Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007

I dagens nummer av Uutispäivä Demari ingår en intervju av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Rubriken är "Korpinen: Lähiölaatikot ajavat ihmiset maalle omakotitaloon". I samband med intrevjun har tidningen publicerat en text med rubriken "Sipookin alun perin Korpisen hanke". Jag citerar ur texten:

Paljon porua herättänyt hanke Sipoon lounaisosan liittämisestä Helsinkiin oli alun perin apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpisen ajatus. Pääkaupungin kaavoitus- ja kiinteistötoimesta vastaava Korpinen aloitti asiasta salaiset neuvottelut jo viitisen vuotta sitten.

Hanke oli tarkoitus hoitaa vapaaehtoisilla maanvaihdoilla Sipoon ja Vantaan kanssa. Vantaalta haluttiin sen kiilaksi kutsuttu itäisin kärki, jotta Helsinki pääsisi Sipoon rajalle.

- Silloin katsottiin, että ilman rajalle pääsyä Sipoolta ei olisi voitu vaatia mitään, Korpinen muistelee.

Salassa pidetyt neuvottelut käynnistyivät yhtä aikaa - vaikka tietysti eri pöydissä - Vantaan silloisen kaupunginjohtajan Erkki Rantalan ja Sipoon kunnanjohtajan Viking Sundströmin kanssa. Molemmat kertoivat asiasta ainoastaan terävimmälle luottamusmiesjohdolle.

Jag har hört rykten om att Sibbos före detta kommundirektör Viking Sundström skulle ha fört förhandlingar med Helsingfors, men jag har inte sett några dokument som skulle ha bekräftat uppgifterna. Det torde dock vara klart att en orsak till att en del bakgrunsfaktorer inte fått publicitet är att några inflytelserika Sfp:are från Sibbo har haft planer på att acceptera förslag, som efter händelserna sommaren 2006 inte är lätta att kännas vid. Sibbopolitikerna torde fram till den 21 juni 2006 ha varit mycket samarbetsvilligare än vad som hittills framkommit. Det hade kanska varit bra att man bekänt detta, så att man direkt kunde ha motbevisat påståendena om det svåra samarbetet med Sibbo. Det förslag på 5000 hektar som Pajunen lade fram fann dock ingen förståelse i Sibbo. Och sättet på vilket Helsingfors förslag lades fram och sättet på vilket Helsingfors drev sin sak gör att motståndet även mot de ursprungliga planerna nu är kompakt. Att Sibboborna står så eniga mot en inkorporering beror i hög grad på Helsingfors och vissa ministrars förafarande. Detta tycks Korpinen inte ha insett, utan säger till Uutislehti Demari följande:

- Operaatio oli yllätyksellinen, mutta jälkikäteen tarkastellen varsin tuloksekas, Korpinen sanoo. - Vähän kiviä se jätti kenkään Sipoossa, mutta niin olisivat todennäköisesti tehneet kaikki vaihtoehdot. Näin suuria rajatarkistuksia ei synny ilman kitkaa millään menetelmällä.

Korpinen avslöjar mera; jag citetat vidare:

Neuvotteluissa Vantaan kiilasta päästiinkin Korpisen mukaan jo "hyvin pitkälle", mutta sitten Rantala jätti yllättäen kaupunginjohtajan paikkansa ja asian eteneminen hidastui.

Helsingin johtoon noussut Jussi Pajunen valitsi suoraviivaisemman tyylin. Sipooseen päätettiin rynnätä, vaikka neuvottelut Vantaan kiilasta olivat auki.

Korpisen mukaan tämä näkyi myöhemmin siinä, että kiila typistyi Rantalan kanssa alustavasti sovitusta.

Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde.

 

Riksdagsmän besökte Storskogen. Den 20 september 2007

Yle har i en notis med rubriken "Sibbo storskogs framtid diskuterades" noterat att riksdagens miljö- och naturgrupp igår besökte i går Sibbo storskog och där diskuterade Storskogens framtid. Yle skriver att kommundirektören i Sibbo Markku Luoma "säger att alla vill ha en nationalpark, men att frågan är var man drar gränsen för hur stora byggområden man skall ha". I artikeln "Nationalpark eller byggnadsområde?" i dagens Borgåblad berättas det att Jyri Mikkola från Luontoliitto kritiserade Sibbos egna planer och menade att det ser ut som om hela planunderlaget skulle vara gjort på basen av Sibbos adresskarta och inte alls ta i beaktande de topografiska förhållandena i skogen. Jag citerar:

Det är branta berg och sanka dalar emellan och mycket svårbyggt, menade han.
– Man borde inte alls behöva diskutera gränserna för storskogen, sade han. De finns definierade redan i Sibbo storskogs andra arbetsgrupps rapport. Motorvägen är gräns.

Många Helsingforspolitiker torde hålla med Mikkola, men det är inte så lätt att säga sin åsikt i denna brännbara fråga. Helsingfors har liksom kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport många gånger om upprepat att Sibbo storskog kan avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området. (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Efter statsrådets gränsbeslut behöver Helsingfors kanske inte längre försöka lura Matti Vanhanen att staden äger förträfflig tomtmark för småhusbebyggelse norr om motorvägen, men vad månne Högsta förvaltningsdomstolen skulle anse om de särskilt vägande skälen för inkorporering av en skog som är tänkt att fredas?

I inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut ges följande motivering för en inkorporering som inkluderar delar av Storskogen:

Siirretyn alueen ulottaminen pohjoisessa Sipoonkorpeen on perustunut siihen kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätökseen, että Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan sen merkittävät luontoarvot huomioon ottaen tehdä vasta alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä.

"Kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätös" att en avgränsning av Storskogen kan göras endast i samband med planeringen av den kommande markanvändningen i området finns redan i Ratasvuoris utredning, som Pekka Myllyniemi kopierat. Förövrigt omnämns inte Ratasvuoris utredning i inrikesministeriets utlåtande och inrikesministeriet (Arto Sulonen) har valt att överhuvudtaget inte skilt besvara det besvär där kopieringen av Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006 påtalas.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Pertti Salolainen kräver skydd av storskogen".

Yle har även publicerat en notis med rubriken "Nylands förbund kritiserar landskapsplan", där det noteras att Nylands förbund i likhet med Helsingfors stad anser att beredningen av den landskapsplanen för Östra Nyland bör avbrytas. Jag citerar ur notisen:

Ifall Östra Nylands förbund fortsätter beredningen av landskapsplanen förutsätter Nylands förbund att den del av sydvästra Sibbo, som Helsingfors vill ha, lämnas utanför planen.

Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola förkastar Nylands förbunds förslag. Han anser det vara absurt att kräva att landskapsplanen läggs på is på basis av förslag som kommer från Helsingforshållet, såsom en utbyggnad av metron österut och ett flygfält till Backas i Borgå. Östra Nylands förbund föredrar att Helibanan genom Sibbo till Borgå och Lovisa byggs framom en metrodragning till Sibbo.

Det bör inte överraska någon att Nyland är av samma åsikt som Helsingfors stad. I förslaget till utlåtande, som ingår i föredragningslistan, säges det bl.a. följande:

Erittäin keskeinen kysymys Itä-Uudenmaan maakuntakaavaehdotusta arvioitaessa on vireillä olevista valituksista huolimatta kaavaehdotuksen kyky vastata niihin haasteisiin, joita alueen liittäminen Helsinkiin toteutuessaan maakuntakaavalle asettaa. Tällöin nousee voimakkaasti esille jo edellä mainittu metrolinjauksen katkeaminen maakuntien nykyisellä rajalla, mikä ratkaisuna ei tue alueen kehittämistä pääkaupungin elimellisenä osana.

Yle har idag ytterligare publicerat en notis med rubriken "Tarasti ska utreda bostadsproblemen", där det berättas att bostadsminister Jan Vapaavuori har utsett Tarasti till utredningsman. Tarasti har tidigare fungerat som utredningsman för miljöministeriet, så han är inte handplockad av Vapavuori, men det är klart att han åtminstone åsiktsmässigt står vissa Helsingforspolitiker nära. I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses extraordinära möte den 21 juni 2006 refereras till utredningsman Tatasti. I Helsingfors stadsstyrelses förklaring till förvaltningsdomstolen från den 19 september 2006 citeras Tavasti eller tomtutbudsarbetsgruppens betänkande. Man får hoppas att domarna som dömer i Sibbofrågan inte hoppas på en framtida karriär som utredningsmän.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har i ett blogginläg med rubriken "Selvitysmiestä aina tarvitaan, ja Forsiusta" noterat att Jan Vapaavuri har utnämnt en utedningsman och konstaterar att "Se on hieno homma." Jag citerar vidare ur Oksananens artikel:

Vapaavu0ren toimistosta tulleen tiedotteen mukaan varatuomari Lauri Tarasti perehtyy tonttitarjonnan edistämiseen ja kaavoituksen sujuvoittamiseen. Tarastin ehdotusten on määrä valmistua ennen vuoden loppua. ...

Ei ole kulunut kuin kolme yötä siitä, kun selvitysmies Jussi-Pekka Alanen jätti ehdotuksensa Järvenpään ja Keravan kaupungeille, että niiden olisi liitettävä Tuusulasta pari palaa itseensä: Ristikydön ja Purolan. ...

Sama mies Alanen selvitti aiemmin, että Sipoosta on lounaiskolkka liitettävä Helsinkiin: tarvitaan nykyistä tehokkaampaa kaavoitusta, asuntojen rakentamista ja joukkoliikennettä. Valtioneuvosto päätti, että näin on. Korkein hallinto-oikeus vielä miettii, että menikö kaikki laillisesti oikein. Toivotaan että näin kävi, ja että miettivät sen nopeasti. Sipoossa ollaan tietysti eri mieltä.

Oksanen förväxlar tydligen Jussi-Pekka Alanen, som fortfarande är en respekterad utredningsman, med Pekka Myllynimi, som nog inte lär få några nya uppdrag. Jag frågar mig hur det är möjligt. Hannes Manninen utnämnde Alanen till utredningsman i juni 2003 och hans rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" publicerades i mars 2004. Här föreslås inga kommunsammanslagningar. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Inrikesministeriets utlåtande. Den 19 september 2007

Sibbo kommun har på Internet publicerat inrikesministeriets utlåtande över de besvär som lämnats till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av statsrådets beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors. HFD har bett Sibbo kommun om en förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande senast senast den 5 oktober. Rättsprocessen är alltså i full gång.

Inrikesministeriets utlåtande är omfattande och 29 sidor långt. Det första jag reagerarpå är att inrikesministeriet försvarar sig med hjälp av justitiekanslerns svar på klagomål på ett högst tvivelaktigt sätt. Jag kommer att ha anledning att återkomma till utlåtande flera gånger. Just nu har jag tyvärr mycket knappt med tid, så någon kritik av utlåtandet kan jag inte leverera idag. Dessutom händer det hela tiden en hel del annat som det finns anledning att kommentera. Bl.a. har riksdagens miljögrupp idag gjort en exkursion till Sibbo storskog. Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nationalpark eller byggnadsområde?".

Ledaren i dagens nummer av Suomenmaa har rubriken "Vaihtoehtoina yhteistyö ja liitokset" och berör fallet Sibbo. Jag citerar de inledande raderna:

Kun hallitus päätti Sipoon kunnan osien liittämisestä Helsinkiin, se korosti, että kyseessä on kertaratkaisu eikä ennakkopäätös seudullisten kehittämisongelmien selvittelyssä.

Tämä päätös on vielä vailla lopullista lainvoimaa. Pääkaupunkiseudun osakuntaliitoksella on omat erityisperustelunsa, jotka liittyvät alueen poikkeuksellisiin olosuhteisiin ja osittain Sipoon kunnallispoliittiseen kulttuuriin, joka ei ole ollut kovin avoin seudullisille kehittämisnäkökohdille.

Niin tai näin, houkutus käyttää Sipoon tapausta ennakkopäätöksenä voi herätä helposti. Yksi esimerkki löytyy pääkaupunkiseudun pohjoisesta naapuruudesta Keski-Uudeltamaalta.

Fastghetsnämnden i Helsingfors tog som väntat på sitt möte igår ställning för ett flygfält i Backas i Borgå. Rundradion har förmedlat nyheten i en notis med rubrioken "Backas bäst för flygplats". Jag citerar:

Staden behöver området vid Malms flygfält för bostäder, behovet av bostäder som ligger såpass centralt är stort, anser nämnden. Malms flygfält stör omgivande bosättning och redan det ger anledning till en flyttning av verksamheten. ...

Ifall Heli-banan kunde byggas så att den går via det nya flygfältet, skulle det ge en betydande tillväxt-injektion för Östra-Nyland, tror fastighetsnämnden i Helsingfors.

Helsingfors behöver kanske Malmsflygfält, ifall man vill bygga massivt med småhusbebyggelse i Helsingfors, men både sydvästra Sibbo och Malm behöver Helsingfors inte för det ändamålet. Åtminstone ur Centerns synvinkel var inkorporeringen av sydvästra Sibbo tänkt som ett alternativ till bostadsbebyggelse i Malm. Intressant är det även att fastighetsnämnden använder Heli-banan som ett argument för Backas, fastän Heli-banan utgör ett alternativ till Sibbometron, som Helsingfors planer för sydvästra Sibbo bygger på.

Motion för flygfält till Sibbo. Den 18 september 2007

I dagens Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän". Utredningsmannen som föreslår en ändring av kommunindeningen mellan Tusby, Kervo och Träskända är ingen mindre än Jussi-Pekka Alanen, vars rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004 kom att få stora direkta och speciellt indirektra följder. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Denna gång är det inte kommunministern som utnämnt Alanen till utredningsman.

I en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" berättade Helsingin sanomat den 31 januari att att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby och att Tusby önskade att inriksministreriet skulle utse Jussi-Pekka Alanen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet tog i tidningen klart avstånd från Tusbys initiativ:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...

Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

För Träskända gällde andra regler än för Helsingfors. Även ur ledaren med rubriken "Keravan,Järvenpään ja Tuusulan osakuntaliitos olisi järkevä" i dagens nummer av Helsingin Sanomat framgår att inrikesministeriet särbehandlat Helsingfors - och Sibbo. Jag citerar:

Keravan ja Järvenpään toivomat alueliitokset ovat sukua Helsingin pyrkimykselle saada maata Sipoosta. Aivan kuten Sipoo vastustaa alueliitosta myös Tuusula on osaliitoksia vastaan. Tuusulan mielestä osaliitoksia ei tarvita, koska kaikki kolme kuntaa voivat tehdä yhteisen osayleiskaavan. Sipoo olisi myös halunnut yhteistyötä Helsingin kanssa.

Tuusula ei ole halussaan uskottava. Sen voimavarat kuluvat Hyrylän, Kellokosken ja Jokelan taajamien kehittämiseen. Ristikytö ja Purola olisi järkevää antaa Keravan ja Järvenpään rakennusmaaksi. Se ei Tuusulaa köyhdyttäisi vaan parantaisi Keski-Uudenmaan vetovoimaa.

Hyvistä perusteluista huolimatta osaliitoksia ei ole helppo saada läpi. Koska Tuusula vastustaa liitosta, päätösvalta jää valtioneuvostolle. Hallitus korosti Sipoo-päätöksen jälkeen, että kysymyksessä oli yksittäistapaus, joka ei helposti toistu. On todennäköistä, ettei keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi liputa liitosten puolesta ainakaan kunnallisvaalien alla.

Helt enkelt blir det inte för minister Kiviniemi att motivera att Alanens förslag inte går för sig. Tusby och Kervo är centrala delar av Helsingfors metropolområde, speciellt efter att Nordsjö hamn blivit färdig och den nya bangården i Kervo tagits i bruk. Men Helsingfors är ju Finlands enda huvudstad... Att Kiviniemi redan hunnit ta avstånd från Alanens förslag till ny kommunindelning framgår ur artikeln "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän", där det framgår att "kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on ilmoittanut, että hankkeelle ei ole perusteita".

På kultursidorna i dagens Helsinginsanomat finns en artikel med rubriken "Näpit irti Sipoosta! – Kilven sanoin", som berättar att "Nälkäteatterin Bathseba kokosi aktivistit ja Sipoon puolustajat".

I dagens nummer av Hufvudstadsbaldet ingår en notis med rubriken "Backasflyg om fem år?" Det är Helsingfors fastighetsverk som via fastighetsnämnden vill skynda på flyttningen av flygverksamheten bort från Malm. Går det som fastighetsverket önskar, kan Helsingfors börja bygga ett nytt småhusområde i Malm mycket tidigare än man kunde göra i sydvästra Sibbo, som åtminstone ur Centerns synvinkel var tänkt som ett alternativ till Malm. Senare idag har Hbl på tidningens webbplats publicerat en notis artikel med rubriken "Nu vill Sibbobor ha fältet!". I artikeln berättas att tretton fullmäktigeledamöter från Sibbo tecknat under en motion för ett flygfält till Sibbo. Yle förmedlade på morgonen nyheten i en notis med rubriken "Flygfält till Sibbo?". Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Sibbopolitiker vill ha flygplats i Box".

Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat motionen "om att Sibbo kommun skall be kommunikationsmisteriet att utreda etablering av flygplats i skogen mellan Savijärvi och Box". Liljeström förhåller kritiskt till initiativet, fastän hon noterar att man synbarligen bara vill skaka om i kortleken. Liljeström noterar att förslaget på ett flygfält till Box förkastats p.g.a.. sin närhet till Sköldvik samt för att luftrummet kolliderar med Vandas behov. Själv tycker jag att motionen verkar var en bra idé just därför att det aktuella alternativet, som Helsingfors nyligen föreslagit, redan har konstaterats olämpligt. Vad har man att förlora? Jag föreslog för ett år sedan själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" att man, för att röra om i soppan, skulle göra ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Å andra sidan kan initiativtagarna till motionen ha motiv som jag inte känner till.

Liljeström avslutar blogginlägget med en nyhet: "HFD har i fredags meddelat att kommunen får komma med sina kommentarer till statsrådets bemötande av det besvär vi inlämnat gällande statsrådets beslut att godkänna annektering av mark till Helsingfors." Statsrådet har tydligen redan kommit med ett bemötande eller en förklaring.

Läckan. Den 17 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Ei julkisuuteen'. Den 16 september 2007" försökte jag bedöma betydelsen av att Helsingfors planer på att göra ett initiativ till ändring av kommunindelningen läckte ut i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 juni 2006. I själva verket var det inte mycket som Helsingin Sanomat kunde berätta den 20 juni. Det viktigaste tidningen kunde berätta var följande:

Sipoon länsiosia ollaan liittämässä Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Helsingin Sanomien tietojen mukaan asiasta on käyty poliittisia neuvotteluja, mutta lopullista päätöstä ei ole vielä tehty.

Sopimisen esteenä ovat ainakin eräät tekniset yksityiskohdat, kuten hankkeen aikataulutus. ...

Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta (kok) ei saa suoraa vastausta, valmisteleeko Helsinki aloitetta sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin.

Den viktigaste informationen var faktiskt att Pajunen inte kunde svara på Helsingin Sanomats fråga. Följande dag skrev tidningen följande:

Rajansiirtoaie paljastui vasta, kun kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) ei voinut suoraan vastata maanantaina Helsingin Sanomien kysymykseen: valmisteleeko Helsinki esitystä sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin?

Onsdagen den 21 juni kunde Helsingin Sanomat, liksom Hufvudstadsbladet, berätta mycket mera. På måndag kväll lär medlemmarna i Helsingfors stadsfullmäktige, eller de styrelsemedlemmar som var på styrelsemötet, ha fått en viss information om annekteringsplanerna. Det är dock inte troligt att någon av styrelsemedlemmarna skulle ha läckt ut information till Helsingin Sanomat. Det var inte heller i detta skede i Sfp:s intresse att partiets ordinarie styrelsemedlem eller suppleant skulle ha tipsat pressen om att någonting var på gång. I själva verket torde Sfp:s planer i detta skede, utgående från påståendena om kommunminister Hannes Manninens stöd av förslaget på ett 5000 hektar stort område, ha varit att acceptera alternativet på 3000 hektar och samtidigt rädda Östra Nylands förbund. Detta är förståss svårt att medge för Sfp i Sibbo, som beskyllts för att prioritera Östra Nylands förbund framom Östersundom. Jag har inte heller några bevis för mina påståenden andra än att det ur Sfp:s synpunkt - på basen av den då existerade informationen eller desinformationen - lönat sig att svälja den bittra kalken och acceptera Jan Vapaavuoris erbjudande på 3000 hektar.

Utöver Helsingfors stadsfullmäktige och ett antal Sfp politiker torde det inte ha varit många som måndagen den 19 visste om planerna på ett initiativ till ändring av kommunindelningen före midsommaren. Helsingfors förhandlade dock på måndagen med Vanda, vilket betyder att även några Vandapolitiker var informerade. Ärendet behandlades dock inte på det ordinarie stadsstyrelsemötet i Vanda på måndag kväll. Följande dag var styrelsen i Köpenhamn. Ledarartikeln i Helsingin uutiset den 6 december avslöjade namnen på de politiker som vid denna tidpunkt torde ha varit informerade (se "Avtackningar. Den 6 december 2006"): Hannes Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. Utöver dessa antar jag att även Osmo Soininvaara, som var med i Manninens strukturgrupp, var involverad. (Det torde ha varit Soininvaara och Juurikkala som förutsatte att Helsingfors föreslog ett större alternativ.) En intressant fråga är om Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) måndagen den 19 juni deltog i förhandlingarna med Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori och Rakel Hiltunen. Kiljunen, som själv bor i Västerkulla eller Råby, hade förhållit sig mycket kritiskt till förslaget på att Vanda skulle byta bort Västerkulla mot Nedre Dickursby.

Det är troligt att Helsingin Sanomat försökte få information från flera andra än Pajunen. Helsingin Sanomat verkar inte ha skyddat sin källa allt för väl, men det är möjligt att jag gissar fel. En av dem som tidningen försökt få information från och som tydligen var villig att berätta vad han visste är Kiljunen. Helsingin Sanomat skrev onsdagen den 21 juni att "Vielä eilenkään Kiljusella ei ollut Helsingin Sanomien haastattelussa selvää käsitystä Helsingin aikeista."

På tisdagen den 20 juni sammankom Vanda stadsstyrelse på nytt i Köpenhamn klockan 15:50. (Se "Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007".) I protokollet (MS Word) från styrelsemötet, som avbröts klockan 17:05 och fortsatte först följande dag kan man läsa bl.a. följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen, varapuheenjohtaja Markku J Jääskeläinen ja kaupunginjohtaja Juhani Paajanen informoivat kaupunginhallitusta Helsingin ylimmän johdon kanssa 19.6.2006 käymistään keskusteluista.

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Efter Vanda stadsstyrelses möte fanns det många som kunde informera medierna om Helsingfors planer. Stadsstyrelsens exkursion till Köpenhamn var lämpligt planerad för att snabbt kunna sammankallas både före och efter Helsingfors stadssyrelses extra möte på morgonen onsdagen den 21 juni, men den förhindrade inte Vandapolitikerna att kontakta pressen eller sina partikamrater i Sibbo. Efter Sibbo kommunstyrelses möte samma kväll torde det även ha funnits Sibbopolitiker som kunde informera medierna om bl.a. Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar.

Oberoende av att någon måndagen den 19 juni 2006 läckte information till Helsingin Sanomat torde Helsingfors planer ha läckt ut före det extra styrelsemötet onsdagen den 21. Helsingfors ursprungliga planer torde ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo i likhet med Vanda stadsstyrelse tisdagen den 20 juni hade uttalat sitt stöd för en ändring av kommunindelningen, men så att Sibbo endast hade avstått 3000 hektar. Därefter skulle Helsingfors stadsstyrelse följande morgon ha föreslagit att Helsingfors stadsfullmäktige samma dag skulle ta initiativet till en ändring av kommunindelningen, som inneburit att Sibbo avstod från 3000 ha. Därefter hade det ännu krävts att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget, vilket i efterhand inte verkar speciellt realistiskt. De som stod bakom Helsingfors planer hade även gjort andra missbedömningar. Någonting gick fel redan före kommunstyrelsemötet i Sibbo tisdagen den 20 juni, men det behöver inte ha med läckan att göra.

"Ei julkisuuteen". Den 16 september 2007

I Helsingfors stads förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol från den 27 september ifjol ges föga trovärdiga förklaringar till varför Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni hade tagit sitt inkorporeringsbeslut i brådskande ordning. I förklaringen låter man även förstå att frågan inte skulle ha beretts i hemlighet. I Sibbo kommuns motförklaring till förvaltningsdomstolen den 31 oktober hävdas det som svar på Helsingfors förklaringar följande:

Todellinen syy Helsingin kaupungin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksestä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkastun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisena asiana kaupungin valtuuston kokoukseen.

Förklaringen ovan ges även i Sibbos besvär till Högsta förvaltningsdomstolen från den 14 december. Helsingfors förvaltningsdomstol valde att tro på Helsingfors förklaringar. Jag har själv ifrågasatt Sibbos motförklaring i inlägget "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", där jag noterarar att stadsstyrelsen enligt protokollet från styrelsemötet måndagen den 19 juni redan på sitt möte på måndagen beslöt att sammankalla ett extra styrelsemöte klockan 8:00 på onsdagen den 21 juni 2006. Å andra sidan noterar jag i samma inlägg att det i föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni inte anges några andra ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". I mitt inlägg "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007" ger jag en alternativ förklaring till att Helsingfors ville ta beslutet före midsommaren. Jag finner det nu lika väl troligt att Sibbos förklaring delvis är korrekt. Att vissa uppgifter läckten ut till pressen kan trots allt ha haft betydelse för Helsingfors agerande. Det är helt klart att man från Helsingfor sida ville hemlighålla vissa planer, men det handlade inte nödvändigtvis om Helsingfors förslag, som var mycket illa förberett. Vad som framför allt skulle hemlighållas var utpressningsförsöket mot sibbopolitikerna.

Min gissning är att Sibbos förklaring baserar sig på den förklaring Jan Vapaavuori i förtroende har gett Sibbos ledning. En förutsättning för att Helsingfors skulle kunna nöja sig med det mindre alternativet på 3000 hektar var att förhandlingarna och alternativen förblev hemliga. Så väl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 juni före stadsstyrelsemötet berätta att Helsingfors föreslår att inkorporera ett område på 5000 hektar och att initiativet har regeringens stöd. De facto hade det, efter att de påstådda planerna hade läckt ut via pressen, sett märkligt ut om Helsingfors den 21 juni inte hade lyft fram ett förslag på 5000 hektar. Efter att Hannes Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar fått publicitet hade det kanske inte så stor betydelse vad kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte tisdagen den 20 juni, så vida man inte gjorde ett initiativ till ändring av kommunindelningen enligt Helsingfors krav. Planerna på att med hot tvinga Sibbo att "frivilligt" ställa sig bakom alternativet på 3000 hektar hade redan stött på hinder då hotet läckt ut.

På morgonen den 21 juni 2006 kunde man i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin Sanomien tietojen mukaan Helsingin kaupunginhallitus kokoontuu tänään keskiviikkona varhain aamulla ylimääräiseen kokoukseen, jossa kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) esittelee salassa laaditun suunnitelman. Sen mukaan Helsinki esittää valtioneuvoston päätettäväksi, että Länsi-Sipoosta siirretään 5000 hehtaaria maata Helsingille.

Även Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 berätta om det extra styrelsemötet och förslaget på 5000 hektar, men ingen styrelsemedlem hade till Hbl öppet velat bekräfta mötet. Inte heller Birgitta Dahlberg (sfp) ville till Hbl kommentera eller bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte. Journalisterna hade dock kunnat bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte i beslutssammandraget, som i normal ordning publicerades på tisdagen, dagen efter styrelsemötet den 19 juni. Angående paragraf 869 kan man här läsa "Ei julkisuuteen, Ehdotuksen mukaan".

Alternativ på 8 procent. Den 15 september 2007

Politiker är mästare på att kringgå frågor och lämna frågor obesvarade. Inför politiska val ställs det frågor som kandidater inte vill besvara av rädsla för att förlora röster. I själva verket ställs det många frågor som är allt för komplicerade för att besvaras med ett enkelt ja eller nej. I dylika fall är det legitimt att problematisera själva frågeställningen. Det samma kan inte nödvändigtvis sägas om det sätt på vilket statsminister Matti Vanhanen undvek att besvara frågor vid "presskonferens om kommunindelningen för Sibbo". (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) Genom att undvika att ta ställning till de juridiska förutsättningarna för statsrådets beslut medgav statsministern emellertid att det juridiska ställningstagandet enbart grundar sig på "tjänstemannaberedningen", som de facto var helt undermålig och knappast torde göra intryck på HFD.

Den sista frågan eller de sista två frågorna vid presskonferensen ställdes av Calle Silfverberg från svenska Yle. Silfverberg frågade statsministern hur han tror att det faktum att Myllyniemis rapport till avgörande delar är kopierad från Helsingfors utlåtanden påverkar beslutets juridiska hållbarhet. Vanhanen inledde sitt svar med att säga att "tjänstemännen som ansvarar för beredningen har bedömt den juridiska hållbarheten". Sedan fortsatte Vanhanen med att konstatera att skillnaden mellan Myllyniemis och Helsingfors förslag "naturligtvis" är stor. Då Vanhanen sedan jämförde förslagen medger han indirekt att Myllyniemis förslag enligt statsministerns bedömning motsvarar just de krav som han själv ställde sommaren 2006. Bland annat noterar Vanhanen att delar av skärgården och andra delar som inte lämpar sig för bostadsbebyggelse lämnats bort. (Hit hör enligt Vanhanens bedömning tydligen inte Sibbo storskog.)

Vanhanens försvar av Myllyniemis utredning motsvarar utredningsmannens eget försvar. Då utredningsmannens plagiat hade avslöjats i början av december sade Pekka Myllyniemi till Helsingin Sanomat (den 8 december) att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Dess värre är även texten i förslagsdelen till stora delar kopierad från Ratasvuoris utredning och fastän Myllyniemis förslag VE 1 skiljer sig från Helsingfors förslag från den 21 juni 2006, är även själva förslaget, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö, kopierat från ett inofficiellt förslag eller krav som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori lade fram på våren 2006. Allt tyder på att Hannes Manninen hade lovat just detta område åt Helsingfors, fastän han lät förstå att han stod bakom Helsingfors större förslag på 5000 hektar.

I Hufvudstadsbladet ingick den 21 juni 2006 en karta med ett område som är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 våren 2006 i hemlighet krävde av Sibbo. (Se kartan ovan och inlägget "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Områdets gränser motsvarar Myllyniemis förslag, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö och Storören. Helsingfors markegendom har på kartan något överdimensionerats. Att kartan publicerats i Hbl är på flera sätt anmärkningsvärt. Kartan finns intill en artikel där det i ingressen heter att "den nya kommungränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle gå vid Sibbo å", vilket motsvarar det förslag som Helsingfors de facto lade fram den 21 juni. I artikeln talas det där till om ett 5000 hektar stort område. Hbl borde överhuvudtaget inte ha känt till något annat förslag.

Att kartan ovan publicerades i Hbl den 21 juni var uppenbart ett misstag, fastän det är Hufvudstadsbladet som grafiskt gjort kartan. Till kartan hör även text där det heter att det förslagna området motsvarar 8 % av Sibbos markyta, vilket motsvarar storleken på Myllyniemis förslag. (Myllyniemi noterar i sin rapport bara att förslaget VE 2 är mindre än 10 % av Sibbos markyta, medan han uppger att Helsingfors förslag på 5000 ha utgör 14 % av Sibbos landyta.) På Hbl torde man inte ha insett vad kartan betydde. Med tanke på källskyddet har man inte heller kunnat förklara kartans ursprung, eller hur Hbl kommit över en karta med det hemliga gränsförslaget. Hbl torde dock vid behov kunna intyga att man från Sibbos sida inte alls gillade att fel karta publicerades. Kartan med det hemliga förslaget var nämligen tänkt som Sibbos räddning, eller försvarsseger. Min gissning är att kommunstyrelsen i Sibbo eller styrelseordföranden hade fått en karta med gränsförslaget inför styrelsemötet den 20 juni. Meningen skulle ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo själv skulle lägga fram förlaget på 3000 ha eller 8 % av kommunen under hotet om att Helsingfors med regeringens stöd i annat fall skulle roffa åt sig området på 5000 ha. I Hufvudstadsbladet säger Vapaavuori den 21 juni 2006 nämligen att "Vi är mycket intresserade av att höra vad Sibboborna gjorde vid sitt möte". Efter att Hbl talat med Vapaavuori ringde Liljeström på kvällen den 20 juni upp Vapaavuori för att meddela att man i Sibbo är villiga att förhandla. Det räckte dock inte, åtminstone inte för Pajunen.

Ursprungligen torde Helsingfors och minister Manninen ha räknat med att Sibbo själv frivilligt skulle ha föreslagit eller godkänt förslaget på det 3000 ha stora området. Helsingfors lade dock fram ett förslag på ett 5000 ha stort område, eventuellt som en följd av att Manninens stöd av förslaget på 5000 läckte ut till pressen. Erbjudandet på 3000 ha torde lika väl ha varit aktuellt ännu på morgonen den 21 juni, då Jan Vapaavuori enligt protokollet från förhöret med Markku Luoma och Christel Liljeström, sade till Liljeström att man kunde återkomma till ett "kompromissförslag" i samband med utlåtelserundan. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Min gissning är att det var tänkt att kommunfullmäktige i Sibbo under hot skulle ställa sig bakom förslaget på 3000 ha i utlåtandet till länsstyrelsen över Helsingfors förslag, varmed villkoren som definieras i 5 § i kommunindelningslagen hade uppfyllts för det mindre alternativets del.

För att plan B och alternativet på 3000 ha skulle kunna förverkligas måste detta alternativ, enligt Vapaavuori, förbli strängt konfidentiellt. Även detta framgår ur det ovannämnda förhörsprotokollet. Plan B gick emellertid på grund redan samma dag som Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut. Efter att alternativet på 3000 ha hade publicerats i Hbl före Helsingfors annekteringsbeslut kunde kommunfullmäktige i Sibbo inte gärna komma med detta "kompromissförslag". Således behövdes det en utredningsman som föreslog det område som redan hade lovats åt Helsingfors.