem." (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Helsingfors har efter inkorporeringen köpt mark i Östersundom för ett högt pris, men det är oklart om investeringarna kommer att ge utdelning. Klart är däremot att största delen av den "färdiga tomtmark" som Helsingfors ägde före inkorporeringen och enligt beskyllningar mot Sibbo inte fick bebygga kommer att förbli obebyggd.

Ingen garanti. Den 19 april 2015

Just nu finns det inga akuta hot mot Sibbos självständighet. Utredningen och framställningen om kommunsammanslagningar i "metropolområdet" är dock inte slutbehandlat och det är väl i princip ännu möjligt att kommunindelningsutredarna föreslår folkomröstningar om förslaget till  en "metropolstad". Vad som händer efter morgondagens riksdagsval vet ingen. En valseger för Centern är ingen garanti för att alla kommuner kan känna sig trygga. Även om man inom Centern inte entusiastiska för kommunreformer, kan det vara att man passar på att driva igenom en reform då man en gång sitter i regeringen. Det var vad man gjorde för tio år sedan, då partiet oberoende av regeringsprogrammet tog initiativet till kommunreformen KSSR, som indirekt kom att leda till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det finns fortfarande behov av föreningen För Sibbo, som håller årsmöte på tisdag.

Sote som kommunreform. Den 12 april 2015

Det är bara en vecka kvar tills Finland väljer en ny riksdag, som i  sin tur utser en en ny regering. Det svaga resultatet för Centern gav Samlingspartiet och Socialdemokraterna en unik chans att köra över Centern och landskapen och genomdriva en kommunreform som skulle stärka de stora centralorternas och de större städernas makt. Speciellt illa såg det ut för Helsingfors grannkommuner. Kommunreformen kom dock att bli ett totalt fiasko för regeringen Katainen.

Knappast är man inom något partoi speciellt ivriga att satsa på en ny kommunreform, men en kommunreform kan ändå bli aktuell även under nästa regering, om än indirekt. Helsingin Sanomat publlicerade den 4 april en kolumn med rubriken "Sote olisi myös kuntauudistus", där Kim­mo Pietinen skriver följande:

näyt­täi­si väis­tä­mät­tö­mäl­tä, et­tä so­te-uu­dis­tus­ta seu­rai­si myös kun­tauu­dis­tus, eri­tyi­ses­ti pien­ten kun­tien yh­dis­tä­mi­nen isom­piin. Yh­tä väis­tä­mät­tö­mäl­tä näyt­täi­si myös se, et­tä met­ro­po­li­hal­lin­to nou­see jäl­leen po­liit­ti­sel­le agen­dal­le pää­kau­pun­ki­seu­dul­la. Siis kak­si asiaa li­sää, mis­sä lo­pet­ta­va hal­li­tus (myös) epäon­nis­tui.

Det råder en viss enighet om att det behövs en sote-reform, men kanske inte för att man vill ha en social- och hälsovårdsreform i sig. Centern ser sote-reformen som en möjlighet att driva igenom landskapsmodellen, socialdemokraterna reformen som ett argument för en metropolförvaltning och Samlingspartiet ser reformen som ett medel för att åstadkomma kommunsammanslagningar. Det största hotet mot Sibbo och andra kommuner i Helsingforsregionen är att Centern för att kunna driva igenom sin landskapsmodell tvingas kompromissa med Samlingspartiet eller SDP och gå med på undantag för "metropolen". Lite så gick det till vid förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras) när regeringen Vanhanen I gick med på göra "Finlands enda metropol/huvudstad" och Sibbo till ett undantag.

Trafikstockningar hotar hamnarna. Den 5 april 2015

Tiden att anmärka om det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom gick ut den 4 mars, Östersundomkommittén hade dessutom begärt utlåtanden av vissa instanser före dem 31 mars. En av dessa instanser är HRT (Helsingforsregionens trafik), som antog ett utlåtande på styrelsemötet just  den 31 mars.

HRT, vars verkställlande direktör heter Suvi Rihtniemi, noterar i sitt utlåtande bl.a. följande:

Kuten kaavaehdotuksen selostuksessakin todetaan, kaavan toteutuessa Östersundomin alueelle syntyy merkittävästi uutta maankäyttöä ja liikennettä, minkä vaikutukset ulottuvat laajalle seudun liikennejärjestelmään. Suurimmat vaikutukset ovat seudun itäosissa, mutta liikenteen ruuhkautuessa vaikutukset voivat ulottua laajemmalle alueelle joukkoliikennettä ja muuta liikennettä ruuhkauttaen. HSL korostaa, että ajoneuvoliikenteen toimivuus on tärkeää valtakunnallisesti merkittävien Vuosaaren ja Porvoon satamien toiminnan näkökulmasta. Tästäkin syystä on erittäin tärkeää, että uudet alueet rakennetaan alusta lähtien joukkoliikenteeseen tukeutuen, jotta teiden ja katujen ruuhkautuminen minimoidaan ja alueista kasvaa alusta alkaen kestäviin liikennemuotoihin tukeutuvia.

När man försökte motivera inkorporeringen hette det att verksamheten i Nordsjö hamn kräver en utbyggnad av Östersundom. Nu ses byggnadsplanerna för Östersundom snarare som ett hot mot hamnarna.

Anmärkning. Den 29 mars 2015

För drygt två år sedan återupplivades föreningen För Sibbo som en följd av att kommunreformen hotade Sibbos existens som en självständig kommun. För närvarande verkar hoten vara bortblåsta, fastän man inte vet vad regeringsförhandlingarna i vår för med sig. Under de senaste månaderna har föreningens styrelse hunnit även med annat än att försvara Sibbos självständighet. Under den gångna månade har föreningen bl.a. lämnat in en anmärkning mot den gemensamma generalplanen för Östersundom. Jag återger anmärkningen här:

Sipoon puolesta ry:n muistutus Östersundomin yhteisestä yleiskaavasta 

Sipoon puolesta ry:tä koskevat erityisesti Sipoossa olevat aluevaraukset, mutta koska kaava on laadittu kuntien yhteisenä osayleiskaavana, otamme kantaa koko kaavaehdotukseen. 

Kaava toteutettava vaiheittain lännestä itään 

Sipoon puolesta ry esittää, että uutta seudullista rakentamissuuntaa ei oteta käyttöön ennen kuin lähempänä Helsingin keskustaa olevat täydennysrakentamiskohteet on toteutettu. Kaavan toteuttaminen tulisi tehdä vaiheittain lännestä itään edeten. Myös Helsingin, Vantaan ja Espoon kanssa tehtävä yhteinen yleiskaavatarkastelu toteuttamisjärjestyksineen olisi hyvä edeltää itäisen suunnan rakentamista. Näin hyödynnetään tehokkaammin seudun olemassa oleva infrastruktuuri uuden rakentamisen sijaan. Yhdyskuntarakenteen tiivistäminen ja täydentäminen on seudun näkökulmasta kestävämpi vaihtoehto.  

Kaavan mitoitusta pienennettävä 

Sipoon puolesta ry:n esittää, että Östersundomin yleiskaavaehdotuksen mitoitusta tulisi pienentää alueen luonteeseen sopivammaksi. Se on edelleen aivan liian suuri ottaen huomioon kaava-alueen luonnonympäristön, Natura-alueet ja kulttuuriympäristön, kuten Östersundomin kartanon alue, Kappelin alue ja Koivuniemen alue. Nämä ansaitsisivat nyt esitettyä laajemmat suoja-alueet.
Mitoituksen pienentämistä puoltavat myös Suomen ympäristökeskuksen julkaisemat meritulvakartat. Niiden mukaan kaavoitetuille alueille voi kohdistua yleisiä tulvia jopa 10 ja 20 vuoden esiintymissyklillä sekä merkittäviä tulvia 100 vuoden esiintymissyklillä. Tämä nostaa rakentamiskorkeuksia merkittävästi ja rakentamiskustannukset kasvavat niiltä osin erittäin suuriksi. 

Virkistysalueet rahoitettava ja viheralueet suurennettava 

Sipoon puolesta ry pitää hyvänä, että kaavaluonnokseen nähden monia keskeisiä virkistyksellisiä arvoja omaavia alueita on säilytetty rakentamattomina. Myöskin Majvikin maatila peltoalueineen on säilytetty kaavassa. Sen sijaan kaavaehdotuksessa olevat viherkäytävät meren rantaan ovat liian kapeita eläinten liikkumisen näkökulmasta. Porvarin alue Mustavuoren ja Salmenkallion välillä tulisi säilyttää luonnonsuojelualueen suoja-alueena. Siltayhteys Granöön saareen on nykyisessä muodossaan teknisesti ja taloudellisesti epärealistinen. 

Haittariskit pienennettävä 

Moottoritien ja Knutersintien kulmaan sijoittuva ET-alue, johon on kohdistettu maa-ainesten ottoa on edelleen liian laaja ja se uhkaa Sipoonrannan, Korsnäsin, Landbon ja muun lähialueen asutuksen ilmanlaatua. Myös melutaso tulee kohoamaan huomattavasti, sillä maa-ainesten otosta aiheutuva melu yhdistettynä moottoritien meluun kantautuu laajalle alueelle. Melun kantautuminen Sipoonkorven kansallispuistoon tulee olemaan iso ongelma häiriten kansallispuiston virkistyskäyttöä. Moottoritie nykyisellään kuuluu jo useiden kilometrien päähän. ET-alueelle sijoittuva lampi on ollut aktiivisessa virkistyskäytössä ja sen virkistyskäyttöarvo laskee.
Sipoon puolesta ry toivoo, että Sipoon kunta tekee hankkeesta omalta osaltaan riskianalyysin, jossa arvioidaan mm. kaavan taloudellisia, strategisia ja  ympäristöriskejä sekä muita kaavan toteuttamiseen liittyviä riskejä, normaalin kaavoitukseen liittyvän vaikutusarvioinnin lisäksi.

Dålig beredning. Den 22 mars 2015

Kunnat.net publicerade i måndags en kolumn eller ett blogginlägg av Arto Sulonen med rubriken "Hyvän lainvalmistelun periaatteet poliittisen ohjauksen puristuksessa". En svensk översättning med rubriken "Politiken körde över principen om god lagberedning" publicerades ett par dagar senare på Kommuntorget.fi. Motsvarande budskap hittar man även på Kunta.tv under rubriken "Sulonen: Hyvän lainvalmistelun periaatteet syrjäytettiin". Sulonens kritik av lagberedningen i samband med kommun och sote-reformen är i sig berättigad, men Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet, är inte rätt person att här komma med kritik. Sulonen går i sin text i hög grad egna ärenden. Inför senaste riksdagsval lär det ha varit tänkt att kommunförbundets jurister genom en "parlamentarisk beredning" skulle ha en ledande roll i beredningen av den nya kommunallagen och eventuella andra lagar som berör kommunerna. Det blev dess värre ingen parlamentarisk beredning, vilket Sulonens föregångare som direktör för juridiska ärenden Kari Prätttälä, bittert kritiserat. I den ovannämnda texten förespråkar även Sulonen en parlamentarisk beredning.

I samband med den förra kommunreformen KSSR (Paras) blev Sibbo offer för en parlamentarisk beredning där kommunförbundet hade en central roll, vilket Sulonen måste vara väl medveten om. Sulonen har även något nyare erfarenhet av lagberedning. I egenskap av tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet var han ordförande för kommunindelningslagarbetsgruppen som beredde kommunindelningslagen från år 2009. På bilden ovan överlämnar Sulonen förslaget till lag, som retroaktivt skulle legitimera inkorporeringen av sydvästra Sibbo (se "Retroaktiv legitimering. Den 11 april 2009"), till kommunminister Mari Kiviniemi.

Beredningen av sote-lagen var dålig åtminstone så till vida att lagförslaget stoppades av riksdagens grundlagsutskott, men Sulonen har själv sysslat med dålig beredning på en helt annan nivå. Det var Sulonen som ansvarade för beredningen av statsrådets inkorporeringsbeslut år 2007. Sulonen sopade här de fatala bristerna i kommunindelningsutredarens utredning och framställning under mattan, fastän justitiekanslern framhållit att det var ministeriets uppgift att påtala eventuella brister och oegentligheter. (Se "Inrikesministeriet förtiger bristerna i Myllyniemis rapport. Den 8 juli 2007".)