Lehtipuu. Den 23 mars 2007

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat ett meddelande enligt vilket kommunstyrelsen i Sibbo "i dag" har lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari. Meddelandet är inte daterat, men i verkligheten torde besväret ha lämnats in redan igår.

I gårdagens Sipoonsanomat ingick en insändare av Sirpa Kauppinen, som är grön stadsfullmäktigeledamot i Vanda och som var uppställd i riksdagsvalet. Artikeln, som har getts rubriken "Alueliitos on asukkaiden mielipiteen vastainen", börjar med satsen "Ainoana vihreänä äänestin Vantaalla maanvaihtoa vastaan." Samma artikel publicerades på hemsidan för De Gröna i Vanda den 16 mars under rubriken "Sipoon ja Helsingin jupakka". Det är anmärkningsvärt att Kauppinen faktiskt är den enda gröna fullmäktigemedlemmen som röstade mot Vandas utlåtanden om förslagen till ändring i kommunindelningen. Flera gröna i Vanda har starkt kritiserat så väl Myllyniemis förslag som Helsingfors agerande i Sibbofrågan.

En förklaring till att de gröna i Vanda röstade för Vanda stads utlåtanden är att Otto Lehtipuus fullmäktigemotion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi) förbereddes i samarbete med De Gröna i Vanda. (Se pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa".) Överhuvudtaget har Lehtipuu haft en central roll då det gällt att få de gröna att ställa sig bakom förslagen till en annektering.

Lehtipuu är förutom ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors även viceordförande i stadsfullmäktige. Intressant nog lär han lika väl i Hufvudstadsbladet den 21 juni ha förnekat att han kände till något kommande möte, fastän så väl styrelsen som fullmäktige sammankom samma dag och fastän stadsstyrelsen på sitt möte den 19 juni enligt protokollet beslöt att sammakalla ett extra styrelsemötde den 21 juni klockan 8:00. I föredragninglistan för styrelsemötet den 21 juni nämns dock inga andra ärenden än "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt diskussionsprotokollet från fullmäktigemötet den 21 juni fick Lehtipuu själv se texten i föredragningslistan (för fullmäktigemötet?) efter halv åtta på morgonen den 21 juni, vilket betyder mindre än en halv timme före styrelsemötet började.

Lehtipuus anföranden vid fullmäktigemötena den 21 juni och den 29 november är intressanta. Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lehtipuu backats upp av Osmo Soininvaara. (Se Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007 och Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007.) Stödet från Soininvaara torde vara av stor betydelse då det gällt att få de gröna fullmäktigegrupperna med sig. I de ovannämnda anförandena för Lehtipuu fram exakt samma åsikter och idéer som Soininvaara har framfört i andra sammanhang. Den 21 juni sa Lehtipuu bl.a. följande:

Tämä ratkaisu johtaa toteutuessaan siihen, että Helsingin intressit kehittää maankäyttöä suuntautuvat mahdollisimman lähelle meren rantaa ja tavallaan käännämme katseemme pois metsäalueelta ja Sipoon korvesta. Mielestäni tämä luo enemmän edellytyksiä Sipoon korven suojelulle kuin vähentää niitä.

Vihreät ovat johdonmukaisesti olleet sitä mieltä, että Helsingin intressit Sipoon puolella eivät ole olleet kiinteistötalouden intressejä. Maankäyttöä ei voi päättää maan omistusalojen mukaan.

Liksom Soininvaara, men till skillnad från stadsplaneringsnämnden och fastighetsnämnden, vill Lehtipuu inte bebygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.) För Lehtipuu är det inte Helsingfors markegendomar som motiverar en annektering. I en replik vid samma fullmäktigemöte sade Lehtipuuföljande:

Idea tiiviissä rakentamisessa on se, että rakennetaan joukkoliikennekaupunkia, jolloin olennainen asia on asunnon etäisyys joukkoliikennepysäkistä tai asemasta. Tämä edellyttää sitä, että rakennetaan ikään kuin pieniä kyliä pysäkkien ympärille ja niitten väliin jää sitten nimenomaan väljästi viheralueita ja niitä kulttuuriluontoarvoja, joita pyrimme myös Sipoon puolella säästämään.

Lehtipuus vision är den samma som Soininvaara presenterade i artikeln "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin Uutiset den 15 juli. Vid stadsfullmäktigemötet den 29 november sade Lekhtipuu, enligt diskussionsprotokollet, bl.a. följande:

On selvää, että pääkaupunkiseudun tasapainoinen kehitys vaatii vahoja panostuksia pääkaupunkiseudun itäisiin osiin, sekä Itä-Helsinkiin, Itä-Vantaalle että myös Sipoon puolelle. Pelkkä lentokentän olemassaolo siellä suunnalla tai Vuosaaren sataman valmistuminen sinne eivät riitä. Pääkaupunkiseutu kärsii vinoutuneesta kaupunkirakenteesta, siitä, että länsi on tällä hetkellä huomattavasti paremmin voiva kuin itäsuunta, tai ainakin uhka on olemassa, että Itä- ja ehkä Pohjois-Helsinki joltain osin putoavat vauhdista verrattuna pääkaupunkiseudun länsiosiin.

Liksom Soininvaara bekymrar sig Lehtipuu för en obalans i huvudstadsregionen, men han bekymrar sig liksom Soininvaara för en socioekonomisk obalans, som har föga med den obalans i samhällstrukturen som Pekka Myllyniemi och Hannes Manninen påtalat. Den obalans som Lehtipuu liksom Soininvaara talar om är Sibbo på inget sätt skyldig till. Esbo är problemet.

Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Nytt Sibbo i Österbotten" i kolumnen "Pressklipp" noterat ledaren i gårdagens Vasablad. Jag citerar direkt ur ledaren, som är skriven av Kenneth Myntti och har rubriken "Sfp-valseger med komplikationer":

I Radio Vega i går uttryckte forskaren Anita Niemi-Iilahti en förväntan om att sfp, i fall av en regeringsmedverkan, också ser till att få in en österbottnisk minister. Tillmötesgås hennes krav kommer vi högst sannolikt att vid partiordförande Wallins sida att se endera Ulla-Maja Wideroos eller Håkan Nordman på en ministerstol.
Faller valet på Nordman kommer denna meningmotsättning och ideologiska vattendelare i partiet mer än någonsin till uttryck. Den aktuella annekteringen gäller Sibbo, men framöver kan liknande beslut drabba också andra kommuner i Svenskfinland.
Det heter att konflikt är politikens bränsle. Mätt på den grund kör partiet nu med välfylld tank mot regeringsförhandlingarna och allvarets stund i Sibbofrågan.
Wallin blev valvinnare, men till ett rätt högt pris.

15:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen angående Helsingfors förvaltningsdomstosl beslut från inte granskar Sibbo kommuns besvär, där man protesterade mot Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade förslag från den 29 november på en annektering av sydvästra Sibbo. Se notis med rubriken "Sibbo lämnade in besvär till HFD" på Yle Internytt och notisen "Sipoo jätti valituksen korkeimmalle hallinto-oikeudelle" på finska Yle.

16:00
Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sibbo har besvärat sig till HFD".

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt den 13 mars att anföra ett besvär till HFD över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari att inte ta Sibbos besvär från den 8 januari över Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade annekteringsbeslut från den 29 november till prövning. Kommunstyrelsen i Sibbo lämnade den 15 januari in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga annekteringsbeslut från den 21 juni.

Vid sitt nästa möte skall kommunstyrelsen behandla ett förslag till en kompletering av utlåtandet om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen. Förslaget finns som bilaga till föredragningslistan på finska och svenska. En kompletering blev aktuell då Eero Seppänen (saml) överraskande vid fullmäktigemötet den 5 mars föreslog att ärendet om utlåtande över kommunindelningsutredarens framställan återremmitteras till kommunstyrelsen för ny beredning. Beslutet att kompletera utlåtandet torde kunne ses som en kompromiss. I förslaget till kompletering behandlas de ekonomiska koncekvenserna av Myllyniemis förslag och där till följderna för församlingsverksamheten.

Innehållet i kompleteringen är väsentligt, men personligen upplever jag kompleteringen onödig. En utredning som så klart går under ribban borde överhuvudtaget inte behöva några utlåtanden. Kommun- och regionministern kan väl med egna ögon se att någonting gått fatalt på tok. Pekka Myllyniemis rapport är katastrofalt undermålig. Utredningen är en skandal, eller borde åtminstone vara det. Man kan fråga sig om Hannes Manninen inte bemödat sig om att läsa igenom rapporten eller om han liksom en del Helsingforspolitiker bara lotsas som om allt vore i sin ordning med utredningsmannens rapport. Förslaget till kompletering av Sibbo kommuns utlåtande kommer med stark kritik. Jag citerar:

I kommun- och regionministerns svar 23.2.2007 till riksdagens talman angående riksdagsledamot Antti kaikkonens skriftliga spörsmål sägs att ändringens inverkan på kommunens ekonomi också har berörts i utredningen. - Hur kan man dock ens förvänta sig från statligt håll, att någon instans seriöst skall kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell gränsändring, då kommunindelningsutredarens ekonomiska bedömning består av några lösryckta siffror?

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på sitt möte den 26 mars ge ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. I föredragningslistan som finns på landskapsförbundets webbplats ingår ett förslag till utlåtande. Personligen är jag mycket kritisk till att Sibbo enligt generalplanen i Östersundom inklusive Gumböle planerar bostäder för upp till 20 000 nya invånare, men den siffran tycks inte räcka till för Nylands förbund. I förslaget till utlåtande heter det nämligen att "Vaikka yleiskaavan mukainen väestömäärän kasvu vuoteen 2025 on Sipoon mittakaavassa varsin suuri, ei Lounais-Sipoon suunniteltu mitoitus turvaa edellytyksiä raideliikenteeseen perustuvan joukkoliikennejärjestelmän toteutumiselle." I förslaget till utlåtande säges även följande:

Yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa. Uudenmaan 8.11.2006 vahvistetussa maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Helsingin seudun liikennejärjestelmien ja maankäytön kokonaistarkastelun yhteydessä on perusteltua tarkastella ja mahdollisesti tarkistaa myös Sipoon yleiskaavan väestösuunnitteita siten, että ne tukevat esitettyjä liikenteellisiä ratkaisuja.

Det förefaller mig som om man här indirekt gör ett ställningstagande för en annektering eller för Helsingfors annekteringsförslag. I sin rapport säger Myllyniemi att "Ett förenhetligande av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser placeras på området." Att dra så väl en metrolinje som HELI-banan genom södra Sibbo vore rena vansinnet, speciellt som det finns behov av en spårförbindelse från Mellungsbacka till Håkansböle och kanske vidare till Dickursby. Även ur Helsingfors synvinkel vore HELI-banan att föredra, men Helsingfors förespråkar metroalternativet, för att det utgör ett argument för en annektering. HELI-banan skulle huvudsakligen finansieras av staten och den ställer inte några speciella krav på befolkningsunderlag.

Kalima. Den 21 mars 2007

I Sibbofrågan förefaller Helsingfors stadsplaneringsnämnd hållit en högre profil än stadens fastighetsnämnd. Detta kan bero på att stadsplaneringsnämndens orförande Maija Anttila (sdp) är stadsfullmäktige (och var riksdagskandidat) till skillnad från fastighetsnämndens ordförande Kai Hagelberg (saml). Å andra sidan har fastighetsnämndens viceordförande Kai Kalima (sdp) hållit en desto högre profil. Kalima ersatte i höstas Anttila som den socialdemokratiska fullmäktigegruppens orförande. Kalima fick uppmärksamhet då han i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november hävdade att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors. Även i övrigt var Kalimas anförande häpnadsväckande aggressivt, provocerande och osakligt. Jag citerar ur diskussionsprotokollet:

On aika mielenkiintoista se, että Helsingin kaupungin asukkaita edustava RKP:n valtuustoryhmä on asettunut omia asukkaita vastaan. Se on todella mielenkiintoista, koska Helsingin ja maan etu on se, että kaupunki voi laajeta niin, että se ei näivety. Meillä on tällä hetkellä jo tiettyjä taloudellisia ongelmia sen takia, että meillä ei ole riittävästi veroa maksavia asukkaita ja koska meillä ei ole tarjota edullisia, järkevähintaisia asuntoja.

Nyt pitää kysyä, minkä takia RKP:n valtuustoryhmä tekee näin? Asia on täysin selvä. Yksisilmäiset kielipoliittiset syyt, jotka ovat aina vaikuttaneet teidän kantoihin, ohjaa tällä hetkellä kannanottoa. Kuun maan etu ja Helsingin etu pitäisi olla ratkaiseva, niin teillä on pieni nurkkakuntainen kielipoliittinen etu. Tämä on järkyttävää. Tämä näkyy myöskin historiasta. Kun katsomme yrityksiä liittää Vuosaarta Helsinkiin aikanaan, te vastustitte sitä. Te vastustitte Westendin liittämistä Helsinkiin, joka johti siihen, että jouduimme odottamaan Vuosaarta vuosikymmeniä, joka jarrutti Helsingin kehitystä. Westendiä emme ole saaneet vieläkään. Meillä on toki Leppävaarassa maita. Mutta olemme voineet kehittää yhdessä Espoon kanssa, mutta emme Sipoon kanssa.
...
On aivan varmaa, että Helsingin ja maan etu tulee kärsimään siitä, että tätä asiaa jarrutetaan. Mutta muistakaa yksi asia. Jos saatte tämän ehdotuksen nurin, seuraava ehdotus on ehkä se, että koko Sipoo vaaditaan liitettäväksi, koska samalla rähinällähän sekin menee. Ja kun täällä - niin kuin sanottiin - tehdään näitä ratkaisuja ei vain kymmeniksi, vaan sadaksi vuodeksi, pitkällä tähtäyksellä sekin on välttämätöntä. Ja niin kuin täällä on sanottu, on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

Den 28 juli hade Kaarlo Tuori, som är professor i förvaltningsrätt, i ett expertutlåtande hävdat att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni var lagstridigt. Kalima, som själv professor i finansrätt, höll den 29 november även ett anförande där han ifrågasatte Tuoris kompetens. Jag citerar:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...
Ei Helsingillä ole vaihtoehtoja. Ei meillä ole valinnanvaraa. Me olemme tässä tilanteessa. Joko me "kuihdumme pois ja kuolemme" tai sitten me koetamme säilyttää asukkaiden ja kaupungin toimintakyvyn. Tässä suhteessa RKP:n toiminta on ällistyttävää. Jos te olette sitä mieltä, että lakia tulkitaan väärin, tehkää ehdotuksia siitä, kuinka Sipoo tai Länsi-Sipoo voitaisiin teidän mielestänne oikein liittää. Sitä te ette tee. Mutta juridiikka on kummallista. Lailla säätämällä maatalotukilailla säädettiin, että kukolla tarkoitetaan kanaa. Kukko siis laskettiin, kanojen määrää arvioitaessa mukaan.

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalima säger att om lagen står i vägen för Helsingfors så kan "vi" stifta en ny lag för att inkorporera sydvästra Sibbo. Det verkar som om Kalima inte egentligen bryr sig om vad lagen säger. Jag undrar om Kalima är den självutnämnda juridiska expert som Helsingfors stadsstyrelse förlitade sig på då man beredde förslaget till stadsfullmäktiget mötet den 21 jun. I så fall gjorde man ett misstag. Arroganta jurister är inte att lita på.
Vid stadsfullmäktigemötet den 28 februari kritiserade Anttila Myllyniemi förslag för att inte inkludera Granö, fastän Helsingfors äger halva ön. Kalima gick längre och hävdade, enligt Helsingin Sanomat, att "Selvitysmiehen esitys on torso". Helsingin Sanomat noterade även att Kalima "piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille". Kalima anser alltså liksom Anttila att Helsingfors markegendomar skulle ge huvudstaden rätt att inkorporera delar av grannkommunen. När Helsingfors i tiden köpte sin markegendom i Sibbo hade man inte för avsikt att behålla marken, än mindre att bebygga den. Om marken hade varit färdigt planerad för bebyggelse, hade Helsingfors fått betala ett pris i en helt annan storleksklass. Lika väl lär Kalima vid det gemensamma sammanträdet för stadsfullmäktigen i huvudstadsregionen den 22 maj i Finlandiahuset ha angett som motivering för en inkorporering att "Helsingillä on Sipoossa 5000 hehtaari maata, ja sitä ei saa käyttää." (I verkligheten torde Helsingfors äga omkring 1700 ha, av vilket hälften ligger i Sibbo storskog, men 5000 ha stort är det område som Helsingfors föreslagit att annektera.) Riksdagsledamot Jyrki Kasvi (grön) har i ett blogginlägg med rubriken "Kaavoituksen ja maanvaihdon uudet pelisäännöt" från den 23 maj kommenterat Kalimas argumentering. Jag citerar:

Just. Muistaakseni kaavoitusmonopoli on edelleen kunnalla eikä maanomistajalla, Sipoossa Sipoon kunnalla eikä Helsingin kaupungilla. Vai tarkoittiko Kalima kenties sitä, että jos minä ostan Helsingin Keskuspuistosta riittävän ison läntin maata, voin itse päättää, mitä sinne rakennetaan.

Tällaiseltahan se pääkaupunkiseudun kaavoitus on joskus tuntunut, mutta Kai Kalima on ensimmäinen, joka on sanonut asian noin suoraan.

Myös vaatimukset Sipoon länsiosien liittämisestä Helsinkiin avaavat uusia näköaloja. Kuntien rajojen muuttamiseen ei jatkossa ilmeisesti enää tarvitakaan molempien kuntien suostumusta. Riittää, että toinen kunta ostaa toisen alueelta maata ja vaatii niitä sitten itselleen.

Hmmm, onkohan Kauniaisissa ja Kirkkonummen itäosissa tontteja kaupan. Espoon kaupungin kannattaisi ehkä tehdä tarjous.

Igår skrev Jussi Pajunen sitt första blogginlägg för detta år, vilket jag noterade på min blogg igår. (Se Helsingfors Führer. Den 20 mars 2007.) Dagens nummer av Kaupunkilehti Vartti har inte hunnit notera blogginlägget, men nog att Pajunen inte har skrivit blogg på tre månader. Pajunen säger i tidningen att bloggskrivandet inte är förbi. Jag citerar ur artikeln i Kaupunkilehti Vartti:

Omaa lempilastaan eli Helsingin ja Sipoon välistä aluekiistaan hän ei kuitenkaan halua netissä kommentoida.

- Sipoon olen jättänyt harkitusti aika vähälle, sillä se elää joka tapauksessa voimakkaasti mediassa. Se on myös asia, jota tutkitaan suurennuslasilla, ja josta valitetaan.

I verkligheten behandlade Pajunen Sibbofrågan även i sitt blogginlägg från igår.

Helsingfors Führer. Den 20 mars 2007

Kimmo Oksanen har på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett inlägg med rubriken "Saako Helsingin führeriksi nimitellä". Oksanen gör stort nummer av att föreningen För Sibbo i en kommentar på föreningens webbplats benämner Helsingfors ledning "Helsingin Führerit". Jag citerar:

Niin. saako siis "Helsingin führeriksi" nimitellä? Asiallista se ei ole, ei hyvän tavan mukaista, eikä sivistynyttä tai fiksua. Liekö edes järkevää. Mutta onko se edes laillista?
Kun metropolin tulevaisuutta kohta hallituksen muodostamisen jälkeen aletaan rakentaa, olisi hyvä ja kiva, jos keskustelu pysyisi asiallisena, koska se varmaan toisi mukanaan myös asiallisimmat ratkaisut.

Man får verkligen hoppas på en saklig diskussion om "metropolen" och Sibbo. Hit hör inte prat om språkmurar och påstånden om att Helsingfors bara har kunnat växa i två riktningar. Jag kan medge att jag smått förundrat mig över kommenterarena på För Sibbos diskussionssida. Det är dock skäl att notera att föreningen på inget sätt representerar kommunen, de folkvalda eller Svenska folkpartiet. Jag är inte ens övertygad om att alla aktiva inom föreningen sörjer över att Christel Liljeström (Sfp) inte blev invald till riksdagen. (Oksanen skriver att han besökte föreningens diskussionsspalt för att han ville veta "onko suru nyt surkeimmillaan, kun Sipoon asian puolesta puhunut Christel Liljeström (r) ei päässytkään eduskuntaan".)

Det är klart att kommunstyrelseordföranden och kommundirektören bör uttrycka sig diplomatiskt och korrekt, men en talesman för en invånarförening kan ta sig betydligt större friheter. Benämningen "Helsingin Führerit" var onödig, men den uttrycker nog vad en hel del Sibbobor tycker och känner. Det tyska ordet Führer betyder i sig ingenting mera eller mindre än ledare (johtaja). Alla torde känna till ordets historiska belasting och det är denna belasting som motiverar själva benämningen "Helsingin Führerit". Uttrycket "Helsingin Hitler" vore betydligt grövre. För övrigt har jag själv skrivit ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen som Hitler".

På tal om "Helsingin Führerit" så har överborgmästare Jussi Pajunen idag för första gången i år publicerat ett blogginlägg. Även i dagens blogginlägg berör Pajunen Sibbofrågan. Valfreden är nu över. Jag citerar:

Myös Sipoo-esitysten kohtalo on ratkeamassa lähiaikoina. Toivon myönteistä päätöstä. Alueliitoksen toteutuminen käynnistää merkittävän monia hallintokuntia koskevan valmistelun. Helsinki on luvannut uuden yhdyskuntarakenteen toteuttamisessa ripeää etenemistä. Näin myös tulee tapahtumaan.

Pajunens löfte torde vara riktat till den kommande regeringen, men jag skulle inte ge löftet något större värde. Helsingfors har i Sibbofrågan gett många motstridiga löften.

Benämningen "Helsingfors Führer" passar dåligt på styrelseordförande Jan Vapaavuori, emedan han i Sibbofrågan huvudsakliogen fört fram argument som inte är hans egna. Initiativet till annekteringen förefaller komma från tjänstemän och nämnder. Å andra sidan torde inte heller Pajunen själv ha myntat de bevingade orden om väderstreck. I utlåtandet (MS Word) om förslaget till ändring i kommunindelning som Helsingfors stadsfullmäktige gav den 29 november nämns att stadsdirektören som ett kompleterande dokument till inrikesministeriet den 30 juni sände bl.a. stadsstyrelsens utlåtande om utkastet till landskapsplan för Östra Nyland 5.9.2005. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Hallinnolliset rajat eivät vastaa todellisuutta

Huolimatta siitä, että tällä hetkellä perinteinen Uusimaa on hallinnollisesti jaettu kahteen maakuntaan, se muodostaa yhtenäisen eteläisen Suomen rannikkovyöhykkeen ja talousalueen.
...
Kun maakunnan keskiönä pidetään Porvoota ja Loviisaa, siitä seuraa, että esimerkiksi Sipoo näyttäytyy tällöin maakunnan reuna-alueena, jolle sopii luontevasti harvahko asutus ja virkistyspainotteinen maankäyttö. Tällöin unohdetaan, että rajan länsipuolella maakuntien hallinnolliselle rajalle saakka yhdyskuntarakenne on tiivistä ja lähes rajalle ulottuu jo nykyisin metrolinja, jota voitaisiin helposti ja jota olisi taloudellista ja tarkoituksenmukaista jatkaa itään päin.

Helsingin seudun kaupunkirakenne ei ole tasapainossa. Kaupunkirakenne on laajentunut vuosikymmenien kuluessa länteen ja pohjoiseen. Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että myös Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista. Uudenmaan maakunta-kaavassa on otettu tähän kanta osoittamalla taajama-alueen kasvu itään ja itämetron jatkaminen Mellunmäestä aina Sipoon ja Itä-Uudenmaan maakunnan rajalle. Itä-Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksen kaavakartalla tätä jatketta ei ole otettu huomioon.

Det är möjligt att Pajunen är delförfattare till det ovanciterade utlåtandet, men texten härstammar delvis från stadsplaneringsnämndens utlåtande (MS Word) om utkastet till landskapsplan för Östra Nyland från den 25 augusti 2005. Pajunen hade visserligen varit stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, men han har knappast författat stadsplaneringsnämndens utlåtande. Jag citerar ur utlåtandet:

Helsingin seudun kaupunkirakenne ei ole tasapainossa. Kaupunkirakenne on laajentunut vuosikymmenien kuluessa länteen ja pohjoiseen. Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista yhdessä läntisten ja pohjoisten osien kanssa. Uudenmaan maakuntakaavassa on otettu tähän kanta osoittamalla taajama-alueen kasvu itään ja itämetron jatkaminen Mellunmäestä aina Sipoon ja Itä-Uudenmaan maakunnan rajalle.

Påståendet om ställningstagandet i Landskapsplanen för Nyland är en sanning med modifikation. (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.) Det finns andra stycken i stadsstyrelsens utlåtande som är kopierade från stadsplaneringsnämndens utlåtande, t.ex. följande:

Maakuntakaavaluonnokseen on merkitty yhdyskuntarakenteen laajenemissuuntia nuolimerkinnöin Keravan-Talman-Nikkilän akselilla. Helsingin kantana on, että koko seudun yhdyskuntarakenteen kannalta tarkoituksenmukaisempaa olisi painottaa ja kehittää juuri eteläistä, Porvoonväylän tuntumaan merkittyä eheyttämisvyöhykettä, jolloin uusi rakenne voisi tukeutua myös olemassa olevan raideliikenteen jatkomahdollisuuksiin.

Sibbo och Östra Nylands förbund hade redan tidigare gått med på att markera området kring E18 som "eheyttämisvyöhyke". Benämningen eheyttämisvyöhyke betyder ingenting och kan inte översättas till svenska, men i utkastet till landslapsplan för Östra Nyland har man översatt benämningen till "zon där man strävar efter en enhetligare samhällsstruktur". Det hela handlar om att legitimera en utbredning av stadssamhället med "sammanhållning av samhällstrukturen" - i sig en självmotsägelse. Eftersom den existerande järnvägen går genom Nickby och inte södra Sibbo håller dock inte argumentet. Det torde vara Sibbos eftergift för Helsingfors krav på att koncentrera utvecklingen till södra Sibbo som fick de gröna i Helsingfors att stöda en annektering.

Den en sida långa sammanfattningen av stadsstyrelsens utlåtande är indentiskt med sammanfattningen av stadsplaneringsnämndens utlåtande. Här konstateras det bl.a. att "Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista yhdessä läntisten ja pohjoisten osien kanssa." Även fastighetsnämnden hade den 11 juli gett ett utlåtande (MS Word) om utkastet till landskapsplan. Fastän Helsingfors markegendomar i Sibbo snarare torde angå fastighetsnämnden än stadsplaneringsnämnden har stadsstyrelsen inte kopierat detta utlåtande. Utlåtandet är dock intressant i sig. Jag citerar valda bitar:

maakuntajaotusta tulisi muuttaa niin, että koko pääkaupunkiseutu kuuluisi vain yhteen maakuntakaavaan joko omana maakuntanaan tai yhdistäen nykyiset Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunnat.

Vähimmäismuutos olisi Sipoon siirtäminen pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan
...
Granön saarella rajaus noudattaa maaomistusta eikä toiminallista kokonaisuutta. Vaikuttaa suorastaan siltä, että pääkaupunkiseudun laaje-neminen itään halutaan selkeästi tukkia.
...
Malmin lentokentän toimintojen korvaavien sijoitusvaihtoehtojen kannalta olisi syytä tutkia sijoitusmahdollisuuksia selvästi lähempää nykyistä sijoitusta. Eräs esille tullut vaihtoehto on kaupungin pääosin omistaman Granön saaren käyttö.

Valresultat. Den 19 mars 2007

Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Helsinki vastaan muu maailma" på Helsingin Sanomats webbpplats kommenterat valresultatet ur Sibbofrågans synvinkel. Texten ingår även som en artikel i dagens Helsinginsanomat. Jag citerar:

Vapaavuori ja Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) lienevät sipoolaisten arkkivihollisia. Sipoolaisten ei pidä kuitenkaan unohtaa sitä, että he kuuluvat vaalien voittajapuolueeseen. Suorasanaisimmin Sipoo-liitosta ovat uusmaalaisista läpimenijöistä ymmärtäneet espoolainen Hanna-Leena Hemming (kok) ja vantaalainen Tapani Mäkinen (kok). Edelleen voittajapuolueen väkeä.

Katsotaanpas vähän, keitä meni läpi: Christel Liljeström (r) yritti ratsastaa Sipoo-hevosella eduskuntaan. Ei onnistunut, vaikka ääniä tuli paljon. Paha juttu Sipoolle. Ruotsalaiset ovat puolueena vastustaneet Helsingin liitosaikeita eniten. He ovat vaalivoittajia yhdellä lisäpaikalla. Hyvä juttu Sipoolle.

Jag har först nu noterat att Yle/ Itä-Uudenmaan uutiset den 16 mars noterat Nylands naturskyddsdistrikts pressmeddelande från den 15 med rubriken "Luonnonsuojelijat tuomitsevat Helsingin viivyttelyn Sipoonkorven suojelussa". Rubriken på notisen är "Helsingin maatoiveet jarruttavat Sipoon kansallispuiston muodostamista". På tal om Sibbo storskog kan det noteras att Soininvaaras arvtagare Olli Lehtipuu borde ha fått dubbelt flera röster för att bli invald i riksdagen.

En annan Helsingforspolitiker som inte blev invald är Majia Anttila (sdp), som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors. Däremot kom alltså Jan Vapaavuori denna gång in med bred marginal. Han torde ha dragit fördel av Sibbofrågan. Om regeringen hade gjort sitt beslut i Sibbofrågan före valet, kunde det ha gått betydligt sämre. Hela 17 av Helsingfors stadsfullmäktigeledamöter blev invalda, medan Leena Harkimo ensam kom in från Sibbo. (Harkimo fick för övrgt endast 600 röster från Sibbo mot 2 452 för Christel Liljeström.) Även Centerns viceordförande Mari Kiviniemi blev invald och tog Centerns enda plats i Helsingfors. För Centern i Helsingfors blev valet i övrigt ett totalt fiasko. Kiviniemi fick uppmärksamhet då hon den 2 december, medan hon ännu var minister, publicerade ett pressmeddelande där hon bl.a. hävdade följande:

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin.

Senare har Kiviniemi uttalat sig försiktigare i Sibbofrågan. På Yles valmaskin svarade hon att hon (endast) delvis är av samma åsikt angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." Hennes kommentar lyder här enligt följande:

Tärkeintä olisi, että Sipoossa todella kaavoitettaisiin maata samalla vauhdilla kuin muissa alueen kunnissa. Sipoo on kuitenkin viime vuosina kaavoittanut vain 3 % siitä määrästä mitä esim. Kirkkonummi on kaavoittanut. Siihen on saatava muutos.

Månne man inte på centerhåll har insett att Centerns aktiva och högjudda stöd av en annektering var en felberäkning. För att rädda ansiktet låtsas man att det viktigaste är att få till stånd en ändring i Sibbo. Det enda som Centern eventuellt vann på att stöda en annektering är att Helsingforspolitikernas kritik mot centerministrarna avtog.

Kimmo Oksanen har på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats på kvällen publicerat ett inlägg med rubriken "Pääkaupunkiseutu päässee hallitusohjelmaan". I inlägget kommenterar Oksanen en lokal TV-nyhetssändning, Uudenmaan uutiset. Jag citerar:

Suurimman puolueen puheenjohtaja lupasi Helsingille ja koko metropolialueelle erityishuomiota. Vanhanen muistutti kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk) ajaneen voimakkaasti Helsingin asiaa. Nyt Helsingin asia Vanhasen mukaan myös koko hallituksen asia.

Helsinki ei Vanhasen, eikä sen enempää Heinäluoman tai Kataisenkaan, mielestä tarvitse omaa ministeriä. Mutta hallitusohjelmaan Helsinki tulee ottaa.
“On tärkeää, että Helsingin asiat ovat koko hallituksen asioita. Se on niin tärkeää”, Vanhanen sanoi televisiouutisille.
Entä Sipoon asiat, joku koiranleuka kysyi pressitilaisuudessa?
“Myös Sibbon asiat ovat koko hallituksen asioita”, nauravainen Vanhanen vastasi.

Valdag. Den 18 mars 2007

Sibbofrågan blev en valfråga, men endast lokalt. I Sibbo, i Östnyland och i hela den nyländska valkretsen har Sibbofrågan varit framme under hela valrörelsen. Valet har gett Sibbo vind i seglen, men Sibbofrågan kunde ha blivit mycket större än vad den blev.

I gårdagens Borgåblad ingick på debattsidan en artikel med rubriken "Också socialdemokrater arbetar för Sibbo" av riksdagskandidat Kjell Grönqvist (sdp). Grönqvist nämner att bl.a. Thomas Wallgren, Jacob Söderman och Ulf Sundqvist uttalat sitt stöd för Sibbo. Vackert så. Dess värre är det dock endast de finlandssvenska socialdemokraterna som i valrörelsen har lyft fram Helsingfors och centerministrarnas mygel i Sibbofrågan. Dessutom har målgruppen för de kritiska uttalandena huvudsakligen varit svenskspråkiga.

Den gångna valrörelsen har varit bloggarnas valrörelse. Jag har på min egen blogg aktivt bevakat politiska bloggar. Jag hoppas att även de kandidater som inte invals till riksdagen kommer att fortsätta skriva blogg.

23:00
Under kvällens valvaka omnämndes "Sibboeffekten", men det är svårt att bedöma vilken betydelse fallet Sibbo fick för valresultatet. Effekten räkte inte riktigt till för att ge Christel Liljeström en plats i riksdagen, men å andra sidan återvaldes Mikaela Nylander. Helt klart är att fallet Sibbo för Centerns del blev ett totalt fiasko. Kanske gav centerministrarnas stöd av en annektering klirr i valkassan, men det hjälpte inte Centern att slå igenom i huvudstaden. Tvärtom förlorade Centern den ena av sina två platser i Helsingfors. Å andra sidan är det anmärkningsvärt att Hannes Manninen blev återvald i Lapplands valkrets, trots sina bisarra uttalanden i Sibbofrågan och sitt fjäskande för "metropolen". Fallet Sibbo har inte på riksnivå fått den uppmärksamhet som det hade förtjänat. För Sibbos del var det en framgång att Antti Kaikkonen blev invald.

Pihlajaniemi. Den 17 mars 2007

I dagens Hufvudstadsblad ingår in mycket viktig intervju med docent Toivo Pihlajaniemi. Rubriken är "Inkorporeringsprojektet lagstridigt - 'Brådska är fel skäl'". I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" refererar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi tre gånger till Toivo Pihlajaniemis bok Kuntajakolaki selityksin från 1998. Rapportens två enda egentliga fotnoter refererar just till detta verk. På sida 47 i rapportens femte och sista kapitel Kommunindelningsutredarens förslagjämte motivering, avsnitt 5.1. De juridiska förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen/ Särskilda förutsättningar för en kommundelssammanslagning skriver Myllyniemi följande:

Toivo Pihlajaniemi har i sin bok ”Kuntajakolaki selityksin” behandlat tre olika exempelsituationer där särskilt vägande förutsättningar kunde föreligga (en bebodd enklav sammanslås med den omgivande kommunen, ett område som är avskilt från kommunens huvudområde av vatten överförs till den kommun som naturligt ansluter sig till området i fråga och ett område där minoritetsspråket talas sammanslås med en grannkommun som använder det språket). I lagens förarbeten och i nämnda bok har man däremot inte granskat situationer där ett vägande allmänt intresse i anslutning till samhällsstrukturens utveckling förutsätter att områden överförs från en kommun till en annan.

På sida 52 i avsnitt 5.4 Kommunindelningsutredarens förslag/ Områdenas enhetlighet citerar Myllyniemi Pihlajaniemis bok:

Enligt 1 § i kommunindelningslagen (1196/1997) utvecklas kommunindelningen så att kommunområdenas enhetlighet och samhällsstrukturens funktionsduglighet främjas.
Toivo Pihlajaniemi skriver i sin bok Kuntajakolaki selityksin1 som följer:
”Med områdenas enhetlighet förstås att varje kommun bör bestå av ”ett enda område som är så enhetligt som möjligt” (RP 1997, 12). Av motiveringstextens ordalydelse kan man dra den slutsatsen att en kommuns område inte nödvändigtvis kan betraktas som enhetligt fast det är sammanhängande. Med samhällsstrukturens funktionsduglighet avses att ”pendlingsregionerna, trafikförbindelserna och den övriga infrastrukturen passar samman med kommunindelningen så väl som möjligt” (RP 1997,12). Kommunindelningen kan inte betraktas som den bästa möjliga i samhällsstrukturellt hänseende om det i området förekommer omfattande pendling över kommungränserna som inte är i balans mellan kommunerna, om den försvårar utbyggnaden av smidiga trafikförbindelser eller står i konflikt med de faktiska regionstrukturerna för samhällsfunktionerna.”

På sida 57 i avsnitt 5.5. Juridisk motivering till förslaget/ Främjande av samhällsstrukturens funktionsduglighet upprepar Myllyniemi det sista citatet, varefter han argumenterar för en annektering av sydvästra Sibbo utgående från en "ny bestämmelse" som ännu inte hade trätt i kraft och fortfarande inte har gjort det:

Med samhällsstrukturens funktionsduglighet avses enligt motiveringen till lagen att pendlingsregionerna, trafikförbindelserna och den övriga infrastrukturen passar samman med kommunindelningen så väl som möjligt (RP 135/1997 rd, detaljmotiveringen till 1 §). Toivo Pihlajaniemi skiver i sin bok Kuntajakolaki selityksin2 som följer: Kommunindelningen kan inte betraktas som den bästa möjliga i samhällsstrukturellt hänseende om det i området förekommer omfattande pendling över kommungränserna som inte är i balans mellan kommunerna, om den försvårar utbyggnaden av smidiga trafikförbindelser eller står i konflikt med de faktiska regionstrukturerna för samhällsfunktionerna.

Vid ingången av nästa år fogas till lagen en ny bestämmelse enligt vilken ett mål är att en kommun skall bestå av ett pendlingsområde eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska och på personalresurserna grundade förutsättningar att ansvarar för ordnandet och finansieringen av servicen.

Anslutningen av en del av Sibbo till Helsingfors kan framför allt motiveras med att samhällsstrukturens funktionsduglighet främjas. Samhällsstrukturens funktionsduglighet granskas så i ett bredare perspektiv än på det område som ansluts. Granskningen gäller samhällsstrukturens funktionsduglighet i hela huvudstadsregionen och Helsingforsregionen.

Myllyniemi juridiska argumentering bygger i hög grad på Pihlajaniemis bok. I sitt expertutlåtande från den 10 januari säger docent Erkki Mennola emellertid följande om Myllyniemis rapport:

Oikeudellisten kannanottojensa tueksi Myllyniemi viittaa useammassakin kohden sisäasianministeriön entisen virkamiehen, tohtori Toivo Pihlajaniemen kirjoittamaan kuntajakolain kommentaariin. Raportissa pyrytään antamaan kuva, että Pihlajaniemen kirjassaan esittämät tulkinnat asianomaista pykälistä tukisivat Myllyniemen esityksiä. Annettu kuva on kuitenkin virheellinen. Pihlajaniemen teoksesta ei todellisuudessa löydy tukea Myllyniemen raportissa esitetyille kannanotoille. Lisäksi Pihhlajaniemi itse on julkisuudessa nimenomaisesti todennut henkilökohtaisena kantanaan, ettei Helsingin liitoshanke täytä kuntajakolain vaatimuksia.

Två veckor senare, den 25 januari gav Toivo Pihlajaniemi ett eget expertutlåtande. I utlåtandet skriver Pihlajaniemi bl.a. följande:

Kuntajakolaki uudistettiin vuonna 1997 kokonaisuudessaan. Lakiin tuli uudet kuntajaon tarkoitusta ja kehittämistä koskevat tavoitesäännökset. Kuntajaotuksen muuttamisen yleisiä ja erityisiä edellityksiä koskevat tavoitesäännökset. Kuntajaotuksen muuttamisen yleisiä ja erityisiä edellytyksiä määrittävät säännökset uusiutuivat sekä rakenteellisesti että sisällöllisesti. Muutosprosessissa noudatettava toimivalta jaettiin muutoksen kohteena olevan alueen asukkaiden ja kuntien sekä sisäasiainministeriön ja valtioneuvoston kesken uudella tavalla. Laki tuli aiempaa ohjaavammaksi ja teki yksittäisiä ja valtioneuvoston kesken muutoksia koskevan päätöksenteon entistä lakisidonnaisemmaksi.

Vidare skriver Pihlajaniemi följande:

Lakiin vuonna 1973 tehdyllä muutoksella poistetiin mahdollisuus kuntien tahdon vastaisiin kuntioen yhdistämisiin ja kavennettiin em. säännöksen soveltamisala koskemaan vain kuntien osa-alueiden siirtoja. Vuonna 1997 tapahtuneessa kuntajakolain uudistuksessa luovuttiin koko säännöksestä. Tärkeä yleinen etu tai yleinen etu ylipäänsäkään ei kuulu enää kuntajaotuksen muutoksilta vaadittavien erityisten edellytysten täyttymiskriteereihin. Sillä voidaan perustella kuntajaotuksen muutoksia, mutta se ei käy enää kuntien tahdon vastaisiin muutoksiin oikeuttavaksi perusteeksi.

I den mycket klargörande artikeln i dagens Hufvudstadsblad undrar Pihlajaniemi om man alls noterat förändringen i lagen som trädde i kraft 1998. Jag citerar:

- Är de tjänstemän i Helsingfors som gav det ursprungliga förslaget insatta i den nya lagen om kommunindelning som trädde i kraft 1998. Spökar den gamla lagen då de hänvisar till det allmänna bästa som motiv för den tilltänkta inkorporeringen?
Pihlajaniemi som är expert på kommunindelningslagen har varit konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.
- Den nya lagen reglerar den gränsändringar striktare än föregångaren. Det gäller särskilt ändringar genom tvång. Den gamla lagen godkände det allmänna bästa som grund för ändring. Den nya gör inte det. Lagen listar klara villkor som bör fyllas vid inkorporeringar.

I dagens Hufvudstadsblad ingår även en kortare text med rubriken "Kandidater eniga i Sibbofrågan". Texten handlar om föreningen För Sibbos För Sibbos enkät till de nyländska riksdagskandidater om Sibbofrågan.

Kimmo Oksanen har på sin blogg "Surkaupungin hai" publicerat ett blogginlägg med den ironiska rubriken "Ei äänestäjä, en ole samaa mieltä kuin sinä", som liksom föregående bloginlägg handlar om föreningen För Sibbos enkät. I blogginlägget kommenterar Oksanen även att föreningen Malmin lentoaseman ystävät beklagar att diskussionen om Malms flygfält hamnat i skuggan av Sibbofrågan. I gårdagens Helsinginuutiset ingick en artikel med rubriken "Kiistely Sipoosta varasti vaalihuomion Malmin kentältä".

Finlands naturskydsförbund har i den 15 mars publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Luonnonsuojelijat tuomitsevat Helsingin viivyttelyn Sipoonkorven suojelussa". Jag återger meddelandet i sin helhet:

Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri tuomitsee Helsingin viivyttelyn Sipoonkorven suojelussa. Piiri näkee Helsingin aikeiden Lounais-Sipoon kaappamiseksi uhkaavan Sipoonkorpea.

Luonnonsuojeluliitto ja Natur och Miljö esittivät Sipoonkorpeen kansallispuistoa viime vuoden maaliskuussa. Asian edistämiseksi Vantaa on jo päättänyt neuvotella Sipoonkorvessa sijaitsevien maidensa suojelusta valtion kanssa. Sitä vastoin Helsingin kaupunki päätti keskiviikkona, että neuvotteluja Metsähallituksen kanssa jatketaan vain 115 hehtaarin alueesta. Suurimmasta osasta Helsingin Sipoonkorvessa sijaitsevista maista päätettäisiin vasta myöhemmin.

"Helsingin esittämät 115 hehtaaria olisivat luonnonsuojellisesti laadukas lisä nykyiseen Sipoonkorven luonnonsuojelualueeseen", metsätalousinsinööri Jyri Mikkola Uudenmaan ympäristönsuojelupiiristä sanoo. "Helsinki kuitenkin omistaa Sipoonkorvessa noin 900 hehtaaria. Siitä noin 400 hehtaaria sijaitsee alueella, jota Helsinki havittelee kuntarajojensa sisälle. Kansallispuistoesitykseemme sisältyy noin 800 hehtaaria Helsingin Sipoonkorven maita, joten Helsingin päätös ei juurikaan edistä kansallispuiston toteutumista."

"Helsinki on Vantaata jäljessä Sipoonkorven suojelussa", luonnosuojelusihteeri Tapani Veistola toteaa. "Tässä tilanteessa Helsingin aikeet kaapata Lounais-Sipoo merkitsevät vaaraa Sipoonkorven luonnolle sekä helsinkiläisten, vantaalaisten ja sipoolaisten virkistysalueille."

I söndagens Helsinginuutiset ingår en notis som bygger på meddelandet. Rubriken är "Sipoonkorven suojeluun halutaan vauhtia".