Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007

Det finländska samhället är relativt öppet och genomskinligt. Genomskinligheten hänger samman med att Finland, enligt internationella undersökningar, är ett av världens minst korrumperade länder. Det finns dock ett område där Finland inte är speciellt genomskinligt: valfinansieringen. I en ledare med rubriken "Insyn i valpengar" skriver Henrik Othman i Jakobstads tidning den 9 januari följande:

Vår politiska kultur bygger på öppenhet och genomskinlighet; och vår tjänstemannakår behöver inga smörjmedel för att göra sitt jobb.

Det finns dock en sektor där Finland hamnar i tvivelaktigt sällskap. Organisationen Transparency International, med uppdraget att bekämpa korruption, kartlade för några år sedan valfinansieringen i olika länder.
På den listan befinns den finländska öppenheten lika stor som den i Bulgarien, Vitryssland och Turkiet.

Den italienska filosofen Gianni Vattimo, som senare även varit Europaparlamentariker, publicerade år 1989 en mediefilosofisk bok med titeln La società trasparente. Boken har inte översatts till svenska, men den finns översatt till finska med titeln "Läpinäkyvä yhteiskunta" (det genomskinliga samhället). Vattimo föreslår här att de elektroniska medierna har förorsakat ett sönderfall av de stora berättelserna eller de "centraliserande perspektiven" och han säger att utvecklingen har inneburit att allehanda subkulturer och minoriteter kunnat ta till orda. Det postmoderna, "genomskinliga" massmediesamhället är trots det stora informationsutbudet inte upplyst, utan kaotiskt, men just detta har en befriande verkan för minoriteter.

När Vattimo skrev boken La società trasparente existerade varken webben eller digital-TV. Vad tekniken beträffar har de trender som Vattimo uppmärksammade för snart tjugo år sedan förstärkts oerhört. Tack vare Internet och de nya elektroniska medierna har de etablerade medierna och de perspektiv som de traditionella maktmedierna representerar fått konkurrens. Lika väl tog Vattimo i mitten av 1990-talet själv avstånd från den optimism som han uttryckte i La società trasparente. Orsaken var att mediemogulen Silvio Berlusconi, som från förut ägde samtliga tre riksomfattande privata TV-kanaler, grundade ett eget parti, valdes till premiärminister och i princip erhöll kontrollen även över de tre statsägda TV-kanalerna.

I Finland har vi inte haft någon mediekejsare som statsminister. Lika väl råder det även i Finland starka band mellan politikerna och medierna. Ledarskribenterna har ofta en politisk bakgrund, redaktörerna är beroende av politiska kontakter och politikerna behöver i högsta grad goda relationer till medierna. I fallet Sibbo har kopplingen mellan politikerna och de Helsingforscentrerade medierna varit speciellt uppenbar, då de tre största partierna alla har varit inblandade och då alla partier i Helsingfors, med undantag av Sfp och Fkp, stödde det kuppartade förfarandet i juni. Samarbetet i mellan Samlingspartiet i Helsingfors och Helisngin Uutiset, vars Vandaupplaga är kamoflerad till "Vantaan Sanomat", har i fallet Sibbo varit i en klass för sig. (Se Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007.) Lokaltidningarna Borgåbladet och Sipoon Sanomat har representerat Sibbos röst, men det är anmärkningsvärt att inte ens dessa tidningar lyft fram docent Erkki Mennolas klargörande och avslöjande expertutlåtande. (Se Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007.)

Det oerhörda informationsutbudet och mångfalden av nyhetskällor gör att inte alla potentiella nyhetsbomber kommer över nyhetströskeln. (Då det gäller Mennolas utlåtande har man kanske från Sibbos sida valt att i detta skede ligga lågt och spara på krutet.) Det stora informationsutbudet och mångfalden av röster på Internet betyder inte att den politiska makten inte skulle kunna styra opinionen. Åtminstone är det möjligt att med en professionell lobbning och marknadsföring under en kortare tid skapa en hype kring en politisk idé. (Se Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007.) Speciellt unga personer, som saknar perspektiv, är lätta att manipulera. Detta torde delvis kunna förklara att fyra av totalt fem unga riksdagskandidater som tidningen Presso intervjuat för gårdagens nummer anser att delar av Sibbo bör anslutas till Helsingfors. (Se Presso s B2/30. Lars Storbom har under rubriken "Lähes yksimieliset Sipoonvaltaajat Pressosa" kommenterat åsikterna på sin blogg.) Vid ett besök i Finland våren 1996 varnade Vattimo – vis av Berlusconis framfart två år tidigare – för möjligheterna till manipulation via direkt eller omedelbar växelverkan. (Se min artikel "Politikens villkor i datoriserade samhällen".) Vattimo talade inte längre optimistiskt om det "genomskinliga samhället".

I själva verket antyder Vattimo redan i La società trasparente att titeln på boken kan tolkas ironiskt. (Se min doktorsavhandling, avsnitt 25.) Men visst är dagens samhälle på många sätt oerhört genomskinligt jämfört med samhället före webben. Under det senaste året har Helsingfors uppvisat en förvaltningskultur som saknar förutsätningar i dagens informationssamhälle. Möjligheterna att på Internet läsa och jämföra olika dokument ger helt nya förutsättningar att avslöja mygel och politiskt köpslående.

Sent igår kväll skrev Kimmo Oksanen igen på sin blogg "Suurkaupungin hai" om fallet Sibbo. Rubriken är denna gång "Kuuluuko Sipoo-kiista hallitukselle?". I artikeln kommenterar Oksanen artikeln "Sibbotvisten inte regeringens sak" i lördagens Hufvudstadsblad. Oksanen ringde igår Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som för Hbl sade att en gränsjustering absolut inte skall skrivas in i regeringsprogrammet. Oksanen gör nummer av att gränsjusteringar verkligen hör till regeringens uppgifter och hänvisar till tidigare gränsjusteringar där Helsingfors har expanderat.

Visst är ändringar av kommunindelningar regeringens uppgift, även om Centerns partisekreterare i gårdagen Hbl anmärkningsvärt nog signalerar att hans parti nu anser att bostadsproduktionen i Huvudstadsregionen bör tryggas på andra sätt än genom gränsjusteringar. Ett par centrala fakta torde Oksanen, liksom många andra, dock ha missat: Genom att bli städer i början av 1970-talet förhindra Esbo och Vanda en ytterligare expansion av huvudstaden. Genom att Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter 1972 respektive 1974 fanns inte tidigare existerande motiv och juridiska grunder för en gränsjustering mellan huvudstaden och de omringande kommunerna. Kommunallagen från 1977 avskaffade emellertid den juridiska skillnaden mellan stad och (lands)kommun. Därmed har det inte på tre årtionden funnits några juridiska grunder för Helsingfors eller några andra städer i Finland att expandera, andra än de som gäller kommuner i allmänhet. Argumentet att Helsingfors tidigare i stadens historia har vuxit saknar relevans som ett argument för en annektering. Oksanen är dock i gott sällskap. Bland andra har ledamoten i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, historieprofessor Laura Kolbe och kommunminister Hannes Manninen lyft fram Helsingfors tidigare utvidngningar som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

I gårdagens Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Itä-Uudenmaan liitto valmistautuu teilaamaan Myllyniemen esityksen". På måndag skall landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund behandla landskapsförbundets utlåtande om Pekka Myllyniemis rapport till Inrikesministeriet. Jag citerar ur artikeln:

Maakuntajohtaja Jaakko Mikkolan laatiman lausuntoesityksen mukaan Myllyniemen esitys ei täytä kuntajakolain edellytyksiä eikä siinä esitetä riittäviä perusteita alueluovutukselle.

Raportissa Itä-Uudenmaan esitetään liiton toiminnasta virheellisiä väittämiä, joita lausuntoesityksessä pidetään valitettavina. Siihen sisältyy myös esitys Itä-Uudenmaan liiton toiminnan lakkauttamisesta, joka on myös lausuntoesityksen mukaan valitettava ja asiaton.
Lausuntoesityksessä todetaan, että raportissa on käytetty runsaasti valmista Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton tekstimateriaalia, jota on vain vähän muokattu.

Politiska domare. Den 27 januari 2007

Sent igår kväll skrev Håkan Eklund på sin blogg "Arktiska latituder" om min blogg. Tack, det var vänligt Håkan. Jag och Håkan har aldrig träffats eller ens talat med varandra i telefon, men jag har följt med hans förehavande den senaste tiden. Vi har kommit i kontakt med varandra genom bloggandet. Se där hur Internet och bloggarna har förändrat världen - och kustbygden! Även i torsdags skrev Håkan om det nyaste numret av tidskriften Skärgård, som han är redaktör för.

I en artikel med rubriken "Sibbobornas röst gör brevkampanj betydelös?" reder dagens Borgåblad ut förvirringen kring För Sibbos "brevkampanj". Överdirektör Cay Savón hade inte sett brevet då hon komenterade det för Helsingin Sanomat. Se e-tidningen.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Sibbotvisten inte regeringens sak". Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen säger här att frågan om en gränsjustring absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram, eftersom "Det är en fråga som kommunerna sinsemellan borde lösa och inte blanda in statsmakten". Vidare säger han att "Gränstvisten handlar sist och slutligen om att trygga bostadsproduktionen i regionen."

"Sibbo inget politiskt beslut" är rubriken på en klargörande artikel i dagens Vasablad. Justitiekansler Paavo Nikula säger här att Sibbobeslutet är ett myndighetsbeslut av regeringen, inte ett politiskt beslut. Jag citerar:

Det finns risk för att allmänheten har felaktiga förväntningar på statsrådets kommande beslut i gränsfrågan mellan Sibbo och Helsingfors. JK Paavo Nikula säger att regeringens beslut inte är politiskt.

Skulle man kunna lita på att ministrarna fungerar som sakkunniga, objektiva och opartiska domare när de gör sitt förvaltningsbeslut, hade Sibbo inte behövt mobilisera sitt motstånd. Med sina uttalanden har ministrarna bevisat att de varken känner lagen eller är opartiska. Statdsrådets beslut går att överklaga, men även högsta förvaltningsdomstolens domare är människor vars uppfattning av om vad som är ett allmänt intresse påverkas av rådande opinioner. Visserligen borde det gå att lita på domarna, men avsaknaden av prejudikat utgör ett osäkerhetsmoment. I princip fungerar alltså även ministrarna som domare då de gör myndighetsbeslut. Vasabladet skriver:

Regeringens uppgift är att fungera som domare. Kommunindelningslagen stadgar att det är möjligt att flytta ett område från en kommun till en annan, trots att det sker mot den berörda kommunens vilja.
-Regeringen ska besluta om Helsingfors initiativ att annektera en del av Sibbo uppfyller de villkor som kommunindelningslagen ställer, säger Paavo Nikula.
En förutsättning för att kommunindelningslagen i detta fall skall kunna tillämpas är att det finns särskilt vägande skäl för Helsingfors anspråk på en gränsjustering. Nikula säger att dessa fakta skall öppet motiveras. Efter det gör statsrådet sina konklusioner.

Antingen har statsminister Matti Vanhanen inte i tid förstått sin domarroll, eller så är syftet med sina ställningstagande inte att främja Helsingfors östexpansion. Sedan Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut den 21 juni har Vanhanen uttalat sig flera gånger om Helsingfors förslag, bl.a. vid öpnningen av bostadsmässan i Esbo i juni. Ändå kom intervjun med Vanhanen i Rakennuslehti den 23 november som en skräll. (Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006.) I intrevjun sade Vanhanen bl.a. att "Periaatetasolla Helsingillä on vahva tuki takanaan, mutta yksityiskohdat eivät ole välttämättä ne, mitä kaupunki on esittänyt." Vidare sade Vanhanen att "Tämä on niin tärkeä asia, että sitä viedään eteenpäin. Rkp ei ole voinut tätä hyväksyä, mutta keskustan ja sosiaalidemokraattien kesken asiasta on hallituksessa poliittinen sopu". Vad var syftet med dessa uttalanden?

Det förefaller uppenbart att så väl Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport tagit hänsyn till Vanhanens åsikter. Det förefaller således inte finnas några förutsättningar för ett opolitiskt, rent administrativt beslut. Eftersom statsministern liksom kommunministern i Sibbofrågan gjort utalande i uppenbar konflikt med det egna partiets linje och den traditionella Centerväljarnas intressen, har hans uttalanden väckt misstankar. Misstankar väcker det även då han tar sig tid att ge en intervju om bostadspolitik mitt under Finlands EU-ordförandeskap. Vanhanens budskap att man lättare bör bevilja byggnadslov och att man bör låta bygga egnahemshus för att det är vad folk vill ha förefaller populistiskt, liksom Centerns valslogan "Vähän kuin itseäsi äänestäisit". Man bedriver dock knappast valkampanj i en branschtidning så som Rakennuslehti, åtminstone inte flera månader före valet. Då Centern nu går till val med en rekordstor valbudjet kan det inte förhindras att man misstänker att Vanhanen i själva verket har varit ute och friat till valfinansiärer.

Vanhanens argument för en annektering av sydvästra Sibbo utgör inga juridiska grunder för en gränsjustering. Motivet är istället att öka utbudet och sänka priset på tomtmark. Rubriken på intervjun i Rakennuslehti, "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" är betecknande för Vanhanens projekt. Lyckas "tomtkriget", är byggnadsbranschen den stora vinnaren. Det finns ingen garanti för att även bostadsprinserna skulle sjunka. Jag kan inte bevisa att byggbolagen är en huvudsaklig eller ens betydande finansiär av Vanhanens och Centerns rekordstora valbudjet. Partierna behöver inte redovisa för sina finansiärer. I de två senaste valen har Vanhanen själv uppgett stödföreningarna Kansainvälinen Suomi ry respektive Uudenmaan Suunta ry som de huvudsakliga valfinansiärerna. Varifrån Vanhanens stödföreningar har fått sina medel är det svårt att få reda på. Det kan ändå vara skäl för Vanhanen att begrundsa att vi är många som är intresserade av vem som finansierat hans och Centerns kampanj, ifall regeringen finner "särskilt vägande skäl" för en anektering.

När jag började skriva min blogg gav jag den namnet "Politiskt inkorekt". Efter att ha läst Mikael Sjövalls kolumn i det senaste numret av tidningen Volt inser jag att jag kanske även själv fallit för en viss språkpolitisk korrekthet i fallet Sibbo. Sjövall skriver:

Då svenskbygderna förfinskas av urbaniseringens eller industrialiseringens gilla gång ska man helst tala om kommunernas rätt till självbestämmande, inte om kommunernas språkförhållanden. Sibbos framtid handlar sålunda om om juridiska övertramp, naturnära boende och helsingforsiska kleptokrater, inte om rätten att slå vakt om den svenska kulturautonomin. Det kallas för taktik.

Mitt hjärta klappar för svenskspråkiga miljöer, men det viktigaste för mig är att det finns många i Finland som förstår svenska. Fastän min blogg knappast hade några finskspråkiga läsare i somras skrev jag redan i blogginlägget Mera om Sibbo. Den 12 juli 2006 följande:

Konflikten mellan Helsingfors och Sibbo handlar inte i första hand om en konflikt mellan språkgrupperna. Den handlar kanske i första hand om en konflikt mellan den stora nationella berättelsen om nationens utveckling och mindre lokalt förankrade historier. Personligen är jag villig att offra det svenska språkets ställning i Sibbo för att bevara den lokala identiteten och samhörigheten. Rör inte gränserna!

Svenska folkpartiet kunde ha valt en annan linje i fallet Sibbo. Hade partiet accepterat en annektering, så hade man kanske kunnat trygga partiets ställning i Sibbo och Östnyland ett tag framåt. Så som man från Helsingfors och regeringens sida har skött Sibbofrågan, var det dock otänkbart att låta Sibbo stympas. Den språkpolitiska korrektheten beror i hög grad på att finlandssvenskarna är en statsbärande minoritet, vars parti ofta innahaft regeringsansvar. Sfp:s språkpolitiska linje har på många sätt gynnat svenskans ställning i Finland. Tack vare tesen "två språk, men ett folk" finns det idag även många med finska som modersmål som kan svenska och t.ex. läser min blogg. Om språklagen och den kommunala självstyrelsen inte respekteras, är jag dock villig att byta politisk åsikt. Respekteras inte lagen, är det på sin plats att finlandssvenskarna börjar kräva internationellt erkännande som en utsatt ursprungsbefolkning. Det kunde bli dyrt för majoritetsbefolkningen.

Helsingfors anspråk är juridiskt ohållbart. Den 26 januari 2007

Nyhetströskeln är nu låg för Sibbonyheter. Yle har förmedlat Helsingin Sanomats nyhet om Cay Sevóns kritik mot "brevkampanjen" i Sibbo. Rubriken är "Sipoossa erikoinen kirjekampanja". Kritiken torde bygga på ett missförstånd. Rubrikerna på Svenska Yle är "Kritik mot brevkampanj i Sibbo" och "Föreningen För Sibbos kampanj får kritik". Föreningen För Sibbos ordförande Bambi Nyberg betonar i Radio Vega rätten att föra fram sin åsikt. Lyssna på ljudklipp.

Det aktuella "brevet" finns även på Internet i formatet MS Word. "Mottagaren" som enligt brevet eller den färdiga anmärkningsblanketten betalar portot är inte Sibbo kommun utan föreningen För Sibbo rf. Att mottagaren ur postens synvinkel lika väl är Sibbo kommun beror på att anmärkningarna bör sändas till någon av de tre kommuner som berörs av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag till ändring av kommunindelning. För Sibbo distribuerade även ett förslag till anmärkning mot Helsingfors förslag till gränsjustering. Invånare i Vanda och andra som anser sig vara parter i förhållande till Vanda kan sända anmärkningar till Vanda stad. Adressen är Vanda stad, Stationsvägen 7, 01300 Vanda.

Sibbo kommun har på sin webbplats publicerat Länstyrelsens meddelande "om förlängning av den tid som reserverats för påseende av handlingarna gällande kommunindelningen och för inlämnade av anmärkningar".

13:00
Kimmo Oksanen har på sin blogg "Suurkaupungin hai" idag kommenterat föreningen För Sibbo och föreningens webbplats. Rubriken på inlägget är "Sipoon puolesta, Sipootaa vastaan". Oksanen kommenterar den påstådda obalansen i huvudstadsregionen och lovar återkomma. Mycket har Oksanen inte att komma med angående innehållet på föreningens webbplats. Jag skall själv passa på att ge lite respons: På webblatsens startsida har det länge funnits ett i ögonfallande fel, som Oksanen dock inte påtalar. Utredningsman Pekka Myllyniemis förslag har rubriserats "Manninens grän" (på finska "Mannisen rajat") och "Manninens gränsförslag". Här har man förväxlat Myllyniemi med Manninen. För Sibbos webmaster eller informatör torde kanske anse att Myllynens gränsförslag i själva verket är just "Manninens gränsförslag", fastän man är allt för taktfull för att avsiktligt säga ut det som alla tänker.

Gårdagens Sipoonsanomat informerar om de fyra publiktillställningar som För Sibbo arrangerar i februari. Tillställningarna ordnas den 5, den 6 , den 7 och den 12 februari klockan 18 på olika orter i Sibbo.

16:30
"Hfrs anspråk på Sibbo ohållbart" är senaste rubrik på Yle Internytt. Det är Jacob Söderman (Sdp) som står bakom påståendet. Yle skriver att "Enligt Söderman har sdp nu bytt åsikt i Sibbofrågan och kommit till att Sibbo och Helsingfors i förhandlingar bör komma till en lösning om hur man ökar bostadsproduktionen i området." EU:s första justitieombudsman Jacob Söderman, som även varit riksdagens justitieombudsman, säger vidare att Helsingfors anspråk på en annektering av sydvästra Sibbo är juridiskt ohållbar.

SDP:s ordförande finansminister Eero Heinäluoma kan på grund av sin domarroll då statsrådet tar ställning till Pekka Myllyniemis förslag inte ta ställning i Sibbofrågan, men han uttalade igår sitt stöd för en fredlig lösning. SDP gör klokt i att genom representanter som inte är ministrar ta avstånd från Myllyniemis förslag, speciellt efter att Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen med de kommansde regeringsförhandlingarna i tankarna gått i fällan och uttrykt sitt stöd för den av "Sdp och Centern utstakade vägen". (Se En valfråga. Den 24 januari 2007 .) Varför skulle socialdemokraterna fortsätta stöda en annektering då Myllyniemis förslag inte är juridiskt hållbart? Socialdemokraterna har mycket att vinna på att inför valet låta centerministrarnas och och de samlingspartistiska Helsingforspolitikernas mygel komma fram. Något klar linje i Sibbofrågan torde SDP inte ha, åtminstone inte enligt vad som framgår ur artikeln "Sdp vill vänta med Sibbo" i dagens Hbl.

21:30
Jag har sett videoklippet från TV-nytt där Jacob Söderman intervjuades. Även Claes Andersson, som i riksdagsvalet kandiderar för Vänsterpartiet, intervjuades. I själva verket föreslår Söderman att Sibbo skulle gå med på en annektering av ett mindre område, fast i sämja. Eller åtminstone menar han att det skulle löna sig för Helsingfors att förhandla, emedan huvudstadens anspråk saknar juridiska förutsättningar. Andersson säger att sättet att driva saken skötts mycket arrogant och oförskämt.

Jag uppskattar Södermans uttalande, men jag reserverar mig mot förslaget på en annektering av ett mindre område. I värsta fall kunde socialdemokraterna gå in för en annektering av området ALT 1 (VE 1) i Myllyniemis rapport. Området har ritats in på samma karta som Myllyniemis officiella förslag ALT 2. Inte heller en annektering av detta område torde vara möjligt enligt nuvarande lag, men det skulle inte krävas "särskilt vägande skäl" för en annektering. TV-nytt säger att mycket tyder på att annekteringen av sydvästra Sibbo blir en fråga för regeringsförhandlingar.

En annektering av ett mindre område skulle vara i uppenbar konflikt med vad som säges i Myllyniemis rapport och i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. De argumnet som hittils har getts för en annektering kan knappast tillämpas på ett mindre område. Helsingfors skulle göra klokt i att förhandla med Sibbo, men inte om gränsjusteringar.

I dagens Helsinginuutiset ingår en riktigt saklig och informativ artikel under rubrikerna "Ministeriö hutiloi Sipoo-asiakirjat 'sinne päin'" och "Sipoo hutilointi ei ollut tahallista". Överdirektör Cay Sevón vid Inrikesministeriet säger här att missen med översättningen av Myllyniemis rapport inte var avsiktlig, vilket en del har misstänkt. Sevón berättar att översättningen blev färdig under mellandagarna, varefter den svenska versionen utan kartor sändes till länsstyrelsen. Tidningen berättar att "Sisäministeriö ja läänihallitus olivat keskiviikkona täysin eri mieltä siitä, kumpi lopulta lähetti puutteellisen selvityksen lausuntokierrokselle." Sevón säger dock at det slutliga ansvaret är hennes, fastän hon var på semester då översättningen sändes till länsstyrelsen. Hon säger å andra sidan även att "Aikataulu on ollut sellainen, että olisi ollut ihme, jos se olisi pitänyt." Kanske det inte är så konstigt att överdirektören irriteras av anmärkningar vars behandling kunde medföra ytterligare förseningar.

Kolvagnen. Den 25 januari 2007

"Pyytämättä ja yllättäen" är rubriken på ledaren i dagens Helsinginsanomat. Jag citerar valda bitar:

Kiire ja hosuminen ovat olleet alusta lähtien ominaista Helsingin ja Sipoon väliselle rajansiirtohankkeelle. Sama tahti näyttää jatkuvan loppuun saakka, kun selvitysmiehen esitys lähti vuoden alussa puutteellisena kuntiin.
...
Ruotsinkielisten karttojen puuttumista lausuntoaineistosta on vaikea ymmärtää. Sisäministeriön kuntaosastolla ja lääninhallituksessa varmasti tiedetään kielilain vaatimukset. Rajansiirto on niin herkkä hanke, että sen kaikki vaiheet edellyttävät äärimmäistä huolellisuutta, jotta turhilta muotovirheiltä vältytään. Kyse on nyt muotovirheestä, jolla ei itse asian kannalta ole merkitystä.
...
Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) tosin on väläyttänyt mahdollisuutta, että toimitusministeristöksi muuttuva hallitus päättäisi rajansiirrosta.
Se on lain mukaan mahdollista, mutta normaalin käytännön mukaan toimitusministeristö ei tee merkittäviä poliittisia päätöksiä jollainen Sipoo-hanke kiistatta on. Sitä periaatteetta on nytkin noudatettava.

"Sibbobeslutet fattas först efter valet" och "Tvisten kan lösas som ett rutinärende?" är rubriker på artiklar på sida 6 i dagens Borgåblad. Se e-tidningen, som kan läsas kostnadsfritt. I dagens Hufvudstadsblad ingår ytterligare en Sibboartikel med rubriken "Sibbo blev valfråga". Här berättas att föreningen för Sibbo kommer att ordna fyra informationsmöten om utredningsman PekkaMyllyniemis förslag.

Helsingin Sanomat publicerade på eftermiddagen på webben FNB:s notis med rubriken "RKP perää selviä Sipoo-kantoja". Enligt notisen säger Jan D. Oker-Blom att den nuvarande regeringen bör göra beslutet om gränsjusteringen. Fördröjningen av beslutet är på gott och ont för Sibbo. För Sfp:s del kan fördröjningen, som ironiskt nog beror på en strikt tolkning av språklagen, försämra partiets position i regeringsförhandlingarna. Lika väl vinner Sfp på att göra Sibbofrågan till en valfråga. Viceordförandens ställningstagande har även publicerats på Sfp:s webbplats under rubriken "Väljarna bör få entydiga besked om Sibbo före valet". Ställningstagandet finns även på finska. För att inte göra sig jävig torde partiordförande Stefan Wallin vara försiktig med att uttala sig i Sibbofrågan.

Den 16 januari publicerade Kimmo Oksanen ett blogginlägg med rubriken Espoon Sistonen: Helsinki pudonnut koksivaunuun på bloggen "Suurkaupungin hai" Helsingin Sanomats webbplats. Kimmo Oksanen kommenterar här Esbos nya stadsfullmäktigeordförande Markku Sistonen (Sdp), som hävdat att "Helsinki on pudonnut veturista koksivaunuun".

Igår kommenteterade Jan Vapaavuori på bloggen Sistonens påstående:

Helsinki on maan pääkaupunki ja ylivoimaisesti suurin kaupunki, haluttiin tai ei.
Vaaleja tulee ja menee, mutta on koko isänmaan kiistaton etu, että pääkaupunkiseutu pystyy toimimaan mahdollisimman yhtenäisesti. Kuntalaiset eivät kuntarajoja juuri huomaa eikä noteeraa. Kuntalaisille hallinnon rajat ovat vain järkevän toiminnan apuvälineitä, eivät itseisarvoja sinänsä. Koskakohan poliitikot oivaltavat saman?

Oksanen kommenterade Vapavuoris kommentar i ett nytt blogginlägg med rubriken "Helsingin Vapaavuori Espoon Sistoselle: Kiitti vaan!" samma dag. (Dagens blooginägg "Sipoota ei auta enää mikään" är identisk med en artikel som publicerades igår.)

Helsingfors har hävdat att staden behöver sydvästra Sibbo för att kunna konkurrera med andra metropoler, men i verkligheten vill man expandera österut snarare för att klara sig i konkurrensen med Esbo. Kolvagnen är nummer två efter lokomotivet, men Sistonens metaforik kan utvecklas. Med lokomotiv eller motor syftar man i ekonomiska sammanhang på tillväxtcentra eller områden med relativt hög konjunktur. Trots långvariga försök har Helsingfors inte riktigt lyckats vinna erkännande som ett lok. Idén om "Finlands enda metropol" förefaller för stunden vara mera framgångsrik. En orsak till att Helsingfors misslyckats med att marknadsföra sig som ett lokomotiv som drar den övriga ekonomin med sig är kanske just det faktum att huvudstaden snarare är landets kolvagn än lokomotiv. Helsingfors bidrar med de största skatterna till staten och med den största köpkraften, men Esbo är lokomotivet som drar ekonomin. Helsingfors roll är inte loket, utan kolvagnen som förser loket och hela tåget med bränsle.

Jag känner en viss sympati för kolvagnen eller "koksvagnen". Bostadspriserna och levnadskostnaderna är så höga i Helsingfors att många av oss som av olika skäl inte har möjlighet till subventionerat boende måste dubbeljobba och extraknäcka för att ha råd att sköta bostadslånet. Därför kan det kännas bittert att behöva betala högre kommunalskatt än Esbobor. Någonting borde kanske göras för att underlätta huvudstadsbornas skattebörda. Den av Matti Vanhanen förespråkade dumpningen av tomtpriserna genom en annekteringa av sydvästra Sibbo skulle på inget sätt förbättra min eller andra Helsingforsbors privatekonomi. Vi som har bostadslån skulle bara förlora på en eventuell sänkning av bostadspriserna. Den förestående renoveringen av stamrören skulle bara bli dyrare.

Det är dyrt att bo i de flesta huvudstäder. Storstaden med sina höga bostadspriser erbjuder dock möjligheter för den arbetsvillige. Så länge boendekostnaderna är höga är även utbudet på arbetsplatser eller arbetstillfällen gott. Det är lätt att få jobb och extraknäcka bara man är flexibel. Ett ras på bostadsmarknaden i kombination med ökad arbetslöshet är det värsta som kunde inträffa.

Eero Heinäluoma upprepade igår förslaget att göra Sandhamn till bostadsområde. På sin blogg argumenterar Jan Vapavuori den 22 november mot Heinäluomas förslag, trots att Helsingfors i tiden köpte mark i Sibbo med avsikten att senare byta marken mot Sandhamn.

23:00
Helsingin Sanomat har på sin webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sisäministeriön ylijohtaja arvostelee sipoolaisten mielipidemuokkausta". Enligt artikeln kritiserar Cay Sevón brevet med färdiga anmärkningar. Kritiken torde bygga på ett missförstånd.

En valfråga. Den 24 januari 2007

0:00
"Päätös Sipoon rajansiirrosta siirtyy käännösmöhläyksen takia" är rubriken i dagens Helsinginsanomat. Beslutet förskjuts, eftersom den svenska texten saknades från kartorna då utredningsman Pekka Myllyniemis förslag ställdes till påseende den första veckan i januari. Helsingin Saniomat skriver:

Kyseessä on muotovirhe. Lain mukaan tekstit pitää olla molemmilla kotimaisilla kielillä.

Helsinki on vienyt rajansiirtoasiaa eteenpäin kiireellä. Syynä on se, että hallituksen pääpuolueet, keskusta ja Sdp, ovat ilmoittaneet kannattavansa Helsingin tavoitteita Lounais-Sipoossa.

Kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) myönsi tiistai-iltana Helsingin Sanomille, että valtioneuvosto ei ehdi tekemään päätöstä kuntarajan siirrosta ennen maaliskuun eduskuntavaaleja.

"Ennen vaaleja se ei toteudu", Manninen sanoi.

Manninen muistutti, että hallitus istuu toimitusministeristönä vielä kuukauden vaalien jälkeenkin. Manninen on selvityttänyt, ettei ole ainakaan juridisia esteitä sille, että hallitus voisi tehdä päätöksen vaalien jälkeen.

I värsta fall behöver alltså regeringen inte ta det politiska ansvaret för sitt beslut. Ministrarna får inte överhuvudtaget ta ställning till Sibbofrågan före valet. Helsingin Sanomat skriver vidare att "Yllättävän käännöstyön vuoksi huomautusten annon takarajaa piti siirtää kahdella viikolla alkuperäisestä helmikuun 15. päivästä maaliskuun 9. päivään." Anmärkningstiden fllyttades dock från den 5 till den 15 februari, enligt vad som meddelades i måndags.

En kommenterande artikel på Helsingin Sanomats webbplats har rubriken "Virkamies: Ei kömmähdystä". I Helsingfors beklagar man förseningen, vilket är att betrakta som goda nyheter. Jag citerar:

Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen (sd) toivoi tiistaina yhä, että nykyinen hallitus ehtisi tehdä rajansiirtopäätöksen: "Tässä hallituksessa on ministereitä, jotka tuntevat koko hankkeen alusta alkaen. Uuden hallituksen muodostaminenkin vie aikansa."

Hiltunen epäilee, että on lähinnä teoriaa, että vaalien jälkeinen toimitusministeristö tekisi päätöksen rajansiirrosta.

"Minulla on se käsitys, että toimitusministeristö hoitaa vain kiireellisiä asioita. Tämä ratkaisu on yhteiskuntapoliittinen."
Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori (kok) oli harmissaan käännöstöppäyksestä: "Se on hyvin valitettavaa, että asiassa, jonka tiedetään olevan herkkä ja jossa tiedetään kaikista vaiheista valitettavan, syntyy tämän tyyppisiä vahinkoja."

"Ingen brådska med fusion" är rubriken på första sidan av dagens borgåblad. Halva sidan fylls av en bild av minister Hannes Manninen. (Se e-tidningen.) "Kommunministern skyndar inte på en landskapsfusion" är rubriken på en intrvju med Manninen på sidorna 4 och 5. Manninen kommenterar även Sibbofrågan. Även i Borgåbladet säger Manninen att beslutet i Sibbofrågan inte kan tas före valet:

– Jag har aldrig sagt att frågan behandlas före valet. Men den här regeringen gör det nog – bara det är tekniskt möjligt. Det kan ju hända att vi får vänta på något utlåtande, och sådant måste man alltid vara beredd på.

"Metropol byggs inte med politiska beslut" är rubriken för ledaren i dagens Bbl. Sune Portin kopplar här ihop fallet Sibbo med Nylands förbunds initiativ om en fusion av Nylands och Östra Nylands förbund:

Först gör Helsingfors en kringgående manöver och anfaller Sibbo med krav på landområden. Efter en tids fäktning, där utgången fortfarande är oviss, kommer ett frontalanfall från Nylands förbund på hela Östra Nyland. Det handlar om att Helsingfors vill ha inflytande över markplaneringen längs med hela sydkusten från Abborfors till Hangö.

7:00
"Inget beslut om Sibbo före valet" är rubriken på Yle Internyt. "Sipoo-päätös viivästyy käännösmöhläyksen takia" är rubriken på finska Yle. Rubriken på MTV:s webbplats är "Kielivirhe lykkää Sipoon rajapäätöstä". Huvudnyheten på paradsidan i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Kartan käännösmöhläys siirtää Sipoon rajansiirron yli vaalien". Här skriver tidningen att "Kuntaministeri Hannes Manninen on kuitenkin selvittänyt myös sitä mahdollisuutta, että päätöksen tekisi vaalien jälkeinen toimitusministeristö. Manninsen mukaan sille ei ole ainakaan juriidista estettä."

11:00
"Manninen tror att regeringen kan fatta Sibbobeslut" är rubriken på FNB:s notis. Jag citerer notisen:

Kommunminister Hannes Manninen (c) säger att det är möjligt att den nuvarande regeringen kan fatta ett beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo med Helsingfors direkt efter riksdagsvalet. Enligt Manninen finns det inga juridiska hinder för att regeringen fattar beslutet som en expeditionsministär.

Manninen ville dock inte spekulera för FNB hur troligt det är att regeringen handlar så. Ministeriet får dokumenten tillbaka veckan före valet. Enligt Manninen har bland annat de utlåtanden som ges betydelse för hur snabbt beslutet kan fattas.

13:00
"Sibbo blir en valfråga" säger Stefan Wallin till Yle i en artikel med rubriken "Vanhanen vill avgöra Sibbotvisten". Sfp:s ordförande hade hoppats på att den nuvarande regeringen skulle avgöra Sibbofrågan, men före valet. Statsminister Matti Vanhanen (c) utesluter inte att frågan avgöras av den avgående regeringen i egenskap av en expeditionsministär efter riksdagsvalet i mars. Sdp:s ordförande Eero Heinäluoma tar däremot inte ännu ställning till möjligheten att en expeditionsministär fattar beslutet.

17:00
I Radio Vega Aktuellt betonar Vanhanens ministrarnas roll som domare då de tar ställning till lagligheten i förändringen i kommunindelningen. Astrids Thors är däremot överraskad av statsministerns syn på möjligheten av att en expeditionsregering tar ställning till en så känslig fråga.

"Vanhanen valmis ratkaisemaan Sipoo-liitoksen" är en rubrik på finska Yle. Under rubriken "Eduskuntaehdokkaat eri mieltä Sipoo-liitoksesta" berättar Yle att 83 % av de riksdagskandidater uppställda i Nylands valkrets som svarat på frågorna för Yles valmaskin är emot en annektering. Hela 83 % av kandidaterna anser inte att "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." I Helsingfors valkrets är motsvarande siffra 50 %. Den stora skillnaden i åsikt beroende på valkrets torde visa att Sibbofrågan är en högst politisk fråga som inte bör avgöras av en expeditionsministär. Rubriken på Svenska Yle är "Sibbofrågan delar riksdagskandidaterna".

Christel Liljeström har hunnit kommentera dagens nyhet på sin blogg. Motsvarande inlägg finns även på finska.

18:00
Under rubriken "Sipoota ei auta enää mikään" låter Kimmo Oksanen på Helsingin Sanomats webbplats förstå att samlingspartiets ordförande Jyrki Katanen nu plötsligt ställt sig bakom en annektering. Jag citerar:

Jos valtio vaalien jälkeen onkin demarien ja kepun sijasta demarit ja kokoomus tai kepu ja kokoomus, linja ei muutu.

Kokoomus ilmoittaa, että sen kanta on sama: "Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

"Itäsuomalaisena voin lisäksi sanoa, että pääkaupungin menestys ei ole maakunnilta pois. Metropoli on tärkeä koko Suomelle."

Månne Katainen räknar med att Sibbofrågan kan komma med i regeringsförhandlingarna? I Finland tävlar de största partierna inför val om vem som är mest av samma åsikt. Vilken fantastisk oppositionspolitik vi har i vårt land! Kanske det är lika så bra att en expeditionsministär avgör Sibbofrågan. Lagen står på Sibbos sida. Nästa riksdag kunde vid behov stifta en speciallag för Sibbo, om metropolhypen håller i.

Dagens nyhet nar naturligtvis behandlats även i etermedian. Se videoklipp från TV-nytt:
"Inget hinder för regeringen att regera även efter riksdagsvalet"

Här är några ljudklipp från Radio Vega Aktuellt: Sibbo blir valfråga för sfp? Liljeström: Både för- och nackdelar med att beslutet skjuts upp Rakel Hiltunen vill att beslutet fattas snabbt

Astrid Thors (sfp) är förvånad över Vanhanens syn på saken

21:30
"Tutkijat: Vanhan hallituksen ei pitäisi päättää Sipoon rajasta vaalien jälkeen" är rubriken på en artikel som publicerats på Helsingin Sanomats webbplats. Jag citerar:

Helsingin yliopiston valtiosääntöoikeuden professorin Mikael Hidénin mukaan toimitusministeristöllä on muodollisesti oikeus päättää rajansiirrosta.

Hidén katsoo kuitenkin, että käytännössä toimitusministeristön pitäisi hoitaa vain juoksevia asioita.

"Suurten avausten, uusien linjausten tai merkittävien ratkaisujen tekeminen ei oikeastaan kuulu toimitusministeristölle", Hidén sanoi keskiviikkona.

"Minusta periaatteellinen tilanne on aika lailla selvä: vanha hallitus odottaa uuden hallituksen muodostamista ja hoitaa vain sellaisia asioita, jotka on pakko hoitaa siinä välissä."

Emeritusprofessori Jaakko Nousiainen är inne på samma linje:

"Se on vähän venyvä käsite, mitä tällainen tilapäishallitus voi tehdä. En ymmärrä, miksi päätöksellä olisi niin kiire, kun asialla on kuitenkin tietty poliittinen painavuutensa", Nousiainen ihmetteli.

"Eihän hallitus, jolla ei ole varsinaisesti enää poliittista tukea, anna tärkeitä lakiesityksiä eikä tee muitakaan kiistanalaisia päätöksiä poliittisesti kiistanalaisista kysymyksistä."

Justitiekansler Paavo Nikula delar inte helt professorernas syn:

"On ollut sellainen käytäntö, että toimitusministeristöt eivät tee järeitä poliittisia päätöksiä. Minulla ei ole mitään oikeusperustaa sanoa, että ei saa tehdä."

Yle säger i en uppdaterad text att "Heinäluoma toivoi Sipoon ja Helsingin löytävän sopuratkaisun asuntorakentamisen lisäämiseksi." Se även videoklipp.

23:00
Eero Heinäluoma föreslår enligt Yles finska TV-nyheter att Sandhamn, som är i försvarsmaktens användning, tas i bostadsbruk. I tiden köpte Helsingfors stad mark i Sibbo med avsikten att byta marken mot Sandhamn. Staten gick dock inte med på affären, vilket betydde att Helsingfors hade gjort dyr och usel markaffär.

"Ett beslut kan dra ut till nästa regering" är rubriken på en artikel i morgondagens Hufvudstadsblad. Även till Hbl säger Jyrki Katainen att han jämfört med den sittande regeringen skulle besluta "på samma sätt som minister". Han säger att det råder "en bred politisk enighet i regeringen, men om hur kan Katainen veta det? Det har hänt mycket sendan i juni, då även Heinäluoma uttryckte sitt principiella stöd för en annektering.

"Sibbofrågan är inte opolitisk" är rubriken på ett ledarstick i Hbl.

23:30
Under rubriken "HS: Oikeusoppineiden mielestä Sipoon rajansiirtopäätös ei kuulu toimitusministeristölle" återger Yle den senaste nyheten på Helsingin Sanomats webbplats.

Bekant argumentationsstil. Den 23 januari 2007

"Fusionskrav överraskade Östnyland" är rubriken på huvudnyheten i dagens Borgåblad. Se e-tidningen. Hufvudstadsbladet hävdar att Pekka Myllyniemi (sdp) från Lojo hörde till de som röstade för förslaget om en fusionering av de nyländska landskapsförbunden, men Borgåbladet berättar att Myllyniemi i själva verket jävade sig i fusionsfrågan. Sfp:s representanter röstade tillsammans med Centerns representant från Vichtis emot förslaget om ett initiativ till en fusion.

I en artikel med rubriken "Uudenmaan liitto esittää Manniselle Itä-Uudenmaan liiton lakkauttamista" i Uusimaa kommenterar landskapsdirektören för Östra Nylands förbund Jaakko Mikola initiativet till en sammanslagning av landskapsförbunden:

Mikkolan mukaan yhteistyö on sujunut hyvin sekä Uudenmaan liiton että Etelä-Suomen maakuntaliittojen liittoutuman kanssa.
Kaikkien mahdollisten väliportaanhallinnon uudistusten pitää Mikkolan mukaan tapahtua kokonaisuutena kunta- ja palvelurakennehankkeen jälkeen.
– Tässä vaiheessa ei tarvita yksittäisiä hyvän hallintotavan vastaisia paniikkireaktioita, jollainen Itä-Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liiton lakkauttaminen olisi, sanoo Mikkola.

17:00
Nylands förbund meddelar på sin webbplats (bara på finska) att förbundets representanter under landskapsstyrelseordförande Tapani Mäkinens ledning idag överlämnat initiativet till en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund till region- och kommunminister Hannes Manninen. Det var raska tag. Manninen bedömde dock att beslutet i frågan torde göras först av nästa regering.

Nylands förbund har på sin webbplats även publicerat initiativet, som är identiskt med det förslag till initiativ som hade bifogats till föredragningslistan. I meddelandet på landskapsförbundets webbplats återges argumenten från initiativet till inrikesministeriet:

Maakuntajako Uudellamaalla ei perustu toiminnallisiin seikkoihin eikä asukkaiden käyttäytymiseen, vaan yhtenäinen asunto-, markkina-, työssäkäynti- ja palvelualue jakautuu epäluonnollisella tavalla kahtia. Epäkohta on poistettavissa vain valtioneuvoston tekemällä päätöksellä, aloitteessa todetaan.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liittojen yhdistämisestä on keskusteltu koko vaalikauden ajan, mutta edistystä ei ole tapahtunut.

Stilen och sättet att resonera förefaller mycket bekant. I Pekka Myllyniemis rapport Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä heter det:

Uudenmaan fyysinen ja toiminnallinen yhdyskuntarakenne muodostaa yhtenäisen työssäkäynti-, asuntomarkkina- ja palvelutarjonta-alue. Hallinnolliselle maakuntarajalle ei ole yhdyskuntarakenteellisia eikä toiminnallisia perusteita.

I själva initiativet, som idag överlämnades till Hannes Manninen, står det:

Uudellamaalla maakuntajako ei perustu toiminnallisiin seikkoihin eikä asukkaiden käyttäytymiseen, sillä yhtenäinen asuntomarkkina-, työssäkäynti- ja palvelujen alue jakautuu epäluonnollisella tavalla kahtia Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunniksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liittojen yhdistämisestä vapaaehtoiselta pohjalta on keskusteltu koko vaalikauden ajan ilman, että asiassa olisi tapahtunut minkäänlaista edistystä. Näin ollen yllä kuvattu epäkohta on poistettavissa vain valtioneuvoston tekemällä päätöksellä. Valtioneuvoston päätös olisi johdonmukainen jatke niille monille ponnistuksille, joita vaalikauden aikana on tehty Helsingin seudun kilpailukyvyn parantamiseksi ja aluehallinnon kehittämiseksi.

Formuleringen ingav åtminstone mig uppfattningen att man hoppats på ett beslut ännu under minister Manninens ledning. För övrigt är det intressant att man påstår att "olägenheten" endast kan avskaffas med statsrådets beslut och att inga framsteg har skett, trots att t.ex. Borgå gjort en utredning om ett eventuellt medlemskap i Nylandsförbund. Utredningen godkändes av stadsstyrelsen i Borgå just igår. (Se Yle Internytt.)

Lämpligen har Myllyniemis rapport enligt länken på Inrikesministeriets webbplats nu hamnat på domänet pollisi.fi. (Jag har inte själv ännu gjort någon polisanmälan med anledning av det omfattande plagiatet.) Adressen är http://www.poliisi.fi/intermin/biblio.nsf/F02B0A6A567AC594C225723600371B05/ $file/532006.pdf. Stöldgods bör överlämnas till polisen, men visst är det intressant att man på polisens adress kan ladda ner ett verk som uppenbart bryter mot lagen om upphovsrätt. Jag syftar inte på att väsentliga delar av rapporten i själva verket torde ha skrivits av Helsingfors stadskontor och representanter för Nylands förbund, utan på att rapporten innehåller ett flertal sidor som direkt är kopierade från encyklopedin Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006, Pirathandel. Den 26 december 2006.)

Dagens Hufvudstadsblad skriver att orsaken till att tiden för anmärkningar mot utredningsman Pekka Myllyniemis rapport förlängts är att "länsstyrelsen inte översatt hela rapporten till svenska". Vidare skriver tidningen att "bland annat ortsnamn har blivit oöversatta". Det är dock inte länsstyrelsen, utan Inrikesministeriet som låtit översatta den kontroverisella rapporten. (Å andra sidan saknades kartor och tabeller även i den svenska översättningen av lantmeteriverkets utlåtande.) I den ursprungliga versionen av den svenska översättningen saknades all grafik. Texten var direkt levererad från översättaren utan att någonting gjorts åt layouten. Denna version fanns tillgänglig den 4 januari. Först den 15 fanns den officiella versionen med kartor och tabeller tillgänglig på svenska. Pdf-filen är skapad den 15 men ändrad ännu den 16 januari. Med andra ord torde det ha tagit betydligt längre tid att överätta rapporten till svenska än det tog för Myllyniemi att klippa och klistra ihop texten som den finska orginalversionen består av. Även den svenska översättningen hittas på dome .fi. Adressen är http://www.poliisi.fi/intermin/biblio.nsf/672EF899C8A75810C225726B003A96BD/ $file/042007.pdf

Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007

15:00
Landskapsstyrelsen för Nylands förbund har idag beslutit att överlämna ett initiativ till region- och kommunminister Hannes Manninen om att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund.
Vidare beslöts på mötet att "Espoo - Lohja - Salo-radan linjauksen selvitystyö kuntakaavoitusta varten käynnistetään vuonna 2007".

16:30
"Längre tid att anmärka mot Myllyniemi" är rubriken på en notis på Yle Internet. Länsstyrelsen meddelade idag att anmärkningstiden förlängs med tio dagar, eftersom den svenska versionen av Myllyniemis rapport med förslag i början av påseendetiden var bristfällig. Anmärkningstiden går således ut först den 15 februari.

Den svenska översättningen av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad finns nu även med bilder och saklig layout på Internet, även på Inrikesministeriets server. En beställning av rapporten i pappersformat kan göras på Inriksministeriets webbplats. Mycket komiskt har man nu i kapitel 2, som till största delen är kopierat från Wikipedia på Internet, streckat under de ord som är understreckade i den finska orginalversionen. (Se bilden ovan.) Att en hel del ord är understreckade i den finska versionen beror på att Myllyniemi inte plockat bort länkmarkeringarna. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006, Pirathandel. Den 26 december 2006.) Den blåa fontfärgen, som i den finska versionen markerar länkar, har man dock lämnat bort.

Samtidigt med nyheten om en förlängd anmärkningstid publicerade Yle en notis med rubriken "Östra Nylands förbund ska slopas". I verkligheten föreslår landskapsstyrelsen i Nylands förbund att Nylands förbund och Östra Nylands förbund bör slås samman, men knappast har man tänkt att Borgå skall förbli landskapscentrum. Även efter en sammanslagning av förbunden skulle Helsingfors och Huvudstadsregionen dominera totalt. I landskapsstyrelsen har Helsingfors nu 5 platser och Esbo och Vanda 3 platser var. Huvudstadsregionen har således 11 styrelseplatser av totalt 20. Lojo, som representeras av Pekka Myllyniemi, har en av de återstående platserna, medan Ekenäs, Pojo, Karis och Ingå saknar representation. I landskapsfullmäktige har Helsingfors hela 20 platser, medan t.ex. Karis har en enda plats. Landskapet Nyland gör kanske trots allt skäl för namnet "metropollandskapet".

I föredragningslistan hade förslaget om en sammanslagning av landskapsförbunden gömts under kategorin övriga ärenden. Det ser åtminstone ut som om Nylands förbund tagit efter Helsingfors stads nya förvaltningskultur med snabba och dåligt förberedda beslut. Ofrånkomligt förefaller det som om Helsingfors genom landskapsstyrelsen nu försöker vrida ut den sista droppen ur en avgående region- och kommunminister, som tillsammans med regeringen under det sista året - för att citera landskapsförbundets initiativ - har lagt stor vikt vid "Nylands och Huvudstadsregionens metropolområde".

Tidpunkten för initiativet är även i övrigt anmärkningsvärd. Pekka Myllyniemi, som även tidigare har fungerat som Helsingfors springpojke i det aktuella ärendet, har just i sin rapport föreslagit att landskapsförbunden bör slås ihop. Liksom ovan noterats går anmärkningstiden mot rapporten med Myllyniemis försklag ut först den 15 februari. Östra Nylands landskapsförbund har inte ännu hunnit publicera sitt utlåtande över Pekka Myllyniemis förslag. I ett expertutlåtande av docent Erkki Mennola, som bifogats till en ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen, föreslås det att Nylands förbund medverkat i författandet av Myllyniemis rapport. (Se "Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007".) Ordföranden för landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund, Cristel Liljeström och hela landskapstyrelsen befinner sig på grund av gränskonflikten mellan Sibbo och Helsingfors just nu i ett läge där det är mycket problematiskt att försvara Östra Nylands förbund.

Beslutet om ett initiativ till en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden förefaller ohjälpligen vara ett panikbeslut. Om man är mån om förtroende och ett gott samarbetsklimat, gör man inte beslut på det sett som Nylands landskapsstyrelse nu gjort. Efter alla förslag och upprepade förslag i Sibbofrågan ser landskapsstyrelsens initiativ ut som ett medgivande till att Myllyniemis utredning var en flopp. Märkligt är initiativet även med tanke på att Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet är uppställd i Nylands valdistrikt som även omfattar Östra Nyland, så sent som den 11 januari på valturné i Borgå försvarade en fortsatt existens av Östra Nylands förbund. (Se "Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007".) Enligt tidningen Uusimaa sade Vanhanen bl.a. att "maaseutuvaltaisella Itä-Uudellamaalla on sellaisia erityispiirteitä, jotka ovat omiaan puoltamaan oman maakunnan säilyttämistä".

I mitt blogginlägg "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006" skrev jag följande: "Om Myllyniemis motiv att ta emot en orimlig uppgift kan man bara spekulera, men jag skulle rekommendera Helsingforspolitikerna och ministrarna att vänta med att uttala sitt stöd för de redan nedlagda planerna på en järnväg från Esbo till Lojo." Beslutet om en ny utredning av ELSA-banan kom snabbare än jag kunde ha föreställt mig. Överhuvudtaget handlade dagens landskapsstyrelsmöte till stor del om järnvägslinjer. Se även FNBs notis.