Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018

I mitt förra blogginlägg "Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018" noterade jag en en artikel i
Helsingin Uutiset med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken "Sipoolta tuhkatkin pesästä?" med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:

Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?
– Kyllä, Metsola ennakoi.
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.

Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken "Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin", där man kan läsa följande:

20 000-strecket nått för andra gången
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Ända upp till 20 000 invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".)

Google+ Followers