Tre alternativ. Den 14 juni 2015

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte i måndags att godkänna förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén om förslaget till generalplan för Östersundom. Stadsstyrelsen ser tre möjligheter att gå vidare med planeringen av Östersundom:

ELY-keskuksen lausunnon mukaan Östersundomin maakuntakaavaehdotuksella on yksistäänkin LSL:ssä tarkoitettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuorenlehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alueen suojelun perusteena oleviin luonnonarvoihin. Maakuntakaavan hyväksymiseksi on siten samat kolme vaihtoehtoa kuin yhteisen yleiskaavankin osalta: Kaavan muuttaminen, poikkeamisen hakeminen tai hyväksyminen sellaisenaan.

Det tredje alternativet skulle innebära att Östersundomkommittén bestrider NTM-centralens utlåtande, vilket knappast kommer på fråga. Ändå var det det andra alternativet som föranledde ett motförslag. Hannu Oskalas (grön) motförslag löd "Palautetaan valmisteluun siten että esittelyssä olleista kolmesta vaihtoehdoista poissuljetaan poikkeamisen hakeminen Natura-suojeluun." Motförslaget röstades ned med rösterna 9 - 5.

Juridiskt beslut. Den 7 juni 2015

I mitt senaste inlägg "Avtal. Den 31 maj 2015" undrade jag vad det var för avtal mellan staten och Helsingfors angående bl.a. Östersundom som Matti Niiranen syftar på i sitt  blogginlägg. Svaret hittas i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte. I måndags var det sista ärendet på listan "Lausunto Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisestä yleiskaavaehdotuksesta". Fastän Helsingfors borde ha gett sitt utlåtande till Östersundomkommittén för över två månader sedan bordlade man som väntat ärendet, som därför finns på nytt på föredragningslistan för morgondagens möte. Det viktiga i Helsingfors föreslagna utlåtande är inte vad stadens beslutsfattare tycker om det nya framlagda förslaget till gemensam generalplan, utan att stadsstyrelsen ber Östersundomkommittén att ansöka om undantagstillstånd av statsrådet gällande Natura 2000-bestämmelserna.

I  argumenten för ett undantagstillstånd upprepas argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men man citerar inte utredningsman Pekka Mylliniemis plagierade rapport eller den ursprungliga rapporten, utan i  stället låter man Högsta förvaltningsdomstolen stå för argumenten:

Korkein hallinto-oikeus on 15.1.2008 päätöksessään koskien valtioneuvoston päätöstä 28.6.2007 kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä todennut, että kun otetaan huomioon liitosalueen sijainti ja sen merkitys Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen hallitulle ja tasapainoiselle kehittämiselle sekä liitoksen luomat edellytykset parantaa Helsingin seudun asuntorakentamista sekä liikenneyhteyksiä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaisesti, kuntajakolain 3 §:n yleiset edellytykset täyttyvät kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetulla tavalla myös erityisen painavina.
Korkein hallinto-oikeus toteaa edelleen, että Helsingin seudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen myös laajemmin Etelä-Suomessa ja valtakunnallisestikin.

Logiken är att om det fanns särskilt vägande skäl för inkorporeringen, så bör det finnas ett starkt allmänt intresse som gör det nödvändigt att förverkliga det aktuella förslaget till generalplan. Även HFD:s Sibbobeslut var politiskt och inte tål närmare granskning, torde det ha relativt stor tyngd. Däremot är det lätt att avslöja påståendet om ett avtal mellan staten och Helsingfors som en ren bluff: I förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén kan man läsa följande:

Östersundomin merkitys on nostettu esille myös valtion ja Helsingin seudun kuntien elokuussa 2014 solmimassa sopimuksessa suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi. Neuvottelutulosta selventävässä ja täydentävässä allekirjoituspöytäkirjassa todetaan, että Helsingin lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille.

I  förhandlingsresultatet daterat 25.8.2014 nämns Malm, men inte Östersundom eller östmetron. I ett skilt dokument "Valtion ja Helsingin seudun kuntien välinen sopimus suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi - Allekirjoituspöytäkirja" nämns faktiskt Östersundom, men bara i följande sats: "Helsinki toteaa, että lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille." Det är alltså Helsingfors som konstaterar. Men Helsingfors vill tolka det så att staten förbundit sig att för Östersundom bevilja undantag från Natura 2000.

Om statsrådet får till uppgift att ta ställning till huruvida det finns en tillräcklig grund för undantag från natura 2000-bestämmelserna kommer ministrarna att göra en juridisk bedömning i likhet med den i avgörandet i Sibbofrågan 2007. En intressant fråga är huruvida Anu Vehviläinen (c) kommer att betraktas som jävig, emedan hon deltog i Sibbobeslutet. Det kan påpekas att Vehviläinen i juni 2007 avbröt sin semester för att rösta för inkorporeringen. Med Vehviläinen som kommun- och utvecklingsminister och Matti Vanhanen som Centerns gruppordförande skulle det inte överraska om statsrådet skulle hitta ett allmänt intresse som gör förverkligandet av de aktuella planerna för Östersundom "nödvändigt".

Avtal. Den 31 maj 2015

Den nya Centerledda regeringen torde betyda att hotet om tvånsgssammanslagningar är över, fastän den nya kommunministern  Anu Vehviläinen (c) år 2008 röstade för tvångsinkorporeringen av sydvästra Sibbo och fastän Matti Vanhanen ser ut att bli ordförande för Centerns riksdagsgrupp.

Vanhanen har redan haft inflytande över bostadspolitiken i regeringsprogrammet. I ett blogginlägg kommer Matti Niiranen, som är samlingspartistisk stadsfullmäktigeledamot och medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, med en intressant tolkning av regeringsprogrammet:

Helsingin ja valtion aiemmin viime vuonna sopimasta Pisararata-, Malmi- ja Östersundom –paketista ja sopimuksesta tulee pitää kiinni.  Pettymykseni on suuri, jos näin ei tehdä.

Tämän osalta ei toissapäivänä 27.5.2015 julkaistuissa hallituksen ohjelmapapereissa yksityiskohtia kerrota, mutta hallitusohjelman liitteestä löytyy seuraava toteamus:

"Valtio edellyttää kasvukeskuksissa ja niiden läheisyydessä toteutettavien suurten infrahankkeiden ehtona tontti- ja asuntotuotannon olennaista lisäämistä kumppanuusperiaatetta noudattaen valtion ja kuntien sekä kuntien keskinäisessä yhteistyössä."

Lisäksi ohjelmaan on kirjattu se, että ”hallitus solmii asumista, maankäyttöä ja liikkumista yhteen sovittavan ja asuntotuotantoa sekä kasvua vauhdittavan aiesopimuksen suurimpien kaupunkiseutujen kanssa. Tässä huomioidaan asuntomarkkinoiden ”monimuotoinen kehittäminen”.

Näiden yleisluontoisten kirjauksien voinee tulkita vahvistavan pisararataa, Malmin aluetta ja Östersundomia koskevan sopimuksen, jonka pääkaupunkiseudun kunnat ja valtion tekivät viime vuonna.

Vad är det här för ett avtal? Att den förra regeringen och Helsingfors kommit överens om Malm och Pisara är uppenbart, men vad kan man ha kommit överens om angående Östersundom?

Ingen inlösning. Den 24 maj 2015

Under de pågående regeringsförhandlingarna har det lobbats och demonstrerats för ett bevarande av flygstationen i Malm. Förhållandet att regeringsbildaren representerar Centern torde ge nytt hopp  för flygfältet, eftersom Centern de senaste tio åren försökt profilera sig som ett parti som vill bevara flygverksamheten i Malm, men den föregående regeringens beslut om Malm är inte så lätt att ändra, eftersom det är resultatet av en överenskommelse mellan staten och Helsingfors. När Matti Vanhanen för tio år sedan bröt ett motsvarande avtal blev han tvungen att ersätta huvudstaden med Östersundom. I en ledare i fredagens tidning noterade Helsingin Sanomat om Malm att "Alueesta on tullut entistä tärkeämpi Östersundomin kaavaan liittyvän epävarmuuden takia."

Under den gångna veckan publicerades en ny rapport om flygplatsen. Rapporten  ger nytt stöd för ett bevarande av flygverksamheten i  Malm, men den sköts direkt ner av Helsingfors  stad, kommunikationsministeriet, Finavia och Trafi. Och visst har rapporten brister, eller vad säges om följande stycke ur rapporten?

Valtiolla on käytössään myös alueen pakkolunastus, joka turvaa lentokenttätoiminnan säilymisen osana valtakunnallista verkostoa. Pakkolunastus toimenpiteenä on tarkoitettu erityisesti lentokenttäalueiden lunastukseen. Helsingin kaupungin lunastaessa Sipoon noin 3000 hehtaarin alueen, lunastushinta oli noin 7,9 miljoonaa euroa.

Högsta förvaltningsdomstolen dömde Helsingfors att betala futtiga 7 943 000 euro för lösöre, kommunalteknik och alla de fastigheter i allmänt bruk som Sibbo ägde i det knappt 3000 hektar stora inkorporeringsområdet. Helsingfors har ingalunda inlöst Östersundom, utan inkorporerat det, vilket är en helt annan  sak. Även om Helsingfors stad fick ta över Sibbo kommuns egendom till ett skandalöst lågt pris, så har det varit mycket dyrt för Helsingfors att köpa upp  marken av privata ägare. Priset för att lösa in eller köpa ett område av Östersundoms storlek räknas i hundratals miljoner, men ett så stort område behövs naturligtvis inte för ett flygfält. Knappast blir det ändå aktuellt för staten att lösa in området i Malm.

Östersundomområdet. Den 17 maj 2015

Nylands landskapsstyrelse behandlade på sitt möte i måndags bl.a. kompletteringen av etapplandskapsplan 2 för Nyland, dvs "Östersundomområdet", som sträcker sig ända till Sibbo å. Medan etapplanskapsplanen i övrigt fastställdes av miljöministeriet i oktober och godkändes  av Nylands förbund redan i mars 2013 (se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013") står lanskapsplanen på ställe då det gäller Östersundom och sydvästra Sibbo. Landskapsstyrelsen beslöt på sitt möte att "återkomma till planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut från statsrådet för kommunernas gemensamma generalplan." (Se "Landskapsstyrelsens beslut 11.5.2015".) Efter mötet publicerade landskapsförbundet en "artikel" med rubriken "Så här framskrider landskapsplanen för Östersundomområdet – tre alternativ övervägs". Här kan man bl.a. läsa följande:

Styrelsen återkommer till den egentliga planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut av statsrådet. Undantagsbeslutet skulle gälla kommunernas gemensamma generalplan.
Östersundomkommittén är ett gemensamt organ för Helsingfors, Vanda och Sibbo. Kommittén har i uppgift att utarbeta och godkänna den gemensamma generalplanen för Östersundom.
Följande alternativ övervägs för landskapsplanens fortskridande:

• planen ändras så att den inte medför skadliga konsekvenser för fåglarna på området

• man söker om undantagsbeslut av statsrådet i enlighet med naturvårdslagen

• planen godkänns som sådan.

Delgeneralplan för Björnsö. Den 10 maj 2015

För några veckor sedan fick invånarna i Helsinngfors publikationen "Helsingfors planläggningsöversikt 2015" hem med posten. I texten "Helsingfors generalplan" behandlas även Östersundom, fastän området inte ingår i generalplanen för Helsingfors. Här kan man bl.a. läsa följade:

För Björnsö i Östersundom uppgörs 2015 en dispositionsplan på delgeneralplansnivå, och utgående från den kan ändringar av generalplanen för området uppgöras innan generalplanen för Östersundom träder i kraft.

Att man nu planerar en skild delgeneralplan för Björnsö är en nyhet för mig. Behovet av en delgeneralplan visar väl på vilka problem man har med den gemensamma generalplanen för Östersundom.

EU bestämmer. Den 3 maj 2015

I mitt senaste inlägg "Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015" behandlar jag Osmo Soininvaaras kanske inte så allvarligt ämnade förslag att Östersundom kunde återlämnas till Sibbo och reaktionerna på Soininvaaras uttalande. Under den gångna veckan har reaktionerna fortsatt med artiklar i Östnyland/Hbl och Sipoon Sanomat. Artiklarna har framför allt tagit fasta på att de aktuella planerna för Östersundom kräver en behandling i statsrådet, men att EU har sista ordet. I en intervju med Anders Albrecht i KSF Medias tidningar kan man bl.a. läsa följande:

...med tanke på hur Helsingfors tilläts inkorporera området från Sibbo 2008 utan några riktiga argument, så kanske man hoppas att även generalplanen ska kunna godkännas.
Men fallet med generalplanen skiljer sig på ett avgörande sätt från inkorporeringen, anser Albrecht.
– Nu är det fråga om ett Naturaområde som det i sista hand är EU som bestämmer om. När man i EU tittar på kartan ur ett mellaneuropeiskt perspektiv kommer man till slutsatsen att det finns många alternativa byggplatser. Att gå emot EU i den här frågan skulle bli dyrt för Finland. Naturskyddsföreningarna för säkert ärendet till EU om det blir nödvändigt.

Det skulle gälla för regeringen att bevisa att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom. Lite bevismaterial kan man tänka att Pia Pakarinen och Helsingforsregionens handelskammare försökte leverera via en insändare i fredagens nummer av Helsingin Sanomat. Pakarinen skriver här bl.a. följande:

Helsingin yleiskaavassa varaudutaan 250 000 uuteen asukkaaseen vuoteen 2050 mennessä. Noin kolmannes uusista asunnoista on tarkoitus rakentaa uusille asuinalueille, kuten Östersundomiin ja Malmin lentokentän alueelle. ...
Malmin alueelle on suunniteltu koteja 25 000:lle ja Östersundomiin 70 000 uudelle asukkaalle. ... Östersundom on kaavoitettava suunnitelmien mukaan, jotta metron rakentaminen itään kannattaa.
Asuntotuotantotavoitteita ei saavuteta, jos Östersundomin ja Malmin rakentaminen tyrehtyy. ... Asumisen kalleus ei olekaan vain Helsingin ja metropolialueen vaan koko Suomen talouskasvun este.

Pakarinen antyder att om utbyggnaden av Östersundom fördröjs, så hotas tillväxten i hela Finland. Helsisingforsregionens handelskammare är dock ingen politiskt oberoende organisation, utan brukar representera samma linje som Samlingspartiet i Helsingfors. Pia Pakarinen, som är nyanställd chef vid handelskammaren, är även ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors och representerar Helsingfors i landskapsfullmäktige för Nylands förbund.

Pakarinen och handelskammaren kräver inför regeringsförhandlingarna på Youtube att en nedmontering av regleringar, som medför utdragna besvärsprocesser, tydligt skrivs in i det kommande regeringsprogrammet.