Helsingfors markområden. Den 28 september 2007

De som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut bör liksom Sibbo kommun beredas tillfälle att ge en motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. HFD har av kommunen bett om en motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande från den 7 september senast nästa fredag, den 5 oktober. Kommunstyrelsen behandlar ärendet nästa tisdag. Enligt vad Christel Liljeström skrivit på sin blogg fick Sibbo kommun en begäran om motförklaring fredagen den 14 september. Jag misstänkte att någonting gått fel då övriga som besvärat sig inte fått post från HFD, men deras tur torde komma senare. I gårdagens Sipoon Sanomat berättas i en artikel med rubriken "Sisäministeriö hylkäsi kaikki rajavalitukset" att man på HFD sagt att "kaupunkeja kuullaan ensin". Det stämmer överens med vad som står i föredragningslistan för tisdagens styrelsemöte i Sibbo. Jag citerar:

Högsta förvaltningsdomstolen ber om förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007 senast 5.10.2007.

Ett förslag till förklaring och motförklaring utdelas på mötet.

Sibbo kommun torde alltså i likhet med inrikesministeriet få ge en förklaring med anledning av 18 besvär innan enskilda personer som besvärat sig bereds tillfälle att ge motförklaring.

I den ovannämnda artikeln i Sipoon Sanomat påtalas även det förhållande att inrikesministeriet valt att inte bemöta påståenden i 16 av besvären. Jag citerar:

Sisäministeriö on lausunnossaan niputtanut valituksista yhteen 16, joiden sisällön se ei näe sisältävän mitään uutta, ja siten niiden argumentointi sivutetaan aiheettomana.

Sama vanha mantra joukkoihin leimattu sipoolaisvalittaja Leena Liipola on lausunnon sisällöstä pyöristynyt.

Hän vakuuttaa oman valituksensa sisältävän esimerkiksi vedenpitäviä todisteita siitä, että selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti oli sisäministeriön Sulosen, Jussi Pajusen joukkojen ja hallintojohtaja Eila Ratasvuoren käsialaa.

– Selvitän valituksessani, kuinka Myllyniemi vain allekirjoitti valmiin selvityksen, mutta se on jätetty kokonaan huomioimatta.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Kuka hommaisi Pajuselle kunnon kumisaappaat?" Artikeln handlar om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog senaste vecka. Överborgmästare Jussi Pajunen var med i bussen på väg till storskogen, men steg av i Sottungsby. Om vad Pajunen hann säga på vägen skriver Sipoon Sanomat att "Hän painotti, että Helsingin ensisijaisena intressinä on rakentaa ranta-alueille, eikä suinkaan Sipookorpeen." Jag undrar om Pajunen har tagit sig en titt på stränderna i Östersundom. Här är stranden onåbar även med gummistövlar. Från Helsingfors håll har man tidigare hävdat att Helsingfors inte skulle behöva inlösa mark av privatpersoner, eftersom staden redan äger så mycket mark i sydvästra Sibbo. Helsingfors markägendom är dock koncentrerad till Husö och Storskogen.

Då statsrådet redan har tagit sitt beslut i Sibbofrågan tycks Helsingfors markägendom inte längre vara ett centralt argument, åtminstone inte enligt inrikesministeriet. I inrikesministeriets förklaring till HFD står det att "Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa." Inrikesministeriet hävdar emellertid att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Detta är ett märkligt påstående med tanke på att man i samma utlåtande hävdar att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Sista stycket i avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport lyder faktiskt enligt följande:

Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Kunnan maanomistus helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti koska osapuolia on vähemmän. Samoin maanomistajien kanssa käytäviä neuvotteluja kaavoituksen tavoitteista ei tarvita.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat det ovanciterade stycket ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.

Delar av den ovanciterade texten ingår även i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Jag citerar ur Pajunens anförandet, som förtjänstfullt delvis var på svenska:

Helsingfors äger betydande markområden i de delar av Sibbo som enligt förslaget skulle anslutas till Helsingfors. Det här underlättar och försnabbar märkbart planläggningsprocessen.

Lounais-Sipoon kehittäminen monipuoliseksi työpaikka- ja asuntoalueeksi edellyttää kunnalta riittäviä resursseja ja vahvaa suunnittelua ja rakentamisorganisaatiota. Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Tämä helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti.

Det skall i sammanhanget även noteras att Matti Vanhanen ännu i juni i tv-nyheterna motiverade en annektering med att Helsingfors äger nästan tusen hektar i sydvästra Sibbo. Inte heller Kai Kalimas ord skall förringas. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 28 februari sade Kalima (enligt diskussionsprotokollet) följande:

Haluaisin sanoa valtuutettu Hakaselle, että kuntajakolain 3 ja 5 §, niitä pitää tulkita yhdessä. Niiden mukainen erityinen syy on se, että meillä on omaa maata 815 ha, jota me emme muuten pääse käyttämään.

"Tillräcklig och pålitlig grund". Den 27 september 2007

Inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut är intressant läsning. I utlåtande bemöts påståendena om materiella och formella fel i Sibbo kommuns besvär punkt för punkt i den ordning som påståenden ingår i besväret. Punkt 2 i Sibbos besvär har man dock helt hoppat över i inrikesministeriets utlåtande. Istället bemöts ett påstående i punkt 5 i Sibbos besvär som nummer 2 i utlåtandet. Punkt 2 i Sibbos besvär har rubriken "Valtioneuvoston päätöksen taustalla olevat selvitykset" och de inledande raderna lyder enligt följande:

Valtioneuvoston päätös perustuu tosiasiallisesti hyvin pitkälle kuntajakoselvittäjä Myllyniemen selvitykseen. Tämä selvitys oli monilta osin erittäin vajanainen ja puutteellinen. Näitä puutteita on käsitelty laajemmin Sipoon kunnan Etelä-Suomen lääninhallitukselle osoittamassaan 17.4.2007 päivätyssä lausunnossa, ja Sipoon kunta viittaa valituksensa tueksi kaikkeen tässä lausunnossa esitettyyn (lausunto liitteenä 1), mutta tässäkin yhteydessä voidaan todeta seuraavaa:

• Selvitys perustui Helsingin kaupungin omista lähtökohdistaan tehtyyn esitykseen, ja kuntajakoselvittäjä on suurelta osin myös suoraan käyttänyt Helsingin kaupungin esitystä oman esityksensä perusteluina.

Inrikesministeriet har alltså valt att inte ge någon förklaring till påståendena om brister i Pekka Myllyniemis utredning. I inrikesministeriets utlåtande hävdas det lika väl att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Även dessa omnämnda synpunkter har Myllyniemi ord för ord kopierat från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Ratasvuoris utredning hittades på inrikesministeriet så sent att den inte hann med i Sibbo kommuns besvär, men det påtalas åtminstone i ett av besvären som lämnats in till HFD. "Eila Ratasvuoren muistio 18.10.2006" ingår även som bilaga i det aktuella besväret. Detta besvär omnämner inrikesministeriet emellertid bland de besvär om vilka det konstateras att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi."

Myllyniemi omnämns hela 27 gånger i inrikesministeriets utlåtande. Bl.a. säges det att "Valtioneuvosto on arvioinut kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen selvityksen antaneen riittävät ja luotettavat perusteet tehdylle kuntajaon muutokselle." Statsminister Matti Vanhanen sade dock i presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut att beslutet grundar sig på bedömningen i inrikesministeriets beredning, som Arto Sulonen ansvarar för. Det är alltså Sulonen som i egenskap av föredragande tjänsteman mot bättre vetande bedömt att Myllyniemis "utredning" utgör en tillräcklig och pålitlig grund för beslutet. Det är även Arto Sulonen som undertecknat inrikesministeriets förklaring eller utlåtande angående besvären till HFD.

Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbometro för 200 miljoner". I artikeln berättas det att Sibbometron presenterades av Helsingfors trafikchefer för stadsstyrelsen i Helsingfors på måndagen och att Sibbometron enligt chefen för Helsingfors trafikplanering Olli-Pekka Poutanen och chefen för Helsingfors trafikverk, Matti Lahdenranta kunde byggas mellan åren 2013 och 2016. I praktiken upprepades Lahdenranta sin kontroversiella åsikt att Sibbometron kunde byggas före förlängningen av metron till Stensvik. Mera än vad rubriken berättar upplyser artikeln inte om beräkningarna av priset. I Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken Myllyniemi kopierat de centrala delarna i sin rapport, heter det att byggnadskostnaderna för metron (6,3 km och 4 stationer) är 140 - 150 miljoner euro.

Att Sibbometron har en central roll i den juridiska motiveringen för en inkorporering framgår ur titeln på Ratasvuoris utredning och av att hela tre sidor i utredningen handlar om metron. I motiveringarna till statsrådets gränsbeslut omtalas metron endast i citat av Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande, men planerna på en metrolinje till Sibbo förutsetts eventuellt i påståendet att "Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta." I motiveringarna citeras Myllyniemis utredning av metrons betydelse i följande stycke:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Satamaa hyödyntävä elinkeinotoiminta siirrettäväksi esitetyllä alueella vilkastuttaisi kuntajakoselvittäjän mukaan muutakin elinkeinotoimintaa koko seudulla ja erityisesti Itä-Helsingissä, Vantaalla sekä Sipooseen jäävillä alueilla. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Den ovanciterade texten har Myllyniemi kopierat ur Ratasvuoris utredning från den 18 oktober 2006. På vilket sätt Sibbometron, som inte skulle gå via Nordsjö, skulle stöda näringsverksamheten i anslutning till Nordsjö hamn har jag svårt att se, då det enligt Helsingfors analys inte ens lönar sig att förlänga Nordsjömetron ett par kilometer till själva hamnen.

Vanda har formellt uttalat stadens stöd för en förlängning av Mellungsbackametron österut, men i verkligheten är stödet inte så entydigt. I Helsingin Sanomat föreslog Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) den 21 juni 2006 att "Vantaa voisi luopua pienestä merenrantaosasta, jos Helsinki osallistuu metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä Länsimäen kautta Hakunilaan". Det bör noteras att Sibbometron och metro till Håkansböle är varandra uteslutande alternativ. Att Kiljunen inte missförstått Helsingfors metroplaner framgår ur artikeln "Helsingin ryöstöretki Sipooseen!?", som publicerades i Länsimäki-lehti 2/2006 i september i fjol. Här säger Kiljunen följande:

Jos pieni alueluovutus tehdään, on Helsingin tultava Vantaan toiveita vastaan. Se koskisi erityisesti liikenneratkaisuja.

Metro on syytä ulottaa Vantaalle. Mitä mielekkäintä olisi jatkorakentaa sitä Mellunmäestä Hakunilaan. Helsinki saa osallistua metron rakennuskustannuksiin. Onhan kyse yhteisestä raideliikenteestä.

I Vantaan Sanomat publicerades den 4 september 2002 en artikel med rubriken "Metro Hakunilaan". Här noterar Kiljunen att "Hakunilan metro tukisi omalta osaltaan myös Vuosaaren satamahanketta." Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen borde hålla med Kiljunen. För en dryg månad sedan sade Korpinen i Sipoon Sanomat att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." 

På föreningen För Sibbos hemsida tipsas det om en intervju med kyrkoherdarna Helene Liljeström och Henrik Andersén. Intervjun "Kyrkoherdarna hoppas på back i Sibbofrågan" finns som poddsändning på portalen pod.fi.

Sibboundantag. Den 25 september 2007

Dagens hufvudstadsblad ingår ledarstick med rubriken "Ingen regel utan sibboundantag?" av Björn Månsson. ledarsticket kommenterar månsson kommunminister Mari Kiviniemis uttalande rundradions finska nyheter söndags om att Sibbo var ett specialfall när det gäller tvångsannekteringar eller komundelssammanslagningar i allmänhet. (Se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007".) Månsson slutar artikeln med utropen "Vilken selektivitet! Vilken inkonsekvens!"

Även Suomenmaa har idag publicerat en artikel med anknytning till Kiviniemis uttalande. Rubriken är "Kuntien yhdistyminen vaatii usein osakuntaliitoksia".

Centerministrarna Manninen, Vanhanen och Kiviniemi har inte bara varit inkonsekventa i tolkningen av kommunindelningslagen och det kommunala självstyret. De har även gett motstridiga budskap i Sibbofrågan. Först hävdade de att det inte är någonting speciellt med förslaget på att ansluta en del av Sibbo till Helsingfors. Sedan hävdar Kiviniemi att Sibbo är ett specialfall.

På grund av tidsbrist har jag endast i förbigående kommenterat inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. Inrikesministeriets förklaring undvikar flera besvärsgrunder, men speciellt anmärkningsvärt är att man valt att inte alls kommentera största delen av besvären. I utlåtandet skriver inrikesministeriet att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita,jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi." Antingen har man på inrikesministeriet inte tagit sig tid att läsa igenom alla besvär, eller så försöker man tiga ihjäl en del besvär eller besvärsgrunder. Märkligt nog har inte heller alla som besvärat sig fått inrikesministeriets utlåtande.

Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007

Yle publicerade igår en notis med rubriken "Kiviniemi toppuuttelee kuntien laajenemisintoa". Motsvarande svenskspråkiga notis har rubriken "Kiviniemi avog till annekteringar". Jag citerar:

Beslutet som regeringen i somras tog om att slå samman sydvästra Sibbo med Helsingfors ska ses som ett specialfall, anser Kiviniemi.

- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.

Det är i sig anmärkningsvärt att minister Mari Kiviniemi säger att det krävs mycket starka motiveringar för en ändring av kommunindelningen, då Kiviniemi i fallet Sibbo förespråkat en annektering på mycket svaga grunder, fastän det här krävdes att de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen uppfylldes med särskild vikt. Kiviniemi har varit med och öppnat en Pandoras ask, som endast HFD kan stänga igen. Kiviniemi har så sent som på sitt officiella bösök till Sibbo i juni betonat att ändringar av kommunindelningen är en rutinsak och hävdat att hon kan uppvisa en lista på förverkligade ändringar i kommunindelningen. Så här kommenterade Hufvudstadets redaktör Kiviniemis uttalande på tidningens blogg Parkvakten den 15 juni:

Kommunminister Mari Kiviniemi (c) upprepade i Söderkulla på måndagen att det gjorts kommundelsammanslagningar tidigare. Listan används som argument för en gränsjustering mellan Helsingfors och Sibbo.
HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare.
Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen.
Enligt ett följebrev som är skrivet av en tjänsteman vid inrikesministeriet kan man i sammanhanget på sin höjd hänvisa till två tre delsammanslagningar: Kittilä-Muonio, Nakkila-Harjavalta och eventuellt Ilmajoki-Peräseinäjoki. I alla tre fall är området som fogats till en annan kommun en bråkdel av den yta som Helsingfors med hjälp av utredningsman Pekka Myllyniemi gör anspråk på, närmast obebodda plättar.

Att centerministrar velat jämföra den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibo med tidigare inkorporeringar eller ändringar i kommunindelningen torde åtminstone delvis kunna förklaras av att man velat leda bort blickarna från det faktum att fallet Sibbo på ett mycket tvivelaktigt sätt hänger samman med KSSR. Samtidigt har jämförelsen med andra ändringar av kommunindelningen varit ett argument för en annektering, liksom talet om "Finlands enda metropolområde". Där Kiviniemi på besöket i Sibbo flera gånger svarade att "Helsingfors är Finlands enda huvudstad" handlade det dock inte längre bara om att förespråka en annektering. Det unika i fallet Sibbo måste betonas, för att undvika att Sibbo blir ett prejudikat. Juridiskt sett har det dock ingen betydelse att Helsingfors är Finlands enda huvudstad. Dessutom ligger även Kervo, Träskända och Tusby i centrum av "Finlands enda metropolområde". Månne inte förresten ledande samlingspartister i Helsingfors har lovat stöda sina kolleger i Kervo och Träskända mot att de stöder Helsingfors i stadens ambitioner att inkorporera sydvästra Sibbo?

"Selvyyden vuoksi". Den 23 september 2007

I blogginlägget "Kalima. Den 21 mars 2007" noterade jag att Kai Kalima i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet i Helsingfors den 29 november 2006, förutom att han hävdade att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors, hotade med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." Som jurist och professor i finansrätt bör Kalima veta att möjligheten att inkorporera sydvästra Sibbo genom lagstiftning endast är teoretisk, även om det vore helt lagligt. Jag har inte tidigare på denna blogg påpekat är att även juristen Jan Vapaavuori i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 enligt diskussionsprotokollet påpekade att "Selvyyden vuoksi on vielä hyvä todeta, että eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja."

Det är inte så svårt att gissa att adressen här var beslutsfattarna i Sibbo. Helsingfors initiativ var naturligtvis inte ett utkast till en lagmotion. Kombineras Vapaavuoris antydan om möjligheten till en inkorporering genom lagstiftning med Hannes Manninens påstådda stöd av alternativet på 5000 hektar och Matti Vanhanens lika så lögnaktiga påstående att Centergruppen stöder förslaget, är det inte konstigt om beslutsfattarna i Sibbo i juni ifjol greps av panik. Det är egentligen anmärkningsvärt att kommunstyrelsen i Sibbo vid sitt möte den 20 juni 2006 inte antog Vapaavuoris anbjudande och uttalade sitt stöd på förslaget på endast 3000 hektar.

På sin hemsida har Vapaavuori publicerat ovannämnda anförande under rubriken "Helsinki tarvitsee alueita Sipoosta 21.06.2006". Här anger Vapaavuori källan för sitt påstående, nämligen regeringsproposition 135/1997:

Asia on ilmaistu hieman selkeämmin hallituksen kuntajakolakia koskeneessa esityksessä, jonka mukaan "pykälän 2 momentin nojalla voitaisiin pykälässä tarkoitettuja muutoksia tehdä .... suurempinakin valtuustojen tahdon vastaisesti, mikäli 3 §:n edellytykset toteutuisivat niissä erityisellä painavuudella." Kaupunginhallituksen tulkinnan mukaan kaikki nämä edellytykset täyttyvät ja täyttyvät vieläpä erityisellä painavuudella ja täten liitos on mahdollinen valtioneuvoston päätöksellä myös tässä laajuudessa. Selvyyden vuoksi on vielä hyvä todeta, että "eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja" (HE 135/1997)

Vapavuori citerar alltså regeringspropositionen, där det i sin helhet står att "Kuntajaon muutosmenettelyn oikeudellista statusta ehdotetaan selkeytettäväksi määrittämällä se säädösvallan käytöksi niin, että eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja mutta muutoin siitä voidaan säätää valtioneuvoston tai ministeriön päätöksellä sen mukaan kuin kuntajakolaissa säädettävät delegointiedellytykset sallivat." I kommunindelningslagen heter det endast kort att "Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet, enligt vad som bestäms nedan." Vapaavuori hävdade i sitt anförande även, så som det av citatet framgår, att enligt statsstyrelsens tolkning samtliga fyra alternativa villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen uppfylls med särskild vikt för Helsingfors förslag på 5000 hektar. Enligt inrikesministeriets beslut från den 28 juni i år uppfylls för detta förslag överhuvudtaget inget av de allmänna villkoren och därmed inget av villkoren heller med särskild tyngd. Även här kan man fråga sig vad som var syftet med den orimliga lagtolkningen från Helsingfors och juristen Vapaavuoris sida.

I Uudenmaan uutisets tv-nyheter ingick i torsdags ett inslag om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog. Inslaget finns ännu på Yle Areena. Jussi Pajunens uttalande är intressant.

"Alldeles överlägsen plats" för småhusbebyggelse. Den 22 september 2007

I dagens nummer av Kauppalehti Presso ingår flera texter som handlar om planering och bostadspolitik. Även Sibbo omnämns i flera sammanhang. Under rubriken "Viisi uutta kaupunginosaa" hävdas det att sydvästra Sibbo är en av de nya stadsdelar som Helsingfors åtmninstone har om fem år. I tidningen ingår även under rubriken "Lisää asuntoja, ministeri Vapaavuori" en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori, där bostadsministern upprepar tidigare framförda synpunkter om sydvästra Sibbo. Vapaavuori upprepar att sydvästra Sibbo är en "alldeles överlägsen plats" för småhusbebyggelse. Här vill (även) Vapaavuori bygga småhus av modellen town house. Presso noterar att motståndet mot inkorporeringen inte minskat det minsta minskat under det gångna året, men Vapaavuori tror att inkorporeringen förverkligas. Slutligen upprepar Vapaavuori att redan Topelius 1858 påtalade de höga bostadspriserna i Helsingfors. Jag undrar om bostadsministern alls har noterat att han varit med om att röva Topelius hem från Sibbo, ifall inkorporeringen förverkligas.