Rädda även Vanda! Den 19 november 2006

Idag skall Svensk Ungdom i Nyland tillsammans med Sfp:s kommunorganisation i Sibbo och För Sibbo "rädda Sibbo" och "visa Helsingforspolitikerna var gränsen skall gå". (Se Helsingfors har inga altruistiska motiv. Den 17 november 2006.) I Vanda vill även Svenska folkpartiets ledamöter i stadsfullmäktige och Sfp:s kommunorganisation rädda Vanda eller närmare bestämt Västerkullakilen från att inkorporeras med Helsingfors. Sfp i Vanda går inte Sibbos ärenden, utan ger eventuellt Sibbo en judaskyss. Jag syftar på de änmärkningar som Sfp i Vanda gjort angående Helsingfors områdeskrav.

Liksom Ulf William Thurings rättsinnehavare anser Sfp i Vanda i sina anmärkningar att Helsingfors ansökan om att få annektera en del av Vanda saknar belägg, eftersom Sibbo och Helsingfors redan har en gemensam landgräns på några tiotal meter utmed västra sidan av Kantarnäsuddens sydspets. (Se Gränser. Den 15 november 2006.) I övrigt anser Sfps: kommunorganisation i sin anmärkning att inkorporeringen totalt saknar en juridisk grund:

Enligt lagen (§ 3 i lagen om kommunindelning) kan kommunernas gränser justeras om förändringen av kommungränserna

1. förbättrar servicen för invånarna på området
2. förbättrar levnadsförhållandena för invånarna på området
3. förbättrar verksamhetsförutsättningarna för näringsidkande
4. förbättrar kommunernas verksamhetsförmåga eller verksamhetens ekonomiska förutsättningar.

Svenska folkpartiets kommunorganisation i Vanda anser att inte ett enda av de ovannämnda kraven uppfylls för den Vandamark (ej heller Sibbomark) som Helsingfors stads framställning omfattar. Formellt saknar alltså inkorporeringen totalt en juridisk grund och måste därför förhindras.

Svenska folkpartiet i Vanda noterar alltså att även Helsingfors krav på Sibbomark saknar juridisk grund, men jag undrar om det inte är svårare att finna en juridisk grund för annekteringen av Vandamarken. Eftersom det enda verkliga syftet bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera den södra ändan av Västerkullakilen är att ge Helsingfors en gemensam landgräns med Sibbo för att kunna inkorporera en dela av kommunen, torde Västerkullakilen kunna bli en stötesten för Helsingfors expansionsplaner. Den lilla föreslagna landgränsen på Kantarnäsuddens yttersta spets kunde i princip rädda Helsingfors planer på att kolonialisera Sibbo.

I morgon skall stadsfullmäktige i Vanda ta ställning till stadsstyrelsens förslag, som trots alla anmärkningar går ut på att godkänna Helsingfors krav. Vanda stadsstyrelse har dock ställt upp vissa villkor:

Vanda stadsstyrelse anser det vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt.

Utgående från den information man fått förhåller sig Vanda stadsstyrelse positivt till Helsingfors stads förslag som möjliggör ett ökat bostadsbyggande i riktning mot Sibbo, vilket är av betydelse både regionalt och på riksplanet. Förslaget medför även förbättrade möjligheter att utveckla de sydöstra delarna av Vanda.

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. Åtgärder för att snabbt förbättra Ring III bör inkluderas i statens tilläggsbudget i höst.

Vanda stadsstyrelse anser det även viktigt att man utvecklar naturskyddsområdet i Sibbo storskog som nationalpark och riksomfattande naturcentrum och att metrotrafiklösningarna får en fortsättning i riktning mot Sibbo.

13:00
Den utannonserade människokedjan hade retirerat till Sottungsbyvägen några hundra meter från gränsen mellan Sibbo och Vanda, där jag klockan tolv stod ensam som Sven Dufva. (Se amatörfotografer.) Jag föreslår att SU tillsammans med Sfp i Vanda nästa gång flyttar fram sin försvarslinje ända till Helsingforsgränsen. Här går en friluftsväg pricis längs gränsen och det finns lämpligt med parkeringplatser. (Se nedan.) Själv cyklade jag idag från norra Nordsjö i Helsingfors till Östersundom i Sibbo. Det är anmärkningsvärt att man på den 4 km långa vägen mellan Nordsjö i Helsingfors och Östersundom i Sibbo knappt kan se någon bebyggelse innan man kommer över gränsen till Sibbo. Det är verkligen inte bara Sibbos fel om stadssamhället tar för tidigt slut i öster. (Se "Sibbo" börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006.) Det kunde vara skäl att visa politikerna även var Helsingfors gräns i går.

18:30
Tv-nytt, som var på plats i Östersundom, hade ett inslag från operation rädda Sibbo i sin sändning 18:15. Enligt Tv-nytt och Yle Internytt hade demonstranterna samlats på den planerade gränsen mellan Sibbo och Helsingfors...

22:00
Hufvudstadsbladet har skrivit en bra historia om demonstrationen.

Obefogade beskyllningar mot Sfp. Den 18 november 2006

Dagens Hufvudstadsblad bjuder på en intervju med "utredningsman" Harry "Hjallis" Harkimo. Enligt intervjun tror Harkimo inte ett ögonblick att han och Bo-Erik Ekström kan förhindra att Helsingfors inkorporerar en del av Sibbo, men han tror att hans arbetsgrupp kan slå hål i Helsingfors argumentering. (Se "Nu vill Harkimo ge Helsingfors tuff match". Nej, Harkimos och Sibbos egen utredning och plan kommer att dra undan mattan för så väl centerministrarna som Helsingfors samlingspartistiska ledning. Om Helsingfors trots allt får inkorporera en del av Sibbo, avslöjar man att pratet om metropolområdets bästa varit rent hyckleri. Hur det än går i fallet Sibbo är hela historien pinsam för så väl Centern som Samlingspartiet.

I intervjun i Hbl sparar Harkimo inte på kritiken mot Helsingfors. - Int satan kan dom göra så här, säger han om stadens "rövarfasoner" och försök att roffa åt sig de bästa skattebetalarna som Sibbo har. Harkimo sparar emellertid inte heller på kritiken mot Sibbo, som han säger att har klåpat totalt. Enligt Harkimo är det Sfp:s fel att kommunen inte vuxit i den takt den borde. -Det är sfp som har bromsat för att de är rädda att förlora makten.

Det är lätt att vara efterklok. Ingen, inte ens minister Hannes Manninen själv, kunde ha förutsett att en centerpartistisk kommunminister skulle visa beredskap att offra Sibbo och den kommunala självstyrelsen i kohandel med Helsingfors och Samlingspartiet. Sfp har med undantag av de fatala planerna på att bygga ett köpcentrum i Östersundom (se Helsingfors marker i Sibbo. Den 15 augusti 2006) bedrivit en politik som torde motsvara väljarnas och kommuninvånarnas vilja. I fallet Sibbo har Sfp bevisat att partiet prioriterar att bevara kommunens nuvarande gränser framom att behålla sin makt i kommunen. Det är andra partier som är rädda att förlora inflytande, om Helsingfors får inkorporera sydvästra Sibbo. (Se Språkpolitik. Den 23 september.) I Sibbo torde Socialdemokraterna och Samlingspartiet ha drivit på en snabbare tillväxt för att snabbare kunna ta över makten i kommunen. I övrigt torde även majoriteten av de finskspråkiga Sibboborna föredra en moderat tillväxt.

Harkimo är inte på långt när den enda som kritiserat Sfp i Sibbo för Helsingfors attack. Sådana beskyllningar hör till det politiska spelet. I Uutispäivä Demari, som inte sticker under stolen med att tidningen är ett politiskt språkrös, skriver ledarskribenten den 31 november att Sfp bär ett tungt ansvar för att Sibbo har isolerat sig från sina grannar (RKP kantaa raskaan vastuunSipoon eristämisestä naapureista):

Vähänkin kunnallispolitiikkaa seuranneet ovat nähneet, miten yksinvaltaista Sipoon päätöksenteko on ollut vuosikymmenien ajan. Ruotsalaisen kansanpuolueen yksinvalta on saanut viime vuosina murtumia, mutta puolue yrittää edelleen säilyttää sanelijan otteensa kunnan asioissa.

RKP:n vallantäyteinen ja eristäytyvä asenne Sipoossa on estänyt kaiken järkevän yhteistyön Helsingin kanssa. Tilannetta kuvaa rakenteellisesti se, että kuntaa on vängällä pidetty eri maakuntaliitossa. RKP on ajanut rakentamansa valtapoliittisen linnaleirin tilanteeseen, jossa päätöksenteko on luisunut sen omista käsistä.

Varför skulle Sfp ha avstått från den makt och det mandat som väljarna har gett partiet? Å andra sidan är det just vad partiet gör i Sibbos motdrag mot Helsingfors attack. Om Sibbo har isolerat sig från Helsingfors, så beror det nog till stor del på det sätt som huvudstaden gjort påtryckningar mot kommunen. Sibbo har inte alls isolerat sig från grannen Borgå, som hör till samma landskapsförbund som Sibbo. Man kan fråga sig om inte Helsingfors isolerat sig från Östra Nyland. Om Helsingfors isolerat sig, så torde det dock i hög grad bero på Nylands landskapsförbund. Nylands landskapsförbund har velat ha monopol på planeringen av Helsingfors metropolområde, som även omfattar hela Östra Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) Vilket parti var det inte som drev igenom länsslakten på 1990-talet, som resulterade i att landsskapsförbunden tog över ansvaret för regionplaneringen?

Ledarskribenten i Demari skriver vidare att "Helsingin lisämaan tarpeella Sipoosta ei ole mitään tekemistä eduskuntavaalien kanssa, vaikka RKP ja kiistan helsinkiläinen pääpelaaja kokoomus yrittävät niin esittääkin." Socialdemokraternas partisekreterare Maarit Feld-Ranta har ju velat ge utredningsmannen mera tid och skjuta på beslutet i Sibbofrågan till efter riksdagsvalet. (Se Skjuta fram eller inte? Den 31 oktober 2006.) Tordsdagens Helsinginsanomat avslöja dock att Pekka Myllyniemis utredning håller tidtabellen. Myllyniemi säger om utredningen till Helsingin Sanomat att "siitä tulee sellainen esitys, jonka perusteella valtioneuvosto voi tehdä yksiselitteisen päätöksen joko lähteä viemään rajansiirtoa eteenpäin tai luopua siitä kokonaan".

Helsingfors har inga altruistiska motiv. Den 17 november 2006

Olli Pohjanpalo fortsätter i en kolumn i dagens tidning Helsingin Sanomats kritik mot Helsingfors agerande i fallet Sibbo. Enligt Pohjanpalo börjar Jussi Pajunens hårda fart att straffa sig. För övrigt fortsätter Helsingin Sanomat att stöda Helsingfors stads expansion i sak, fastän tidiningen kritiserar det sätt på vilket saken skötts. I gårdagens tidning skriver ledarskribenten att "kyse ei ole Helsingin itsekkäästä halusta nielaista osa pinta-alaltaan suuresta, mutta harvaan asutusta lähikunnassa, vaan huoli Suomen ainoan metropolialueen kehityksestä ja menestyksestä". Helsingin Sanomat driver tydligen fortfarande medvetet Helsingfors stads intressen, för knappast är man på tidningen så naiv att man tror att Helsingfors stad har några altruistiska motiv bakom sina expansionsplaner. Även Sibbo hör till Helsingfors metropolområde. Om Helsingfors verkligen brydde sig om hela metropolområdet, så skulle man inte planera metro till Sibbo, utan istället satsa på järnvägsförbindelse till Borgå.

Helsigin Sanomat berättar idag i sin webbtidning att resultaten från enkäten om Sibbobornas inställning till Helsingfors planer på att tvångsinlösa delar av sydvästra Sibbo tillkännages i samband med kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis besök i Nickby nästa onsdag. I samma artikel berättar Helsingin Sanomat om diskussionstillfället med ledande företag i byggnadsbranschen, som lika så arrangeras i onsdag i Sibbo. Sibbo har planer på att själv bygga för 40 000 nya invånare på 20 år. Med tanke på hela metropolområdets ekonomiska utveckling kan det vara önskvärt att Sibbos planer förverkligas. Helsingfors torde dock hellre se att Sibbo förblir glesbebyggt än att staden förlorar skattebetalare till Sibbo.

Svensk Ungdom vill rädda Sibbo. SU i Nyland skall i söndag tillsammanas med Sfp:s kommunorganisation i Sibbo och För Sibbo rf ordna en människokedja på längs "gränsen till Helsingfoe" eller "längs den hotade gränsen mellan Sibbo och Helsingfors" för att "visa Helsingforspolitiker var gränsen skall gå." Se flygblad nedan. Havet lär inte vara fruset och knappast har man tänkt göra en 10 meter lång människokedja på den förslagna landsgränsen på Kantarnäs (se Gränser. Den 15 november 2006), så man torde syfta på gränsen mellan Sibbo och Vanda, som i någon mening kanske trots allt kan sägas ligga mellan Sibbo och Helsingfors - än så länge. Jag stöder hjärtligt SU:s demonstration. Jag har faktiskt varit orförande för SU i södra Sibbo. Jag undrar dock om SU i Nyland själv vet var gränsen går. Det råder en allmänn missuppfattning om var Sibbo börjar. (Se "Sibbo" börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006.)

Orsak eller verkan? Den 16 november 2006

I en kolumn i dagens Hufvudstadsblad skriver Pär Stenbäck om det bistra språkklimatet. Stenbäck ser tecken på att "språkklimatet nu är på väg in i en istid." Som en möjlig orsak till att förhandlingsklimatet för svenska frågor försämrats nämner han Sibbofrågan. Åtminstone förekommer denna uppfattning bland svenska kommunalpolitiker i Helsingfors.

Det torde vara uppenbart att fallet Sibbo påverkat språkklimatet i negativ riktning, genom att Helsingfors i sin medielobbning och opinionsbildning för annekteringsplanerna har utnyttjat hets mot finlandssvenskarna. Frågan är dock om inte fallet Sibbo snarare är en följd av än en orsak till det kalla språkklimatet. Även om så väl centerministrarna som Helsingfors gjort flera felbedömningar i fallet Sibbo, så torde de tyvärr ha bedömt den allmänna opinionen rätt innan de gick till attack mot Sibbo. Det är ironiskt att Sibbos finskspråkiga majoritet skall behöva lida av den avoga inställningen mot finlandssvenskarna och Sfp.

Om fallet Sibbo även är en orsak till det bistrare klimatet, kan man fråga hur långt Svenska folkpartiet bör och är berett att försvara Sibbo. Det vore kanske skäl att andra än utpräglade Sfp-politiker tog ansvar för att försvara Sibbo i offentligheten. Stenbbäck skriver vidare om Sibbofrågan:

Allt verkar bäddat för att Sibbofrågan "löses" så att Helsingfors får får halva biten, precis det man ursprungligen var ute efter. Irritationen över svenskt motsånd mot slakten är påtaglig, man tycks anse att kommuner med svenskt inflytande enbart är historiska anomalier som snabbt borde elimineras.

Ledaren i dagens Helsinginsanomat handlar om Helsingfors Sibboprojekt, som Helsingfors enligt tidningen har svårt att kontrollera. Enligt Helsingin Sanomat börjar det bli knappt om tid. I dagens tidning ingår även en artikel enligt vilken brådska ledde till dålig förberedelse av gränsjusteringen. Artikeln "Kiire johti kehnoon valmisteluun rajansiirossa" liksom ledarskriften "Helsingin Sipoo-hanke ei tahdo pysyä hallinnassa" är en fortsättning på den kritiska behandlingen i gårdagens tidning. Enligt Helsingin Sanomat har Pajunens initsiativ till en ny behandling av ansökan ingen betydelse. Knappast skulle stadsdirektören ha kommit med initiativet om han vetat vilken kritik och medieuppmärksamhet det hela skulle leda till.

På grund av problem med utdelningen kan dagens Helsinginsanomat läsas kostnadsfritt i digital form.

Gränser. Den 15 november 2006

Att Helsingfors ämnar ta sitt förslag till gränsjusteringen till ny behandling i stadsfullmäktige är huvudnyheten i dagens Helsinginsanomat. (Se bilden ovan.) Helsingin Sanomats version av nyheten kommenterade jag redan i gårdagens webbinlägg. För en gångs skull behandlar Helsingin Sanomat Helsingfors förslag kritisk. På paradsidan kan man på ett flygfotografi se hur Helsingfors föreslår att den nya gränsen i Massby skall dras genom fastigheter och byggnader. Inne i tidningen visar en liknande bild hur den föreslagna gränsen även i Immersby går över en gårdsplan och genom ett bostadshus. (Se bild och karta över området.)

Dagens nummer av gratistidningen Vantaan Sanomat avslöjar att Sibbo och Helsingfors de facto har en gemensam landgräns! Det är Westerkulla gårds ägare som funnit att Sibbo och Helsingfors längts ut på Kanternäs udd har en tiotal meter gemensam landgräns. Det torde vara landhöjningen som medfört att udden vuxit in på Helsingfors vattenområde, för på de kartor som jag haft tillgång till går nog den gemensamma gränsen hela vägen i vattnet. Vid behov kunde man kanske ytterligare fylla ut udden, så att den gemensamma gränsen säkert är på det torra.

Förslaget till den redan existerande gemensamma landgränsen kan förefalla absurd. Representanterna för Westerkulla gård torde dock mena allvar. De motsätter sig att en del av gårdens marker skulle hamna inanför Helsingfors gränser. Den gemensamma landgränsen på Kantarnäs skulle göra Helsingfors annektering av Västerkullakilens späts onödig. Duger landgränsen på Kantarnäs för att uppfylla lagens krav på en gemensam landgräns, så har man nog hittat ett märkligt kryphål i lagen. Å andra sidan strider även den av Helsingfors förslagna gränsjusteringen för Västerkullakilens del lika uppnebart mot lagens avsikt och lagtextens andemening. Helsingfors går fram som en brutal kolonisatör. Det visar stadens eget förslag till nya gränser.

Ny ansökan? Den 14 november 2006

"Ny vändning i Sibbotvisten" rubricerar Yle Internytt sin senaste nyhet i fallet Sibbo. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen vill enligt Yle Internytt nu förnya sin ansökan till statsrådet om att inkorporera delar av södra Sibbo. Det hela lär skall handla om en försiktighetsåtgärd. Radio Vega Östnyland handlade idag huvudsaklingen om fallet Sibbo.

22:20

På Hbl webbplats kan man läsa att Helsingfors stadsstyrelse i måndags fick en tilläggslista med ett förslag till utlåtande om anmärkningarna som kommit med anledning av Helsingfors framställning i juni. I förslaget till utlåtande föreslås också att fullmäktige den 29 november skall besluta om att förnya anhållan från den 21 juni. Någon motivering till förslaget ges inte. Ett ledarstick i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Kovändning i Helsingfors".

Vid midnat skall Helsingin Sanomat publicera sin version av nyheten om en ny ansökan. Artikeln med rubriken "Helsinki tuo Sipoon rajansiirron uudelleen valtuuston päätettäväksi" fanns dock tillgänglig på nätet tidigare på kvällen. Stadsdirektör Pajunen säger för Helsingin Sanomat att man inte kommer att föra fram några nya förslag till gränsförskjutningar, eftersom det kunde resultera i nya utlåtanden. Helsingin Sanomat noterar att det i Helsingfors förslag till nya gränser finns många märkligheter:

Käytännössä rajan vetäminen Helsingin haluamalla tavalla itä–länsisuunnassa tarkoittaisi sitä, että uusi kuntaraja kulkisi usean maa- tai metsätalouskäytössä olevan kiinteistön halki.

Helsingin esittämä raja kulkisi myös Immersbyn kylän kohdalla neljän rakennetun kiinteistön pihapiirin läpi. Kahden kiinteistön kohdalla raja kulkisi jopa rakennusten läpi. ...

Maanmittaustoimiston mukaan Helsingin ehdottama raja tarkoittaisi ulkosaariston vesialueilla, että useat vesialuekiinteistöt tulisivat myös kunnanrajan halkaisemiksi.

Många finger i syltburken. Den 13 november 2006

Bo Holmberg fortsätter i en insändare i lördagens Hufvudstadsblad att kritisera Svenska folkpartiet angående fallet Sibbo. Han skriver bl.a. att "Sfp ingick i den samarbetskommitté som uppgjorde avtalstexten mot Sibbos territoriella intressen." Jag är inte helt övertygad om att Holmbergs kritik mot Sfp är berättigad, men det är bra att även Sfp:s roll granskas kritiskt. I Helsingfors var dock Sfp och kommunisterna de enda partierna som inte stödde Helsingfors ansökan om att få annektera sydvästra Sibbo.

Kohandeln och myglet i samband med fallet Sibbo skulle väl kunna bli ett "Sibbogate" för så väl Helsingfors styrelseordförande som för statsministern. I normalt fall skulle icke-inblandade partier ha dragit full nytta av den delikata situationen och levererat skoningslös kritik. Problemet i fallet Sibbo är att så många har haft ett finger i syltburken. Nästan alla partier är inblandade. Helsingfors statsstyrelseordförandes hätska kritik mot Sfp angående fallet Sibbo är svårt att tolka på annat sätt än att Sfp ur ordförandens synvinkel svek gänget. När alla gör någonting olovligt, så upplevs det inte längre som förbjudet.

Förhoppningsfullt börjar de inblandade partierna beskylla varandra när riksdagsvalet närmar sig. Det är skäl att notera att det huvudsakligen är centerministrarna och Samlingspartiet i Helsingfors som myglat.