Fallet Tusby. Den 1 oktober 2007


Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens Hufvudstadsblad lyder "Sibbos exempel följs nu i Tusby". (Se ovan.) Artikeln på sidorna 4 - 5 lyder "Ska de öppna landskapen i Tusby bli sovstad?". Jag citerar ur artikeln:

Gränsjusteringen för Sibbo och Vanda skulle vara ett undantag, absolut inte prejudikat. Det har alla toppolitiker försäkrat, senast inrikesminister Mari Kiviniemi, (c).

Men långt innan Hfd-presidenten ens hunnit svinga klubban i fallet Sibbo är Tusby tvunget att börja fila på egna besvär.

- Jag tog genast kontakt med Sibbos direktör Markku Luoma. Vi har gått igenom och jämfört våra "case", säger Tusbys kommundirektör Hannu Joensivu.

Alanens förslag är att grannarna Träskända och Kervo ska dela på Tusbys östra del.

Argumenten är likadana som i Sibbos fall, huvudstadsregionen behöver mera bostäder. På åkrarna i det som Alanen kallar Ristikytö vill utredningsmannen nuplacera bostäder för 25 000.
Hbl noterar även i en liten notis med rubriken "Helsingfors förkastar Sibbobesvären" att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte idag kommer att behandla de besvär som lämnats in med anledning av kommunindelningsbeslutet. Förslaget till Helsingfors förklaring till HFD finns i föredragningslistan. I sin förklaring bemöter helsingfors endast en del av påståendena i Sibbo kommuns besvär. Tolkningen av statrådets roll finner jag motiverad att citera:

De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt. Statsrådet har i detta fall inom ramen för sin prövningsrätt kommit till det slutresultatet att de särskilda förutsättningar som enligt 5 § krävs för en ändring i kommunindelningen uppfylls.

Min invändning mot Helsingfors förklaring är här att man sammanblandar politisk prövning med juridisk bedömning. Enligt statsministerns ord baserar sig statsrådets juridiska bedömning enbart på tjänstemannaberedningen. Föredragende tjänsteman Arto Sulonens bedömning bygger i sin tur på utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Den juridiska bedömningen i Myllyniemis rapport är i sin tur kopierad från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Denna utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen torde huvudsakligen vara författad av Jussi Pajunen. Lagstiftaren gav inte Helsingfors statdsdirektör prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger.
Enligt beslutsmeddelandet anmälde Jan D. Oker-Blom (sfp) avvikande åsikt:

Jäsen Oker-Blom teki asiassa palautusehdotuksen, jonka mukaan asia olisi tullut palauttaa uudelleen valmisteltavaksi, koska päätösehdotus ei täytä kuntajakolain pykäliä 1, 3 ja 5. Tätä palautusehdotusta ei kuitenkaan kannatettu, joten se raukesi, ja asiakohta hyväksyttiin ehdotuksen mukaan. Jäsen Oker-Blom jätti päätökseen palautusehdotuksensa mukaisen eriävän mielipiteen.

Även stadsstyrelsen i Vanda torde idag komma med ett utlåtande över besvären. Se föredragningslistan och bifogade besvär.

"En oerhörd utvecklingspotential". Den 30 september 2007


I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick en intervju med Jussi Pajunen (saml) med anledning av förslaget till Helsingfors budjet. Rubriken var "Helsingfors klarar inte tandtrollen" och den första frågan handlar just om köerna till tandläkaren. Jag citerar:

Överborgmästaren, stadsdirektören Jussi Pajunen slår i från sig då han får frågan om varför staden verkar satsa mer tid och energi på åkrarna i sydvästra Sibbo än på köerna till tandvården.
Det är media som lägger ned tid, energi och resurser på Sibbofrågan. Vi har hittills inte satsat särskilt mycket på just den frågan. Men tänk efter, åkrarna i Sibbo representerar en oerhörd utvecklingspotential. När Nordsjö hamn blir färdig kommer vi att fokusera mycket tid och energi på Sibbo och hela Borgånejden, säger Jussi Pajunen.
Stadsdirektören gillar inte jämförelsen mellan tandvården och områdena i sydvästra Sibbo.

Exakt vad Pajunen syftar på med fokusering på "Sibbo och hela Borgånejden" har jag svårt att bedöma, men man kan alltid spekulera. Samlingspartiet i Helsingforsregionen torde ha ingått en Molotov-Ribbentroppakt, enligt vilken Kervo och Träskända får Tusby eller delar av Tusby, Esbo får Kyrkslätt och Helsingfors och Vanda får Sibbo eller delar av Sibbo. Ledarskribenten i Helsingin uutiset/Vantaan sanomat har åtminstone ett par gånger presenterat denna modell. Samarbetet verkar just nu inte fungera speciellt bra. Från Helsingfors sida har stödet för Kervos och Träskändas inkorporeringsplaner uteblivit, vilket torde förklara varför Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml), som bl.a. äger tidningarna Helsingin uutiset och Vantaan sanomat, inte längre förefaller stöda planerna på att införliva sydvästra Sibbo med Helsingfors. I själva verket skulle man från Helsingfors sida vilja fusionera alla fyra städer i huvudstadsregionen för att komma över Otnäs, Kägelviken och Westend, men det går inte Samlingspartiet i Esbo med på. Något större intresse av att svälja Kyrkslätt torde man i Esbo inte heller ha. Helsingfors strategi går därför framför allt ut på att utveckla ett svar på axeln Otnäs-Kägelviken-Westend. Svaret bygger framför allt på Aviapolis (Vanda flygfält) och Nordsjö hamn, men även oljehamnen i Sköldvik och eventuellt det planerade flygfältet i Backas i Borgå har betydelse.

På webbplatsen för Seutuvisio (Esbo-Grankulla-Helsingfors-Sibbo-Vanda; Kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändningen) uttryckte Pekka Virkamäki (saml), som är viceordförande för stadsplaneringsnämnden i Vanda, redan år 2001 sin vision av förflyttningen av Helsingfors tyngdpunkt österut :

Pääkaupunkiseudun kehittämisen painopiste siirtyy 2010-luvulla itään lentoaseman alueen Vuosaaren sataman ja Kehä 3 kehtiitämisen myötä. Jo nyt on ruuhka-aikana Porvoosta lyhyempi matka Helsingin eli metropolialueen keskustaan kuin espoon keskuksesta.

Helsingin Itäkeskuksen ja Porvoon väliselle alueelle tulisi kehittää uusi vähintään ammattikorkeakoulutasoinen valtakunnallinen logistiikkaoppilaitos. Sköldvik, Vuosaari ja Helsingin keskutan matkustajasatamat muodostavat logistiikkaklusterin jollaista saa koko pohjioismaista hakea. Venäjän pikkuhiljaa tapahtuva kehitys vain voiistaa kehityskuvaa.

Kuluva vuosikymmen menee edellytysten luomiseen. Sipoon voimavarat kehittää riittävässä määrin Sipoonjoen länsipuolen aluetta 40-60 000 asukkaan alueeksi jonne Metron voisi vetää Mellunmäestä tai Vuosaaresta eivät ole riittävät. Vuosikymmenen aikana kolmen kartanon alueet tulisi hankkia yhteiskunnan haltuun ja liittää alue osaksi Helsinki-Vantaan kaupunkia.

  • Askelina Porvoo mukaan kehityskuvatyöhön.
  • Erillisen Itä-Uudenmaan seutukaavaliiton lakkauttaminen.
  • Sipoonjoen Länsipuolen maanhankinta.
  • Metrosuunnittelun ja seutu-yleiskaavatyön valmistelu.
  • Helsinki-Vantaan yhdistämisneuvottelut käyntiin ja äänestys kuntaliitoksesta ennen 2008 kunnallisvaaleja.
  • Logistikkaa-ammattikorkeakoulu Sipooseen valtion ja Helsinki-Vantaan rahoilla.

Det kan noteras att även den dåvarande kommundirektören i Sibbo var med i Seutuvisio och avtalade om scenarier för kommunernas gemensamma markanvändning. Enligt vad Pekka Korpinen (sdp) säger i Uutislehti Demari den 21 september (se "Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007") började Korpinen förhandla med kommundirektör Viking Sundström (sfp) om en ändring i kommunindelningen strax efter att Seutuvisio avslutats. Från Sibbos och Sfp:s sida torde man inte ha varit ovillig till samarbete och förhandlingar, men istället för att se Sibbo som en "oerhörd utvecklingspotential" valde Pajunen tillsammans med Jan Vapaavuori att förtala och köra över Sibbo och Sfp.

Bilden eller kartan med texten ovan ingår i Pekka Myllyniemis rapport. Myllyniemi har kopierat bilden från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Stycket som refererar till kartan lyder enligt följande:

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Yhteyksiä on kuvattu kartassa 6.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat den ovanciterade texten från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen. Trots att det är Ratasvuori som satt sitt namn under utredningen, torde utredningen huvudsakligen vara författad av Pajunen. Visst har Pajunen redan satt ner tid och energi på sydvästra Sibbo.

Markegendom som motivering. Den 29 september 2007

I gårdagens blogginlägg "Helsingfors markområden. Den 28 september 2007" noterade jag att Arto Sulonen i inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut hävdar att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Förutom att påståendet inte stämmer är det även i övrigt intressant. De facto har Helsingfors markområden i sydvästra Sibbo en anmärkningsvärd undanskymd roll i inrikesministeriets eller föredragande tjänsteman Arto Sulonens motiveringar promemoria (muistio) till statsrådets beslut. Helt har markegendomen dock inte heller här lämnats obeaktad. Jag citerar ur pr0memorian:

Kuntajakoselvittäjän mukaan kunnan kyky toteuttaa merkittävä asukasmäärän lisäys riippuu sen taloudellisesta asemasta ja ennen kaikkea kunnan talouden volyymista suhteessa tavoitteena olevaan väestönlisäykseen. Toinen olennainen tekijä on se, omistaako kunta suoraan maata alueella, johon väestönkasvu on tarkoituksena sijoittaa. Jos ei omista, kunnan keinot vaikuttaa asiaan ovat rajoitetut ja koskevat vain maankäytön suunnittelun ja kaavoituksen avulla käytettävissä olevia keinoja.

Sammanhanget i vilket Sibbo kommun i sitt besvär hävdar att Helsingfors markegendom utgör ett centralt motiv till statsrådets beslut framgår tydligt ur inrikesministeriets utlåtande:

Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa. Päätöksessä olisi näin tullut ottaa huomioon Sipoon kunnanvaltuuston päätös lunastaa yhdyskuntarakentamiseen Helsingin kaupungin omistamia kiinteistöjä maankäyttöja rakennuslain 99 §:n nojalla.

I promemorian noteras även att Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen säger att "Kuntajakoselvittäjän esitykseen sisältyy huomattava määrä eli noin 815 hehtaaria Helsingin kaupungin omistamaa maa-aluetta." I själva verket medger Pekka Myllyniemi i sin rapport att det aktuella gränsförslaget VE 2 helt utgår från Helsingfors markområden. I rapporten står det om alternativet att "Vaihtoehdossa 2 huomioidaan Helsingin maaomistuksia laajasti Knutersintien ja Puronniityntien väliin jäävällä alueella." Om det mindre alternativet VE 1, som utritats på samma karta som utredningsmannens officiella förslag VE 2, står det i Myllyniemis rapport följande:

Vaihtoehto 1 ottaa vain hyvin rajoitetusti huomioon Helsingin maanomistuksia. Niitä kuuluu alueeseen lähinnä vain vaihtoehdon läntisissä osissa E18-tien kahta puolta. Landbon itäpuolella olevat laajat omistukset jäävät kokonaan ulkopuolelle.

Om det större alternativet VE 3 på 5000 hektar säger Myllyniemi igen att "Vaihtoehto huomioi Puronniityntien itäpuoliset Helsingin omistukset, jotka eivät pinta-alaltaan kuitenkaan ole niin huomattavia kuin saman tien länsipuolella sijaitsevat omistukset." I promemorian noteras även att enligt Helsingfors utåtande "Kaupungin esitykseen verrattuna selvittäjän esityksessä Sipooseen jää mantereella olevan alueen itäosa, jossa kaupunki ei omista kovinkaan paljoa maata." Vidare noteras att enligt utlåtandet "Helsingin kaupunki omistaa huomattavasti maata siirrettäväksi esitetyllä alueella, minkä vuoksi Helsingin kaupungilla ei olisi tarvetta lunastusmenettelyyn rakentamisen toteuttamiseksi."

Det stämmer att Helsingfors markområde i inrikesministeriets promemoria inte uttryckligen anges som en juridisk motivering för annekteringen. Till detta kan det finnas olika skäl. När inrikesministeriet i sitt utlåtande hävdar att statsrådets beslut till ingen del bygger på Helsingfors markegendom handlar det kanske inte bara om att bemöta påståendet i Sibbo kommuns besvär att statsrådets gränsbeslut inte tagit hänsyn till Sibbo kommuns beslut att inlösa mark som ägs av Helsingfors. Man kan spekulera vid vilka följder ett prejudikat enligt vilket markegendom i grannkommunen ger rätt till annektering skulle leda till.

Helsingfors markområden. Den 28 september 2007

De som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut bör liksom Sibbo kommun beredas tillfälle att ge en motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. HFD har av kommunen bett om en motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande från den 7 september senast nästa fredag, den 5 oktober. Kommunstyrelsen behandlar ärendet nästa tisdag. Enligt vad Christel Liljeström skrivit på sin blogg fick Sibbo kommun en begäran om motförklaring fredagen den 14 september. Jag misstänkte att någonting gått fel då övriga som besvärat sig inte fått post från HFD, men deras tur torde komma senare. I gårdagens Sipoon Sanomat berättas i en artikel med rubriken "Sisäministeriö hylkäsi kaikki rajavalitukset" att man på HFD sagt att "kaupunkeja kuullaan ensin". Det stämmer överens med vad som står i föredragningslistan för tisdagens styrelsemöte i Sibbo. Jag citerar:

Högsta förvaltningsdomstolen ber om förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007 senast 5.10.2007.

Ett förslag till förklaring och motförklaring utdelas på mötet.

Sibbo kommun torde alltså i likhet med inrikesministeriet få ge en förklaring med anledning av 18 besvär innan enskilda personer som besvärat sig bereds tillfälle att ge motförklaring.

I den ovannämnda artikeln i Sipoon Sanomat påtalas även det förhållande att inrikesministeriet valt att inte bemöta påståenden i 16 av besvären. Jag citerar:

Sisäministeriö on lausunnossaan niputtanut valituksista yhteen 16, joiden sisällön se ei näe sisältävän mitään uutta, ja siten niiden argumentointi sivutetaan aiheettomana.

Sama vanha mantra joukkoihin leimattu sipoolaisvalittaja Leena Liipola on lausunnon sisällöstä pyöristynyt.

Hän vakuuttaa oman valituksensa sisältävän esimerkiksi vedenpitäviä todisteita siitä, että selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti oli sisäministeriön Sulosen, Jussi Pajusen joukkojen ja hallintojohtaja Eila Ratasvuoren käsialaa.

– Selvitän valituksessani, kuinka Myllyniemi vain allekirjoitti valmiin selvityksen, mutta se on jätetty kokonaan huomioimatta.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Kuka hommaisi Pajuselle kunnon kumisaappaat?" Artikeln handlar om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog senaste vecka. Överborgmästare Jussi Pajunen var med i bussen på väg till storskogen, men steg av i Sottungsby. Om vad Pajunen hann säga på vägen skriver Sipoon Sanomat att "Hän painotti, että Helsingin ensisijaisena intressinä on rakentaa ranta-alueille, eikä suinkaan Sipookorpeen." Jag undrar om Pajunen har tagit sig en titt på stränderna i Östersundom. Här är stranden onåbar även med gummistövlar. Från Helsingfors håll har man tidigare hävdat att Helsingfors inte skulle behöva inlösa mark av privatpersoner, eftersom staden redan äger så mycket mark i sydvästra Sibbo. Helsingfors markägendom är dock koncentrerad till Husö och Storskogen.

Då statsrådet redan har tagit sitt beslut i Sibbofrågan tycks Helsingfors markägendom inte längre vara ett centralt argument, åtminstone inte enligt inrikesministeriet. I inrikesministeriets förklaring till HFD står det att "Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa." Inrikesministeriet hävdar emellertid att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Detta är ett märkligt påstående med tanke på att man i samma utlåtande hävdar att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Sista stycket i avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport lyder faktiskt enligt följande:

Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Kunnan maanomistus helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti koska osapuolia on vähemmän. Samoin maanomistajien kanssa käytäviä neuvotteluja kaavoituksen tavoitteista ei tarvita.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat det ovanciterade stycket ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.

Delar av den ovanciterade texten ingår även i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Jag citerar ur Pajunens anförandet, som förtjänstfullt delvis var på svenska:

Helsingfors äger betydande markområden i de delar av Sibbo som enligt förslaget skulle anslutas till Helsingfors. Det här underlättar och försnabbar märkbart planläggningsprocessen.

Lounais-Sipoon kehittäminen monipuoliseksi työpaikka- ja asuntoalueeksi edellyttää kunnalta riittäviä resursseja ja vahvaa suunnittelua ja rakentamisorganisaatiota. Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Tämä helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti.

Det skall i sammanhanget även noteras att Matti Vanhanen ännu i juni i tv-nyheterna motiverade en annektering med att Helsingfors äger nästan tusen hektar i sydvästra Sibbo. Inte heller Kai Kalimas ord skall förringas. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 28 februari sade Kalima (enligt diskussionsprotokollet) följande:

Haluaisin sanoa valtuutettu Hakaselle, että kuntajakolain 3 ja 5 §, niitä pitää tulkita yhdessä. Niiden mukainen erityinen syy on se, että meillä on omaa maata 815 ha, jota me emme muuten pääse käyttämään.

"Tillräcklig och pålitlig grund". Den 27 september 2007

Inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut är intressant läsning. I utlåtande bemöts påståendena om materiella och formella fel i Sibbo kommuns besvär punkt för punkt i den ordning som påståenden ingår i besväret. Punkt 2 i Sibbos besvär har man dock helt hoppat över i inrikesministeriets utlåtande. Istället bemöts ett påstående i punkt 5 i Sibbos besvär som nummer 2 i utlåtandet. Punkt 2 i Sibbos besvär har rubriken "Valtioneuvoston päätöksen taustalla olevat selvitykset" och de inledande raderna lyder enligt följande:

Valtioneuvoston päätös perustuu tosiasiallisesti hyvin pitkälle kuntajakoselvittäjä Myllyniemen selvitykseen. Tämä selvitys oli monilta osin erittäin vajanainen ja puutteellinen. Näitä puutteita on käsitelty laajemmin Sipoon kunnan Etelä-Suomen lääninhallitukselle osoittamassaan 17.4.2007 päivätyssä lausunnossa, ja Sipoon kunta viittaa valituksensa tueksi kaikkeen tässä lausunnossa esitettyyn (lausunto liitteenä 1), mutta tässäkin yhteydessä voidaan todeta seuraavaa:

  • Selvitys perustui Helsingin kaupungin omista lähtökohdistaan tehtyyn esitykseen, ja kuntajakoselvittäjä on suurelta osin myös suoraan käyttänyt Helsingin kaupungin esitystä oman esityksensä perusteluina.

Inrikesministeriet har alltså valt att inte ge någon förklaring till påståendena om brister i Pekka Myllyniemis utredning. I inrikesministeriets utlåtande hävdas det lika väl att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Även dessa omnämnda synpunkter har Myllyniemi ord för ord kopierat från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Ratasvuoris utredning hittades på inrikesministeriet så sent att den inte hann med i Sibbo kommuns besvär, men det påtalas åtminstone i ett av besvären som lämnats in till HFD. "Eila Ratasvuoren muistio 18.10.2006" ingår även som bilaga i det aktuella besväret. Detta besvär omnämner inrikesministeriet emellertid bland de besvär om vilka det konstateras att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi."

Myllyniemi omnämns hela 27 gånger i inrikesministeriets utlåtande. Bl.a. säges det att "Valtioneuvosto on arvioinut kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen selvityksen antaneen riittävät ja luotettavat perusteet tehdylle kuntajaon muutokselle." Statsminister Matti Vanhanen sade dock i presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut att beslutet grundar sig på bedömningen i inrikesministeriets beredning, som Arto Sulonen ansvarar för. Det är alltså Sulonen som i egenskap av föredragande tjänsteman mot bättre vetande bedömt att Myllyniemis "utredning" utgör en tillräcklig och pålitlig grund för beslutet. Det är även Arto Sulonen som undertecknat inrikesministeriets förklaring eller utlåtande angående besvären till HFD.

Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbometro för 200 miljoner". I artikeln berättas det att Sibbometron presenterades av Helsingfors trafikchefer för stadsstyrelsen i Helsingfors på måndagen och att Sibbometron enligt chefen för Helsingfors trafikplanering Olli-Pekka Poutanen och chefen för Helsingfors trafikverk, Matti Lahdenranta kunde byggas mellan åren 2013 och 2016. I praktiken upprepades Lahdenranta sin kontroversiella åsikt att Sibbometron kunde byggas före förlängningen av metron till Stensvik. Mera än vad rubriken berättar upplyser artikeln inte om beräkningarna av priset. I Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken Myllyniemi kopierat de centrala delarna i sin rapport, heter det att byggnadskostnaderna för metron (6,3 km och 4 stationer) är 140 - 150 miljoner euro.

Att Sibbometron har en central roll i den juridiska motiveringen för en inkorporering framgår ur titeln på Ratasvuoris utredning och av att hela tre sidor i utredningen handlar om metron. I motiveringarna till statsrådets gränsbeslut omtalas metron endast i citat av Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande, men planerna på en metrolinje till Sibbo förutsetts eventuellt i påståendet att "Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta." I motiveringarna citeras Myllyniemis utredning av metrons betydelse i följande stycke:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Satamaa hyödyntävä elinkeinotoiminta siirrettäväksi esitetyllä alueella vilkastuttaisi kuntajakoselvittäjän mukaan muutakin elinkeinotoimintaa koko seudulla ja erityisesti Itä-Helsingissä, Vantaalla sekä Sipooseen jäävillä alueilla. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Den ovanciterade texten har Myllyniemi kopierat ur Ratasvuoris utredning från den 18 oktober 2006. På vilket sätt Sibbometron, som inte skulle gå via Nordsjö, skulle stöda näringsverksamheten i anslutning till Nordsjö hamn har jag svårt att se, då det enligt Helsingfors analys inte ens lönar sig att förlänga Nordsjömetron ett par kilometer till själva hamnen.

Vanda har formellt uttalat stadens stöd för en förlängning av Mellungsbackametron österut, men i verkligheten är stödet inte så entydigt. I Helsingin Sanomat föreslog Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) den 21 juni 2006 att "Vantaa voisi luopua pienestä merenrantaosasta, jos Helsinki osallistuu metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä Länsimäen kautta Hakunilaan". Det bör noteras att Sibbometron och metro till Håkansböle är varandra uteslutande alternativ. Att Kiljunen inte missförstått Helsingfors metroplaner framgår ur artikeln "Helsingin ryöstöretki Sipooseen!?", som publicerades i Länsimäki-lehti 2/2006 i september i fjol. Här säger Kiljunen följande:

Jos pieni alueluovutus tehdään, on Helsingin tultava Vantaan toiveita vastaan. Se koskisi erityisesti liikenneratkaisuja.

Metro on syytä ulottaa Vantaalle. Mitä mielekkäintä olisi jatkorakentaa sitä Mellunmäestä Hakunilaan. Helsinki saa osallistua metron rakennuskustannuksiin. Onhan kyse yhteisestä raideliikenteestä.

I Vantaan Sanomat publicerades den 4 september 2002 en artikel med rubriken "Metro Hakunilaan". Här noterar Kiljunen att "Hakunilan metro tukisi omalta osaltaan myös Vuosaaren satamahanketta." Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen borde hålla med Kiljunen. För en dryg månad sedan sade Korpinen i Sipoon Sanomat att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." 

På föreningen För Sibbos hemsida tipsas det om en intervju med kyrkoherdarna Helene Liljeström och Henrik Andersén. Intervjun "Kyrkoherdarna hoppas på back i Sibbofrågan" finns som poddsändning på portalen pod.fi.

Sibboundantag. Den 25 september 2007

Dagens hufvudstadsblad ingår ledarstick med rubriken "Ingen regel utan sibboundantag?" av Björn Månsson. ledarsticket kommenterar månsson kommunminister Mari Kiviniemis uttalande rundradions finska nyheter söndags om att Sibbo var ett specialfall när det gäller tvångsannekteringar eller komundelssammanslagningar i allmänhet. (Se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007".) Månsson slutar artikeln med utropen "Vilken selektivitet! Vilken inkonsekvens!"

Även Suomenmaa har idag publicerat en artikel med anknytning till Kiviniemis uttalande. Rubriken är "Kuntien yhdistyminen vaatii usein osakuntaliitoksia".

Centerministrarna Manninen, Vanhanen och Kiviniemi har inte bara varit inkonsekventa i tolkningen av kommunindelningslagen och det kommunala självstyret. De har även gett motstridiga budskap i Sibbofrågan. Först hävdade de att det inte är någonting speciellt med förslaget på att ansluta en del av Sibbo till Helsingfors. Sedan hävdar Kiviniemi att Sibbo är ett specialfall.

På grund av tidsbrist har jag endast i förbigående kommenterat inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. Inrikesministeriets förklaring undvikar flera besvärsgrunder, men speciellt anmärkningsvärt är att man valt att inte alls kommentera största delen av besvären. I utlåtandet skriver inrikesministeriet att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita,jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi." Antingen har man på inrikesministeriet inte tagit sig tid att läsa igenom alla besvär, eller så försöker man tiga ihjäl en del besvär eller besvärsgrunder. Märkligt nog har inte heller alla som besvärat sig fått inrikesministeriets utlåtande.