I gårdagens blogginlägg omnämnde jag SAD:s publikation "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" från den 31 oktober 2006. I publikationen behandlas två olika möjliga modeller för biljettsystem som baserar sig på en zonindelning. I den ena modellen motsvarar zonindelning indelningen i zoner på kartorna i Hannu Penttiläs presentation från metropolparlamentet. (Se gårdagens bloginlägg "Zongränser. Den 1 december 2007".) Här skiljes sig zonmodellen från den nuvarande modellen genom att Alberga och Hagalund med omnejd i Esbo liksom Västerkulla och Västersundom i Vanda har anslutits till samma zon som Helsingfors. I den andra modellen i "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" följer zonindelningen ännu mindre de administrativa gränserna. Zonerna är här indelade i mindre delområden, vilket skulle kräva en hel del lokalkännedom av resenärerna. Överhuvudtaget kräver en modell som bygger på en zonindelning som är oberoende av kommungränserna relativt stor lokalkännedom av resenärarna. Man kan fråga sig om inte en av idén med en zonindelning är att göra de existerande stadsgränserna osynliga, för att senare lättare kunna flytta eller avskaffa dessa gränser.
En intressant detalj i den andra zonmodellen i "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" är att stora delar av Esbo skulle ligga utanför zon 3, som omringar Helsingfors (och östra Esbo). Däremot skulle delar av Tusby och Myras i Sibbo höra till samma del av zon 3 som östra Vanda. Zonmodellen visar således att ändringar i kommunindelningen i princip inte är nödvändiga för att Sibbo skall kunna integreras i huvudstadsregionens kollektivtrafiksystem.
En intressant detalj på kartan ovan, som illustrerar den andra zonmodellen, är att sydvästra Sibbo hör till zon 3. Gränsen mellan zon 2 och zon 3 följer här den nuvarande gränsen mellan Vanda och Sibbo, medan zon 3 österut sträcker sig exakt så långt österut som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi efter dokumentets publicering skulle förseslå att Helsingfors utvidgas österut. Kartan kunde i princip tolkas som ett tecken på att Myllyniemi drog gränsen på rätts ställe med tanke på utvecklingen av kollektivtrafiken, men snarare är kartan ytterligare ett bevis på att Myllyniemi bara föreslog det område som Helsingfors och kommunminister Hannes Manninen hade kommit överens om. Kartan visar även att Manninens stöd av ett 5 000 hektar stort område var en bluff. Det kan noteras att Granö, som Helsingfors varit speciellt intresserat av, på kartan är färgat i blått och således inkluderats i zon 3.
En intressant detalj i den andra zonmodellen i "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" är att stora delar av Esbo skulle ligga utanför zon 3, som omringar Helsingfors (och östra Esbo). Däremot skulle delar av Tusby och Myras i Sibbo höra till samma del av zon 3 som östra Vanda. Zonmodellen visar således att ändringar i kommunindelningen i princip inte är nödvändiga för att Sibbo skall kunna integreras i huvudstadsregionens kollektivtrafiksystem.
En intressant detalj på kartan ovan, som illustrerar den andra zonmodellen, är att sydvästra Sibbo hör till zon 3. Gränsen mellan zon 2 och zon 3 följer här den nuvarande gränsen mellan Vanda och Sibbo, medan zon 3 österut sträcker sig exakt så långt österut som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi efter dokumentets publicering skulle förseslå att Helsingfors utvidgas österut. Kartan kunde i princip tolkas som ett tecken på att Myllyniemi drog gränsen på rätts ställe med tanke på utvecklingen av kollektivtrafiken, men snarare är kartan ytterligare ett bevis på att Myllyniemi bara föreslog det område som Helsingfors och kommunminister Hannes Manninen hade kommit överens om. Kartan visar även att Manninens stöd av ett 5 000 hektar stort område var en bluff. Det kan noteras att Granö, som Helsingfors varit speciellt intresserat av, på kartan är färgat i blått och således inkluderats i zon 3.
Inlägg
