Oseriösa metroplaner. Den 23 december 2006

I ett ledarstick med rubriken "Sibbo storskog inte helräddad" i dagens Hufvudstadsblad noterar Johanna Westman att statsrådets eller "statens" beslut för Sibbo storskogs del var nödvändigt men inte tillräckligt, emedan Sibbo storskog sträcker sig ända till motorvägen: "Nordöst­ra ändan av det område som utredningsmannen Pekka Myllyniemi tycker att borde överföras till Helsingfors ingår entydigt i den del av storskogen som inte lämpar sig för samhällsbyggande."

Senast Hufvudstadsbladet skrev om Sibbo storskog var den 22 november. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Då skrev Westman att "enligt statens tekniska forskningscentral VTT är en metrobaserad tätort i sydvästra Sibbo inte förenlig med skydd för skogens randområden och dess ekologiska korridorer till kusten." Någon metro till Sibbo är nog inte heller aktuell, förutom i anslutning till Helsingfors annekteringsplaner och Sibbos avvärjningsplan.

I PLJ 2007 Likkennejärjestelmäluonnos nämns fyra spårtrafikprojekt som skall påbörjas under den första perioden (ensimmäisellä kaudella aloitettavat joukkoliikennehankkeet): Ringbanan (Marja-banan), metro Gräsviken-Mattby, Esbo stadsbana och spårförbindelse Helsingfors centrum-Degerö. Projekt som enligt planerna påbörjas under den andra perioden är Spår-Jokern, metro Mattby-Stensvik, metro Kampen-Böle och /eller Pisarabanan. En "förlängning av metron till Sibbo eller Håkansböle" finns endast med under kategorin "Lisäselvityksiä edellyttäviä joukkoliikennehankkeita". Hit hör andra mera eller mindre utopistiska projekt så som en förlängning av metron vidare mot flygstationen och en direkt järnvägsförbindelse från Helsingfors centrum till flystationen och vidare till huvudbanan.

Av de ovannämnda projekten torde en förlängning av metron mot Håkansböle vara det minst utopistiska. Orsaken är inte minst att en förlängning av metrolinjen i denna riktning kan göras i flera två etapper. I själva verket finns det mycket starka argument som talar för en förlängning av metrolinjen till Fazers industriområde. Det finns ett närmast akut behov av en ny bussterminal i öster och Fazers torde vara den perfekta placeringen. I framtiden går även Helibanan genom området, så har kunde även en omstigning från tåg till metro ske. I sin anmärkning till Helsingfors stadstyrelse angående Helsingfors planener att expandera österut säger Finlands naturskyddsförbund följande:

Helsingin kaupunki on esittänyt, että sen Lounais-Sipooseen kaavailemien uusien esikaupunkien joukkoliikenne tukeutuisi nykyisen itämetron jatkeeseen. Metron laajentamista itään se perustelee muun muassa valtakunnallisiin alueiden käytön tavoitteisiin sisältyvillä vaatimuksilla raideliikenteen laajentamisesta pääkaupunkiseudulla ja uuden asutuksen tukeutumisesta joukkoliikenteeseen, erityisesti raideliikenteeseen. Todettakoon, että Uudenmaan maakuntakaavassa on ilman itämetroakin osoitettu runsaasti uutta rakentamista raideliikenneyhteyksien varteen sekä myös uusia, Kehäradan ja Espoon metron kaltaisia raideliikenneyhteyksiä, jotka jo sinällään täyttävät VAT:n vaatimukset enemmän kuin hyvin.

Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta (YTV) sekä Uudenmaan liitto ovat myös omassa työssään priorisoineet pääkaupunkiseudun ja Uudenmaan liikennehankkeita. Pääkaupunkiseudun liikennejärjestelmä 2007:n ja Uudenmaan maakuntaohjelman 2007 - 2010 viimeisimmissä luonnoksissa on esitetty tärkeysjärjestyksessä pitkä lista sekä raide- että maantieliikenteen kärkihankkeita, eikä metron itälaajennus sisälly näihin. Itämetron laajennus on listattu ainoastaan pitkän tähtäimen selvityshakkeiden joukkoon, mikä on osoitus siitä, ettei hanketta pidetä erityisen tärkeänä, ja osoitus myös siitä, että kyseessä on Helsingin sooloprojekti. Kun otetaan huomioon, että listatut kärkihankkeet ovat erityisen tärkeitä (mm. raideyhteys pääradalta valtakunnan päälentokentälle, Espoon metro ja edellisiin liittyvät välttämättömät Helsingin ratapihojen järjestelyt – mm. Pisara-rata), ja sitovat sekä kaupunkien että valtion rahoitusta pitkäksi aikaa, ei Lounais-Sipooseen vievän metrolinjan toteutumista tästäkään näkökulmasta voi pitää realistisena, ja näin ollen Helsingin kuntajaon muutosta koskevalta esitykseltä putoaa tältäkin osin pohja pois.

Kokonaan toinen kysymys on se, että Itämetroa voisi olla viisasta jatkaa Mellunmäestä yhden asemanvälin verran Vantaan Fazerilaan, jotta saataisiin luotua matkakeskus, jossa Porvoon suunnasta tulevaa bussiliikennettä käyttävät, Helsingin itäosiin tai keskustaan suuntaavat matkustajat voisivat siirtyä kiskoille, ja joka voisi toimia myös Kehä III:n suuntaan operoivan bussiliikenteen päätepysäkkinä.

Förslaget på ett resecentrum är så seriöst att man i Helsingfors har börjat tala om en alternativ metrolinje från Nordsjö till Sibbo. I sitt berömda utlåtande missförstår stadsstyrelsen, kanske medvetet, förslaget på en förlängning av metron till Fazers. Helsingfors expansionsplaner baserar sig ensidigt på en förlängning av metron från Mellungsbacka genom glesbygd i Vanda till Sibbo, fastän Pekka Myllyniemi i sin rapport faktiskt säger att (enligt Ilaskivis utredning) "metroa voidaan jatkaa itään joko Mellunmäestä tai Vuosaaresta." (Helsingfors hade ju planerat byta Nedre Dickursby mot hela Westerkullakilen och hade Helsingfors börjat med att bygga Västersundom, så hade en metrolinje vidare till Sibbo inte förefallit lika vanvettig som den gör nu.) Speciellt realistiskt är det inte heller med en metrolinje från Nordsjö hamn genom ett naturskyddsområde till Östersundom. Dessutom har planerna på en förlängning av Nordsjömetron till hamnen redan hunnit skrinläggas. I sitt utlåtande har statsstyrelsen i själva verket målat in sig i ett hörn, men syftet med att hävda att en metrolinje från Mellungsbacka till Sibbo är nödvändig torde vara att visa att Sibbo inte själv har resurser att bygga ut samhällsstrukturen.

Metrolinjen kan inte förgrenas flera gånger, så alternativen metro i riktning Håkansböle och metro från Mellungsbacka till Sibbo är varandra uteslutande alternativ. Då Helibanan planeras gå via Fazers vidare till Östersundom är det klart att det sistnämnda alternativet inte är seriöst. Det är även skäl att notera att arbetsplatserna dit befolkningen från öster pendlar i framtiden huvudsaklingen kommer att ligga vid ringvägarna och i Aviapolis. Därför bör kollektivtrafiken inte ensidigt ledas in via Helsingfors centrum. Även ur denna synvinkel är Heli-banan, som direkt skulle anslutas till huvudbanan i nordöstra Helsingfors ett mycket vettigare alternativ en en metrolinje genom sydvästra Sibbo. Ett resecentrum vid Fazers skulle även betjäna kollektivtrafiken längs Ring III mellan Aviapolis och Nordsjö hamn. Helsingfors metroplaner handlar inte om trafikplanering, utan om annekteringsstrategi.

I så väl Helsingfors utlåtande som Myllyniemis rapport ingår följande textavsnitt:

Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehiskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Myllyniemis rapport ingår texten dessutom förutom på sida 24 även i förslagsdelen på sida 48. I samband med texten hänvisas i båda dokumenten till kartan ovan, eller i själva verket till samma powerpoint-dia där kartan ingår. Lustigt nog finns inte metrolinjen med på den även i övrigt bristfälliga och delvis felaktiga kartan, som enligt utsaga finns med för att illustrera förbindelserna. Vad denna karta däremot väl illustrerar är att Helsingfors metroplaner går i helt fel riktning.

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Yle Internytt noterar att namninsamlingen för Västerkullakilen, mot annekteringen, går bra. Adressen finns alltså på adressen http://www.hakunila.fi/fi-fi/adressit, men länken fungerar inte hela tiden. Den direkta adressen till adressen är http://www.hakunila.fi/fi-FI/adressit/LueAloite.aspx?PID=37572b75-98c8-4241-b7d5-027634aeaeba. Klockan 11:15 idag fredag hade 563 personer underteckant adressen, som öppnades på onsdag.

Det är speciellt många Sibbobor och finlandssvenskar som har undertecknat adressen för att Vikkulla eller Västerkullakilen skall bevaras som en del av Vanda. I Sibbo vill man gärna ha en buffert mellan sin kommun och huvudstaden, inte minst för att förhindra att en dela av kommunen inkorporeras med Helsingfors. Vikkullas betydelse för Vanda skall dock inte förringas. Vikkulla har Vandas enda havsstrand, Borgarstrandsvikens östra strand.

Borgarstrandsviken är så väl ekologiskt som kulturhistoriskt värdefull, men speciellt har den för Vanda ett symboliskt värde. Och när jag säger symboliskt värde, så menar jag inte att Borgarstrandsviken saknar praktisk betydelse för Vanda och vandaborna. Tvärtom är det symboliska ofta någonting mycket betydelsefullt, även om värdet inte kan mätas i pengar. Att värdet inte kan mätas i pengar betyder inte heller att det saknar ekonomisk betydelse. I affärsvärden byter börsnoterade bolag hemort av imageskäl. Folk väljer till och med bostad efter gatunamnet. Själv flyttade jag för drygt sex år sedan från Saanatunturivägen till Stora Ullholmsvägen. Det är knappast en tillfällighet att det bor mycket flera svenskspråkiga och före detta skärgårdsbor på adressen Stora Ullholmsvägen än på Saanatunturivägen ett par kilometer från min nuvarande hemgata. (Saanatunturui är ett fjäll i Enontekiö; Stora Ullholmen är en ö i f.d. Helsinge skärgård.)

Helsinge var tidigare en kustkommun med en lång havsstrand och skärgård i likhet med Sibbo och de flesta andra traditionellt svenskspråkiga kommuner i Nyland. Efter 1966, då Nordsjö inkorporerades med Helsingfors, förlorade Helsinge det sista av sin skärgård, men ett par kilometer havsstrand blev kvar i Vikkulla. Denna havsstrand saknar inte betydelse. För nylänningar har havsstranden alltid haft en stor symbolisk betydelse. Havstranden är en central faktor i nylänningarnas hembygdskänsla. Låt mig vara patetisk och citera Nylänningarnas marsch av Theodor Lindh:

Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen.

Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt, för fädernestranden!

Låtom oss offra vårt liv, vårt blod, allt, allt, för fädernestranden! Eller låtom oss åtminstone skriva under adressen för bevarandet av Vandas sista havsstrand!

I dagens Helsingin Uutiset kommenterar Jussi Pajunen Sibbos initiativ till samarbete. Liksom notisens rubrik "Pajunen tyrmää" antyder avvisar Pajunen Sibbos erbjudande:

Helsingin valtuusto on tehnyt oman esityksensä, samoin selvitysmies Pekka Myllyniemi. Nyt katsomme, miten ne etenevät. Sen jälkeen Helsinki on valmis parhaaseen mahdolliseen yhteistyöhön

Men tänk, ärevördige överborgmästare, tänk om det generösa erbjudandet inte längre gäller efter att statsrådet har tagit ställning till Helsingfors och utredningsmannens förslag. Då kan det bli aktuellt med en inlösning av Helsingfors marker till råmarkspris.

Handel med stöldgods? Den 21 december 2006

Statsrådet har idag fattat beslutet att "Sibbo storskog" blir ett naturskyddsområde. (Se miljöministeriets pressmeddelande samt Yle Internytt, Yle och HS.) Det är de statsägda markerna i Sibbo som fredas. Den del av Sibbo storskog som Helsingfors stad vill inkorporera ingår inte i det aktuella området. (Se karta.) Vid en annan tidpunkt skulle beslutet ha varit mycket välkommet, men just nu väcker beslutet frågor och misstankar om ett mycket fult spel. Jag syftar inte på att Jan-Erik Enestam (Sfp) avgår som miljöminister eller på att det idag är exakt 50 år sedan Finland antog en lag om upprättande av naturskyddsområden, vilket minister Enestam uppmärksammar i en "analys" i dagens Hbl. Vad jag syftar på är att Sibbo Storskogs framtid hänger ihop med den så kallade Sibbofrågan.

I princip har statsrådet beslut ingenting med Sibbofrågan att göra, men jag är rädd för att det lika väl finns ett samband. Kravet på en nationalpark i Storskogen var ett av de villkor som Vanda ställde för ett stöd av Helsingfors expansionsplaner. Helsingfors stad äger skog invid den statsägda skogen. Indirekt torde regeringens beslut även påverka den av Helsingfors ägda skogen. Möjligheterna att grunda en nationalpark var ett av de lockbeten med vilka man övertalade de gröna i Helsingfors och speciellt i Vanda att stöda Helsingfors östexpansion. Om den aktuella kohandeln eller snarare handeln med rovbyte har jag skrivit i mitt blogginlägg Ändamålen helgar inte medlen. Den 20 november 2006.

Det har föreslagits att Helsingfors stad skulle ansluta sina marker i den norra delen av storskogen till en nationalpark mot att regeringen skulle ge staden en del av Sibbo. Detta vore ett sätt att finansiera nationalparken. Jag skulle kalla det handel med stöldgods. Av de 25 riksdagsmän som den 1 december undertecknade en lagmotion om en nationalpark i Sibbo Storskog fanns representanter för fem olika partier, men inte för Sfp. Det kan väl knappast vara en ren tillfällighet att den avgående miljöministerns eget parti inte var representerat?

Trots att man kritiserat Sibbo för att ha byggt Landbo norr om Borgå motorväg, har de gröna i Helsingfors och Vanda gått in för en kraftigt kantbiten storskog, om det svenska namnet för Sipoonkorpi ens längre är befogat. För att få en nationalpark är man beredd att offra de södra delarna av ödemarken, en del av åkrarna som utgör en buffertzon samt den ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo Storskog (se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.)

Idagens Borgåblad ingår ett par artiklar om hur Helsingfors expansionsplaner försvårat livet i Östersundom: "Huvudstaden klämmer åt stallet" och "Byrokraterna ställde till med götselfars i Östersundom".

Initiativ till samarbete. Den 20 december 2006

I morse förmedlade även Yle Internytt nyheten om att Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors. Yle Internett kan där till berätta att även "Kervo vill ha mera mark av Vanda och Sibbo" eller att "också Kervo vill nafsa en bit av Sibbo" samt att politiker i Vanda har startat en namninsamling mot att staden överlåter Västerkullakilen åt Helsingfors. En adress kan även undertecknas på nätet (portalen hakunila.fi).

Under rubriken "Onödigt att Sibbo röstar" (citationstecken ingår i rubriken) skriver dagens Hufvudstadsblad om den planerade folkomröstningen. (Se Referendum. Den 19 december 2006.) En som tyckte att en folkomröstning är onödig är statsninister Matti Vanhanens bror Rauno Vanhanen (c), som är ersättare i fullmäktige i Sibbo. Tillsammans med fyra socialdemokrater röstade Rauno Vanhanen mot förslaget att ordna en folkomröstning. Artikeln i Hbl omnämner även förslaget till samarbete mellan Helsingfors och Sibbo. Mera om omröstningen om folkomröstningen kan läsas i Borgåbladet.

Under rubriken "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" (och på finska "Sipoo tarjoaa Helsingille yhteistyötä") gör Sibbo kommun sitt uttalande om förslaget till samarbete. Jag citerar ett stycke:

Under det senaste halvåret har det blivit klart att Sibbo och Helsingfors har rätt så liknande mål när det gäller utvecklingen av metropolområdet kring huvudstaden. Båda vill till exempel utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo och här starkt basera sig på spårtrafik. I själva verket finns det endast en betydande skillnad i synsättet, dvs. vem som har de behövliga resurserna för att utveckla området och förverkliga de framförda planerna.

Dess värre finns det även en betydande inofficiell skillnad i synsättet: Helsingfors nöjer sig inte med att göra goda affärer på den mark som staden pantar på i Sibbo. Helsingfors vill även ha goda skattebetalare i nuvarande Sibbo, fastän man inte säger det i offentligheten. Om Helsingfors inte får sydvästra Sibbo, så torde Helsingfors inte alls vara så intresserad av att "utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo". Även Pekka Myllyniemis rapport omnämns i Sibbo kommuns uttalande:

Trots till exempel VTT:s beräkningar, som normalt anses pålitliga, har Sibbo kommuns förmåga att klara av den snabba befolkningstillväxten ifrågasatts till och med i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Denna misstanke skingrades inte ens av de moderna handlingsmodeller för genomförandet av planen som Harkimo och Ekström har skisserat upp för Sibbo kommun i sin rapport, fastän motsvarande slag av samarbete mellan den offentliga och privata sektorn hela tiden utförs i många av Finlands kommuner redan nu.

Sibbo föreslår en samarbetsmodell som "baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete". Modellen motsvarar det sätt på vilket marken som Helsingfors pantade på i Ahlberga i Esbo efter en lång tvist slutligen planerades. Även här ville Helsingfors inkorporera det aktuella området. Det skall bli intressant att se hur Helsingfors skall kunna värja sig mot Sibbos initiativ till samarbete. Jag gissar att man inte tar ställning till initiativet innan statsrådet tagit ställning till Myllyniemis förslag. Helt klart är att Helsingfors genom att samarbeta med Sibbo mycket snabbare kan bygga de områden som staden äger i Sibbo. I sitt uttalande konstaterar Sibbo, med adressen till regeringen, följande: "Att få de stora markområdena som Helsingfors äger i Sibbo i bostadsbruk skulle för sin del underlätta tomtbristen i metropolområdet och sålunda sänka boendekostnaderna i huvudstadsregionen".

Om det gemensamma målet att basera utvidgningen av samhällstrukturen på spårtrafik kommenterade jag redan i gårdagens blogginlägg. Sibbo talar inte uttryckligen om metro, vilket betyder att att spårtrafiken även kunde bestå av pendeltåg och järnväg, med andra ord Heli-banan. Helsingfors har i sina planer för sydvästra Sibbo bundit sig vid en förlängning av metrolinjen österut, så det är diplomatiskt korrekt att opreciserat tala om "spårtrafik". En metrolinje ingår även som ett altarnativ i generalplanen för Sibbo 2025. Liksom jag noterat förut är Helsingfors planer på en metrolinje till Sibbo varken vettiga eller realistiska. Det finns dock även vettiga förslag till en förlängning av metrolinjen. Jag skall återkomma till det i ett senare inlägg.

Till sist en lite gammal nyhet. Sibbofrågan dominerade debatten under Sfp:s partistyrelsemöte förra veckan. Skarpa inägg! Se Sfp:s webbplats. På Sfp:s sidor hittas även Astrid Nurmivaaras anförande "Westerkulla" vid fullmäktigemötet i Vanda den 11 december. Anförandet ingår i förkortad form som en insändare med rubriken "Uhkailua vai yhteistyötä" i söndagens Vantaan Sanomat.

Referendum. Den 19 december 2006

7:00
Folkomröstningen om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag ordnas den 25 februari. I sin förmedling av nyheten har så väl finska Yle som Yle Internytt använt sig av fel karta. Frågan som sibboborna får ta ställning till lyder "Godkänner du att Sibbo kommun gräns justeras enligt kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag?" Svarsalternativen lyder "ja", "nej" och "tar inte ställning".

Yle Internytt uppger att "Sibbobor stöder en folkomröstning"... Det förväntatsades att Myllyniemi själv skulle föreslå en folkomröstning, men det gjorde han alltså inte. Se även ett pressmeddelande från Sibbo kommuns och föreningen För Sibbos uttalande om en folkomröstning. Se nedan.

För dem som inte har tålamod att vänta ett par månader på referendumet och för oss plebejer som saknar rösträtt ordnar jag här ett blebicit eller en rådgivande folkomröstning.

21:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag godkänt ett förslag till samarbete med Helsingfors. Styrelsen noterar bl.a. att både Sibbo och Helsingfors vill utvidga samhällsstrukturen och spårtrafiken till sydvästra Sibbo. (Se HS, FNB/Hbl.) Ordet metro lär inte ha nämts explicit, men om Sibbos och Helsingfors planer för stunden sammanfaller, så är det nog metro man syftar på med "spårtrafik". I det rådande skedet är klokt av Sibbo att visa samarbetsvilja och stöda Helsingfors megalomaniska metropolvisioner, men jag hoppas att man inte gör några förhastade beslut. Helsingfors metroplaner är inte seriösa. Jag skall återkomma till metrofrågan i ett senare blogginlägg, kanske redan i morgon.

Helsingforspolitikerna sätter blodet i omlopp. Den 18 december 2006

Idag har jag idkat roskisdykning. I soptunnnan fann jag Laura Kolbes debattartikel "Miksi Sipoon alueliitos pane veret kiertämään?" i Helsinginsanomat den 14 december. I fallet Sibbo är det nog ingen som fått mig att koka så mycket som Kolbe. Jag har tidigare behandlat Kolbes tal vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni i blogginlägget "Diskussionsprotokoll. Den 4 november 2006" och hennes problematiska dubbelroll som politiker och historiker i inläggen "Historien som legitimerande myt. Den 2 september 2006", "Allt handlar om Helsingfors stads ekonomi. Den 4 oktober 2006" och "City-Centern. Den 3 augusti 2006".

Efter avslöjandena om omfattande plagiat i utredningsmannens rapport känns det inte så meningsfullt att argumentera mot påståenden som Kolbe kom med redan i juni. På tal om plagiat, så säger ett envist rykte... Nej jag skall inte sprida några lösa rykten. Jag har på denna blogg försökt hålla mig till sak och inte gå till personangrepp, inte ens då blodet stigit till huvudet. Ändå vill jag påpeka att professor Kolbes akademiska trovärdighet inte precis ökar av att hon uttrycker sina historiska insikter i politisk retorik blandat med ogrundade påståenden och förtal. Fastän Kolbe i sin debattartikel inte kommer med någonting essentiellt nytt kan jag inte låta bli att granska några av hennes påståenden.

Att en historiker försöker ge historiska perspektiv på politiska frågor har jag i sig ingenting att invända mot. Historia varken bör eller kan helt skiljas från politik. Själv uppfattar jag professor Matti Klinges deltagande i EU-debatten på 1990-talet som synnerligen värdefull. Min doktorsavhandling Stora och små europeiska historier handlar i själva verket till stor del om Klinges bidrag till diskussionen om Finlands roll i Europa. I min avhandling intar jag visserligen den lilla sibbobons perspektiv, men trots en viss satirisk underton ger jag Klinge min uppskattning och mitt erkännande. Politiken behöver historiska perspektiv och då scenen förändras behöver vi historikernas hjälp att finna vår identitet.

I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni lyfte ledamot Kolbe fram Centerns och kommunminister Hannes Manninens roll i projektet att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors. Efter vad som hänt sedan dess borde Centern förstå att hålla en låg profil i Sibbofrågan. Centerns agerande står i uppenbar konflikt med Centern linje. Utredningsmannen som minister Manninen utnämnde visade sig ha författat en rapport som till största delen är ett rent plagiat. Det förslag som Kolbe tillsammans med andra fullmäktigeledamöter så euforiskt förespråkade i juni visade sig vara ett sällsynt fräckt förslag, men samtidigt ett fatalt hastverk. Medielobbningen för Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo har resulterat i ett rent språkhets. Ändå ställer Laura Kolbe upp för huvudstadens annekteringsplaner med en propagandistisk debattartikel där hon generaliserar och beskyller "anhängarna av Sibbo" för att vara intoleranta rasister. Och hon föreslår "Sibbo-rörelsens" (Sipoo-liike) emotionella energi kommer från stadsfientlighet. Visst är det märkligt att höra en centerpolitiker beskylla landsortsbor och den komunala självstyrelsens försvarare för stadsfientlighet.

I sin debattartikel skriver Kolbe att "Kaupunkialueet muodostavat uusia voimakenttiä kansallisvaltioiden rinalle." Jo, det har man ju kunnat lägga märke till det senaste halvåret. Enligt Kolbe har storstadsregionerna tagit över "superstaternas roll". Globaliseringen har förändrat städernas, landskapens och landsbygdens roll. Syftet med att nämna denna trend torde vara att framställa motståndet som förlegat och reaktionärt. I juni knöt Kolbe denna utveckling till Berlinmurens fall. Då hävdade hon även att "alueiden ja niihin sitoutuneiden identiteettien merkitys on korostunut". Detta förefaller Kolbe se som någonting så väl välkommet som ofrånkomligt. Det märkliga är att Kolbe lika väl vill stärka Helsingforsregionen för den nationella framgångens skull. Åtminstone argumenterar hon, liksom andra Helsingforspolitiker, för Helsingfors rätt utgående från nationens bästa. I själva verket är det Sibbo-lägret som här representerar ett tidsenligt regionalt tänkande. "Sibbo-rörelsen", om det nu överhuvudtaget existerar någon enhetlig "Sibbo-rörelse", vill inte minst slå vakt om just den regionala självstyrelsen och identiteten.

För oss som försvarat Sibbo betyder Sibbo olika saker. Om vi upplever ett hot, så upplever vi det på olika sätt. Det finns nog inga för alla Sibbobor och dess "anhängare" gemensamma rurala värden som sätter blodet i omlopp. Vad som får mig att bli förbannad är förljugenheten, myglet, fräckheten och arrogansen som Helsingforspolitikerna uppvisat i fallet Sibbo. Hade politikerna skött Sibbo-frågan på ett anständigt sett, hade jag kanske omnämnt Sibbo i en eller ett par blogginlägg. Nu har det snart blivit ett par hundra inlägg! Men Sibbo kan, när slaget är avgjort, kanske tacka Kolbe och hennes kolleger för att de provocerade fram starka känslor och blåste liv i kampglöden hos Sibbos försvarare.

23:30
Sibbo kommunfullmäktige beslöt ikväll att kommunen arrangerar folkomröstning om utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, uppger Helsingin Sanomat.

De ekologiska och geologiska aspekterna negligeras. Den 17 december 2006

I avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" (sida 49) i sin rapport behandlar Pekka Myllyniemi naturaspekterna av sitt förslag (som är större än förslaget 1, som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning):

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Trovärdheten i uttalandet om Helsingfors "långa tradition" försvagas dock av att följnade stycken ingår i avsnitt 5 i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
...
Helsingin kaupungin tekemän kuntajakoa koskevan muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen eikä voi sisältää merkittävää asuntorakentamista.
Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

På sida 52 i Myllyniemis rapport ingår ett nästan identiskt textavsnitt:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
Helsingin kaupunginvaltuuston kuntajaon muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen.
Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Myllyniemi torde i den text som han fått från Helsingfors stadskontor här ha försökt göra en rättelse. Han har bytt ut "Vanhan Porvontien" (Gamla Borgåvägen) mot "Uuden Porvontien", som på Sibbosidan är namnet på riksväg 170, fortsättningen på Österleden. Ur sammanhanget ser det ut som om Helsingfors i sitt utlåtande faktiskt syftar på området söder om Borgå motorväg och inte området mellan motorvägen och Gamla Borgåvägen, vilket skulle betyda ett område norr om motorvägen. Det område som Helsingfors syftar på i sitt utlåtande är eventuellt Västersundom eller Westerkullakilen mellan Österleden och Borgå motorväg. Helsingfors stadstyrelse har kanske inte noterat att det utöver Borgå motorväg finns så väl en väg som heter Gamla Borgåvägen och en väg som heter Nya Borgåvägen, men även ifall Myllyniemi tolkat området rätt, så är inte hans rättelse helt korrekt.

I det sista avsnittet i rapporten, "5.5. Ehdotuksen oikeudellinen perustelu", på sida 55 upprepar Myllyniemi ännu engång stycket från sida 49. Följande av Helsingfors stadskontor författade text upprepar Myllyniemi alltså sammanlagt tre gånger i förslagsdelen i sin rapport:

Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

På sida 36 citerar Myllyniem (utan citationstecken) ytterligare Sibbos generalplan 2025: "Sipoonkorven laajan yhtenäisen metsäalueen luontoarvot ja ekologiset yhteystarpeet huomioidaan." Mera än det ovannämnda har utredningsmannen inte att säg om naturvärdena eller förslagets ekologiska aspekter. Med andra ord har han inte utrett någonting utöver att han i sin rapport infogat text som han ått från Helsingfors stadskontor. Desto grundligare har Finlands naturskyddsförbund i sin anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse behandlat det aktuella områdets ekologiska och geologiska förutsättningar. Anmärkningen, som med bilagor är 17 sidor lång, är mycket läsvärd. I anmärkningen noterar även naturskyddsförbundet att "Sibbo Storskog" (Sipoonkorpi) inte är ett juridiskt definierat begrepp, men tillägger att det är ett allmänt omfattat begrepp som Helsingfors inte kan ändra på med egna beslut. Förbundet noterar även att de omgivande åkrarna utgör en buffertzon:

Sipoonkorpi ei ole juridisesti määritelty alue vaan käsite, joka on suomennos käsitteen alkuperäismuodosta ”Sibbo Storskog”. Tälle käsitteelle on myös määritelty fyysiset rajat Sipoonkorpi-II –työryhmän toimeksiannossa (rajat liitteessä 3). Alueeseen sisältyy siten Sipoonkorven laaja, yhtenäinen metsäalue sekä sen puskurivyöhykkeenä toimivia peltoja.

Sipoonkorpi II -työryhmän varsinaisena tehtävänä oli visioida ja määrittää Sipoonkorven tulevaa maankäyttöä. Koska Sipoonkorpi ei ole juridinen käsite, sen tulevaa maankäyttöä ohjaavat täysin normaalisti kaavoitus ja muut prosessit siten kuin laeissa säädetään. Esimerkiksi Helsingin kaupungin Sipoonkorven eteläosassa omistamat, Helsinki-Porvoo -moottoritiehen rajoittuvat alueet on kaavoitettu oikeusvaikutteisissa seutu- ja maakuntakaavoissa virkistysalueiksi, eivätkä siten ole muutettavissa esim. rakennusmaaksi.

Sekä Helsingin kaupungin että Sipoon kunnan taholta on vuonna 2006 pyritty määrittelemään Sipoonkorven rajoja uudelleen. Koska Sipoonkorpi on laajapohjaisesti sovittu käsite jolla on tietty sisältö, eivät sen paremmin Helsinki kuin Sipookaan sitä voi omilla päätöksillään muuttaa. Toisin sanoen jos jotain toimintaa ollaan sijoittamassa aiemmin mainitun rajauksen sisälle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorpeen; ja jos toimintaa ollaan sijoittamassa rajaukseen sisältyvälle metsäalueelle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorven metsäalueelle.

Jag skall här citera ytterligare ett stycke ur Finlands naturskyddsförbunds anmärkning:

Kun edellä esitettyyn lisätään vielä alueen alavien osien poikkeuksellinen tulvaherkkyys (mm. Helsingin ja Porvoon välinen maantie on vuosittain poikki tulvan vuoksi), lainvoimaiset kaavavaraukset sekä alueelta tiedossa olevat luontoarvot (mm. arvokkaiksi todettujen kalliometsien ja muiden luontokohteiden määrä), päädytään lopputulemaan, jonka mukaan kohtuuhintaiseen pientalorakentamiseen soveltuvien kohteiden määrä alueella on melko vähäinen, osa niistä on jo käytössä, ja ne sijaitsevat hajallaan, mikä puolestaan ei edistä esim. raideliikenteeseen tukeutuvaa joukkoliikenneratkaisua. Myös alueen nopeaa kaavoittamista ja siten saamista nopeasti rakennuskäyttöön voidaan tältä pohjalta pitää epärealistisena.

Även Helsingfors naturskyddsförening lämnade in en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse. Föreningen är på samma linje som takorganisationen:

Nykyisessä esityksessä Länsi-Sipoon alueelle on suunniteltu rakennettavaksi tiivistä pientaloasumista, johon tarjotaan hyvät joukkoliikenneyhteydet (metro). Yhdistyksemme haluaa korostaa, että monet luonnonsuojelulliset tekijät (nykyiset Natura-alueet, ekologisten käytävien turvaaminen, Sipoonkorven metsän erityisluonne), maaperätekniset seikat (kallioisten ja savi-liejualueet) että virkistykselliset arvot huomioiva, järkevä asuinrakentaminen ei mahdollista kovin laajamittaista, halvan asuntoalueiden rakentamista.

Helsingfors må ha "pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta", men i fallet Sibbo lotsas man att det inte finns några ekologiska eller geologiska problem. Dess värre har inte heller utredningsmannen gjort några egna, av Helsingfors oberoende, utredningar i frågan.