Mattis dagbok. Den 28 maj 2007



Detta är det första blogginlägget som jag skriver på min nya handdator eller smartphone Nokia E61, som jag genom ett 3G abonemang fått mycket förmånligt. Handdatorn fungerar även med WLAN, vilket gör användningen förmånlig. Jag har trådlös förbindelse så väl på balkongen i Nordsjö som i trädgården i Sibbo. Detta inlägg skriver jag på balkongen i starkt solsken. Det skulle inte fungera med min vanliga bärbara dator, men denna telefon har en fantastisk display. Så värst mycket kommer jag dock inte att hinna sitta vare sig på balkongen eller i trädgården. En del läsare av denna blogg kanske tror att jag är en sysslolös filosof, men jag kan avslöja att jag jobbar dubbelt. Just nu tar jag ut semster från mitt kvällsjobb, men istället studerar jag i princip på heltid. Nästa vecka börjar min semester från lärarjobbet, men då är jag tillbaka på kvällsjobbet.

Jag är inte den enda bloggaren som kämpar med tidsbrist. Många riksdagskandidater skrev blogg under valkampanjen, då tidsbristen torde ha varit som värst. Riksdagskandidaternas bloggar har för mig varit en viktig informationskälla, men efter valet är det få som fortsatt skriva. Matti Vanhanen har efter valet skrivit endat tre inlägg i sin nätdagbok. Ännu förra veckan refererade jag till hans hemsida, men nu är den stängd. Istället har "Matti" fått en egen plats på Centerns webbplats. Hit har även Mattis dagbok flyttat.

För ett par veckor sedan sade statsministern att han tar ställning till sitt eventuella jäv i Sibbofrågan först när alla papper finns på bordet. Jag tvivlar på att papprena någonsin kommer att landa på statsrådets bord. Ifall Sibbofrågan tas till behandling i statsrådet, torde frågan om Vanhanens jäv vara klar. Även Mattis dagboksinlägg från den 22 juni och den 2 december, där Vanghanen tar ställning för Helsingfors respektive Pekka Myllyniemis förslag, finns nu på Centerns webbplats. En repetition kan vara på sin plats. I sitt blogginlägg den 22 juni skrev Vanhanen bl.a. följande:

Helsingin hakemus saada maa-alueita Vantaalta ja Sipoolta on perusteltu. Olen puoltanut hanketta odotuksella, että kaupunki on sitten valmis kaavoittamaan ja rakentamaan kunnallistekniikkaa runsaasti. Erityisesti omakotitonttitarjontaa on lisättävä runsaasti. Pitää saada uskottava tuhansien tonttien tarjontanäkymä aikaan ja se pitää kyetä tekemään nyt taloudellisesti. Aluesiirtohanke tulee aikanaa valtioneuvostoon ja silloin selvinnevät täsmälliset liitoksen rajat ja eiköhän siihen mennessä selviä, millä aikataululla Helsinki myös toteuttaa kaavoitushankkeensa. Pelkän maareservin takia tällaista suurta ja vaikeaa päätöstä ei tehdä. Lähtökohtana pitää olla välitön toiminta.

Pääkaupunkiseudun ihmisillä pitää olla oikeus saada kohtuuhinnalla asunto. Tämän tavoitteen kannalta rakennusoikeuksien markkinoille saattaminen on olennaisin asia mihin yhteiskunta voi vaikuttaa. Siksi alueliitos on tärkeä. Helsingillä on voimavaroja toteuttaa merkittävää yhdyskuntarakentamista ilman että on pelkoa kunnan talouden vaikeuksista kasvun kanssa.

Det går kanappast att vara tydligare i ett ställningstagande. Det är dock inte statsrådets uppgift att ta ställning till huruvidan en föreslagen gränsjustering är motiverad eller inte. Ministrarnas uppgift är istället att bedöma huruvida förslaget uppfyller de i lagen givna kriterierna. De motiveringar för en inkorporering som Vanhanen anger på sin blogg har i detta sammanhang föga relevans. I sitt inlägg den 2 december skrev Vanhanen bla. följande:

Myllyniemi esittää huomattavasti suppeampaa aluetta kuin Helsinki aikanaan anoi ja keskittyy enemmän yhdyskuntarakentamiseen soveltuviin alueisiin. Alkuperäisessä esityksessähän oli jostain syystä laaja saaristo ja asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita.

Kesän asuntomessuillahan kannustin keskittymään jatkovalmistelusa yhdyskuntarakentamiseen kelpaavaan maahan.

Vanhanen har alltså inte bara sagt sin åsikt, utan även gett kommunindelningsutredaren möjlighet att anpassa sitt förslag till statsministerns uttalade uppfattning.

Dunkla motiv. Den 27 maj 2007

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ges Helsingfors stadsstyrelses förslag från den 2 maj att flytta Malms flygfält till Sibbo stort utrymme. Sipoon Sanomat spekulerar speciellt i om Helsingfors förväxlat Savijärvi med (norra) Box, som tidigare varit aktuellt för ett flygfält men visat sig vara för nära Sköldvik. Det förefaller som om även Sipoon Sanomat missat att Helsingfors stadsstyrelse i sitt utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo faktiskt inte nämner Savijärvi. Enligt mötesprotokollet föreslår Helsingfors i en helt lösryckt sats att "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot tulisi esittää suunnitelmassa." Det var i stadsdirektörens förslag som Savijärvi omnäms. I föredragningslistan lyder förslaget enligt följande: "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot esim. Savijärvelle tulisi esittää suunnitelmassa."

Omnämnandet av Savijärvi i förslaget till utlåtande tyder på att hela förslaget var synnerligen dåligt berett. Helsingfors hade plockat fram gammal skåpmat med önskemål, som man tidigare låtit Nylands förbund framföra. Anmärkningen att Sibbo borde anvisa en plats för ett flygfält verkar i högsta grad oproffessionellt, då det inte är Sibbos sak att utreda alternativ till Malm. Eller så har Kommunikationsministeriet läckt konfidentiell iformation till Helsingfors stadskontor. Jag frågar mig vilka motiv Helsingfors hade att än en gång komma med fräcka förslag. Frågan är om Helsingfors bara i farten passade på att utnyttja Sibbos pressade situation eller om man ville provocera Sibbo att visa "samarbetsovilja" och inre splittring. Knappast hade Helsingfors stadsstyrelse låtet satsen om flygfält till Sibbo slinka igenom, om Sibbofrågan redan varit avgjord.

Ringbanan. Den 26 maj 2007

På onsdag kväll klarnade det att Ringbanan i Vanda försenas med åtminstone ett år. Finansminister Jyrki Katanen (saml) angav som motivering överhettningen i byggbranschen. (Se HS 24.5.) Överhettningen i byggbranschen kan ses som en god nyhet för Sibbo. Då högkonjukturen i byggbranschen är en av de främsta orsakerna till de höga bostadspriserna, är statsminister Matti Vanhanens "tomtkrig" minsann inte den rätta lösningen. Förseningen av Ringbanan kan även i sig ses som ett gott tecken.

Enligt artikeln "Kehäradan rahoituksen lykkäys herätti Vantaalla epävarmuutta" ("Vantaalla huolestuttiin Kehäradan rahoituksen lykkäyksestä") i gårdagens utgåva av Helsingin Sanomat anser Katainen att regeringen inte sviker, eftersom man inte tidigare angett någon exakt tidtabell för Ringbanan. Enligt samma artikel uttryckte Vandas nuvarande stadsfullmäktigeordförande och tidigare stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen överraskande sin tillfrädställelse över statsrådets beslut, emedan "hän piti sitä hallituksen sitoutumisena aikatauluun, jossa kehäradan rakentaminen alkaa vuonna 2009". Tidigare hade Mäkinen i hårde och ohövliga ordalag beskyllt handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) för "pekkarointi", då han i ett tal i mellersta Finland före Valborg framlagt möjligheten att Ringbanan fördröjs med ett år. Mäkinens krav på att regeringen bör hålla sina löften har även publicerats på Nylands förbunds webbplats under rubriken "Tapani Mäkinen: Kehäratapäätöstä ei voi siirtää". Till saken hör att Katainen enligt Yle Internytts artikel "Regeringen enades om budgetramarna" från i torsdags sade att det kan "bli aktuellt att ytterligare senarelägga byggandet av ringbanan om ekonomin fortfarande går på högvarv år 2009". Anklagelserna om "pekkarointi" torde ha haft fel adress.

Det lär ha varit Rakel Hiltunen (sdp) som först lyfte fram eller reagerade på Pekkarinens uttalande om Ringbanan. Hon torde ha haft all anledning att stöda Ringbanan, vilket jag noterat i blogginlägget "Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007". I blogginlägget citerar jag ur protokollet (MS Word) från Vanda stadsstyrelses möte i Köpenhamn den 20 - 21 juni. Jag citerar här på nytt:

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla. Esitys parantaa myös Vantaan kaakkoisosien kehittämismahdollisuuksia.
Vantaan kaupunginhallitus edellyttää, että samassa yhteydessä on ratkaistava myös valtakunnallisesti merkittävät liikennehankkeet: Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti.

Ett utdrag av protokollet finns översatt till svenska i protokollet (MS Word) Vanda stadsfullmäktiges möte den 11 december. Jag citerar citeringen:

Stadsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 20.6.2006 att på basis av den inkomna förhandsinformationen om Helsingfors stads förslag till kommunindelning konstatera, att

"Vanda stadsstyrelse anser det vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt.

Utgående från den information man fått förhåller sig Vanda stadsstyrelse positivt till Helsingfors stads förslag som möjliggör ett ökat bostadsbyggande i riktning mot Sibbo, vilket är av betydelse både regionalt och på riksplanet. Förslaget medför även förbättrade möjligheter att utveckla de sydöstra delarna av Vanda.

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. ..."

Ett pikant inslag i sammanhanget är att "den inkomna förhandsinformationen" var felaktig. (Se "Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007" och "Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007". Efter stadsstyrelsemötet den 20 - 21 juni har Vanda flera gånger upprepat kravet på ett stöd av Ringbanan i samband med Sibbofrågan. I Helsingin Sanomat ingick den 28 augusti en artikel med rubriken "Vantaan valtuutetut vaativat korvausta Vesterkullasta". Enligt artikeln krävde Vandapolitiker ersättning för "Vesterkulla" i form av stöd för Marja-Vanda och Ringbanan. Jag citerar ur artikeln:

Suuri osa Vantaan kaupunginvaltuutetuista ei hyväksy Vesterkullan kiilan luovuttamista Helsingin kaupungille ainakaan ilman jonkinlaista korvausta. Asia tuli ilmi Hämeenkylän kartanossa torstaina pidetyssä Vantaan valtuustoseminaarissa.

Minimikorvauksena valtuutetut vaativat Helsingin ja valtiovallan täyttä tukea Marja-Vantaalle ja Kehäradan toteuttamista nopeasti pääkaupunkiseudun ykkösratahankkeena. Vantaalaisvaltuutettujen mielestä Helsingin kaupungin Sipoota koskeva alueliitosvaatimus on asia, joka ei sisältynyt kaupunginvaltuustojen kesäkuun suurkokouksen Finlandia-talossa hyväksyttyyn yhteistyösopimukseen.

Efter att inte ha lyckats enas om ett utlåtande på det spektakulära mötet den 20 november gav Vanda - då utredningsmannens förslag redan framlagts - slutligen ett utlåtande den 11 december. Jag citerar ur utlåtandet (MS Word), som ingår som bilaga till mötesprotokollet:

Vantaan kaupunki katsoo kuitenkin, että metropolialueen kehittäminen edellyttää kuntajakoratkaisujen lisäksi myös valtakunnallisesti merkittävien liikennehankkeiden toteuttamista. Tällaisia hankkeita ovat esimerkiksi Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti ja Kehä III:n pikaparannustoimenpiteet tulee suorittaa viipymättä.

I Vandas utlåtande (MS Word) om utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, som stadsfullmäktige gav den 5 mars, heter det bl.a. att "Maan hallituksen talouspoliittisen ministerivaliokunnan päätös Kehä-radan rakentamisneuvotteluiden aloittamisesta sekä saavutettu neuvottelutulos kustannusten jaosta valtion ja Vantaan kaupungin välillä on tuonut Marja-Vantaan uuden kaupunginosan rakentamisen askelta lähemmäksi." Eventuellt hade Hiltunen lyckats övertyga finansminister Eero Heinäluoma (sdp) om nödvändigheten eller möjligheten av att staten finansierar hela Ringbanan med undantag av stationerna, som Vanda bekostar. I så fall har Vanda redan fått eller garanterats ersättning för Westerkullaområdet. Hiltunens och Mäkinens hätska utfall med anledning av av Pekkarinens påstådda "pekkarointi" antyder dock att statens finansiering var självklar och ersättningen till Vanda snarare handlade om tidtabellen för finansieringen. I varje fall finns det anledning att misstänka att alla ministrar som deltagit i beslutsfattandet om statens finansiering av Ringabanan är jäviga i Sibbofrågan. Jag frågar mig om inte en försening av Ringbanan kunde tolkas som ett tecken på att det inte finns några skäl att ersätta Vanda.

Christel Liljeström har sent igår kväll i ett blogginlägg kommenterat Högsta förvaltningsdomstolens beslut att förkastat Sibbo kommuns krav på att upphäva Helsingfors annekteringsbeslut. I samma inlägg avslöjar Liljeström att en metrolinje till Sibbo finns inritad på förslaget till landskapsplan för Östra Nyland, som skall behandlas i måndag! Jag ifrågasätter mig trovärdigheten i att Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo anger hotet om att Malms flygfält flyttas till Sibbo som ett argument för att Sibbo förblir medlem Östra Nylands förbund samtidigt som förbundet ger efter för Helsingfors krav och ritar in en metrolinje.

Bristfälliga motiveringar. Den 25 maj 2007

I dagens Hbl ingår angående gårdagens nyhet i Sibbofrågan endast FNB:s ynkliga notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Kanske var HFD:s beslut inte mera betyddelsefullt än så, men i dagens nummer av Borgåbladet ingår förutom ledaren med rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången" och artikeln med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo" även en artikel med rubriken "Sibbo tror ännu på seger i gränstvisten" samt en kortare text med rubriken "Väntat beslut gläder Pajunen".

Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo överraskad av HFD beslutet". Själv är jag inte speciellt överaskad över Högsta förvaltningsdomstolens beslut i sig, men nog över den mycke knappa motiveringen till beslutet. I sitt beslut om att förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut hänvisar HFD till motiveringarna i förvaltningsdomstolens beslut från den 14 december. Då det gäller grunderna för att annekteringbeslutet den 21 juni gjordes i brådskande ordning accepterade Helsingfors förvaltningsdomstol okritiskt Helsingfors stadsstyrelses fiktiva motiveringar. Enligt min egen uppfattning gjordes beslutet i brådskande ordning för att "ledande ministrar" måste kunna uttala sitt stöd för annekteringen innan kommunminister Hannes Manninens strukturgrupp kunde uppnå enighet. (Se Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007.)

HFD:s beslut att även förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 januari saknar enligt min uppfattning betydelse, då man en gång beslöt att förkasta besvären mot det tidigare beslutet. Även om Helsingfors beslut inte upphävs torde de inte ha någon betydelse, eftersom utredningsman Pekka Myllyniemis förslag är betydligt mera realistiskt än Helsingfors eget förslag. Om HFD hade beslutat att upphäva Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, skulle beslutet att utse en utredningsman uppenbart ha varit förhastat, men beslutet att utse en utredningsman före Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade och kompleterande förslag från den 29 noverber är lika väl högst tvivelaktigt. Om statsrådet mot förmodan tar ställning för en annektering, kommer HFD att ta ställning till lagligheten i utnämnandet av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Då kommer ett tungt bevismaterial att ligga på HFD:s bord. En del av detta bevismaterial finns redan på inrikesministeriet för den beredande ministern att ta del av.

HFD förkastade inkorporeringsbesvären. Den 24 maj 2007

Högsta förvaltningsdomstolen har igår förkastat Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors annekteringsbeslut. Se Yles notis "HFD förkastade Sibbos besvär" och "KHO hylkäsi Sipoon valitukset", FNB/HS:s notis "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" samt FNB/Hbl:s notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Notisen "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" har i en lite längre verion publicertas på MTV3:s webbplats.

Lyssna på Vegas ljudklipp "Sibbo kommunstyrelses ordförande Christel Liljeström tycker att det är ett tråkigt beslut, även om det inte var helt oväntat" och "Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen säger att beslutet var självklart från början". Se även meddelandet "Högsta förvaltningsdomstolen förkastade inkorporeringsbesvären" ("Korkein hallinto-oikeus hylkäsi alueliitosvalitukset") på Sibbo kommuns webbplats.

Sibbo kommun har på sin webbplats även publicerat HFD:s två beslut. Det handlar alltså om två skilda beslut: Det första beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 15 januari gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 21 juni. Det andra beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 23 mars gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 29 november.

HFD: beslut att förkasta Sibbos besvär torde i sig inte ha någon avgörande betydelse, eftersom det närmast torde vara Pekka Myllyniemis förslag som är aktuellt. Helsingfors beslut gällde formellt endast ett förslag. I princip kunde väl Helsingfors fullmäktigeledamöter i eget namn ha lämna in ett förslag utan något officiellt beslut. HDF:s beslut rättfärdigar inte Helingfors agerande i Sibbofrågan. Allt som är lagligt är inte acceptabelt. Domstolen tar naturligtvis inte ställning till etiska frågor. HFD har med gårdagens beslut inte heller tagit ställning till om Helsingfors beslut eller förlag var en tillräcklig grund för kommunministern att utse en utredningsman, än mindre om det finns lagliga grunder för en annektering. HFD:s beslut var dock ingalunde så självklart som Jussi Pajunen säger till Radio Vega. Det torde just ha varit tvivlet på lagligheten i beslutet från den 21 juni som föranledde Pajunen att föreslå en omtagning av beslutet den 29 november.

I morgondagens Borgåblad torde ingå en artikel med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo". Ledaren i Bbl har rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången".

Sibbo storskog. Den 23 maj 2007

Till skillnad från vissa lokala tidningar i Helsingfors har jag inte möjlighet att sitta på stadsfullmäktigemöten. Istället får jag vänta tills Helsingfors publicerat diskussionsprotokollen från fullmäktigemötena. Det senaste diskussionsprotokollet av relevans för Sibbofrågan är från mötet den 14 mars. Protokollet har funnits en tid på nätet, men vad jag minns har jag inte tidigare refererat till detta diskussionsprotokoll. Däremot citerade jag beslutsmeddelandet fån stadsfullmäktigemötet redan i blogginlägget "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007". På mötet behandlades Otto Lehtipuus (grön) motion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi).

Fullmäktigemötet den 30 augusti var det första efter sommarpausen. Mycket tyder på att den gröna fullmäktigegruppens ordförande veckan före midsommaren hade kontaktat de gröna i Vanda och förmedlat det glada budskapet att nu finns det alla möjligheter att förverkliga en nationalpark i Sibbo storskog. Det gällde bara att stöda Helsingfors förslag till ny gränsindelning. Paradoxalt nog förutsatte planerna i praktiken att en stor del av Storskogen skulle förvandlas till tätort. För att dölja denna tråkiga baksida valde Helsingfors att ansöka om ett betydligt större område än vad Helsingfors egentligen var ute efter och torde ha lovats. Där de gröna velat jämföra Storskogen med Noux, förefaller man på samlingspartistiskt håll att betrakta skogen som en ostlig centralpark. Om det vittnar åtminstone benämningen Eastern Central Park, som stadsstyrelseordförandens make använt i sin kolumn i tidningen Töölöläinen.

På fullmäktigemötet uttalade sig endast Otto Lehtipuu och Kai Kalima om Lehtipuus motion. Sin stil trogen kom Kalima med osaklig kritik mot Sibbo. Kritiken hade ingenting med ärendet att göra. Lehtipuus inlägg är däremot upplysande. Så länge det inte finns några garantier på en inkorporering är Helsingforspolitikerna ovilliga att freda en del av sin skogsegendom. Varför skulle man ge bort sin egendom utan garantier på kompensation? Inför Helsingfors stadsfullmäktige gällde det för Lehtipuu plötsligt att intyga åhörarna om att initiativet till en nationalpark inte alls förhindrar att Helsingfors bygger en satellitstad i södra delarna av Sibbo storskog. Jag citerar ur Lehtipuus anförande:

Olen hyvin tyytyväinen, kun huomasin, että lautakuntien vastaukset tähän aloitteeseen ovat voittopuolisen myönteisiä. Niissä tunnustetaan Sipoonkorven merkitys ja todetaan, että ajatus tässä aloitteessa on paikallaan, mutta tämä alueliitoshanke on kesken ja kun tämä iso asia on ratkaisematta, niin myöskään tässä suojelukysymyksessä ei voitaisi edetä. ...

Ja jotta ei kenellekään salissa jää epäselvyyttä, korostan vielä sitä, että nämä Helsingin kaupungin omistukset, joita tämä aloite koskee, sijaitsevat sillä puolella tulevaa liitosalueen rajausta, joka tulee myös jäämään Sipooseen, hyväksyttiin mikä tahansa vaihtoehto alueliitokseksi. Eli kysymyksessä ovat ne meidän kiinteistöomistuksessamme, jotka ovat nimenomaan virkistyskäyttöön sopivia alueita. Ne rajautuvat näihin valtion jo suojelemiin alueisiin.

Som en en kompletering till mina två föregående blogginlägg "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007" noterar jag att A-studion i kvällens sändning lyfte fram ett prov på kreativ valfinansiering. Samlingspartiet i Helsingfors säljer via Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy annonsplatser till sin tidning, huvudsakligen till byggbolag. A-studion noterade att bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för bolaget, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier. Rauhamäki, som varit viceordförande i stadsplaneringsnämnden, är även chefredaktör för den ovannämnda tidningen. Varför månne just platserna i stadsplaneringsnämnden är så åtrådda?

Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007

Bostadsminister Jan Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki är Samlingspartiets kandidat för posten som styrelseordförande för SAD. Det betyder att Rauhamäki med största sannolikhet blir Suvi Rihtniemis (saml) efterträdare på denna post. Rihtniemi lämnar uppdraget, eftersom hon valts till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Rauhamäki var tidigare viceordförande för stadsplaneringsnämnden. Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, har redan valts till Rihtniemis efterträdare som gruppordförande i stadsfullmäktige. Till skillnad från Vapaavuori, Rihtniemi och Rautava har Rauhamäki hållit låg profil i Sibbofrågan, men hans uppfattning i frågan torde vara klar. Åtminstone har han informerat medlemmarna i Samlingspartiets ungdomsorganistaion om Helsingfors planer i sydvästra Sibbo.

Ordförande för stadsplaneringsnämnden är Maja Anttila (SDP), som ännu ifjol var gruppordförande. Medlemskap i stadsplaneringsnämnden är speciellt eftertraktat, vilket förklarar att så många tunga namn har anknytningar just till denna nämnd. Därför är det anmärkningsvärt att den före detta SFP:aren Michael Sandbacka (saml) inte bara fått en plats i nämnden, utan nu även utsetts till ny viceordförande. Att så många ledande Helsingforspolitiker varit medlemmar just i stadsplaneringsnämnden torde åtminstone delvis förklara varför Helsingfors stadsfullmäktige varit så enigt i Sibbofrågan. Centern representeras i stadsplaneringsnämnden av Laura Kolbe, medan Sfp saknar plats i nämnden.

Då Tatu Rauhamäki lämnat stadsplaneringsnämnden har Samlingspartiet i Helsingfors utsett Jere Lahti till ny medlem. Om Lahti uttalat sig i Sibbofrågan vet jag inte, men han har skrivit under adressen för bevarandet av Malms flygfält. Inför riksdagsvalet sade Lahti på webbplatsen för Malmin lentoaseman ystävät att "Olen jo tähän mennessä ehtinyt puolustaa Malmin lentokenttää mm. kaupunginvaltuustokäsittelyjen yhteydessä niin valtuustossa kuin Kokoomuksen ryhmässäkin." På samma sida säger den nyblivna samlingspartisten, före detta riksdagsledamoten och nuvarande stadsfullmäktigemedlemmen Hannele Luukkainen att "Sipoon lounaisosien liittäminen Helsinkiin pelastaa Malmin lentokentän" medan Sari Sarkamo (saml), som numera är undervisningsminister, säger följande:

Kannatan Helsinki-Malmin lentoaseman säilyttämistä ilmailukäytössä. Sataman alta vapautuvat alueet sekä mahdolliset ja toivottavat Sipoon alueet mahdollistavat kipeästi kaivatun lisärakentamisen.

Kimmo Oksanen blogginlägg "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta" på Helsingin Sanomats webbplats har gett upphov till en livlig diskussion. Idag har orfdöranden för Malmin lentoaseman ystävät Tero Auranen skrivit en kommentar där han påpekar att Malm och Sibbo inte bör kopplas samman. Jag citerar:

Päinvastoin, yhdistys on siltä julkisuudessa kysyttäessä nimenomaan painottanut, että Sipoo-kysymys ja Malmin lentoaseman kohtalo ovat erillisiä asioita, eikä niitä tulisi millään muotoa sitoa yhteen tai sekoittaa toisiinsa. Yhdistys ei ole ottanut millään muotoa kantaa Sipoo-asiaan vaan keskittyy vain ja ainoastaan Malmin lentoaseman puolustamiseen.

Liksom ovan framgår har dock flera politiker kopplat samman frågan om Malms bevarande med Sibbofrågan. Speciellt har Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors angett bevarandet av Malm som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Vanhanen har även en länk till Malmin lentoaseman ystävät ry på sin hemsida.