Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006

7:00
Yle Internytt har förmedlat nyheten om att delar av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport härstammar från Helsingfors stadskansli. Se "Sibborapport = Helsingforsutlåtande". Yle Internytt berättar även att kommunstyrelsen i Sibbo, som samlades på tisdag, återtar sitt beslut om att omedelbart lämna in en ansökan om medlemsskap i Nylands förbund. (Se "Sibbo inte ännu medlem i Nylands förbund".)

Kommunminister Hannes Manninen, Helsingfors stadsstyrelses ordförande Jan Vapaavuori och Sibbo kommundirektör Markku Luoma har i Radio Vega kommenterat nyheten om att Helsingfors stads ledning har skrivit delar av Myllyniemis rapport. Se (hör) audioclip 1 och audioclip 2.

Adressen för denna blogg är http://360.yahoo.com/wadenstrom. Blogginläggen om fallet Sibbo finns även samlade på adressen http://www.wadenstrom.net/sibbo.htm.


22:00
I morgondagens Hufvudstadsblad torde ingå en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport". Tidningen skriver:

Ord för ord finns delar av ett tal som stadsdirektör Jussi Pajunens höll i fullmäktige återgivet i utredningsman Pekka Myllyniemis Sibboutredning.
Jämförelsen mellan stadsfullmäktiges diskussionsprotokoll och Pekka Myllyniemis utredning ger inte rum för särskilt många tolkningar.
I utredningen finns också en del andra formuleringar som antyder att upphovsmannen eller upphovsmännen finns i stadshuset i Helsingfors.

Felaktigt hävdar Hbl att de kopierade formuleringarna inte finns med i utredningsmannens förslag. Märkligt nog väljer Hbl att citera ett par jurister som närmast förefaller bagatellisera det uppenbara faktum att Helsingfors ledning står bakom stora delar av rapporten. Myllyniemi har sagt till Radio Vega att han skrivit texten själv, vilket bevisligen inte är fallet. Det handlar inte om citat utan citationstecken och referenser eller om plagiat i egentlig mening. Helsingfors har levererat utredningsmannen med text, som denna har infogat i sin rapport. Dess värre har Helsingfors gjort misstaget att använda sig av samma textmateterial i sitt utlåtande till länsstyrelsen.

Även ett ledarstick i Hbl med rubriken "Ministern inte bara politiker" handlar om Sibbo-frågan och speciellt om ministrarnas jävighet.

Avtackningar. Den 6 december 2006

I går på eftermiddagen spred sig ryktet om min blogg till riksdagen, landskapsförbund, nyhetsbyråer och medier. Jag har inte haft tillgång till bloggens besöksinformation, men många besökare tog sig omvägar där de lämnade efter sig språr. Några nyheter om en partisk spökskrivare bakom Myllyniemis rapport har ändå inte förmedlats av vare sig pressen eller etermedierna. Tystnaden är nästan spöklig. Visserligen är mitt scoop kanske en liten nyhet jämfört med nyheten att en "kylig och grym" minister "bara ville ha sex" eller att "Seabuckthornberry", alias Susans profil, tagits bort från ett webbgalleri, men det anses allmänt vara mediernas uppgift att förmedla relevant information till medborgarna och väljarna. Kanske vill man göra välgrundade avslöjanden själva eller så är det självständighetsbalen som står i vägen.

Det kan väl ändå inte vara så att medierna saknar resurser att läsa igenom svenskspråkigt material? Det egentliga heta materialet är ju dessutom finska citat. Publicitet är i och för sig inte det viktigaste. Det viktiga är att bevisen på Pekka Myllyniemis partiskhet håller i högsta förvaltningsdomstolen. Det kunde dock vara bra att fallet Sibbo definitivt avgörs innan förhandlingarna om ett regeringsprogram där Sibbo-frågan ingår kommit allt för långt.

Sibbo kommun har alltså redan lämnat in ett besvär angående utnämnandet av Myllyniemi till kommunindelningsutredare. (Se t.ex. Kuntalehti.) Med besväret bifogades en utredning om utredningsmannens tidigare ställningstaganden i egenskap av medlem fullmäktige för Nylands förbud. Igår publicerade jag på min blogg bevismeterial, som lyfter fram Myllyniemis ställningstaganden i egenskap av medlem i Nylands landskapsstyrelse.


Ledaren i dagens Helsingin Uutiset har rubriken "Välitysmies aukaisi portit". Ledarskribenten skriver att "Lähinnä kielipoliittisista syistä noussut vastustus ei ole tässä mittakaavassa riittävä peruste hankkeen jarruttamiselle." Vidare hävdas det att en andlig mur har fallit och att "Siitä piitää kiittää niitä, jotka uskalsivat murta poliittiset lukot asian ympäri." Följande personer får i nedannämnd ordning ledarskribentens tack: [Hannes] Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. En bakgrundskraft som Helsingin Uutiset inte nämner, men som även förtjänar att uppmärksammas, är Pekka Korpinen.
Tags: besvär | Edit Tags

Bevismaterial. Den 5 december 2006

Kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi har i sin rapport kommit fram till att Östra Nylands förbund bör sammanslås med Nylands förbund. Det kunde vara en bra idé. Dess värre torde Myllyniemi inte ha hunnit utreda frågan under de två månader som han hade på sig för sin utredning, men det behövde han inte heller. Redan 2003 torde han ha haft sin uppfattning klar. I Nylands landskapsstyrelses utlåtande "Lausunto seutukuntajaon tarkistuksesta sisäasiaministeriölle 184/01.03.2003" kan man läsa följande:


Pekka Myllyniemi ehdotti, että lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan. ...

Jussi Pajunen ... kannatti Pekka Myllyniemen ehdotusta.


Då Pekka Myllyniemi utnämndes till kommunidelningsutredare kritiserades utnämningen emedan Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands landskapsstyrelse ansågs vara jävig. Myllyniemi försvarade sitt påstådda oberoende med att han i egenskap av styrelsemedlem inte i offentligheten tagit ställning i frågor som berör Sibbo. Styrelsemmötena är till skillnad från fullmäktigemötena inte offentliga, men styrelsens utlåtanden är naturligtvis offentliga, liksom utlåtandet ovan.

19:00
Det går inte att komma in på inrikesministeriets hemsida, men länken till Myllyniemis rapport fungerar.

Mera information om Helsingfors-Sibbo-frågan finns på Sibbo kommuns hemsida; sammma på finska.

Spökskrivaren. Den 4 december 2006

Nyheten har ännu inte läckt ut, eller åtminstone inte publicerats i medierna. Nyheten är alltså att det ser ut som om Helsingfors stadsdirektör har författat delar av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. (Jag säger "ser ut som", jag antyder inte att så nödvändigtvis är fallet.) Åtminstone har samma spökskrivare skrivit så väl Jussi Pajunens anföranden som rader Myllyniemis rapport. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) I morgon kanske bomben detonerar.


Nylands landskapsförbund är en klubb för bäste bröder. Och bäste bror utredningsmannen och hans bröder har kompisar bland socialdemokrater och samlingspartister i Helsingfors, kanske även i regeringen. Men nu har inte den vänstra handen vetat vad den högra handen gjort. För stadsdirektören ser det inte bra ut. Men statsministern kan kanske dra en lättnadens suck. Sibbofrågan måste bordläggas och då gör det ingenting att han gjort sig jäviga.


Söndagens Vantaan Sanomat/ Helsingin Uutiset innehåller en kort intervju med Helsingfors stadsdireltör Jussi Pajunen. Rubriken är "Alkupalat Sipoosta" och underrubriken lyder "Helsingin johto uskoo pääruoankin olevan tulossa". Jussi Pajunen lär nog inte ens få någon aptitretare. Månne han redan har insett att han gjort bort sig, ännu en gång? Kanske hoppas han fåfängt att spökskrivarens spår inte skall uppenbara sig i Myllyniemis rapport.


Helsingforsledningen hade väl fått se rapporten i förväg, men då hade den kanske redan gått i tryck... Åtminstone lär man ha känt till Myllyniemis förslag före det blev offentligt. En som även kan ha sett rapporten i förväg är kommunminister Manninen, som genast efter Helsingfors stadsfullmäktiges möte den 29 november meddelade att det utlåtande som fullmäktige formulerade om inkorporeringsförslag är betydelselöst. (Se Hbl 29.11.2006.) Vid den officiella överlämningen av utredningen tackade ministern utredningsmannen för den 61 sidor långa rapportens höga kvalitet. Det var kanske lite för mycket sagt.


Scoop? Den 3 december 2006

Att man har fastnad i ett bestämt perspektiv betyder inte nödvändigtvis att man är partisk. Däremot förväntar man sig att en utredningsman skulle sträva efter objektivitet. Även skenbar objektivitet kan ge en utredning trovärdighet. Allt för ensidig argumentering motverkar däremot sitt syfte. Det är häpnadsväckande att Myllyniemi i sin rapport ställvis sänker sig till en rent propagandistisk nivå. Förklaringen torde vara att Myllyniemi på grund av tidsbrist tagit emot hjälp från den ena parten i tvisten. Mitt blogginlägg Misstankar om jäv. Den 1 december 2006 innehöll avslöjanden som jag misstänker vara ett scoop. Jag har hittat flera likheter i Myllyniemis rapport och Helsingfors stadsstyrelses utlåtande.

Kanske har Myllyniemi själv bara valt att citera valda bitar från stadsstyrelsens utlåtande. Om han har gjort sig skylldig till brott mot upphovsrätten, torde Helsingfors inte stämma honom. Genom att utan referenser citera den ena partens utlåtande förlorar utredningen inte bara sin objektivitet, utan även sin trovärdighet. Jag fortsätter för min del att citera både Myllyniemi och stadsstyrelsen. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudulla on ainutkertaiset ominaisuutensa suhteessa Euroopan ja maailman muihin pääkaupunkiseutuihin sekä muuhun Suomeen. Pääkaupunkiseutu voidaan nähdä historiallisen kehityksen seurauksena maantieteellisesti ja toiminnallisesti Helsingin keskustan ympärille kehittyvänä yhtenäisenä ja toiminnallisesti johdonmukaisesti jäsentyneenä kaupunkialueena. Pääkaupunkiseudun kunnilla on ollut tiivis yhteistoiminta mm. joukkoliikenteen ja jätehuollon osalta.

I stadsstyrelsens utlåtande står det

Helsingin pääkaupunkiseudulla on erityispiirteitä suhteessa Euroopan ja maailman muihin pääkaupunkiseutuihin sekä muuhun Suomeen. Pääkaupunkiseutu voidaan nähdä historiallisen kehityksen seurauksena maantieteellisesti ja toiminnallisesti Helsingin keskustan ympärille kehittyvänä yhtenäisenä ja toiminnallisesti johdonmukaisesti jäsentyneenä kaupunkialueena. Pääkaupunkiseudun kunnilla on ollut tiivis yhteistoiminta mm. joukkoliikenteen ja jätehuollon osalta.

Stadsstyrelsens version av texten ser ut att vara en förbättrad version. Det torde inte finnas något skäl att byta ut "ainutkertaiset ominaisuutensa" mot "erityispiirteitä". Följande två stycken, som avslutar avsnitt 3.1, finns i exakt samma version i statsstyrelsens utlåtande:

Kaupunkien ja alueiden kehittymiseen vaikuttavat ja sitä ohjaavat luonnonolosuhteet, kansainvälinen vaikutus, paikallinen kulttuuri ja hallinnolliset rajat. Jos mainitut tekijät eivät luo erityisiä rajoituksia, pyrkivät kaupunkialueet kehittymään kaikkiin ilmansuuntiin tasapuolisesti, koska sellaisella aluemallilla kaupunkitoiminnat ovat järjestettävissä sujuvimmin ja vähimmällä energian kulutuksella.

Luonnonolosuhteista voidaan mainita ilmasto sekä sijainti meren rannalla. Ilmastoon ei juuri voida vaikuttaa. Meri rajaa Helsinkiä etelästä ja rajoittaa siten kasvumahdollisuuksia sillä suunnalla mutta antaa toisaalta myös mahdollisuuksia mm. kuljetusväylänä. Myös kansainvälinen vaikutus on hyväksyttävä lähes sellaisenaan. Paikallista kulttuuria ja hallinnollisia rajoja sitä vastoin on mahdollista muokata. Helsingin ja naapurikuntien rajoja on muutettu 500 vuoden aikana aina silloin, kun se on ollut kuntien elinkelpoisuuden kannalta välttämätöntä.

Följande text är tagen ur samma respektive avsnitt. Först Myllyniemis version:

Helsinki, Espoo, Vantaa ja yhä enemmän myös niiden naapurikunnat pohjoisessa ja lännessä ovat joutuneet vastaanottamaan pääkaupunkiseudun kehittämispaineita, koska idässä sijaitseva Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen. Jotta asuntojen hintakehitystä voitaisiin edes jossain määrin hillitä, Helsinki ja pääkaupunkiseutu tarvitsevat lisärakentamismahdollisuuksia, joita ei voida järkevästi etsiä vain lännestä ja pohjoisesta.

Asuntorakentamisen lisäksi myös pääkaupunkiseudun työpaikkakasvu on viime vuosikymmeninä suuntautunut länteen ja pohjoiseen, koska sillä ei ole ollut edellytyksiä suuntautua itään. Espooseen on syntynyt erityisesti teknologiseen osaamiseen perustuvia yrityksiä, jotka ovat hyötyneet Teknillisen korkeakoulun, VTT:n ja Innopolin läheisyydestä. Logistiikka-alan ja tukkukaupan työpaikat ovat kasvaneet erityisen voimakkaasti Vantaalla. Itä-Helsingin työpaikkakasvu on ollut melko vaatimatonta huolimatta Helsingin aktiivisista kaavoitus- ja kiinteistötoimista alueella.

Helsinki on kehittänyt aluettaan koko seudun kannalta edulliseen suuntaan. Kaupunki on panostanut kestävään ja laadukkaaseen asuntotuotantoon mm. muuttamalla entisiä teollisuus- ja liikealueita asuntoalueiksi rajojensa sisällä sekä elinkeinotoiminnan toimintamahdollisuuksiin esimerkkinä Vuosaaren satamaan suurine investoineen ja myös liikennejärjestelmään. Metrojärjestelmä ja muu joukkoliikenteen kansainvälisestikin tunnustettu suoritustaso ovat merkinneet Helsingille suuria kustannuksia. Kaikki nämä ovat seudun kehityksen kannalta olleet merkittäviä hankkeita, joiden rakentamisen ja toteuttamisen edellytyksenä on ollut vuosikymmenien määrätietoinen työ.

Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat.
Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

I stadsstyrelsens utlåtande står det

Helsinki, Espoo, Vantaa ja yhä enemmän myös niiden naapurikunnat pohjoisessa ja lännessä ovat joutuneet vastaanottamaan pääkaupunkiseudun kehittämispaineita, koska idässä sijaitseva Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen. Jotta asuntojen hintakehitystä voitaisiin edes jossain määrin hillitä, Helsinki ja pääkaupunkiseutu tarvitsevat lisärakentamismahdollisuuksia, joita ei voida etsiä vain lännestä ja pohjoisesta.

Asuntorakentamisen lisäksi myös pääkaupunkiseudun työpaikkakasvu on viime vuosikymmeninä suuntautunut länteen ja pohjoiseen, koska sillä ei ole ollut edellytyksiä suuntautua itään. Espooseen on syntynyt erityisesti teknologiseen osaamiseen perustuvia yrityksiä, jotka ovat hyötyneet Teknillisen korkeakoulun, VTT:n ja Innopolin läheisyydestä. Logistiikka-alan ja tukkukaupan työpaikat ovat kasvaneet erityisen voimakkaasti Vantaalla. Itä-Helsingin työpaikkakasvu on ollut melko vaatimatonta huolimatta Helsingin aktiivisista kaavoitus- ja kiinteistötoimista alueella.

Helsinki on kehittänyt aluettaan koko seudun kannalta edulliseen suuntaan. Kaupunki on panostanut kestävään ja laadukkaaseen asuntotuotantoon mm. muuttamalla entisiä teollisuus- ja liikealueita asuntoalueiksi rajojensa sisällä sekä elinkeinotoiminnan toimintamahdollisuuksiin esimerkkinä Vuosaaren satamaan suurine investoineen ja myös liikennejärjestelmään. Metrojärjestelmä ja muu joukkoliikenteen kansainvälisestikin tunnustettu suoritustaso ovat merkinneet Helsingille suuria kustannuksia. Kaikki nämä ovat seudun kehityksen kannalta olleet merkittäviä hankkeita, joiden rakentamisen ja toteuttamisen edellytyksenä on ollut vuosikymmenien määrätietoinen työ.

Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin.

Med andra ord är en stor del av avsnitt "3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" lånat från avsnitt "2 Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteesta" i stadsstyrelsens utlåtande, eller så har texterna en gemensamm källa, vilket torde vara fallet. Om man bortser plagiatet är det häpnadsväckande att Myllyniemi i sin rapport skryter med hur "Helsinki on kehittänyt aluettaan koko seudun kannalta edulliseen suuntaan" och "panostanut kestävään ja laadukkaaseen asuntotuotantoon", medan han med ett pekfinger riktat mot Sibbo skriver att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin." Detta är allt annat än objektivitet.

Det finns en liten detalj i texterna ovan som avslöjar att Myllyniemi, eller den som har skrivit hans rapport, inte direkt tagit texten ur stadsstyrelsens utlåtande. Stadsstyrelsen är faktiskt på en liten punkt objektivare och mera diplomatisk. I stadsstyrelsen utlåtande heter det att
"Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen", men Myllyniemis troligtvis äldre version innehåller ett moraliskt pekfinger, som lämnats bort i statsstyrelsens version: "Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen".

Den andra skillnaden mellan de två texterna ovan är att de två sista satserna har bytt plats. Även här utgör stadsstyrelsens version en förbättring eller rent av en rättelse. I stadsstyrelsens version har den sista satsen även kapats av, så att det i stadsstyrelsens utlåtande endast heter att "Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin", medan författaren till Myllyniemis rapport skriver att "Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin." Ironiskt nog skulle Myllyniemis version bättre passa ihop med Helsingfors förslag att annektera ett större område. Jag förmodar att Jussi Pajunen eller Helsingfors stadsstyrelse valt att lämna bort påståendet "nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin", emedan statsminister Matti Vanhanen upprepat att en förutsättning för annekteringen är att Helsingfors bygger området omedelbart och att en annektering inte görs enbart med anledning av en markreserv.

Det sista stycket i utdraget ovan ingår för övrigt två gånger i Myllyniemis rapport, förutom på sida 25 även i Myllyniemis förslag till åtgärder på sida 49 (5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus). Det heter alltså hela två gånger i rapporten att "Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin."

En liten pikant detalj i Myllyniemis rapport är följande redogörelse:

Kerava-Lahti -oikoradan jälkeen suunnitteluun tulevat Kehärata Vantaalle, Elsa-rata Nummelaan ja Lohjalle ja rata Klaukkalaan. Pitkällä aikavälillä tutkitaan raideliikenteen mahdollisuuksia Porvoon suunnassa, mikä riippuu Sipoon kaavoituspolitiikasta. Suunnitelmia tällä suunnalla ovat Helsingin metron jatkaminen Söderkullan suuntaan ja lähiliikenneradan rakentaminen Porvooseen.

Elsa-banan torde inte alls vara aktuell. Däremot ligger Heli-banan via Borgå österut, som av finansiella skäl betraktats som en konkurrent till Elsa-banan, åtminstone på agendan för Östra Nylands förbund. När Elsa-banan nyligen förklarades inaktuell började Lojo lobba för en pendelbana till Lojo. (Se Utredningsmannen träffade För Sibbo och Östra Nylands förbund. Den 19 oktober 2006.) Myllyniemi, som är f.d. stadsdirektör och nuvarande stadsfullmäktigeledamot i Lojo, har i landskapsfullmäktige för Nylands förbund förespråkat ett bevarande av Elsa-banan på det nyländska landskapsförbundets agenda. (Se mötedprotokoll.) En betydligt större konkurrent till Heli-banan är en förlängd östmetro till Sibbo. (Se Sibbometron blir knappast av. Den 17 oktober 2006.) I landskapsfullmäktiget har Myllyniemi åtminstone indirekt verkat för en förlängning av metron till Sibbo. (Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.)

I sin rapport tar Myllyniemi ställning för en förlängning av metron: "metron laajentaminen Mellunkylästä Vantaan Länsimäkeen ja edelleen Itäsalmeen on toteuttamiskelpoisin ja taloudellisesti edullisin ja suhteellisin pienin rajakustannuksin toteutettava ratkaisu." I så väl Myllyniemis rapport som i stadsstyrelsens utlåtande heter det att "koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti."

Följande stycke ingår i så väl Myllyniemis rapport som Helsingfors stadsstyrelses utlåtande (avsnitt 5.4 respektive 4):

Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Tämä edellyttää suhteellisen tehokasta maankäyttöä. Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina. Rakenteen on kuitenkin samalla oltava riittävän tehokas jotta kaupunkiliikenne saadaan taloudelliseksi. Uusia innovatiivisia talotyypistöjä todennäköisesti on kehitettävä Sipoon ominaispiirteitä kunnioittaen.
Även följande stycke ingår i så väl Myllyniemis rapport som stadsstyrelses utlåtande (likaså avsnitt 5.4 och 4):

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.

Följande stycke i Myllyniemis rapport är inte helt identiskt med stadsstyrelsens version:

Seudun kasvun edellyttämä rakentaminen voidaan toteuttaa vetovoimaisena, pientalopainotteisena ja samalla kaupunkirakenteellisesti tiiviinä ja tehokkaana alueena. Joukkoliikenteeseen tukeutuva kaupunkirakenne takaa tähän parhaat keinot. Tällöin saavutetaan kestävän kehityksen kannalta merkittäviä etuja. Liikennesuorite ja tätä kautta liikenteen haitat jäävät mahdollisimman pieniksi. Lopputulos on edullista sekä luonnolle että asukkaille.

Stadsstyrelsens version är följande:

Siirrettäväksi esitetyillä alueilla seudun kasvun edellyttämä rakentaminen voidaan toteuttaa vetovoimaisena, pientalopainotteisena ja samalla kaupunkirakenteellisesti tiiviinä ja tehokkaana alueena. Joukkoliikenteeseen tukeutuva kaupunkirakenne takaa tähän parhaat keinot. Tällöin saavutetaan kestävän kehityksen kannalta merkittäviä etuja. Liikennesuorite ja tätä kautta liikenteen haitat jäävät mahdollisimman pieniksi. Lopputulos on edullista sekä luonnolle että asukkaille.

Att Helsingfors samtidigt förespråkar byggande av småhus och östmetron, fastän metron torde förutsätta höghusbebyggelse, torde bero på att kommunminister Hannes Manninen och speciellt statsminister Matti Vanhanen har betonat behovet av egnahemshus.

Även statsminister Matti Vanhanen har nu läst Myllyniemis rapport. Trots varningarna från justitiekanslern kommenterar han rapporten på sin blogg igår:

Luin yöllä paluumatkalla Turkista selvitysmies Pekka Myllyniemen esitystä osien liittämisestä Vantaasta ja Sipoosta Helsinkiin. Myllyniemi esittää huomattavasti suppeampaa aluetta kuin Helsinki aikanaan anoi ja keskittyy enemmän yhdyskuntarakentamiseen soveltuviin alueisiin. Alkuperäisessä esityksessähän oli jostain syystä laaja saaristo ja asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita.

Vanhanen noterar att "Sipoo ei ole juurikaan halunnut ottaa osaansa Helsingin seudun väestönkasvusta." Därtill skriver han bl.a. att "Harkimon-Ekströmin mallia voidaan hyvin soveltaa ei vain Sipoossa vaan muuallakin", men han kritiserar en kalkylering i Harkimos och Ekströms modell på basen av Myllyniemis rapport. Vanhanen upprepar även behovet av småhus:

Kaavoitustarpeen suuntakin on selvä. Myllyniemen kokoamat tilastot kertovat, että Uudenmaan liiton alueella (Helsinki mm. kuuluu siihen) erillispientalojen osuus on vain 22 % asuntokannasta. Tiedetään tasan tarkkaan se, että se on kaukana kuntalaisten odotuksista.

Perspektiv. Den 2 december 2006


Efter gårdagens avslöjanden om jäv eller misstankar om jäv känns det som om fallet Sibbo skulle vara avgjort till Sibbos fördel. Dagens nyhetstidningar förefaller dock ha en närmast motsatt uppfattning. Till de medier som intagit ett arrogant Helsingforsperspetiv i Sibbofrågan hör märkligt nog även Hufvudstadsbladet, fastän tidningen till skillnad från många andra tidningar i huvudstadsregionen naturligtvis inte gjort sig skylldig till språkhets med anledning av Sibbofrågan. Dagens Hbl gör delvis en vändning.

I gårdagens Hbl ingick en artikel med rubriken "Ingen tror på Sibbos planer". I en rättelse i dagens tidning skriver Hufvudstadsbladet att det var Myllyniemi som ifrågasatte realismen i Sibboplanen med anledning av att "businessmodellen" är allt för avvikande. Hbl tillägger att man i Esbo och Kyrkslätt har planerat enligt Sibbomodellen. Därtill försvaras Sibbos planer i dagens ledare, som getts rubriken "Sibbomodellen inte omöjlig". Ledaren hävdar även att utredningsman Pekka Myllyniemi missbrukar huvudstadsregionens namn. I dagens Hbl ingår även ett ledarstick med rubriken "Språkmur à la Kiviniemi (c)", där Björn Månsson kritiserar den nyinflyttade Helsingforsbon och centerpartistiska riksdagsmannen och stadsfullmäktigeledamoten Mari Kiviniemi för att liksom många andra i tvisten mellan Helsingfors och Sibbo strunta i det som en gång varit hennes ideolog:

Hon marknadsför som sin åsikt att ”en språkmur” hind­rat Helsingfors ”normala tillväxt” österut. Österbottningen Kiviniemi är kanske saligen omedveten om att om ”språkmurar” genom historien hade hindrat Helsingfors expansion så skulle staden aldrig ha kunnat expandera västerut eller norrut, heller.

På annan plats i tidningen citeras Kiviniemi:

I världen finns knappast en annan metropol som hittills kunnat växa åt bara två håll. I söder finns havet och i öster en politisk och språklig mur som hinder för normal tillväxt.

Talet om en språkmur är både osakligt och kränkande, men Kiviniemi har även fel när det gäller riktningarna för stadsbebyggelsens utveckling. Helsingforsregionens är inte alls i obalans på det sättet som Helsingfors lokalpolitiker och utredningsman Myllyniemi hävdar. (Se Balans. Den 27 november 2006.)

10:00
Enlligt Yle kräver Mari Kiviniemi att området i Sibbo snabbt ansluts till Helsingfor: "Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin aikeita käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen." (Se även HS.) Uttalandet är intressant med tanke på att justitiekansler Paavo Nikula satt munkavel på Centerns orförande, statsminister Matti Vanhanen.

12:30
Jag undrade om Kiviniemi passat på att ta rollen som Centerns talesman, när ordförande av förekommen anledning inte kan yttra sig, men till Yle (se även Yle Internytt) säger den centerpartistiska riksdagsmannen Antti Kaikkonen att Centern inte är enig :

Kentällä on paljon kriittisyyttä ja moni katsoo asiaa myös Sipoon ja kuntien itsemääräämisoikeuden näkökulmasta. Minun tietojeni mukaan keskustalla ei ole puoluepäätöksiä Sipoo-asiassa.

I Helsingfors, som utgör en valkrets i sig, är det lätt att inta ett enögt perspektiv på Sibbofrågan. Samlingsstrukturens balans är i hög grad en perspektivfråga. Kartan ovan är från Myllyniemis rapport och Helsingfors stadsstyrelses utlåtande i Sibbofrågan. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Jag har dock svängt på kartan så att kusten - och Västerleden och Österleden - utgör en horisontal axel. Då ser vi att stadsstrukturen i själva verket är mycket tyngre utbyggd i "metropolens" östra halva. Det glesbebygda Sibbo utgör här ingen anomali. Halva Esbo är praktiskt taget obebyggt, fastän även södra Esbo är relativt glesbebyggt med tanken på avståndet till Helsingfors centrum. Drar vi en axel som står vinkelrät mot Finska vikens kust och går genom Helsingfors centrum, får vi en axel mellan Finlands två största metropoler, Helsingfors och Tammerfors. (Se kartan nedan, som inte är skyddad av upphovsrätt.)

I en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse har Finlands naurskyddsförbund tagit ställning till påståendena om en snädvridning i samhällstrukturen:

Helsingin johtavat luottamus- ja virkamiehet ovat useaan otteeseen eri yhteyksissä väittäneet, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne on vinoutunut, koska se on vuosikymmenten ajan voinut laajentua vain länteen ja pohjoiseen, Sipoon toimiessa itäkasvun tulppana. Väite yhdyskuntarakenteen laajenemisesta ainoastaan lännen ja pohjoisen suuntaan esiintyy myös Helsingin kuntajaon muutosesitykselleen esittämissä perusteluissa.

Väitteessä on puhtaasti kyse mielikuvasta, jolla ei ole juurikaan tarttumapintaa todellisuuteen. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen laajentumisen keskuksina ovat toimineet ennen kaikkea pää- ja rantaradan radanvarsien taajamat, suurimpana näistä Helsingin kantakaupunki. Näistä asutus on laajentunut radanvarren lisäksi pääasiassa Helsingin kantakaupungista säteittäisesti ulospäin johtavien maantieliikenteen valtaväylien ympäristöön.

Helsingin kantakaupunki sijaitsee lähes Helsingin kuntarajojen sisälle jäävän maa-alueen lounaisnurkassa. Täältä kaupunkirakenne on vuosikymmenien kuluessa laajentunut lähes tasatahtiin sekä itään että länteen siten, että nykypäivänä yhtenäinen kaupunkirakenne ylettyy idässä 14 km:n päähän Senaatintorilta Vantaan Länsimäkeen (joka on kaupunkirakenteellisesti käytännössä samaa kaupunginosaa Helsingin Mellunmäen kanssa), ja lännessä 16 km:n päähän Senaatintorilta Espoonlahden rantaan.

I sin rapport skriver kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi uttryckligen om en snedvriden utveckling

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin.

Påståendet "Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu" ingår två gånger i Myllyniemis rapport (sida 23 och sida 46). Texten torde dock inte vara Myllyniemis egen, för i Helsingfors stadsstyrelses utåtande hittar man nästan samma text. Notera även en rättelse:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin.

Det råder en viss obalans i stadsstrukturen så till vida att Helsingforsregionens stadsbebyggelse sträcker sig längre längs Finlands första järnväg, järvägen mellan Helsingfors och Tavastehus (och Tammerfors), än i någon annan riktning. I Helsingforsregionen går den så kallade huvudbanan i nordostlig riktning och inte rakt i riktning mot Tammerfors, såsom Tavastehusleden gör. För att uppnå balans i samhällstrukturen borde stadsbebyggelsen utvecklas längs Tavastehusleden. Därtill borde Esbo bebyggas tätare.

Ibland kan vi mycket konkret ändra persppektiv genom att vända på kartan. Andra perspektiv är det svårare att lösgöra sig ifrån. För den som representerar en majoritet eller en stor part är det lätt att uppleva det egna synsättet som objektivt eller universieltt. Helsingforsbornas tro på objektiviteten i det egna trångsyntta synsättet kan faktiskt vara uppriktig. Perspektivet bestäms även i hög grad av de sammanhang vi verkar i och de grupper vi tillhör. För en socialdemokratisk medlem i styrelsen för Nylands förbund kan vissa behov att utveckla samhällstrukturen förefalla uppenbara. Det betyder inte att behoven är objektiva.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.
23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.