Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012


Fastän det snart är fyra år sedan inkorporeringen av sydvästra Sibbo förverkligades diskuteras inkorporeringen även inför det stundande kommunalvalet. I TV-nytt i onsdags ingick ett  nyhetsinslag med rubriken "Viktigt val för Östersundomborna". (Se även nyhetstexten "Östersundombor vill ej ha ohejdad exploatering".) I inslaget intervjuades även lokalpolitiker från det återstående av Sibbo.


Sipoon Sanomat  4.10 2012 s 6

För två veckor sedan deltog ordförande Carl Haglund i Sfp:s kommunalvalskampanj i Sibbo vid höstmarknaden i Nyckby. Här framförde Haglund kritik mot Samlingspartiet (och Centern) utgående från inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Enligt föregående nummer av Sipoon Sanomat sade Haglund bl.a. föjande:

Kokoomuksen uskottavuus kunta-asiassa on erittäin kehno. Ensin Helsingin Kokoomus tuli ja jyräsi osan tästä kunnasta väkisin itselleen vastoin kaikkia Suomen oikeusperiaatteita. Nyt Helisngin Kokoomus ajaa edelleen mammuttikuntamallia, mutta samalla puolue täällä Sipoossa väittää, että he ovat ihan syyttömiä.

Sipoon Sanomat 11.10 2012

I en insändarartikel Sipoon Sanomat 11.10 2012 svarar Juha Salo, som är ordförande för Sipoon Kokoomus ry, på Haglunds kritik. Artikeln, som har rubriken "Puolustusministeri ampuu kovilla", har även publicerats på  avdelningen "Kunnalisvaalit 2012" på Salos webbplats. I artikeln skriver Salo bl.a. förljande:

Haglundin ajatus on siis se, että kokoomus ja keskusta ovat erityisen syyllisiä Lounais-Sipoon menetykseen. On myönnettävä, että osa aktiivisesti Sipoota vastaan toimineissa helsinkiläisvaikuttajista oli tosiaan kokoomuslaisia, mutta eivät kaikki. Maan hallituksessa puolestaan istui päätöksen teon hetkellä myös RKP, mutta tämä taitaa olla jo liian kaukaista historiaa Haglundille. 
Sipoon Kokoomuksen tai Sipoon kokoomuslaisten syyttäminen asiassa on täydellisen harhaanjohtavaa. Sipoon Kokoomus on rajansiirtokiistassa vastustanut naapurin aikeita kaikin tavoin. Sitä paitsi jos on ihan pakko ikäviä asioita kaivella ja syylistä Sipoosta etsiä, se löytyy kyllä vuosikymmeniä harjoitetusta eristäytymispolitiikasta, jota kunnassa yksinvaltaisesti toteutti RKP.

Salos påpekande att även Sfp-ministrar satt i regeringen så Sibbobeslutet togs är inte speciellt relevant då Sfp- ministrarna till skillnad från samtliga samlingspartistiska ministrar röstade mot inkorporeringen. Det var där till partiordförande Jyrki Katainen som föreslog att man skulle ta beslutet i enlighet med föredragande och beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag, då föredragande minister Mauri Pekkarinen (c) föreslog att förslaget förkastas.

Påstående att Sfp bär ansvar för gränsjusteringen genom den isoleringspolitik som kommunen under partiets ledning bedrivit är i sig osaklig, men är samtidigt en upprepning av den propaganda som riktades mot Sibbo i samband med den så kallade Sibbofrågan. Så till vida kan man kanske se ett samband mellan Sfp:s traditionella politik och inkorporeringen att Raimo Ilaskivi år 1989 föreslog att "Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana". (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".) På tjänstemannanivå torde man ha förhandlat om en frivillig gränsförskjutning ännu på 1990-talet. År 2006 var Ilaskivis förslag knappast längre gångbart, men istället försökte man genom hot locka Sfp i Sibbo att gå med på att formellt frivilligt avstå västra delarna av kommunen.

Det var stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseordförande Jan Vapavuori som våren 2006 framförde Helsingfors hot och/respektive erbjudande. Om Sibbo kommunfullmäktige i Sibbo inte frivilligt gick med på en gränsjustering, skulle Helsingfors ta hela sydvästra Sibbo med skärgården fram till Sibbo å. Därtill skulle Helsingfors inte sälja stadens mark i Nyckby och Östra Nylands förbund, där Christel Liljeström var ordförande för landskapsstyrelsen, skulle slås samman med Nyands förbund. Om Sibbo frivilligt gick med på en i hemlighet föreslagen mindre gränsförskjutning (som motsvarar utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag) skulle Östra Nylands förbund, som var ett vitalt svenskt och östnyländskt intresse, däremot få bestå. Ett motsvarande hot eller lockbete hade inte bitit på en samlingspartistisk kommunledning. Sibbos och Sfp:s påstådda "isoleringspolitik" handlade i första hand om att Sibbo (på språkpolitiska grunder) orienterade sig mot Borgå och prioriterade samarbetet med östra Nyland. I sin artikel kritiserar Salo försvarsminister Haglund även för att lyfta fram "Borgå-alternativet". Salo torde konkret syfta på olika alternativ för utredningen av kommunstrukturen, men man kan här även läsa in kritik mot Sfp:s traditionella "isoleringspolitik".

I Salos artikel kan man vidare läsa följande:

Me Sipoon Kokoomuksessa emme kutsu ministereitämme tänne antamaan väärää todistusta muista puolueista. Sen sijaan olemme kyllä aktiivisesti yhteydessä valtakunnan päättäjiin ja yritämme viestiä sipoolaisten näkemyksiä. Viimeksi 19.9. lähestyimme kipakalla kirjeellä kokoomusministeri Henna Virkkusta  ja SDP:n ministeriä Krista Kiurua vaatien kuntaliitostyöryhmän jäsentä Pekka Myllyniemeä vaihdettavaksi henkilöön, johon sipoolaiset luottavat enemmän.

Christel Liljeström har kommenterat Salos artikel först i ett par kommentarer på Fallet Sibbos Facebooksida och senare i ett blogginlägg med rubriken "Kokoomu vääristää".

Samlingspartiet verkar trots förlusten av Östersundom inte ha haft några större problem att värva kandidater i Sibbo. Avhopparen Eero Seppänen, som för fyra år sedan kom med hård kritik av Samlingspartiets ledning (se t.ex. "Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008") och som i förra valet ställde upp för Vårt enade Sibbo, ställer däremot inte upp i kommunalvalet denna gång. Inte heller författaren till "Sipoon ryöstö", Jouko Tikkanen från Centern ställer upp i kommunalvalet 2012. Centern har inte lyckats nominera en enda kandidat i Sibbo. I en text med rubriken "Motvind för Centern i Sibbo" i Borgåbladet den 9 oktober låter Eero Lankia förstå att problemen beror på annekteringen, som var totalt mot Centerns principer.

Bbl 9.10 2012 s 6 




Google+ Followers