Topeliusdagen. Den 14 januari 2007

Idag är det Topeliusdagen. Zacharias Topelius föddes den 14 januari på Kuddnäs gård utanför Nykarleby och dog på Björkudden i Östersundom i Sibbo den 12 mars 1998. (Bilden ovan är från Björkudden.) Topelius bodde en stor del av sitt liv i Helsingfors, men det är framför allt i Nykarleby och Sibbo som man känner stolthet över "sin" andliga storman. I Sibbo ordnar kommunen tillsammans med Topeliussällskapet varje år ett Topeliusseminarium. Det XVII Topeliusseminariet ordnades i fredags i Topeliussalen i Nickby. Rubriken för årets seminarium var "Tidningen i tiden - Barntidningens utveckling i Norden". Tidningens utveckling omfattade här allt från Topelius första tidning till dagens internettidningar.

Topelius är kanske mest känd som sagofarbrorn och diktaren, men han hann även vara bl.a. professor i historia, universitetsrektor och redaktör. Mellan åren 1841 och 1860 var Topelius redaktör på Helsingfors Tidningar. Topelius var en mycket mångsidig redaktör, men han verkade i en tid då generalguvernören och censuren begränsade pressfriheten. Av sin lärare Johan Ludvig Runeberg hade han dock lärt sig ett sätt att förena finsk fosterländskhet med lojalitet mot Kejsaren. Här kom Topelius poetiska talang att vara en resurs även i Topelii journalistiska värv.

Trots alla följetonger och diktsamligar är det läseboken Boken om vårt land som är Topelii mest inflytelserika verk. Topelius jubileumsår 1998 disputerade jag med en historiefilosofisk och idéhistorisk avhandling "Stora och små europeiska berättelser". Avhandlingens disposition och ramberättelse bygger på Topelii läsebok, vilket naturligtvis gör avhandlingen högst okonventionell. Berättelsen börjar med att jag, en "obildad Sibbobo" tar flyget till Rom och slutar med hemkomsten och hur jag ser fädernestranden dyka upp bakom horisonten.
Fastän självaste professor Matti Klinge tipsade några tidningar, fick min avhandling föga publicitet i de konventionella medierna. Inte heller öppnnade avhandlingen vägen för någon forskarkarriär, men en webbversion av avhandlingen levde vidare. Ännu i fjol fick jag via min webbplats beställningar på den tryckta originalversionen från Sverige, Danmark och Island. Och google ger 580 träffar för "stora och små europeiska historier".

Idag skrivs de flesta doktorsavhandlingar på engelska, även då doktoranden är finne eller finlandssvensk. Vill man som expert på ett snävt område nå ut med sina forskningsresultat, skall man inte skriva på svenska. Men vad gör man om man inte behärskar något annat språk än sitt modersmål?

Den som i Finland skriver på svenska kan räkna med en språkbarriär, men även text författad på svenska kan ha inflytande. När statsminister Matti Vanhanen publicerar kolumner på svenska i Hufvudstadsbladet får han nog publicitet över språkgränsen. Vem som talar och var någonting säges avgör om budskapet uppmärksammas. I det postmoderna mediesamhället kan lika väl den lilla berättaren ibland utmana den stora etablerade berättelsen. En bild eller ett videoklipp taget med en mobiltelefon och publicerad på YouTube kan stjäla uppmärksamheten från de etablerade TV-bolagen, vars kameravinklar bestäms av mediemoguler eller politiska makthavare. Ett avslöjande på en blogg kan sabotera professionell medielobbning och kontrollen över maktmedierna.

Min avhandling handlar i själva verket om hur i vår postmoderna tid den lilla historien och det partikulära perspektivet kan utmana den stora berättelsen och det etablerade perspektivet, som definierar vad som är ett "allmänt intresse". Här ger de nya elektroniska medierna och speciellt Internet helt nya möjligheter. Detta är åtminstone min mediefilosofiska tes. Denna övertygelse har den senaste tiden sporrat mig att skriva min blogg.

På sin tid var Zacharias Topelius redaktör på Finlands största tidning och formade inte minst genom Boken om vårt land den stora nationella berättelse som förenade finländarna till ett folk. För mig representerar Topelius däremot även små partikulära och individuella berättelser; personliga minnen. Topelius står för minnena från min skoltid och speciellt från Simsalö skola: teaterpjäserna, dikterna, sagorna, psalmerna och den runebersk-topelianska fosterländskhet som ännu i min barndom genomsyrade skolundervisningen. Topelius representerar för mig även Östersundom med Östersundom gård och Östersundom kapell.

Topelius hem Björkudden ligger i det område som utredningsman Pekka Myllyniemi föreslagit att skall inkorporeras med Helsingfors. En inkorporeing lär skall tjäna ett "allmänt intresse", men jag ifrågasätter. Mitt bloggskrivande är för mig ett mediefilosofiskt experiment, men även mitt sätt att försvara det som står mitt hjärta närmast. Politikerna kan kanske utöva påtryckning på de stora etablerade medierna, men en bloggskrivare är det svårare att tysta ner.



Dagens Hufvudstadsblad tar upp den politiska kampen mellan Helsingfors och Sibbo på ett högst indirekt sätt. Tidningen har gjort en jämförelse av fullmäktigemötena i Huvudstadsregionen samt i Kyrksllätt och Sibbo. Vanda får de lägsta poängen, medan Sibbo får de högsta poängen. Det är dock fullmäktigemötet i Helsingfors som får mest negativ publicitet: "I Helsingfors undersöks medborgarna med metalldetektorer och i Sibbo bjuds de på bullar." Den negativa upplevelsen av Helsingfors fullmäktigemöten påverkas av att Hbl tillsammans med 24 journaliststuderanden har besökt stadshuset just den 29 november då stadsfullmäktige upprepade sitt annekteringsbeslut. Jag citerar:

Studenterna förargade sig över politikernas ryggradslöshet. Till exempel sade en centerpartist att hon var emot annekteringen, men tänkte rösta för ändå.

Och Peter Sjöholm förargade sig över att gröna förbundet gick med på att bygga ut oförstörd natur mot att de får ett naturskyddsområde.

Äntligen säges det ut, men varför bara i förbifarten, av en ren tillfällighet i ett citat av en journaliststuderande? Varför gräver tidningen inte i kohandeln, som kanske rättare borde kallas handel med rovbyte? (Se Handel med stöldgods? Den 21 december 2006.) Var finns den undersökande journalistiken?

En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007

Idag har jag plockat fram en gammal ledarartikel ur Ilta-Sanomat. Artikeln "Kovaa peliä Sipoossa" är från den 16 september och skriven av tidningens dåvarande chefredaktör Antti-Pekka Pietilä. Pietilä kritiserar Pajunens och Vapaavuoris hårda tag och hävdar att det inte finns hållbara grunder för en gränsjustering:

Muuttopaine pääkaupunkiseudulle ei voi riittää perusteluksi Helsingin rajansiirrolle. Yhtä hyvin Helsinki voisi vaatia elintilakseen ja täydennysrakennusalueeksi Espoon rannikkoa Westendistä Kivenlahteen.

Tapa jolla Helsingin johto on hoitanut rajansiirtohanketta ei anna kovin ruusuista kuvaa pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyömahdollisuuksista. Uhkailujen sijaan tarvitaan koko Helsingin metropolialueen kattavaa kokonaisvaltaista suunnittelua, jolla pyritään turvaamaan se, että koko aluetta kehitetään tasapainoisesti. Ei vain Helsingin kaupungin verotuloja.

Det var kanske lite överaskande att Pietilä, som representerade en högst Helsingforscentererad tidning, gav en så hård krtitik åt Helsingforsledningen. Under Pietiläs tid brukade Ilta-Sanomat främst kritisera centerpolitiker, vilket kom att föranleda påtryckningar från Centern. I ledarartikeln från den 16 september, som kom att bli en av Pietiläs sista, riktades emellertid även kritik mot en centerminister:

Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) lupasi tiistaina nimittää jo tällä viikolla selvityshenkilön tutkimaan rajansiirtoa, mutta pätevän ja jäävittömän sekä nopeaan toimeksiantoon kykenevän asiantuntijajuristin löytäminen tehtävään on osoittautunut niin hankalaksi, että nimitys siirtyy yli viikonvaihteen. Paljastukset Helsingin johtajien uhkavaatimuksista tuskin helpottavat selvityshenkilön löytymistä. Selvittämisen arvoista on myös se, miten kuntaministeri Manninen on lähtenyt Helsingin hankkeen taakse.

Manninen lyckades inte hitta en ojävig utredningsman. Den stränga tidtabellen gav kommunminister Hannes Manninen en ursäkt att den 21 september föreslå att politie magister Pekka Myllyniemi, som inte var jurist och vars ojävighet ifrågasattes, skulle utnämnas till kommunindelningsutredare. Följande dag meddelades det att Antti-Pekka Pietilä avskedas från Ilta-Sanomat. Ilta-Sanomats utredning om Manninens motiv blev aldrig av.

Adress för Westerkulla. Den 12 januari 2007

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Vanhanens utbudstes håller inte i praktiken".

10.00
Det finns nu 1000 namn på adressen för bevarande av Vikkullaområdet som en del av Vanda.

14:30
Även Helsingin Sanomat har noterat att över 1000 har undertecknat den ovannämnda adressen, som finns på webbportalen hakunila.fi. På tidningens webbplats publicerades 13:04 en notis med rubriken "Vesterkullan puolesta yli tuhat allekirjoitusta". Klockan 10 fanns det exakt 1000 namn. Halv tre var antalet namn redan 1058.

Igen är det metanyheten, nyheten om nyheten, som är den stora nyheten. Hur Helsingin Sanomat bevakar fallet Sibbo är av stor betydelse. Även ett blogginlägg som "Nakkikioskilla on ystäviä" (6.1.2007) på Helsingin Sanomats webbplats har betydelse. Tack vare de tusen personer som skrev under sitt namn på adressen fick Helsingin Sanomat orsak att notera adressen och motståndet mot att Vanda avstår den så kallade Västerkullakilen åt Helsingfors. Det är inte säkert att den ovannämnda notisen finns med i morgondagens Helsinginsanomat, men tack vare publiciteten kring adressen har det idag kommit många nya namn på adressen. Helsingin Sanomats notis kom från FNB, som publicerade en notis redan före klockan tolv. I notisen noteras att initiativtagarna till adressen, som kommer från flera partier, "är mycket nöjda med intresset för adressen". Adressen skall överräckas till kommunminister Hannes Manninen innan regeringen behandlar Helsingfors ansökan, eller utredningsmannens förslag.

Liksom Sibbo skall även Vanda nästa månad ta ställning till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Att den så kallade Västerkullakilen ansluts till Helsingfors anses vara en förutsättning för att Helsingfors skall kunna inkorporera en del av Sibbo. Många har säkert undertecknat den ovannämnda adressen för att de vill förhindra Helsingfors expansion österut, men Vikkullaområdets öde är även av mycket stor betydelse för Vanda. Stadsfullmäktige i Vanda hade mycket svårt att ge ett utlåtande över Helsingfors förslag, trots att den dåvarande stadsstyrelseordföranden Tapani Mäkinen (Saml.), som även är ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse, gjorde sitt bästa för att få Vandafullmäktige att ställa sig bakom förslaget. Dessutom ställde Vanda i sitt utlåtande flera villkor för sitt stöd. Vanda har naturligtvis inte fått några löften om att villkoren uppfylls.

I februari i fjol kom Helsingfors och Vanda övernes om att Helsingfors skulle byta Nedre Dickursby mot den så kallade Västerkullakilen söder om motorvägen. I ett dokument angående kommun- och servicereformen från Delegationen för huvudstadsregionen heter det att "Asutuksen laajentamiseksi Helsinki ja Vantaa ryhtyvät aluevaihdoksiin Ala-Tikkurilan ja ns. Västerkullan kiilan osalta." Uttalandet citeras även i Myllyniemis rapport. Projektet stötte dock på motstånd. Den 14 april skrev dåvarande Vanda stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen, som råkar bo i Västerkulla (på finska Länsimäki), följande:

Olen hyvin tietoinen Helsingin päättäjien halusta päästä kiinni Sipoon länsiosiin. Yhtenä osana tätä pyrkimystä helsinkiläiset ovat esittäneet Ala-Tikkurilan vaihtamista Västerkullan kiilaan. Vastuullisena vantaalaisena päättäjänä en voi suoralta kädeltä torjua helsinkiläisten ehdotusta. Sipoon asiat eivät meille kuulu, mutta Vantaan asiat kuuluvat.

Kehä III:n pohjoispuolella oleva Ala-Tikkurila on yhdyskuntarakenteeltaan kiinni Tikkurilassa. Sen siirtyminen Helsingiltä Vantaalle olisi mitä luontevinta.

Västerkullan kiila taas on Vuosaareen rajautuva peltoalue. Helsingillä on kiinnostusta kehittää sitä osana Vuosaarta. Ehdotus on syytä tutkia.

Kukaan vakava päättäjä ei kuitenkaan ole sisällyttämässä Västerkullan kiilaan myös Länsimäkeä ja Rajakylää. Yhtä hyvin silloin voitaisiin puhua koko Vantaan liittämisestä Helsinkiin.

Ännu den 22 maj antog man lika lika väl i samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen (MS Word doc) formuleringen "för att möjliggöra utbyggnad inleder Helsingfors och Vanda utbyte av markområden, dvs. Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen". Det var dock många som reserverade sig. I offentligheten talades det om att invånarna i Nedre Dickursby inte ville bli vandabor, men byteshandeln torde snarare ha fallit på att motståndet mot att avstå (hela) Västerkullakilen var för stort i Vanda. I stället föreslog Helsingfors i juni att huvudstaden skulle inkorporera ett mycket mindre område på drygt 200 hektar, som lika väl kom att kallas Västerkullakilen.

Fastän Västerkullakilen söder om Österleden utgör ett litet område och har få invånare, saknar området inte betydelse för Vanda. Om Vanda förlorar Borgarstrandsviken, förlorar Vanda sin havsstrand. (Se Fädernestranden. Den 22 december 2006.) Till den så kallade Västerkullakilen hör även den ekologiskt och historiskt värdefulla Svarta backen. (Se bilder och flera bilder.) Via Västersundom grönförbindelse hänger Svarta backen-Borgarstrandens naturskyddsområde samman med Sibbo storskog, som delvis även ligger i Vanda och som har en stor betydelse för Vanda. I samband med sitt utlåtande över Helsingfors förslag till gränsjusteringar krävde Vanda att "man utvecklar naturskyddsområdet i Sibbo storskog som nationalpark och riksomfattande naturcentrum". (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.)

På sin blogg skrev Timo Juurikkala, som representerar De Gröna i Vanda stadsfullmäktige, följande:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.

Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.

Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.

Ordförande för De Gröna i Vanda, Laura Häggblom, skriver nästan exakt samma sak på sin blogg. Timo Juurikkala avtackades på självständighetsdagen tillsammans med Hannes Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen och Otto Lehtipuu av Helsingin Uutiset för att ha möjliggjort Myllyniemis förslag. (Se Avtackningar. Den 6 december 2006.) Liksom Mäkinen (Saml./ Vanda), Jääskeläinen (Sdp/ Vanda) och Lehtipuu (grön/ Hfors) är Juurikkala för övrigt medlem i landskapsfullmäktige för Nylands förbund. Juurikkala och De Gröna kunde stöda Helsingfors förslag, men inte Myllyniemis förslag. Det är möjligt att de gröna låtit sig luras, men det är även möjligt att de gröna bluffat. Nu tackar de för stödet för en nationalpark, medan de själva tar bort sitt stöd för en annektering.

Förverkligas Myllyniemis förslag, torde en stor del av Sibbo storskog bli bostadsområde. Sibbo storskog skulle inte bara bli mindre, utan även förlora de ekologiska korridorerna till kusten. Om Helsingfors och Myllyniemis visioner förverkligas, skulle speciellt Västersundom bli tätort. Visserligen är detta helt emot Vandas planer, men om Vanda inte bygger, torde Helsingfors kräva att få inkorporera området. I Myllyniemis rapport kan man liksom i Helsingfors utlåtande läsa att "om området i fråga förblir en del av Vanda stad kan man i samarbete med Vanda stad snabbt granska möjligheterna att ändra generalplanen så att området på ett smidigt sätt kunna kopplas ihop med den befintliga och planerade nya stadsstrukturen."

Det är inte alls omöjligt att Vanda motsätter sig Myllyniemis förslag. Eftersom en inkorporering av den så kallade Västerkullakilen inte torde uppfylla lagens villkor för en tvångsanektering, har Vandas ställningstagande till Myllyniemis förslag avgörande betydelse.

Ger Vanda ifrån sig Vikkullaområdet, är det stor risk att staden även förlorar Västersundom, Råby, Västerkulla (Länsimäki) och Westerkulla gård. Adressen på Håkansböle lokala portal har lämpligt rubriken "Vesterkulla säilytettävä osana Vantaata". Till sist vill jag rekommendera Astrid Nurmivaaras anförande "Westerkulla" vid fullmäktigemötet i Vanda den 11 december.

Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007

I dagens Borgåblad ingår en intervju med riksdagskandidat Matti Vanhanen. Rubiken är "Sibbofrågan 'helt normalt skött'". Otroligt nog hävdar Vanhanen enligt tidningen att saken är skött enligt "helt normalt förfarande". Matti Vanhanen har intervjuats eller uttalat sig uttryckligen i egenskap av riksdagskandidat, för det var på valturné i Borgå som Vanhanen träffade Borgåbladet och andra medier. En statsminister bör i egenskap av regeringschef visas en viss aktning. I egenskap av riksdagskandidat förtjänar Vanhanen ingen större respekt.

För Borgåbladet förnekar Matti Vanhanen att det skulle vara han som tagit initiativet till annekteringen av sydvästra Sibbo, utan säger bara att han "reagerade snabbt". Naturligvis tog Vanhanen inte initiativet, men statsministerns stöd resulterade i att Helsingfors sadsfullmäktige i brådskande ordning den 21 juni gjorde sitt inkorporeringsbeslut. Kanske fick statsministern även Helsingfors att reagera snabbt, för snabbt.

Enligt Vanhanen handlar Sibbofrågan för Centern bara om att skaffa fram mera tomtmark. Enkäten som visade att majorioteten av invånarna i huvudstadsregionen är emot en annektering avfärdar Vanhanen med att säga att "Skulle man ha frågat om folk vill ha billigare tomtmark så skulle de alldeles säkert ha svarat ja!" Visst torde de flesta vara emot butiksstölder, men ändå säga ja till billigt öl. När det gäller tomter och bostäder är det dock inte lika självklart att folk önskar att priserna skall sjunka. Många av oss som har investerat i bostäder eller fastigheter med banklån skulle bli ruinerade, om Vanhanen skulle lyckas i sin uttalade målsättning att göra utbudet större än efterfrågan.

Borgåbladet noterar att Vanhanen nu har förstått att han inte kan säga sin egen åsikt i Sibbofrågan högt, eftersom det skulle betyda att han är jävig då statsrådet ska behandla frågan. Vanhanen torde dock redan ha gjort sig jävig med sina upprepade uttalanden. Lagen gör medlemmarna i statsrådet jäviga om de på förhand tagit ställning i en marktvist. I fallet Sibbo har Helsingfors i sitt utlåtande och sitt förnyade annekteringsbeslut liksom kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport och sitt förslag tagit i beaktande de synpunkter som Vanhanen yttrat efter beslutet den 21 juni. Matti Vanhanen har inte i tid förstått ministrarnas domarroll i marktvister.

Även Uusimaa och Sipoon Sanomat träffade Matti Vanhanen i Borgå. Rubriken för Uusimaas artikel är "Uudenmaan asumisen hintapiikki itse aiheutettu", vilket säger ett hel del om Matti Vanhanens budskap. Det vore dock korrektare att tala om tomtpriser än om boendekostnader, för om Vanhanen lyckas dumpa tomtpriserna, kunde det leda till en överhettning inom byggnadsbranschen, som tillfälligt kunde få priserna på nya bostäder att öka. Vanhanen upprepar i Uusimaa att "Erityisesti omakotitonttien tarjontaa on lisättävä tuhansien tonttien tarjontanäkymällä." Vanhanen tolkar Myllyniemis rapport utgående från utbudet på tomtmark:

Vanhanen sanoi tarkoittavansa, että pääkaupunkiseudun kerrostaloasutuksen ulkopuolelle on saatava puutarhakaupunkimaista omakotitaloasumista nykyistä pienemmillä ja edullisemmilla tonteilla. Tätä hän katsoo myös Pekka Myllyniemen selvityksessään tarkoittaneen.

Så här hoppades väl åtminstone författarna till Myllyniemis rapport att statsministern skulle tolka rapporten. Även Uusimaa titulerar Vanhanen "riksdagskandidat" och skriver:

Kansanedustajaehdokas Matti Vanhasella (kesk.) on selvä kanta alueiden liittämiseen Sipoosta Helsinkiin, mutta pääministerinä hän ei sitä voi ilmaista. Jos hän sen tekisi, hän jääväisi itsensä tilanteessa, jossa valtioneuvosto asiassa ratkaisunsa tekee.

Riksdagsman Matti Vanhanen tar ställning till ett annat förslag i Myllyniemis rapport, nämligen förslaget att slå samman Nylands och Östra Nylands förbund, men detta förslag hänger inte formellt ihop med marktvisten som stadsrådet skall ta ställning till. Här går Vanhanen indirekt emot Myllyniemis förslag:

Itä-Uudenmaan maakunnan tulevaisuudesta Vanhanen sanoo, että jos kunnat yhdessä katsovat sen tarpeelliseksi ja ohjaavat maakunnan kehitystä ja maankäyttöä solidaarisesti toisiaan kohtaan, maakunta voi hyvinkin olla edelleenkin itsenäinen. Hänen mukaansa maaseutuvaltaisella Itä-Uudellamaalla on sellaisia erityispiirteitä, jotka ovat omiaan puoltamaan oman maakunnan säilyttämistä.
- Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan vahvalla menestyksellä on myönteinen vaikutus maan talouskasvuun ja päinvastoin.

Sipoon Sanomat skulle inte normalt besöka Borgå för att träffa en riksdagskandidat från Nurmijärvi. Under Matti Vanhanens valturné kommer dock Sibbofrågan att vara ett forgående tema, till förträt för kandidaten själv. Jag hoppas att Sipoon Sanomat fortsätter att förfölja riksdagskandidat Matti Vanhanen. Sipoon Sanomat citerar riksdagskandidaten, som uttrycker förståelse för Helsingfors förslag:

-Ymmärrän Helsingin kannan ja esityksen tässä Sipoon rajansiirtoasiassa. Kysymys on tonttipulasta ja tarvitaan ratkaisuja.

Som en förutsättning för en fortsatt existens av Östra Nylands landskapsförbund såg Vanhanen, enligt Sipoon Sanomat, att landskapsplanerna går att förena. Vanhanen hänvisade här till obebyggda områden i Vanda och Helsingfors vid gränsen mellan landskaplanerna för Nylands och Östra Nylands förbund. Månne Vanhanen här även syftade på att Östra Nylands förbund inte ritat ut Sibbometron i sin generalplan? Utan Sibbometron finns det inga skäl att planera tätortsbebyggelse i sydöstra Vanda. (Se Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007.) I övrigt berömde Vanhanen Östra Nylands förbund.

Vanhanen uttalade sig i Borgå även om HELI-banan och betecknade den som orealistisk inom en överskådlig framtid. Indirekt var detta ett ställningstagande för Sibbometron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Fastän statsministern inte kan ta ställning i tvisten, delade riksdagskandidat Matti Vanhanen i Borgå åt redaktörerna ut ett papper där det enligt Sipoon Sanomat stod att "rajansiirto Helsingille voidaan toteuttaa, koska asumisen hintatason on laskettava ja nuorille perheille on saatava halvempia asuntoja". Trots riksdagskandidatens ställningstaganden betonade statsminister Matti Vanhanen att han nu inte kan ta ställning till gränstvisten mellan Sibbo och Helsingfors och sade att "Jos kommentoin asiaa, niin minun jäävättävä itseni asian käsittelystä." Statsministern har nog redan gjort sig jävig, men man kan ju alltid hoppas att han inte själv inser detta. Deltar statsministern i stadsrådets behandling av frågan, har det ingen större betydelse vad stadsrådet besluter. Med Matti Vanhanens medverkan i behandlingen kommer beslutet att ogiltigförklaras.

Skärgården. Den 10 januari 2007

Enligt Helsingfors förslag till ny kommunindelning, som Helsingfors stadsfullmäktige bekräftade den 29 november, skulle en stor del av Sibbo skärgård tillfalla Helsingfors. Samma dag som Helsingfors den 21 juni gjorde sitt ursprungliga inkorporeringsbeslut skrev Astrid Thors på sin blogg att "om tex Simsalö skulle hänföras till Helsingfors, då talar vi inte mera om att respektera språklagen och grundlagen!" Förslaget att införliva skärgården med Helsingfors var avsiktligt eller oavsiktligt en provokation mot Sibbo, finlandssvenskarna och Sfp.

I sitt tal vid bostadsmässan i Esbo den 14 juli sade stadsminister Matti Vanhanen att Sibbo bör få behålla skärgården eller att Helsingfors inte behöver den. Ordalydelsen var följande: "Rajojen suhteen on keskityttävä yhdyskuntarakentamiseen soveltuvaan maahan, tätä taustaa vasten olen valmis tarkastelemaan mm. saariston osuutta ratkaisussa." Enda godtagbara orsaken till en annektering var enligt Vanhanen att öka utbudet på tomtmark. Efter att ha läst utredningsman Pekka Myllyniemis rapport noterade Vanhanen på sin blogg den 2 december att det av Myllyniemi föreslagna området var mindre än det område som Helsingfors hade föreslagit att annektera och tillade att "Alkuperäisessä esityksessähän oli jostain syystä laaja saaristo ja asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita." I Helsinginsanomat sade Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen den 10 augusti emellertid att det inte kan komma på fråga att Sibbo skulle få behålla skärgården, medan Helsingfors skulle få en "Danzig korridor":

"Helsingillä ei ole mitään aikomuksia kajota Sipoon lounaiseen saaristoon, mutta uusien asukkaiden virkistysmahdollisuudet merelle ja pääsy Helsingin omistamille saarille olisi turvattava. Saaristo kuuluu kiinteänä osana kokonaisuuteen."

 

Korpinen och Vanhanen har redan på tjänstens vägnar olika perspektiv på Sibbo skärgård, men skillnaderna i synsätt är nog även ideologiskt betingad. Den 19 september berättade Helsingin Sanomat att Helsingfors ledning på våren hade hotat med att kräva ett område som inbegrep en ännu större del av Sibbo skärgård. Enligt den av Helsingin Sanomat publicerade kartan skulle ådalen med Sibbesborg och Ingamns mejeri även i forsättningen tillhöra Sibbo, men bl.a. Norrkullalandet skulle tillfalla Helsingfors.

I sin rapport har Pekka Myllyniemi tagit i beaktande att skärgården bör förbli en del av Sibbo, så som stadsministern antytt. Alla öar med undantag av Björnsö har uteslutits ur alla Myllyniemis alternativ. Myllyniemi skriver enligt den svenska översättningen följande:

Grovt taget begränsar sig alla alternativen till det område som ingår i Helsingfors förslag. Den principiella skillnaden i utgångspunkt för alla modeller som behandlas här är att Sibbo skärgård förblir sammanhängande och blir kvar på Sibbosidan, med undantag för Björnsö.

 

Att Björnsö, som har broförbindelse, skulle höra till Helsingfors motiverar Myllyniemi med att ön skulle sakna direkt bro- eller landförbindelse till det övriga Sibbo, ifall Östersundom anslöts till Helsingfors. Enligt ett av Myllyniemis alternativ eller en av hans modeller sträcker sig Helsingfors gräns, liksom i Helsingfors förslag, ända fram till Sibboviken, men ådalen och skärgården förblir på Sibbosidan. Att det är en landkrabba som gjort utredningen framgår tydligast just av detta alternativ, som Myllyniemi benämnt V3.

På finska heter skärgård saaristo, vilket antyder att skärgården består av öar. Lika väl kan även kusten vara en väsentlig del av en skärgårdsmiljö, som naturligtvis inte har några exakt definierbara fysiska gränser. En broförbindelse behöver inte betyda att en ö inte längre är en del av skärgården. På Björnsö bor numera attraktiva skattebetalare, som åker bil till jobbet, Men på Björnsö finns även Sibbos sista skärgårdsbutik. (Öppethållningstider under vintersäsongen to-lö 9 - 17, sö 10 - 17). Butiken fanns tidigare på Granholmen, men flyttade för ett drygt årtionde sedan till Björnsö, mycket lämpligt intill farleden ut från Storören. (Se bilden ovan.) I sin rapport understryker Myllyniemi att Sibbo skulle få behålla Storörens båthamn enligt utredningsmannens förslag V2.

Enligt Myllyniemis förslag skulle även Östersundom kyrka eller "kapellet" tillfalla Helsingfors. Östersundom kapell och speciellt gravgården intill kyrkan har särskilt betjänat skärgårdsbefolkningen. När jag var barn åkte vi till Östersundom kapell med båt från Simsalö via sundet mellan Björnsö och fastlandet ända upp i Kapellviken, där vi tog i land alldeles invid kapellet. Bara med tanke på Östersundom kyrka skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo vara ett helgerån, bokstavligen. Jämfört med Pekka Korpinen förefaller Myllyniemi visa en viss förståelse för skärgården. Lika väl innebär utredningsmannens förslag en stympning av Sibbo skärgård.

Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007

Sibbo kommun har idag publicerat ett pressmeddelande angående besväret över Helsingfors nya inkorporeringsbeslut. Jag citerar meddelandet, som naturligtvis även finns på finska:

PRESSMEDDELANDE 8.1.2007

Sibbo lämnade besvär över Helsingfors nya inkorporeingsbeslut

Kommunstyrelsen i Sibbo har i dag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2006 § 306: Utlåtande om förslaget till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad, Sibbo kommun och Vanda stad och om anmärkningarna till detta. I sitt beslut förnyade Helsingfors sin framställan från 21.6.2006 om gränsjusteringar mellan Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun.

I besvärstexten anses Helsingfors stadsfullmäktiges beslut vara lagstridigt och uppkommet i fel ordning. Kommunstyrelsen i Sibbo hänvisar till sitt besvär 14.7.2006 och sin motförklaring 31.10.2006 samt till docent Erkki Mennolas utlåtande 27.11.2006.

Tilläggsuppgifter
Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström, tfn
Kommundirektör Markku Luoma, tfn

Erkki Mennolas utlåtande, som är daterat två dagar före stadsfullmäktigemötet den 29 november, innehåller förutom juridiska tolkningar kritik mot Helsingfors fraseologi i allmänhet och benämningen metropolområde i synnerhet:

Helsingin uusissa perusteluissa lähdetään liikkeelle fraasikokoelmalla, johon on koottu joukko julkisuudessa useasti toistettuja hokemia metropolikehityksestä, globalisaatiosta, Itämeren alueesta, suurkaupunkipolitiikasta, alueellisesta kilpailusta ja kansallisista kärkihankkeista.

Nämä asiat ovat yleisestikin ottaen sisällöltään kovasti epäselviä ja kiisteltyjä. Niiden konkreettista yhteyttä alueliitosesitykseen ei ole perusteluissa osoitettu mitenkään.

Mennola kritiserar inte bara Helsingfors utlåtande och agerande, utan även icke namngivna ministrar får kritik:

Varsinkin kun huomioon otetaan Helsingin kaupungin käytettävissä olevat voimavarat, 21.6.2006 tehdyn liitosesityksen ei voida katsoa täyttävän edes KuntajakoL 6 §:n tällaiselta esitykseltä edellyttämiä vähimmäisvaatimuksia. Sisäasiainministeriön olisi tullut joko hylätä esitys suoralta kädeltä taikka vähintäänkin palauttaa se Helsingin kaupungille uudelleen valmisteltavaksi.

Jostakin syystä näin ei kuitenkaan tapahtunut. Ministeriö vieläpä päätti, jälleen erittäin kiireisellä aikataululla, toimituttaa asiasta erityisen selvityksen ja asettaa sitä varten selvityshenkilön. Näin tehtiin siitäkin huolimatta, että KuntajakoL 8 §:n erityiseltä selvitykseltä edellyttämä asian laajakantoisuus tai vaikeus ei Helsingin kaupungin täysin vajavaisesta esityksestä voinut mitenkään käydä selville. Sipoon kunnan selvitystä vastustava kanta jätettiin kokonaan huomiotta. Lisäksi vielä asiasta vastuullinen ministeri ja eräät muut valtioneuvoston jäsenet antoivat asiasta tiedotusvälineille myönteisiä lausuntoja jo ennen kuin esitystä oli edes jätettykään.

Liksom utredningsman Pekka Myllyniemi noterar i sin rapport påpekar Mennola att grunderna för en inkorporering saknas i Helsingfors ursprungliga förslag och konstaterar följande:

Niinpä esitykselle on nyt pyritty jälkikäteen kirjoittamaan Helsingin kaupungin toimesta ne perustelut, jotka alkuperäisestä esityksestä jäivät puuttumaan. Ne on kirjoitettu muodollisesti kaupungin lausuntona Etelä-Suomen LH:lle esityksestä jätettyihin huomautuksiin. Tosiasiassa tässä yhteydessä on kuitenkin kirjoitettu liitosesitykselle kokonaan uudet ja alkuperäisestä esityksestä asiasisällöltään täysin poikkeavat perustelut.

Mennolas lättbegripliga text är mycket läsvärd och kan starkt rekommenderas, speciellt för medierna. Expertutlåtandet, som inte ser några lagliga förutsättningar för Helsingfors inkorporeringsförslag, ger en antydan om varför Helsingfors valde att ta om sitt beslut från den 21 juni. För att inrikesministeriet skulle kunna utse en utredningsman borde Helsingfors först ha kommit med sina specifierande motiveringar för en annektering. Nu kom motiveringarna efter utnämnandet av en utredningsman, men dock dagen före offentliggörandet av utredningen och kommunindelningsutredarens förslag. Utredningsman Pekka Myllyniemi gavs även möjlighet att refererera Helsinngfors predicerade motiveringar i sin rapport, vars svenska översättning har titeln "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad".

Med tanke på att Helsingfors först i samband med omtagningen av annekteringsbeslutet gav preciserade motiveringar är det anmärkningsvärt att kommunminister Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors via sitt utlåtande tog om annekteringsbeslutet sade att Helsingfors utlåtande saknar betydelse. (Se Hbl 30.11.2006.) Docent Erkki Mennola hade liksom jag och troligtvis flera andra redan noga hunnit läsa Helsingfors utlåtande. Det var bara en tidsfråga när det skulle komma fram att Myllyniemi inte bara refererar de specifierade motiveringarna i utlåtandet utan även utan att uppge källa kopeierat text som i identisk eller nära på identisk form ingår i utlåtandet. På grund av de stora likheterna mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport hann Mennola oavsiktligen ge ett expertutlåtande över argumenten i kommunindelningsutredarens rapport innan rapporten hade blivit offentlig.

Håkan Eklund skrivern idag på sin blogg idag att följande nummer av tidskriften Skärgård nu har tryckts. I morgon binds (limmas) tidningen och på torsdag levereras den. Hela numret lär skall handla om Sibbo.

Metropolen. Den 8 januari 2007

Eftersom Yles regionala sidor i regel inte uppdateras på veckosluten, har Yle Internet Östnyland ännu idag förmedlat nyheten om enkäten som Helsingin Sanomat lät göra och som publicerades i lördagens Helsinginsanomat. (Se Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007 .) Rubriken för dagens notis på Yle Internet är "Väljarna mot Sibboinkorporering".

Det är anmärkningsvärt att Hufvudstadsbladet inte alls noterat nyheten. Man kan visserligen förakta enkäter och betrakta gallupresultat som pseudonyheter, men den stora nyheten var inte att en majoritet av huvudstadsregionens invånare motsätter sig en annektering. Den stora nyheten var att den överlägset mest inflytelserika dagstidningen publicerade enkätresultatetet på paradplats. Att mindre än en tredje del av huvudstadsregionens invånare stöder en annektering av sydvästra Sibbo var faktiskt huvudnyheten i lördagens Helsinginsanomat. Denna nyhet kan vara av avgörande betydelse för utgången i Sibbofallet. Visserligen tog Finska Gallup även i beaktande invånare som meddelade att de inte tänker rösta i kommande val, men rubriken "Väljarna mot Sibboinkorporering" säger mycket om nyhetens betydelse. De är skäl att notera att de som förhåller sig positivast till en inkorporering är äldre män, det vill säga de mest partitrogna väljarna. De rörliga väljarna, som partierna alltid friar till inför val, är klart negativt inställda till en annektering.

En lämplig rubrik för Hbl kunde ha varit "Metropolen är mot en annektering", för "metropolen" eller "metropoli" används speciellt som en synonym till Huvudstadsregionen. I gratistidningen Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat rubriceras sidorna för regionala nyheter numera "Metropoli". Lika väl används även benämningen "metropolområdet" just för SAD-området, fastän metropolområdet enligt SAD:s egen definition av Helsingfors metropolområde inkluderar hela Nyland och Östra Nyland.

I dagens Helsinginsanomat ingår en debattartikel med rubriken "Pääkaupunkiseudulle kuuden kunnan metropoli". I artikeln upprepar Maija Antilla (sdp), som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, sitt förslag att fusionera huvudstadsregionens kommuner samt Sibbo och Kyrkslätt till en enda "metropol". Anttila skriver att "det aktuella förslaget till en justering av gränserna mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda bara är början på huvudstadsregionens kommande utveckling".

Man kan fråga sig varför Anttila vill administrativt ansluta just landsortskommunerna Sibbo och Kyrkslätt till "metropolen", men inte Kervo och Tusby, vars samhällsstruktur de facto hänger ihop med Huvudstadsregionen. I Kervo byggs ju rent av den nya bangården i anslutning till Helsingfors hamn. En "metropol" utspridd på de sex föreslagna kommunerna skulle lätt leda till en oerhörd splittring av samhällsstrukturen. I verkligheten är det kanske tvärtom just för att förhindra en utspridd egnahemshusbebyggelse som socialdemokraterna i Helsingfors vill kontrollera stadsplaneringen i Sibbo och Kyrkslätt. Man vill inte att goda skattebetalare flyttar bort från Helsingfors. En annan orsak till att Anttila vill ansluta Sibbo och Kyrslätt men inte Kervo ocH Tusby till metropolen kan vara att hon i likhet med Myllyniemi eller Pajunen vill "utjämna svenskarnas ställning" i Helsingforsregionen. (Se "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007.)

21:00
Sibbo kommunstyrelse har idag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Helsingfors kommunfullmäktiges förnyade beslut om förslaget på att annektera 5000 hektar av Sibbo. Nyheten förmedlades i kväll på Helsingin Sanomats webbplats under rubriken "Sipoo valitti Helsingin uudestakin rajansiirtopäätöksestä". Det intresanta i sammanhanget är att Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors beslut den 21 juni, emedan domarna ansåg att Sibo inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.) Sipoon Sanomat berättade den 21 december att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande stadsfullmäktigemötesbeslutet den 21 juni vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006.)

23:30
Sent om sider tar även Hufvudstadsbladet in ett ledarstick upp den av Helsingin Sanomat publicerade enkäten om motståndet mot ikorporeringen. "Bättre inkludera än stympa Sibbo" är rubriken på ledarsticket i morgondagens tidning. Johanna Westman vill här "inkludera hela Sibbo i metropoltänkandet, i stället för att exkludera den större delen."