Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009


Boken Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar är skriven av Heikki Harjula och Kari Prättälä. Namnen står i alfabetisk ordning, för medan Prättälä är direktör för juridiska ärenden vid Finlands kommunförbund är Harjula endast ledande jurist vid Kommunförbundet. Prättälä och Harjula har skrivit många dokument tillsammans, men mest känd är duon för boken Kommunallagen, vars finskspråkiga originalversion heter Kuntalaki. Egentligen finns det inte en finsk originalupplaga. Den 2:a svenska upplagan av boken från 2004 baserar sig på den 5:e finska upplagan. I juni 2007 skrev Harjula och Prättälä förordet till den 7:e finska upplagan. I förordet noteras här att "Uusi painos antaa ajantasaiset välineet myös kuna- ja palvelurakenneuudistuksen toteuttamiseen."

Boken Kommunallagen är en synnerligen viktig läro- eller kursbok i förvaltningsvetenskap och juridik. Framför allt är den dock en handbok för tjänstemän och politiker som tillämpar lagen på kommunala frågor. Då boken dessutom är utgiven av Finlands Kommunförbund, är det klart att den i högsta grad är riktgivande för hur kommunallagen tillämpas. Titeln "Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar" är dock något missvisande. Boken begränsar sig nämligen inte till tolkningar av kommunallagen, utan behandlar även andra lagar som berör kommunala frågor. Hit hör kommunindelningslagen, som behandlas under rubriken "Kommunernas självstyrelse". Liksom HFD i sitt beslut i fallet Sibbo konstraterar Harjula och Prättälä emellertid att självstyrelsen enligt grundlagsutskottets ställningstagande från 1997 inte skyddar kommunerna mot ändringar i kommunindelningen. Intressant finner jag det att Harjula och Prättälä lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. I ett tillägg, som inte finns med i den svenska upplagan, noterar de dessutom att "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa."

På Kommunförbundets webbplats kan man läsa att "Vi ger råd i juridiska frågor och bistår kommunerna vid rättegångar och i förvaltningsdomstolarna." Det torde vara uppenbart att om Kommunförbundet med Prättälä och Harjula i spetsen ställt upp för Sibbo i den aktuella gränskonflikten, så hade inkorporeringen inte varit möjlig. Av någon anledning torde Prättälä, som våren 2006 tillsammans med Harjula och regeringsrådet Arto Sulonen deltog i beredningen av Paras-ramlagen, ha ändrat uppfattning i frågan. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) Prättälä vidtalades hösten 2006 av inrikesministeriet att bistå kommunindelningsutredare Pekka Mylyniemi i inrikesministeriets Sibboutredning. Med tanke på att kommunminister Hannes Manninen hade lovat ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, förefaller det uppenbart att Kommunförbundets jurister redan i detta skede ställt sig bakom en annektering. Ur detta perspektiv är det högst anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula senare utnämndes till tillfälligt förvaltningsråd för att delta i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo.

Fallet Sibbo

Centrala områden av inkorporeringsområdet. Den 30 januari 2009


Helsingfors har publicerat föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 2 februari. Ärende nummer 7 lyder "Osakuntaliitoksesta johtuva tie- ja katunimien muuttaminen". Det är intressant att ärendet tas upp först nu, då väg- och gatuskyltarna byttes ut redan före årsskiftet. Dröjesmålet motiveras av en lagförändring. På på stadsstyrelsemötet skall man även behandla köpet av mark i Gumböle. (J.fr "Fastighetskontorets kartor. Den 14 december 2008" och "Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009".)Föredragaren (stadsdirektören) motiverar markaffärerna i följande ordalag:

>>siinä missä Helsinki omistaa vanhan hallintoalueensa maapinta-alasta noin kaksi kolmasosaa, sen omistusosuus liitosalueesta on vain noin yksi kolmasosa. Erityisesti liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä. Toisaalta liitosalueen kunnallistekninen valmius on väestötavoitteeseen nähden vaatimaton, mikä merkitsee mittavia investointitarpeita niin pian, kun aluetta aletaan rakentaa.

Kaavoittamalla ensisijaisesti kaupungin omaa maata merkittävä osa kunnallistekniikasta voidaan rahoittaa kaavoituksen tuomalla arvonnou sulla. Myös kaupungin mahdollisuus ohjata ja aikatauluttaa rakentamista on parempi silloin, kun kaupunki on maanomistaja. Näistä syistä on tarkoituksenmukaista pyrkiä lisäämään kaupungin maaomaisuutta liitosalueella. Tehty esitys kaupaksi tukee tätä pyrkimystä ja on ehdoiltaan kohtuullinen.<<

Jag upprepar: "Liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä." Den informationen har hela tiden funnits tillgänglig, men den stämmer mycket dåligt överens med motiveringarna till inkorporeringen. Fastigheterna i Gumböle ligger inte alls speciellt centralt, vilket visar att uttrcket "centrala områden" används i en inklusiv bemärkelse. Man kunde förtygliga påstående och säga att Helsingfors äger lite mark på de områden som lämpar sig för bebyggelse. Att planläggningen medför värdestegring är inte heller någon nyhet, men ändå intressant att läsa som en officiell motivering.

Det är nu stadsstyrelsens tur att i bilagor till föredragningslistan använda kartor där kommungränsen går i enlighet med statsrådets beslut, eller förslaget som var framlagt vid beredningen. Jag är ännu inte helt övertygad om att frågan var den administrativa kommungränsen går vid österleden är slutgiltligt avgjord.


Fallet Sibbo

Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009


Vartti har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Jo toinen Helsinki-kyltti varkaiden matkaan". I själva verket är den aktuella skylten, som stulits från Sottungsbyvägen, vara den fjärde Helsingfors-skylten som plockats ner efter årskiftet. Helsingfors stads byggnadskontor torde dock ha tagit ner två av dessa skylter. (Se "Signaler. Den 19 januari 2009".) I senaste nummer av tidningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoon maat tutkitaan". Med "Sipoon maat" syftas här på inkorporeringsområdet, "Sipoosn liitosalue", där det skall göras undersökningar för utredningen av linjedragningen av spårvägstrafiken ("raideliikennelinjausten selvitys"). På samma sida i tidningen ingår en artikel med rubriken "Kuka pelastaisi metsän?"

Kontulan sosialidemokraatit och Vuosaaren sosialidemokraatit ordnade i Mellungsbacka den 22 januari ett invånartillfälle om Helsingfors planer för Svarta backen. I Nordsjö har många hoppats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo skulle rädda skogen i stadsdelen Svarta backen (Mustavuori). Motståndet mot inkorporeringen torde här ha varit större om Helsingforspolitiker inte signalerat att inkorporeringen kunde medföra ändringar i planerna för Svarta backen. Inkorporeringen var ju tänkt att rädda så väl Sandahamn som flygfältet i Malm från bebyggelse. Förhoppningarna om att inkorporeringen skulle rädda Svarta backen lär dock vara fåfänga. Jag citerar ur artikeln i Vartti:

>>Viime viikolla järjestetyssä asukastilaisuudessa ihmiset olivat varovaisen toiveikkaita siitä, josko Helsinki olisi muuttamassa kantaansa alueliitoksen jälkeen, ja Helsingin parhaillaan kaavoittama Östersundomin alue vähentäisi rakennuspaineita Mustavuoilressa, jonka rakentaminen on vuoden 2002 yleiskaavassa.
Paikalla ollut apuilaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä ymmärtää kaupunkilaisten hädan ulkoilualueiden menettämisestä, mutta toteaa, ettei Sipooseen rakentaminen vähennä rakennuspaineita Helsingissä.
-Hyvän asuntomaan tarve ei ole vähentynyt Sipoon alueliitoksen myötä. Rakentaminen Sipoossa on ajankohtaista viiden vuoden päässä. Mustavuoren rakentamiskelpoisuus olisi mahdollista todennäköisesti aikaisemminkin, lataa i Penttilä.
Sipoossa on viiden vuoden rakennuskielto, joka päättyy vuonna 2013.<<

Jag bor själv invid området i Svarta backen, som är aktuellt för småhusbebyggelse, men jag brukade skida här även då jag för ett årtionde sedan bodde i Mellungsbacka. Som om Penttiläs besked inte vore nog, ingick i gårdagens nummer av tidningen Vuosaari en artikel med rubriken "Katkaiseeko sataman pelastustie ulkoiluyhteyden Helsingistä Sipooseen?" Med "Sipoo" syftas här i första hand på Husö, som från och med årskiftet hör till Helsingfors. Jag brukar själv skida från Svarta backen via Borgarstrandsviken till Husö och ibland vidare till Sibbo skärgård. I år går det dock inte längre att skida till "Sibbo" och det beror inte på inkorporeringen. Frilusftsvägen genom Borgarstrandsvikens Natura-område, där skidspåret till Husö gård borde gå, har denna vinter förvandlats till en plogad och sandad räddningsväg till bangården vid Nordsjö hamn. När friluftsvägen förbättrades för några år sedan var det knappast någon som anade ugglor i mossen. Tidningen Vuosaari skriver även att "Satamaa ja sen liikenneyhteyksiä rakennettaessa helsinkiläisille vakuutettiin, että ulkoiluyhteys Helsingistä Sipooseen säilyy." Att omvandla skidspåret genom frilufts- och naturskyddsområdet till räddningsväg torde i själva verket ha varit en förutsättning för att den nya hamnen kunde öpnnas senaste höst. En helt ny räddningsväg genom Natura-området hade garanterat stött på hinder. Allt tyder på att Helsingfors stad avsiktligt har undanhållit informationen om behovet av en räddningsväg genom naturskyddsområdet.


Fallet Sibbo

Jaktlicens. Den 28 januari 2009


På första sidan i måndagens nummer av Kauppalehti fanns en udda annons med en "jaktlicens" för fällning av depressionen ("laman kaatolupa"). (Se bilden ovan.) Licensen är undantecknad av statsminister Matti Vanhanen, finansminister Jyrki katainen och SDP:s ordförande Jutta Urpilainen. Den undertecknade licensen är naturligtvis något slags metafor. (Kanske ett ämne för morgondagens föreläsning om metaforer.) Det märkliga med annonsen är inte att statsministern och finansministern undertecknar en bildlig licens, utan att de undertecknar den tillsammans med ordföranden för det största oppositionspartiet. Däremot har varken Sfp:s eller De grönas ordförande undertecknat det metaforiska pappret. Man kan fråga sig vilka oavsiktliga signaler man sänder. Är det inte ett tecken på en allvarlig kris, då oppositionen tillsammans med regeringspartierna gör ett gemensamt uttalande? Inte nödvändigvis i Finland. Här gäller konsensuspolitiken, på gott och ont, inte bara under kristider. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:

>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<

För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.

Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:

>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<

Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.

Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.

Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".


Fallet Sibbo

Ett Paras-projekt. Den 27 januari 2009


Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Espoon Sistonen: Tutkimus Suur-Helsingistä jo tänä vuonna". Jag återger här de sista raderna i artikeln:

Valtuuston toiseksi suurimman ryhmän, vihreiden puheenjohtaja Nina Knaapila ei ajatukselle lämpene.
"Tulkitaan edelleen niin, että kyse on suoraan Paras-hankkeen yhdistämisajatuksesta, jos tällainen tutkimus tehdään. Emme ole kannattaneet tähän mennessä, eikä nyt ole tapahtunut mitään sellaista, että kantaa olisi tarvinnut muuttaa."

Diskussionerna om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen föranleds uttryckligen av kommun- och servicestrukturreformen. Det är skäl att ta en återblick på hur reformen diskusterades i Helsingfors stadsfullmäktige för tre år sedan, den 11 januari 2006. Jag återger här valda bitar ur diskussionsprotokollet (Lähetekeskustelu kunta- ja palvelurakenneuudistushankeesta pääkaupunkiseudun vastausta varten):

Kaupunginjohtaja Pajunen
... Pääkaupunkiseudulla muutosmalli ratkaistaan erityiskysymyksenä, eli se tarkoittaa sitä, että kun muualla maassa vastaukset ovat maakuntakohtaisesti, niin me olemme ikään kuin kahdessa korissa, sekä Uudenmaan maakunta antaa omaa vastaustaan että sitten pääkaupunkiseudun neljä kaupunkia vastaavat omalta osaltaan. ...
Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Vapaavuori
... Kunta- ja palvelurakennehanke on iso asia. Itse asiassa se on tosi iso asia. Kyse tulee todennäköisesti olemaan itsenäisyytemme ajan suurimmasta kuntauudistuksesta. Kyse tulee todennäköisesti olemaan myös suurimmasta asiasta, minkä kanssa yksikään meistä joutuu tekemisiin koko kunnallispoliittisella urallaan kyseisen uran pituudesta riippumatta. ...
Pääkaupunkiseudulla on omat metropolialueelle ominaiset lieveilmiönsä, joita muualla ei ole. Mutta perusteiltaan palvelutuotantomme ei eroa muusta maasta millään sellaisella tavalla, että meitä sen takia tulisi tarkastella erityistapauksena.
Pääkaupunkiseudun erityisasema perustuukin maankäytön, asumisen ja liikenteen muodostamaan kokonaisuuteen, seudun kansainväliseen kilpailukykyyn ja sen kansantaloudelliseen merkitykseen. Sen takia myös muutosmallimme tulee olennaisilta osin perustua juuri näihin seikkoihin. ...
Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi. Tämä olisi selvästi selkein ja yksinkertaisin tapa varmistaa seudullisesti kokonaisvaltainen yhdyskuntarakenteen ja kansainvälisen kilpailukyvyn kannalta tarkoituksenmukainen päätöksenteko. Uskon, että yhdistämisellä aikaansaataisiin merkittävää lisäarvoa. ...
Jo lyhyt, perinteisistä ajatuspinttymistä vapaa vilkaisu karttaan osoittaa joka tapauksessa, että kysymys pääkaupunkiseudun itäisestä ulottuvuudesta on ratkaistava.
Itämeri on ymmärrettävä peruste sille, ettei seudun yhdyskuntarakenne voi laajentua etelään. Neljästä pääilmansuunnasta vielä toisen poissulkeminen ilman mitään todellista syytä olisi kuitenkin vastuutonta. Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään. ...
Valtuutettu Rihtniemi
... Pääkaupunkiseudun yhteistyöhön on saatava sidottua myös entistä tiiviimmin Helsingin itäpuoliset alueet, erityisesti Sipoo.
Ensimmäisenä vaiheena tämä tiivistyvä, vapaaehtoinen yhteistyö pääkaupunkiseudun kuntien välillä on erittäin kannatettava ja hyvä asia. Varsinaisena tavoitteena on kuitenkin pidettävä pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä ja myöskin rajojen tarkistamista Sipoon suuntaan. ...
Puhumme nyt siis kunta- ja palvelurakenteen uudistamisesta. Huomio on kuitenkin voittopuolisesti kiinnittynyt kuntarakenteeseen palvelurakenteen kustannuksella. Kuntalaisten kannalta rajat eivät ole kiinnostavia, vaan se, kuinka hän saa tarvitsemansa peruspalvelut. Nyt kuvitellaan, että rajoja siirtämällä tämä yksistään ratkeaa. ...
Valtuutettu Anttila
... Täällä on todettu, että kuntien yhdistämiseen tarvitaan selvittelytyötä.
Olemme samaa mieltä, että kuntien yhdistämiseen liittyviä etuja tai haittoja on syytä selvittää. Kuntalaisten halukkuus yhdistymiseen ja mitä asioita he toivovat kuntien yhteistyöltä tai yhdistämiseltä pitää tutkia, jotta kehittämistyö saa riittävän konkreettisen pohjan. Nyt pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan työ pohjautuu lähinnä poliitikkojen näkemyksiin. Se ei riitä. Etenkin itään päin laajentuminen on otettava ehdottomasti esille. Sipoo ja myös Vantaan itäiset osat on otettava mukaan pääkaupunki- ja koko Helsingin seudun tulevaisuuden kehittämistarkasteluun.
Sosialidemokraatit ovat valmiita kuntien yhdistämiseen, kun siihen on riittävän hyvät perusteet ja kansalaisten tuki. ...
Ledamoten Oker-Blom
... Espoo on vähän samassa asemassa niin kuin Suomi oli aikoinaan, että idässä on tämä suuri paha naapuri, joka himoitsee koko alueen itselleen.
Tämä puhe Sipoosta ja Kauniaisista alkaa myös kyllästyttää. Kyllähän tässä on lähdettävä siitä, että kaikki kunnat päättävät itse. Emmehän me täällä voida päättää kaikkien puolesta, emmekä varsinkaan ottaa ja yhdistää vapaita kuntia. ...
Valtuutettu Molander
... Kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys Helsingin, Espoon, Vantaan, Kauniaisen ja läntisen Sipoon yhdistämisestä saa kannatuksen Keskustan valtuustoryhmältä. ...
Valtuutettu Ebeling
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Soininvaara
...Tässä tapauksessa olisi mahdollista ottaa mukaan myös Keravaa, Kirkkonummea ja muita tällaista.
On ihan selvää, että näihin neljään kuntaan, ja ehkä osaa Sipoota, se yhdistäminen pysähtyy eikä ole mahdollista tehdä tätä isompaa kuntaa. Silloin kuitenkin tästä kaupunkirakenteesta jää ulkopuolelle jotakin. ...
Ledamoten Biaudet
...Ja kun täällä hehkutetaan suur-metropolin puolesta, on hieman ongelmallista, että samaan aikaan puhutaan siitä, että lähidemokratian pitäisi toimia vielä paremmin. Mutta tuntuu siltä, että lähidemokratia tänään toimii ehkä vähän liiankin hyvin, ainakin kun on kyse muiden alueista. Kysymys on siitä, että ainakin Sipoon kohdalla lähidemokratia toimii ehkä vähän liian hyvin meidän mielestämme. ... 

När stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori sade att "Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään", diskuterade han uttryckligen Paras-reformen i huvudstadsregionen. Hela diskussionen, ur vilken jag ovan citerar, gäller KSSR. Helsingfors hade egentligen inte så mycket att önska angående servicestrukturen, men desto större önskemål angående kommunstrukturen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var i början av 2006 uttryckligen ett Paras-projekt. Utan KSSR skulle annekteringen knappast ha aktualiserats. Åtminstone skulle den inte ha fått kommunministerns stöd. Det är märkligt att man så snabbt glömde bort att Sibbo-frågan var ett Paras-projekt. Politikerna gjorde det medvetet, men varför har medierna inte lyft fram sambanden?

Liksom Jussi Pajunen framhöll i sitt anförande hörde Helsingfors till två "korgar", Helsingfors hördes angående service- och kommunstrukturreformen via så väl Nylands förbund som via huvudstadsregionens kommuner. Det är orealistiskt att tänka sig att förslaget till Paras-reform hade gått igenom utan att Helsingfors synpunkter om kommunstrukturen alls hade tagits i beaktande. Problemet är att Hannes Manninens och Kommunförbundets modell till kommunreform inte inbegrep några tvångssammanslagningar. Då en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen inte var möjlig, måste Sibbofrågan lösas formellt utanför KSSR. En liten pikant detalj i sammanhanget är att Pekka Myllyniemi var viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade den ena korgens, Nylands förbunds svar till inrikesministeriet angående Paras-reformen.

Fallet Sibbo

Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009


Förslaget i gårdagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat att slå samman Kuopio med Helsingfors via en lång korridor är naturligtvis en hejdlös överdrift. Ändå är förslaget en parodi på Helsingfors inkorporering av sydvästra Sibbo via ett litet område av Västersundom söder om Österleden. Fastän Vanda formellt frivilligt avstod den s.k. Västerkullakilen till Helsingfors, var inkorporeringen juridiskt sett kontroversiell. Anslutningen av området motiverades endast av behovet att skapa en förbindelse mellan Helsingfors och sydvästra Sibbo. Jag känner inte till att man tidigare under rådande lag skulle ha gjort några liknande inkorporeringar.

När statsrådet den 19 juni, eller egentligen den 3 juli, ifjol beslöt att ansluta Hauho kommun, Kalvola kommun, Lammi kommun, Renko kommun och Tuulos kommun till Tavastehus stad beslöt man även att ett område på 27,6 kvadratkilometer av Hattula kommun överförs till Tavastehus. (Se "Hattula. Den 27 december 2008".) Överföringen motiverades med att Kalvola saknade gemensam gräns med det övriga området som skulle bilda det nya Tavastehus. När statsrådet tog sitt beslut var det endast ett halvt år kvar tills ändringen i kommunindelningen skulle träda i kraft, fastän Hattula kommun motsatte sig förslaget till ändring i kommunindelningen för Hattulas del. Enligt min bedömning är den stränga tidtabellen ett tecken på att statsrådet litade på att besvär till HFD inte skulle ändra på beslutet. Knappast hade man varit så säkra på beslutets laglighet, ifall man inte hade haft statsrådets beslut i fallet Sibbo att falla tillbaka på. På Internet har jag inte hittat några motiveringar till att anslutningen av en del av Hattula till Tavastehus skulle vara laglig. På finansministeriet verkar man inte ha bekymrat sig om inkorporeringens laglighet. Däremot är man mån om att understryka att inkorporeringen inte blir ett prejudikat. I samband med statsrådest beslut den 19 juni gav finansministeriet ett skilt utlåtande enligt vilket Hattula inte kommer att bli ett prejudikat. Motivering lyder enligt följande:

>>Syntynyt päätös Hattulan kunnan alueen siirrosta Hämeenlinnaan ei toimi ennakkotapauksena vastaavien tilanteiden osalta. Kuntajakolakia on tarkoitus uudistaa niin, että uutta lakia sovelletaan vuoden 2011 alusta voimaan tulevissa kuntajaon muutoksissa. Lakia uudistettaessa selvitetään mm. kuntajaon muutoksen edellytysten täsmentämisen tarvetta ja esitysten valmistelu- ja päätöksentekoprosessin kehittämistä myös tämän kaltaisten tilanteiden osalta. Lain uudistuksessa on tarkoitus kehittää kuntajaon muutosprosesseja niin, että niissä etsittäisiin mahdollisimman pitkälti kuntien yhteiseen tahtoon perustuvia ratkaisuja.<<

Att Hattula kunde ha blivit ett juridiskt prejudikat, ifall kommunindelningslagen inte skulle ändrs, borde betyda att HFD inte tidigare tagit ställning till liknande inkorporeringar. Kanske är fallet Hattula trots allt inte helt jämförbart med inkorporeringen av Västerkullakilen. Däremot visade fallet Sibbo att det inte lönar sig att besvära sig till HFD gällande statsrådets beslut om ändringar i kommunindelningen. Det lär inte ha lämnats in några besvär mot beslutet att ändra kommunindelningen i Tavastehusregionen.


Fallet Sibbo

Alternativ till metro. Den 25 januari 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo-områdets planering började". Jag citerar ur artikeln:

>>Enligt arkitekt Sakari Pulkkinen vid stadsplaneringskontorets Sibbo-projekt har planeringen för vissa randområden påbörjats redan i år. Byggandet kommer i gång sent i år eller nästa år.

– Arbetet med generalplanen för området som tidigare var Sibbo och Vanda påbörjas också i år, men planeringen av de centrala områdena är beroende av ett beslut i valet mellan metro och snabbspårvagn, säger Pulkkinen.

Konsulter har fått uppdraget att utreda spårtrafikalternativen. Rapporten väntas vara klar i september. När beslutet är gjort kan planeringen för området genast sätta i gång.<<

Den stora linjefrågan när det gäller planeringen av stordistriktet Östersundom är alltså valet mellan metro och spårvagn, dvs om det överhuvudtaget skall bli någon metrolinje till Östersundom. Jag gissar att man i praktiken redan valt spårvgnsalternativet, men på Helsingfors stad väntar med markundersökningarna och konsultutredningen innan man officiellt tar ställning. En snabbspårvägslinje kunde dras längs väg 170 (Österleden/Nya Borgåvägen) och den kunde byggas då invånarunderlaget är tillräckligt stort. En metrolinje skulle vara en investering av en helt annan dimension.

Att man överhuvudtaget utreder ett alternativ till metrolinje är intresant med tanke på att metron var ett huvudargument för inkorporeringen. I media framhöll man hur metron slutar "tvärt" mot "väggen" i Mellungsbacka. Att Sibbo kommun reserverat sig mot planerna på en metrolinje var Helsingfors och utredningsman Pekka Myllyniemis (av Jussi Pajunen levererade) bevis på Sibbos ovilja till samarbete. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".) Att metron blir dyr var Myllyniemis viktigaste argument för att Sibbo kommun inte skulle ha tillräckliga resurser för att planera och bebygga Östersundom. Jag citerar ur Myllyniemis rapport:

>>Exempelvis när det gäller utbyggnaden av metron österut har Sibbo kommuns andel enligt VTT:s utredning som högst uppskattats till något över 200 miljoner euro. Denna summa är mer än dubbelt så stor som t.ex. de totala utgifterna i Sibbos bokslut för 2005. <<

Metron är även Myllyniemis huvudargument för att det inkorporerade området måste vara tillräckligt stort. Jag citerar ur rapporten:

>>Bosättningen och arbetsplatserna måste stödja sig på effektiva kollektivtrafikförbindelser, av vilka en utbyggnad av metron från Mellungsbacka till Västerkulla i Vanda och vidare till Östersundom och det mest genomförbara och ekonomiskt förmånligaste lösningen som kan genomföras till relativt låga marginalkostnader. En metrostations influensområde har uppskattats till 3-4 km från stationen. Skall man stödja sig på metron krävs det två metrostationer i sydvästra Sibbo, av vilka den ena inte nödvändigtvis ryms inom området för Alterantiv 1.

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.<<

I sitt avgörande i fallet Sibbo antyder t.o.m. HFD att metron varit en avgörande faktor, genom att påpeka att enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen i Helsingforsregionen bör man "förbereda sig på en utbyggnad av metron".

Fastän en metrolinje till Östersundom mot förmodan skulle bli verklighet, visar Helsingfors aktuella val och utredning att det minsann har funnits alternativ till metron, men några alternativ ville man naturligtvis inte lyfta fram före frågan om inkorporeringen var avgjord.

På denna blogg kunde jag redan i inlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" berätta att Helsingfors torde satsa på snabbspårvägsförebindelse istället för metro. Av kartan, som jag publicerade i detta inlägg, framgår att snabbspårvägsförbindelsen eller metron har en marginell betydelse för Helsingfors "Sibboprojekt". Ovan en detalj ur kartan.

Dagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat har utvecklat idén med att ansluta Österundom till Helsingfors genom en smal korridor. För att lösa tvisten kring utlokaliseringen av medicinverket till Kuopio föreslås en anslutninga av Kuopio till Helsingfors via en lång korridor.


Fallet Sibbo