Valbidrag. Den 21 maj 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta". Valet av rubrik avslöjar en hel del om Oksanens inställning. Även om Oksanens texter om "metropolen" är blogginlägg, är det anmärkningsvärt att Helsingin Sanomats journalist på tidningens webbplats skriver så propagandistiskt. Oksanens senaste inlägg handlar om en insändare i tidningen Sipoon Sanomat senaste onsdag. Susanna Taipale-Vuorinen (saml), som är viceordförande för kommunstyrelsen i Sibbo, publicerade i tidningen en insändare med rubriken "Lentokenttä mahdollisuus Sipoolle?". Jag tycker liksom Oksanen att Taipale-Vuorinen framför vettiga åsikter i sin insändare. Jag har själv framfört liknane åsikter. Hon skriver bl.a. att "Malmin lentokentän vapautuminen rakentamiselle vähentää rakentamisen painen Sipoon kunnalta." I sak kan jag hålla med Taipale-Vuorinen. En annan sak är att Helsingfors stadsstyrelses motiv till det dåligt beredda förslaget på att flytta Malms flygfält till Sibbo kan ifrågasättas.

Det stora diskussionsämnet igår och idag har varit redovisningen för valbidrag. Jag har en viss förståelse för möjligheten för bidragsgivare att få förbli anonyma, men samtidigt ger den bristande genomskinligheten skäl att misstro politikernas oberoende. Jag har på denna blogg berört ämnet i några inlägg. Speciellt har jag framfört misstankar om att en viss ministers "tomtkrig" i första hand handlat om finansiering av valkampanjen. Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Inför riksdagsvalet år 2003 tvättades bidragen till Matti Vanhanens kampanj av föreningarna Uudenmaan Suunta ry och ES-Innovaatio ry. I det senaste valet var bidragsgivarna flera. Riksdagsmännen och supleanterna måste redogöra för donatorer som understött dem med mera än 1700 €, men dumt är det att begära om understöd som överskrider den gränsen. Matti Taneli Vanhanen har idag deklalerat bl.a. att fjorton bolag donerat 800 € var. Intressantare än att veta vilka dessa bolag är vore det att veta vilka branscher de representerar.

Funktionalism. Den 20 maj 2007

I snart tio månader har jag varje dag skrivit om fallet Sibbo på min blogg. Det har ibland varit krävande. Tidsbristen har varit en stor utmaning, men utmanande har det även varit att hålla mig till ämnet. Jag började ursprungligen skriva blogg mest för att avreagera mig och bespara min närmaste omgivning från mina synpunkter. Titeln på min blogg är fortfarande "Politiskt inkorrekt". Senaste höst skapade jag en skild sida för Sibbotexter på adressen www.wadenstrom.net/sibbo eller egentligen www.wadenstrom.net/sibbo.htm. Förutom att jag dagligen uppdaterar denna sida har jag även utvecklat sida. I praktiken har dock varje bloggartikel sedan september ifjol handlat om fallet Sibbo eller relaterade ämnen. De flesta läsare av min blogg har även surfat direkt in på min blogg på adressen 360.yahoo.com/wadenstrom. I något skede kommer jag på min blogg igen att skriva om sådant som inte berör Sibbofrågan. Fastän man blir avtrubbad med åren, finns det mycket som upprör och förargar mig.

Jag har varit upprörd över hur den föregående regeringen och Helsingforspolitiker nonchalerat lagen och god förvaltningssed då det gäller Sibbofrågan, men jag är även allmänt upprörd över hur politiker är beredda att flytta gränser och upplösa gamla socknar och städer. Idag ser vi med förakt på hur man i funktionalismens namn på 1960-talet rev gamla traditionsrika och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I framtiden kommer man kanske att förundra sig över hur vi under vårt årtionde med funktionella argument flyttade kommungränser och därmed förstörde förutsättningarna för hembygdskänsla och lokalhistoria.

Alanens förslag. Den 19 maj 2007

Bristen på tid gör att jag inte kan undersöka alla bakgrundfaktorer i fallet Sibbo. En mycket väsentlig faktor som jag endast i förbigående omnämnt är Hannes Manninens (c) förslag till ny lag för samarbetet i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Inför beredningen av en ny lag för regionen utnämnde Manninen i juni 2003 Jussi-Pekka Alanen till utredningsman för att bl.a. utreda beslutsfattandet i regionen. Alanens rapport, som fick titeln "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf), publicerades den 2 mars 2004 . I rapporten föreslår Alanen bl.a. att "Perustetaan Helsingin seudun kehittämisen poliittinen neuvotteluryhmä, jonka puheenjohtajana on alue- ja kuntaministeri sekä jäseninä ainakin liikenne- ja viestintäministeri, opetusministeri, sosiaali- ja terveysministeri, valtiovarainministeri, ja ympäristöministeri sekä (5-6) Helsingin seudulta nimettyä poliittista edustajaa, kehyskunnat huomioon ottaen" och att "Pääkaupunkiseudulle (kuusi kuntaa) perustetaan lakisääteinen pääkaupunkiseudun yhteistyöhallitus, joka koostuu kuntien johtavista poliitikoista." (De föreslagna sex kommunerna inbegriper, så som ur kartan ovan framgår, fötrutom de nuvarande SAD-städerna även Sibbo och Kyrkslätt.)

Bakgrunden till Alanens förslag och utkastet till ny lag för huvudstadsregionen var det bristande regionala samarbetet och den låga bostadsproduktionen i förhållandet till efterfrågan i synnerhet. Kommunminister Manninen - eller var det kanske bostadsminister Manninen - med statsminister Matti Vanhanen i bakgrunden hade för avsikt att ta till "hårda medel" för att få upp bostadsproduktionen. Krav ställdes även på Helsingfors, samtidigt som statsministern saboterade Helsingfors planer genom sina uttalanden om Malm.

Utgående från Alanens förslag började inrikesministeriet bereda ett lagförslag som motsvarade Alanens förslag. Städerna i huvudstadsregionen motsatte sig förslagen, trots att ordet metropolipolitiikka upprepas 9 gånger och ordet metropolialue upprepas hela 64 gånger i Alanens rapport. Speciellt hårt var motståndet från samlingspartistiskt håll. Det av Helsingforspolitikerna prisade "frivilliga" samarbetet, samarbetsmötet och samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen är ett försök att förhindra skapandet av en mellanstegsförvaltning och statlig styrning. (Alanen föreslog ingen ny nivå av mellanstegsförvaltning, men nog att det inrättas en lagstadgad samarbetsstyrelse. Dessutom föreslog han att det regionala beslutsfattandet och regionala uppgifter i huvudstads- och Helsingforsregionen skulle föreskrivas genom lag.) Planerna på att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors kan även i högsta grad ses som ett motdrag till Alanens förslag, eller den lagberedning som Alanens rapport ansluter till. Genom annekteringen skulle huvudstaden kunna uppfylla de krav som staten eller regeringen ställde på bostadsproduktion i Helsingfors samtidigt som de övriga städerna i huvudstadsregionen kunde förbli självständiga kommuner.

Alanen räknar i sin rapport upp flera olägenheter i Helsingforsregionen. Jag skall här återge två:

- Helsingin seutu on Euroopan hajaantuneimpia miljoonakaupunkeja; miten kaupunki- ja yhdyskuntarakennetta hallitaan
- Kuka johtaa poliittisesti ja operatiivisesti pääkaupungin miljoonakaupunkia ja Helsingin seutua; tällä hetkellä ei kukaan

Det politiska tomrummet i Helsingforsregionen har gett Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingfors en makt som inte bygger på ett politiskt mandat. Huvudstadregionens dokumenterade stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen är ett resultat av de möjligheter som det politiska tomrummet har erbjudit Helsingforspolitikerna.

I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" avdramatiserar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi huvudstadsregionens motdrag till Alanens förslag. Jag citerar ur rapporten:

Inrikesministeriet tillsatte i juni 2003 ett projekt för att utveckla samarbetet i Helsingforsregionen. Utredningsman för projektet var Jussi-Pekka Alanen, vars förslag offentliggjordes i mars 2004. Utgående från utredningsmannens förslag och utlåtandena om dem beredde inrikesministeriet ett lagutkast angående utvecklande av samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen.

Med anledning av Alanens utredning begärdes av kommunerna och landskapsförbunden i Helsingforsregionen före utgången av mars 2005 utredningar om vilket sätt de ämnar främja heltäckande samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen vilket omfattar städerna i SAD-området och deras kranskommuner.

I samtliga utlåtanden understöddes utvecklandet av frivilligt och stegvist samarbete. I sammandraget konstaterades att det frivilliga samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen fördjupats på ett betydande sätt i huvudstadsregionen och mellersta Nyland och även mellan dessa.

Myllyniemi refererar till Alanens rapport under rubriken "Förslag till lösningar på problemen med samhällsstrukturen", men Myllyniemi refererar i sin rapport inte till Alanens syn på Sibbo. I sin rapport skriver Alanen följande:

Helsingin läheisyydestä huolimatta Sipoo on ollut vähän suorassa vuorovaikutuksessa Helsingin suuntaan. Yhteistyötä on tehty, mutta vain tapauskohtaisesti. Sipoossa on pelätty Helsingin puuttumista kunnan päätöksentekoon, missä yhtenä syynä on ollut Helsingin laajat maanomistukset Sipoossa. Joissakin puheenvuoroissa on Sipoon merkitystä aika ajoin myös korostettu tavalla, jossa kunnan luonnetta ja perinnettä ei ole otettu huomioon. Asenteet eivät ole sopineet yhteen.

Sipoon tulevaisuus kytkeytyy Helsingin suuntaan. On tärkeää, että Sipoo olisi mukana niissä tarkasteluissa ja suunnitelmissa, joilla Helsingin itäpuolta kehitetään. Selvää myös on, että tässä yhteistyössä Sipoo on itsenäinen toimija, joka päättää oman kuntansa tekemisistä. Sipoon luonnonmaisemat ja kulttuuriympäristö ovat koko seudulle yhtä tärkeitä kuin sipoolaisillekin. Sipoolaisten taholta on esitetty selkeitä varauksia yhteistyön tiivistämisestä pääkaupunkiseudun suuntaan. Edessä olevat haasteet, kuitenkin selkeästi puoltavat tällaista kehitystä.

Kysymyksessä ei ole kuntien yhdistäminen tai päätäntävallan rajoittaminen. Tavoitteena on saada Sipoo mukaan vaikuttamaan pääkaupunkiseudun yhteiseen päätöksentekoon ja kehitystyöhön, jonka osa Sipoo on. Tämä ei rajoita Sipoon perinteellisten kulttuuriyhteyksien säilymistä Itä-Uudellamaalla.

Problemet är att det i huvudstadregionen inte finns ett gemensamt beslutsfattande och att Helsingforts inte vill ha ett sådant. Trots att Alanen talar för ett bevarande av Sibbos traditionella kulturella band till Östnyland, föreslår Alanen i sin rapport även en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund.

Medborgarjournalistik. Den 18 maj 2007

Med anledning av min blogg har jag fått en inbjudan att hålla ett anförande om medborgarjournalistik vid Publicistförbundets seminarium i Hangö i juni. Idag har jag fått lite närmare information om seminariet. Mitt bloggande handlar väl om medborgarjournalistik så till vida att jag varken är utbildad journalist eller får betalt för mitt skrivande. Dessutom är min journalistiska verksamhet tillfällig, fastän jag har bevakat Sibbofrågan i över tio månader. Visst har jag vissa journalistiska ambitioner så som att vara källkritisk och objektiv samt att komma först ut med nyheter, men egentligen är jag mera amatörhistoriker än amatörjournalist. Liksom historiker är jag helt beroende av skriftliga dokment. Jag kan inte ringa upp politiker eller ministerier och presentera mig som redaktör Wadenström från Sibbo-bloggen. Det förblir de professionella journalisternas uppgift att fråga ut politiker.

Min syn på medborgarjournalistikens möjligheter har jag tidigare presenterat i blogginlägget "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007 ".

Ett känsligt ärende. Den 17 maj 2007

Med spänning har jag väntat på besked om vilken minister som skall bereda Sibbofrågan. Svenska Yle avslöjade redan i lördags att Astrid Thors är aktuell som Mari Kiviniemis ersättare, men nyheten har inte noterats av övriga medier. Det är märkligt. Idag har i alla fall Christel Liljeström kommenterat frågan på sinn blogg. Jag citerar:

Veckans nyhet var ju att Europa- och integrationsminister Astrid Thors är den minister som troligen skall bereda Sibbo-frågan. Jag har försökt få bekräftelse för tilltänkta tidtabellen för detta, men inte lyckats. Ärendet är så känsligt (och motbjudande?) att ingen riktigt vill säga någonting.

Helsingfors utnyttjar fördröjning av beslutet? Den 15 maj 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår den snart två veckor gamla nyheten att Sfp i Sibbo inte godkänner ett flygfält i Sibbo. Helsingin Sanomat publicerade samma nyhet på tidningens webbplats den 10 maj efter att Sipoon Sanomat hade publicerat en insändare av Bengt Wiik och Kaj Lindqvist om fullmäktigegruppens åsikt. Samma insändare ingick Borgåbladet redan lördagen den 5 maj.

Radio Vega Östnyland ringde upp mig kvart i sju på morgonen med anledning av min blogg. I nyhetssändningen där innan hade kommunstyrelseordförande Christel Liljeström (sfp) kritiserat minister Mauri Pekkarinen (c) för hans ovilja att bereda Sibbofrågan inför statsrådet. Se notisen "Liljeström: Pekkarinen feg" samt audioklippet "Kritik mot Pekkarinen ifall av jäv i Sibbofrågan". (Yles webbsidor har haft probblem med nätattack. Notisen finns även på det ersättande domännamnet tvnytt.) Liljeströms uttalande är i linje med vad hon skrev på sin blogg fredagen den 11 maj.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en notis med rubriken "Överskottsjord förs till Sibbo?". Enligt notisen stadsplaneringsverket i huvudstaden vill undersöka om Gumböle och Hältingsträsk (sic) är områden som lämpar sig för jordmassor. Förslaget förefaller stå i konflikt med de planer som Helsingfors presenterats i samband med inkorporeringsplanerna. Helsingfors har uttryckt önskan om ett snabbt beslut i Sibbofrågan, men i själva verket kan Helsingfors dra fördel av att beslutet dröjer. Mauri Pekkarinens ovilja att föredra ärendet kan leda till att beslutet ytterligare dröjer. Den rådenade situationen ger huvudstaden en unik möjlighet att framföra sina önskemål gällande Sibbo. Om Sibbo säger nej till förslagen, så får Helsingfors besvis på kommunens "samarbetsovilja". Jag frågar mig om Helsingfors förslag till platser för flygfält och överskottsjord alls bör tas på allvar.

Jävighet. Den 14 maj 2007

Nylands miljöcentral, som står under miljöministeriet, har på morgonen publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo generalplan ger goda förutsättningar för byggande invid spårtrafik" (Sipoon yleiskaavassa hyvät edellytykset raideliikenteeseen perustuvaan rakentamiseen). Jag citerar ur pressmeddelandet:

De landskapsmässiga karaktärsdragen och terrängförhållandena i Sibbo tillåter ett byggande med egen prägel som alternativ till det mer effektiva byggandet i metropolområdet. Byggandet bör dock ske med hänsyn till värdefulla kulturmiljöer, fornminnen, naturskydd, grundvattenområden, service- och trafiknät samt rekreationsområden.

Radio Vega Östnylands sändning imorgon tisdag 6:40 torde ta upp Sibbofrågan. Det är lätt att gissa att det speciellt är ministrarnas eventuella jävighet som behandlas. Sedan kommunminister Mari Kiviniemi den 3 maj meddelade att hon jävar sig i Sibbofrågan har nästan alla mina blogginlägg handlat om jävighet. Svenska Yle har nästan dagligen levererat nyheter i ämnet. Jag är ingalunda sakkunnig, men jag vill ändå ännu en gång förklara min syn på ministrarnas jäv i Sibofrågan.

Det finns många frågor där politiker för säkerhets skull bör jäva sig. T.ex. borde Jussi Pajunen ha jävat sig då Helsingfors stad för några år sedan i behandlingen av generalplanen behandlade stadsdelen Malm. Eftersom Pajunen hade ekonomiska intressen i Malm, ansåg förvaltningsdomstolen att han varit jävig, varför generalplanen ogiltigförklarades för Malms del. Däremot var det naturligtvis för övriga stadsfullmäktigemedlemmar fritt fram att på förhand yttra sig om utkastet till generalplan. Det kan rent av anses vara önskvärt att beslutsfattare uttrycker sin åsikt i ett ärende innan beslut fattas. Det hör till den demokratiska beslutsprocessen. Det finns dock undantag där politiker agerar domare och tar ställning till de lagliga förutsättningarna för ett förslag. Åtminstone i dylika fall binds ministrarna av domareden.

Det är en viktig princip att en domare inte tar ställning i en partikulär juridisk fråga innan alla parter har hörts och det är dags att fatta beslut. När det gäller fallet Sibbo är det uppenbart att Pekka Myllyniemi i sitt förslag tagit hänsyn till åsiktsyttringar som statsminister Matti Vanhanen hade gjort före utredningen. Helsingfors förslag till ny kommunindelning gjordes igen direkt på uppmaning av "ledande ministrar". I detta sammanhang är det av mindre betydelse att vissa nuvarande ministrar innan de blev regeringsmedlemmar tagit ställning i Sibbofrågan.

Viktigare än att domarna inte har yttrat sig i ett mål torde vara att det inte föreligger misstankar om att domarna fattar beslut under påtryckning. En domare förväntas naturligvis vara opartisk. Där till bör medborgarna även ha tillit till domarnas opartiskhet. I princip räcker det med att förtoendet för en domares opartiskhet riskeras för att domaren skall anses vara jävig eller skyldig att jäva sig. I fallet Sibbo föreligger det allmänna misstankar om en överenskommelse som binder centerministrar att stöda en annektering.