Kemijärvi. Den 16 mars 2008

I Helsingin uutiset ingick den 12 mars en kolumn med rubriken "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä". Författaren till texten är anonym, men enligt tidningen är skribenten "valtakunnan politiikan sisäpiiriläinen". Med Kemijärvi syftas naturligtvis på nedläggningen av cellulosafabriken i Kemijärvi, som regeringen inte försökt förhindra. Jag har på min blogg den senaste tiden följt med utredningen om en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi. Orsaken till mitt intresse för frågan beror inte bara på att Pekka Myllyniemi, som svarade för den skandalösa Sibboutredningen, även utreder denna fråga om sammanslagning. I sig är det intressant att notera att Mari Kiviniemi tog en stor risk då hon föreslog och utnämnde Myllyniemi till utredningsman. Visserligen tyder allt på att man på ministeriet en månad före högsta förvaltningsdomstolen officiellt avgjorde Sibboärendet hade försäkrat sig om att HFD skulle sopa skandalerna kring Myllyniemis utredning under mattan. ( Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".) Utnämningen av Myllyniemi för ytterligare ett beställningsarbete var lika väl en påtaglig risk. Därför har jag från första stund velat se en koppling till beslutet att stänga cellulosafabriken.

Jag tycker mig i Kemijärvi känna igen ett mönster. Våren 2006 hade nedräkningen för Vanhanen och Vanhanens första regering börjat. Denna gång kom kritiken från Helsingfors. Regeringen kunde väl ha fallit med ett fiasko för KSSR. Dessutom hade Vanhanen personligen dåliga relationer till Helsingfors. (Se "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007".) Om man vill, kan man i Vanhanens stöd till en annektering av sydvästra Sibbo se ett försök att köpa sig och regeringen extra tid. Strategin lyckades. När cellulosafabriken i Kemijärvi hotade förtoendet för Centern och regeringen lade man inte bara på nytt in nattågen mellan Helsingfors och Kemijärvi, utan man försökte även ansluta turistorten Pyhätunturi
och hela Pelkosenniemi till Kemijärvi. (Se "Myllyniemi föreslår sammanslagning. Den 28 februari 2008".) Strategin ser dock inte ut att lyckas denna gång.


Jag citerar ur texten "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä":

Pääministeriä syytetään siitä, ettei hän oikeastaan johda hallitusta, vaikka heilutteleekin puheenjohtajan nuijaa hallituksen istunnoissa. Jokainen inisteri saa huseerata itsenäisesti kuinka tahtoo ja kokoomus on käyttänyt tilaisuutta taitavasti hyväksi. Keskustapolitiikka ei juuri näy.
...

Mutta lopullinen naula arkkuun on kuitenkin tullut pohjoisesta, jossa keskustaväki ei voi lainkaan ymmärtää sitä, miksi hallitus on antanut pörssiyhtiö Stora Enson lakkauttaa yhden kannattavimmista yksiköistään. Toisinkin kuin olisi voitu tehdä.

Ensi vaiheessa pääministeri lienee kuvitellut, että Kemijärven tehtaaseen kohdistunut kuolinisku vaikuttaa kielteisesti ensi sijassa kokoomuksen kannatukseen, koska valtion omistajapolitiikasta on vastuussa kokoomuslainen Jyri Häkämies ja koska lakkautuslistalla oli myös Summan tehdas puolustusministerin omasta vaalipiiristä.

Paha virhearvio on nyt koitumassa lopulliseksi kuoliniskuksi Matti Vanhasen poliittiselle uralle.

I dagens Hbl ingår en kolumn av Pär Stenbäck. Rubriken är "En regering på glid". I kolumnen skriver Stenbäck att "regeringen Vanhanen II ser ut att bli ett sorgligt kapitel". Även Stenbäck påtalar Kemijärvi:

Statsministerns handläggning av de stora frågorna under det senaste året väcker frågor om politiskt omdöme och kompetens.
Även om han hade rätt i den principiella synen på staten som aktieägare, lämnar Kemijärvi-affären en märklig bismak. Medborgarna hade svårt att svälja teorin om att statsmakten bör två sina händer när infrastrukturen i en glesbygd förstörs.

Centern stod ju under minst femtio år för en aktiv u-områdespolitik och lyckades med många stora projekt i norr och öster. Nu har allt detta kastats över bord och Kemijärvi avslöjade att partiet inte kan eller vill påverka, inte ens med nyckelposterna i sin hand.

Stenbäck skriver att "när det kommer till kritan tycks ledargarnityret vara den svaga länken". Räddningen för regeringspartierna med svaga partiledare är att även oppositionspartiet SDP har haft ledarproblem. Stenbäck avslutar sin kolumn med en varning till Sfp (och De gröna):

Jag hoppas bara att regeringens juniorpartier, sfp och de gröna, inser att det är en regering på glid. Den som bara förlåter sig själv och andra, dras lätt med.

När det saknas ledarskap i statsledningen passar Helsingfors på att ta för sig så mycket som möjligt. Fallet Sibbo handlar i hög grad just om detta. Jag hade hoppats att Vanhanens fall hade kommit lite tidigare.

Ökyalue. Den 15 mars 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Skriftligt spörsmål". I inlägget kommenterar Liljeström kommunminister Mari Kiviniemis svar på Lena Harkimos skriftliga spörsmål angående tolkningen av ramlagen. I komprimerad form lyder Harkimos fråga enligt följande:

Varför anger regeringen 20 000 invånare som en strikt gräns för ett samarbetsområde, när invånarantalet i lagen om kommun- och servicestrukturreformen bara är ungefärligt?

Harkimos fråga är av principiell natur, fastän den särskilt berör Sibbo, som på grund av annekteringen tillfälligt kommer att ha ett invånarantal under 20 000. Kiviniemi besvarar i sitt svar inte alls den principiella frågan, utan kommenterar bara Sibbos invånarantal.


Rubriken på ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin uutiset är "Kilpajuoksu ökyalueiden rakentamiseksi alkoi". Jag återger här de inledande raderna:

Helsingin ja Sipoon kamppailu varakkaista muuttajista on kiihtynyt liikemies Harry "Hjallis" Harkimon julkistettua suunnitelmansa Sipoonrannan ökyalueesta.

Helsingin kaupungin päättäjiä taitaa salaa harmittaa, että uusi merellinen asuinalue huvijahtisatamineen nousee kuntarajan väärälle puolelle. Harkimo on uhonnut lehtihaastatteluissa, että Helsingin on turha hamuta uutta rajan siirtoa. Sipoonranta-suunnitelmaa pidetäänkin yleisesti näpäytyksenä Helsingin kaupungille tämän "ryöstöretkestä" Lounais-Sipooseen.

Efter att Sibbo på grund av annekteringen förlorar goda skattebetalare till Helsingfors kan man från Helsingfors sida knappast kritisera planerna för Storören ("Sibbo strand"). Pekka Korpinen antydde dessutom i juni 2006 att Helsingfors hade liknande planer för Husö. Inte heller är planerna för Storören speciellt betydelsefulla ur ett regionalt perspektiv  Däremot torde man i Helsingfors inte se med blida ögon på att man i Sibbo planerar flera liknande områden för goda skattebetalare. Problemet är att Helsingfors och statsrådet motiveringar för annekteringen handlade om allt annat än konkurransen om goda skattebetalare, som torde ha varit det viktigaste motivet bakom annekteringen.


Mari Kiviniemi var idag gäst i programmet Lördagssällskap. Kiviniemi gav här sitt fulla stöd för Sibbos ökyalue och nya linje i allmänhet.

Värn mot nya attacker. Den 14 mars 2008

Yle (Lapin uutiset) har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen valtuusto tyrmäsi liitoksen äänin 9-6". Ur notisen framgår att det främst var Centern i Pelkosenniemi som stödde en sammangång med Kemijärvi. Jag citerar ur notisen:

Liitosta vahvasti ajava Keskustan valtuustoryhmän puheenjohtaja Tapio Uusitalo piti äänestystulosta odotettuna. Uusitalo arvioi, että valtiovalta liittää Pelkosenniemen Kemijärveen aikanaan erityislailla.

Man kan fråga sig varför just Centerns ledamöter röstade för en sammanslagning då en överväldigande majoritet av Pelkosenniemis invånare är mot en sammangång med Kemijärvi. Klart förefaller det vara att Centerns ledamöter röstat annorlunda, om kommunministern inte hett Mari Kiviniemi.

Yle har senare idag publicerat en notiser med rubrikerna "Kuntajakoselvittäjä pettyi pelkosenniemeläisiin" och "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle". Jag citerar ur den senare notisen:

Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen. Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) sanoo, että mitään pöytälaatikkoesitystä ei ole, vaan tilannetta harkitaan ensi vuoden alussa.

Kiviniemi keskustelee Pelkosenniemen tilanteesta kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kanssa vielä tämän kuun aikana. Ministeri aikoo sen jälkeen päättää, tarvitaanko vielä muita selvityksiä.

I själva verket har utredningsmann Pekka Myllyniemi redan presenterat sin skrivbordsframställning, som torde vara tänkt som förordet eller följebrevet till en rapport. Det är denna framställning som kommunfulmäktige i Pelkosenniemi tagit avstånd från. Kiviniemi torde istället syfta på ett förslag till speciallag. Någon speciallag hade inte behövts, om ett par ledamöter hade röstat annorlunda.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "För Sibbo tar nya tag". Av artikeln framgår att man inom föreningen För Sibbo fruktar nya attacker från Helsingfors. Att ta det aktuella fallet till europeisk instans ses även som ett sätt att förhindra nya attacker. En utmaning för föreningen är kanske lite överraskande att fram pengar för att få fallet till EU:s granskare.

Överdimensionerade tillväxtmål. Den 13 mars 2008

Yle har idag publicera en notis med rubriken "Sibbo generalplan kritiseras". Det är närmare bestämt professor Jan Sundberg som kritiserar Sibbos överdimensionerade tillväxtmål. Lyssna även på ett audioklipp med en intervju med Sundberg

Sibbos överdimensionerade tillväxtplaner föddes först av hotet från Helsingfors och Hannes Manninen våren 2006. Planerna torde bland Helsingforspolitikerna ha ökat enigheten för en annektering. Helsingfors initiativ i juni 2006 föranledde i Sibbo en panikreaktion, genom vilken man försökte övertyga regeringen (och utredningsmannen) att Sibbo själv klarar av att utveckla det aktuella området. Efter att både HFD och statsrådet har tagit sitt beslut kunde man dra slutsatsen att Sibbos motoffensiv misslyckats. Istället håller kommunen kvar sina tillväxtmål. Förlusten av Björsnö och Landbo motiverar en kompensering med nya bostadsområden för goda skattebetalare. Dessutom bör kommunen snabbt komma upp till invånarantalet "minst ungefär 20 000", som ramlagen kräver. Sibbos officiella tillväxtmål förutsätter dock att Sibbo lockar till sig allt för många goda skattebetalare. Enligt min bedömning snarare försämrar än förbättrar tillväxtmålen Sibbos förutsättningar att fortleva som en självständig kommun. Å andra sidan tvingar generalplanen inte kommunen att förverkliga målen.

När det gäller förslaget till generalplan för Sibbo har invånarna reagerat speciellt på reserveringen för en metrolinje. På kartan ovan synns två "korridorer för utveckling av kollektivtrafiken", varav den ena i praktiken är en reservering för HELI-banan och den andra för metron. I definieringen av beteckningarna noteras det att "Tidsschemat och förverkligandet samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen för Helsingforsregionen", men man kan ändå fråga sig hur man kan veta var metron skulle gå genom Östersundom, då metron inte till skillnad från HELI inte finns med i landskapsplanen. Personligen ser jag Sibbometron som en enda stor bluff. Det kan även noteras att Helsingfors inte planerade att dra metrolinjen fram till Sibbo å, då man lade fram sitt initiativ på ett 5 000 hektar stort område. I Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" utgår man i från att det planerade banavsnittet från Mellungsbacka österut är 6,3 km långt och noterar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue." (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".)

Yles regionala nyheter berättade idag att föreningen För Sibbo på sitt årsmöte igår beslöt att det i årets verksamhetsplaner ingår att lämna in klagomål till EU efter HFD:s Sibbobeslut.

Landskapsgränser. Den 12 mars 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo rf. arbetar vidare". Föreningen har årsmöte idag. I notisen berättas det att man bland annat ska "ge en lägesrapport för var man står gällande klagomålet till EG-domstolen om Helsingfors annektering av mark i sydvästra Sibbo".

Borgåbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Familjer får välja skola och daghem". Enligt artikeln sade Rakel Hiltunen på besöket i Sibbo i tisdags att Helsingfors stad inte ville gå händelserna i förväg och planera kring frågor gällande skola, daghem och hälsovård, eftersom man med säkerhet inte kunde veta hur HFD skulle besluta i Sibbofrågan. Detta var ett intressant påstående, speciell med tanke på stadsdirektör Jussi Pajunens uttalande om sin 90-procentiga visshet och pressmedelandet som var översatt till svenska innan HFD hade publicerat sitt beslut. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".)

Hufvudstadsbladet publicerade igår en kort notis med den märkliga rubriken "Landskapet Nyland återuppstår". I notisen kan man läsa att "Nylands förbund sällar sig till raden av städer och organisationer som ställer sig bakom förslaget om att Landskapen Nyland och Östra Nyland skall slås ihop till ett landskap." Att Nylandsförbund vill sluka Östra Nylands förbund är minsann ingen nyhet. Det nya är istället att Nylands förbund i ett utlåtande till finansministeriet nu vill att även Hyvinge och Riihimäki överförs till Nylands förbund. Det tänkta Stornyland skulle inte vara något Nyland som återuppstår, utan en utvidgning av Helsingfors intressesfär. Några garantier för att Nylands förbunds önskemål uppfylls finns det naturligtvis inte.

Från Nylands förbunds sida har man gärna gett bilden att grundandet av Östra Nylands förbund splittrar Nyland, men i skriften i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006", ur vilken Pekka Myllyniemi plagierat avsnitt i sin Sibborapport, härleds Nylands landskapsförbunds rötter till Helsingfors regionplaneförbund och Regionplansförbundet för Helsingfors jämte omnejd, som grundades 1946. (Se "'Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006'. Den 18 oktober 2007".)

Yle (Nyheter/ Östnyland) har idag publicerat en artikel med rubriken "Självständigt Östra Nyland bäst". I artikeln noteras det att även landskapet Kymmendalen är intresserad av delar av Östra Nyland.

I sin Sibborapport föreslår även Myllyniemi att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund, men knappast skulle någon komma på att i detta sammanhang referara till Myllyniemis utredning.

Annekteringen av sydvästra Sibbo ökar enligt min bedömning förutsättningarna för ett "självständigt Östra Nyland", men situationen med en annektering över landskapsgränsen är inte oproblematisk. Enligt min bedömning kan även faktumet att det tvångsanslutna området hör till ett annat landkap än Helsingfors öka de europeiska instansernas intresse för frågan.

Oenighet kring Storskogen. Den 11 mars 2008

Yle (Lapin Radio) har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärven kaupunginhallitus yhdistäisi kunnat". Att Kemijärvi till skillnad från Pelkosenniemi ställer sig bakom utredningsman Pekka Mylyniemis förslag på en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är naturligtvis ingen överraskning. Intressant är däremot att rösterna i Kemijärvi stadsfullmäktige föll jämt och att ordförandens åsikt avgjorde.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundomin kappelista Helsingin vanhin kirkko". I notisen noteras det att Helsingfors domkapitel föreslås att sydvästra Sibbo ansluts till Mellunkylän seurakunta och om Östersundom kyrka att "Liitoksen jälkeen siitä tulisi Helsingin vanhin kirkko."

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo alkoivat nyökytellä samaan tahtiin". Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml, till vänster på bilden ovan), viceordförande Olli Lehtipuu (grön, till höger på bilden ovan) och stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) besökte igår Sibbo. Av artikeln framgår det att värdarna varit artiga och diplomatiska. I artikeln noteras det att "Helsinkiin liitettävän Lounais-Sipoon asukkaiden ei tarvitse olla huolissaan palveluistaan." Orsaken är att invånarna även i framtiden skall få anlita tjänster som procuceras av Sibbo kommun. Smått komiskt är det att HFD i sitt beslut ställer sig bakom kommunindelningsutredare Pekka Myllynimis slutsats att annekteringen förbättrar servicen i området. Av artikeln framgår det även att Storskogen diskuterades på besöket igår. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin päättäjät pukkasivat eilen myös Sipoonkorven kansallispuisto -asiaa eteenpäin.

"Olemme yhtä mieltä siitä, että alueen tulee saada kansallispuisto, joka on Sipoonkorpi."

Mahdollisen kansallispuistoalueen etelärajaan ei kuitenkaan otettu kantaa.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med den märkliga rubriken "Sibbobor kan pusta ut". Skälet till att pusta ut är att "ledande politiker i Helsingfors och Sibbo är överens om en möjligast flexibel övergång för de Sibbobor som blir Helsingforsare nästa år." Man kan tolka överenskommelsen på annat sätt: Helsingfors är inte förberett att betjäna stadens nya invånare i sydvästra Sibbo. Själv misstänker jag att Helsingfors här även ser sin chans att lura myran att samarbeta med elefanten. Även i HBL:s artikel omnämns diskussionen om Sibbo storskog:

I detalj ville man inte heller definiera var gränsen för Storskogen ska dras.

- Vi är nöjda med att nationalsparksplanerna går vidare. Parken ska bli 2 700 hektar stor av den arealen äger staten 1 700 hektar medan Helsingfors och Vanda äger 1 000 hektar. Vi förväntar oss att staten ska erbjuda oss byggnadsmark i utbyte mot den mark vi satsar på den kommande nationalparken, säger Rakel Hiltunen.

Den mark som Helsingfors förhandlar om ligger utanför det område som nästa årsskifte skall anslutas till Helsingfors. Det vore dessutom inom en överskådlig framtid helt otänkbart att vare sig Helsingfors eller Sibbo skulle planera bebyggelse på området, som ligger invid redan fredad skog.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan skapa debatt i Helsingfors". Enligt artikeln tycker Rakel Hiltunen, som är en av de riksdagsmän som undertecknat lagförslaget på en nationalpark, att 2 700 hektar är tillräckligt för en nationalpark i Storskogen. Bbl skriver vidare att "Lehtipuu menar att han han antagligen förespråkar en sydligare gränsdragning än flera andra av de ledande Helsingforspolitiker som var närvarande på Söderkulla gård igår." Lehtipuus uttalande innebär att Hiltunen och Rihtniemi förespråkar an nordligare gränsdragning än Lehtipuu själv förespråkar. Det är skäl att notera att det var Lehtipuu (och Osmo Soininvaara) som med löften om en nationalpark lurade de gröna i Vanda att stöda en annektering. Nu är det uppenbart att Helsingfors inte har för avsikt att bevara de södra delarna av Storskogen.

Fördröjda förhandlingar. Den 10 mars 2008

Yle (Nyheter/Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Förhandlingar om Sibbo storskog". Jag återger här början på notisen:

Helsingfors stad fortsätter sina förhandlingar om markbyten i Sibbo storskog. Stadsfullmäktigeledamoten Otto Lehtipuu - de gröna - kräver att förhandlingarna påskyndas.

Fastighetsämbetsverket förhandlar som bäst om ett utbyte av landområden i Sibbo storskog mot tre holmar. Helsingfors stad har inom Sibbo storskogs naturskyddsområde ungefär 600 hektar mark som skulle lämpa sig för byte.

Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sibbo fick besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Helsingfors ser både metron och Helibanan som alternativ i framtiden och för en del Helsingforspolitiker är inte tanken på att bygga ut metron också till Sibbo främmande. Sibbos nya generalplan presenterades nämligen för Helsingforspolitikerna under träffen och den innehåller områden som bra skulle lämpa sig för en utbyggnad av metron, ansåg Suvi Rihtniemi, stadsstyrelseordförande i Helsingfors.

Sibbo storskog, som nu föreslås bli en nationalpark, diskuterades också och båda parter poängterade områdets betydelse i framtiden.

Speciellt Otto Lehtipuu har velat se annekteringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog, men snarare gör annekteringen det nödvändigt att grunda en nationalpark. Annekteringen är uppenbarligen ett hot mot skogen; en nationalpark är en möjlighet att trygga bevarandet av åtminstone en del av skogen. I blogginlägget "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008" noterade jag att metron enligt Raimo Ilaskivis eller Jussi Kautto opublicerade ritningar från 1989 skulle gå långt norr om motorvägen. Ovan har jag ritat ut den aktuella dragningen av metron. Om Helsingfors vill bebygga den mark som staden äger i sydvästra Sibbo, så är det så här metrolinjen borde dras. De gula områdena på kartan, som gjorts av Helsingin Sanomat, är de områden som staden äger.

I den förstnämnda av de två notiserna noteras det förhandlingarna om markbyte mellan Helsingfors och staten fördröjs av att Storskogens eller "områdets" gräns i söder inte ännu är preciserad. Det är skäl att notera att marken som Helsingfors förhandlar om inte hör till det område som Helsingfors fått rätt att annektera, vilket även Lehtipuu framhållit inför Helsingforspolitikerna. Man kan fråga sig varför Helsingforspolitikerna fortfarande tvekar, då HFD redan godkänt annekteringen.