Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008

Heikki Harjula
Den 8 december 2006, dagen efter att Rundradion hade gått ut med nyheten att Pekka Myllyniemi hade kopierat Helsingfors utlåtande i sin rapport, publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport". I artikeln, som har den överslätande överrubriken "'Inte ovanligt med lånade formuleringar'" omnämns varken min blogg eller Yles nyhetsinslag, men i artikeln noteras "uppståndelsen om de kopierade delarna i kommunindelningsutredningen". Hbl:s artikel bygger direkt på avslöjandena i min blogg, men man har även begärt kommentarer av två experter på förvaltningsjuridik.

Den ena juristen som Hbl talade med var rektorn för Soc & kom Henrik Hägglund, vars rättsfallskommentar över fallet Sibbo jag behandlade i gårdagens blogginlägg "Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008". Hägglund anser här att faktumet att Myllyniemi kopierat delar av texten inte betyder att utredningen kan underkännas. Jag citerar ur artikeln:

- Myllyniemi kunde ha nämnt källan. Men hans utredning kan inte underkännas med argument om att han lånat delar av texten. Han har bland dokumenten troligen hittat formuleringar som han kan omfatta, säger rektorn och juristen Henrik Hägglund vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Han säger också att utredningen är en del av beredningen av ett beslut.
- Den allmänna principen om utredningar är att de skall vara opartiska. Myllyniemis förslag om att delar av Sibbo borde överföras till Helsingfors leder inte till att hans opartiskhet kan ifrågasättas, säger Hägglund.

Mylleniemi har bevisligen inte självständigt "hittat" de "formuleringar" som han kopierat i sin rapport. Istället har han begärt motiveringar, som han sedan direkt kopierat ord för ord. Samma dag som Hufvudstadsbladet publicerade den aktuella artikeln medgav Myllyniemi i Helsingin Sanomat i en artikel med rubriken "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?" att han begärt motiveringarna för en annektering från Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Först i inlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007" kunde jag emellertid avslöja att Myllyniemi kopierat den aktuella texten ur opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som är daterat 18.10.2006. (Denna utredning har inget massmedium ännu noterat.)

I Hufvudstadsbladets artikel uppmärksammas speciellt att Myllyniemi plagierat stadsirektörens tal, medan Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen inte alls omnämns direkt. I artikeln konstateras bara att "i utredningen finns också en del andra formuleringar som antyder att upphovsmannen eller upphovsmännen finns i stadshuset i Helsingfors". Plagiatet av Pajunens tal utgör endast en obetydlig del av den text som Myllyniemi plagierat. Hbl påstår i artikeln vidare att "de kopierade formuleringarna finns inte med i utredningsmannens förslag" och att "de finns upptagna i den del av utredningen där Pekka Myllyniemi beskriver helheten och Helsingfors stads position".

Myllyniemi har utan att uppge källa kopierat hela avsnitt 3.1 "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" ur Helsingfors utlåtande eller utredning. Hela kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi" kan betraktas som en beskrivning av "helheten och Helsingfors stads position", men Myllyniemi låter påskina att texten är hans egen med undantag av de textavsnitt som han markerat med citationstecken. De delar av kapitel 3 som inte är kopierade från Ratasvuoris utredning baserar sig på de bilagor med följebrev som Pajunen den 30 juni 2006 på eget bevåg lade till Helsingfors ursprungliga framställning. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".)

Kapitel 3 i Myllyniemis Sibborapport är inte bara en "beskrivande del", eftersom det är i detta kapitel som Myllyniemi föreslår att Östra Nylands förbund slås samman med Nylands förbund. I inlägget "Framställning. Den 22 februari 2008" har jag visat att rapporten i sin helhet är att betraktas som kommunindelningsutredarens framställning eller förslag. Att Hbl hävdar att "de kopierade formuleringarna" inte finns med i "utredningsmannens förslag" är dock speciellt märkligt med tanke på att även kapitel 5 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" innehåller text som återfinns i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. I blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" har jag noterat att avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" inte bara innehåller textavsnitt som är kopierade från Ratasvuoris utredning, utan till råga på allt inleds med ett stycke som är ett plagiat av Pajunens tal! Varifrån Hufvudstadbladet hade fått för sig att den kopierade texten inte fanns med i utredningsmannens förslag vore intressant att veta. Var det någon av juristerna som Hbl talade med som hade gett den felaktiga informationen?

Den andra experten som Hbl hade talat med är ingen mindre än ledande juristen vid Kommunföbundet Heikki Harjula, som senare i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd skulle deltaga i HFD:s avförande i fallet Sibbo. Det är Harjula som står bakom den överslätande formuleringen "Inte ovanligt med lånade formuleringar". Jag citerar ur artikeln:

- Visst. Utredningsmannen kunde ha satt ut citationstecken i de delar av texten som plockats från någon annan källa. Men samtidigt var det hans uppgift att höra alla parter och att sätta sig in i allt som skrivits och sagts i ärendet, säger Heikki Harjula, ledande jurist vid Finlands kommunförbund.
- I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar, säger Harjula.

Hur visste eller trodde sig Harjula veta att plagieringen av Helsingfors dokument endast gällde de "beskrivande delarna"? Kanske för att han visste att det var hans förman på Kommunförbundet Kari Prättälä som huvudsakligen står bakom kapitel 5 i Myllyniemis rapport?

Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008


Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon koululaisista osa Helsinkiin syksyllä 2008".

Jur.lic. Henrik Hägglund, som är rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, skriver regelbundet rättsfallskommentarer i Finlands Kommuntidning, som utges Kommunförbundet. Den senaste kommentaren har rubriken "Fallet Sibbo - när kommunindelningen ändras".

Bara en liten del Hägglunds text kommenterar HFD:s avgörande. Största delen av texten är en direkt återgivning av statsrådets och högsta förvaltningsdomstolens beslut. Ändå överraskar det mig att Hägglund kan förhålla sig så okritiskt till HFD:s avgärande i fallet Sibbo. Då Hägglund skriver att "HFD:s avgörande om Helsingfors annektering av sydvästra hörnet av Sibbo är mycket grundligt och omfattande" har han naturligtvis rätt. Med tanke på beslutets exceptionella längd skulle det bara fattas att det inte var grundligt och omfattande. Att beslutet är grundligt och omfattande förhindrar inte att HFD negligerar och förvränger en väsentlig del av påståendena i besvären mot statsrådets beslut. (Se "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari".) Det Hägglund torde ha bekantat sig med besvären endast så som de presenteras i HFD:s beslut. Speciellt överaskad är jag över att Hägglund okritiskt ställer sig bakom Kari Prättäläs (och Mari Kiviniemis) uppfattning att HFD:s avgörande i fallet Sibbo inte utgör ett prejudikat som kan tillämpas på annat håll i landet. Jag citerar ur Hägglunds text:

De rättsfallskommentarer jag skriver i Finlands Kommuntidning brukar i allmänhet handla om fall som har ett allmänt intresse eftersom de kan bli tillämpliga i vilken kommun som helst. I det här numret av Finlands Kommuntidning skriver jag om HFD:s avgörande gällande marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo. Fallet har på många sätt en stor principiell betydelse och det har som bekant haft ett stort politiskt och massmedialt intresse.

De juridiska frågorna som aktualiseras i fallet är också viktiga och någon rättspraxis att tala om finns inte heller på området. Men till skillnad från mina rättsfallskommentarer i allmänhet är det här ett fall som knappast kommer att ha en generell betydelse för kommunerna i Finland. HFD:s avgörande knyter den rättsliga argumentationen starkt till Helsingforsregionen och dess utveckling, så riktigt motsvarande situationer uppkommer inte på annat håll.

Det är uppenbat att HFD i sitt beslut tillmötesgått Kommunförbundet och Kiviniemi genom att försöka förhindra att beslutet i fallet Sibbo allt för lätt skulle kunna tillämpas på annat håll i landet. Fastän HFD på ett tvivelaktigt sätt hänvisar till markanvändnings- och byggnadslagen från 2000 och avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" i "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från den 30 november 2000, öppnar Sibbobeslutet möjligheter för en ny, lös tolkning av kommunindelningslagen. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".)

Hägglund har även tidigare i offentligheten kommenterat fallet Sibbo. Till Hufvudstadsbladet sade Hägglund i december 2006 att utredningsman Pekka Myllyniemis utredning inte kan underkännas med argument om att han lånat delar av texten. Jag skall i ett senare blogginlägg återkomma till den aktuella artikeln i Hbl.

Vemodig dokumentär. Den 21 mars 2008

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Vemodigt om Sibbo i dokumentär". I artikeln resenseras dokumentärprogrammet Sipoon puolesta, som skall förevisas i Topeliussalen i Nickby på tisdag. Dokumentären behandlar tvångsannekteringsprocessen utgående från två Sibbobors egangemang i kampen.

Dokumnetären lär vara vemodig på grund av utgången i fallet. Själv vill jag inte se fallet Sibbo som avslutat. Det finns alla skäl att kräva att HFD:s beslut återbryts, speciellt med anledning av att t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula var jävig att deltaga i avgörandet. Jag har tidigare noterat att Harjulas förman vid Kommunförbundet Kari Prättälä har haft en central roll i Pekka Myllyniemis utredning och därmed i beredningen av statsrådets Sibbobeslut. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008", "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008", "Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008"och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Jag har ävennoterat att Harjula deltagit i beredningen av ramlagen för KSSR, som har en stark koppling till fallet Sibbo. I ett senare blogginlägg skall jag visa att Harjula i offentligheten tog ställning till Myllyniemis utredning redan i december 2006.

Bristande logik. Den 20 mars 2008

I förrgår citerade jag på min blogg ur Thomas Bergman blogginlägg "Besviken på HFD?" från den 16 januari. Igår återgav Borgåbladet hela Bergmans nyaste blogginlägg, som även det är över en månad gammalt. Inlägget är dock värt att citera:

Egentligen överraskar det inte att Tuija Brax föreslår folkomröstning om att slå ihop huvudstadsregionens 4 städer. De göna har ju profilerat sig som folkomröstningspartiet. I logikens namn borde de ha lyssnat på det klara folkomröstningsresultatet i Sibbo.

Förslaget att stifta en lag om folkomröstning specifikt med tanke på Helsingfors intressen att expanandera är så tvivelaktigt att det knappast varit möjligt under en annan regering än Vanhanen II. Det verkar som om Brax, Vapaavuori och Kiviniemi efter den osannolika framgången med annekteringen av sydvästra Sibbo har inspirerats att ta följande steg. Om sammanslagningen av städerna i huvudstadsregionen lyckas, finns det föga skäl utvidga stadsbebyggelsen till sydvästra Sibbo. Att de gröna inte respekterade resultatet från folkomröstningen i Sibbo ser jag lika väl som en liten förseelse jämfört med allt mygel som partiet gjort sig skyldigt till med anledning av fallet Sibbo.

Kemijärvi jämförs med Sibbo. Den 19 mars 2008

Fallet Kemijärvi har fått en ny vändning, då Kemijärvi stad går in för att tvångsinlösa cellulosafabriken, som ägs av Stora Enso. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Kemijärvi haluaa pakkolunastaa sellutehtaan" . I artikeln hävdar Kemijärvi stadsstyrelseordförande Heikki Nivala att "Kemijärvelle tehtaalla on suurempi merkitys kuin Sipoon maa-alueen lunastus Helsingin kaupungille". Fallet Sibbo handlar dock om inkorporering, inte om tvångsinlösning. Å andra sidan kopplade HFD på ett häpnadsveckalnde sätt ihop Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo kommun med Sibbo kommuns rätt att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Av de två beslut som HFD tog den 15 januari är det snarare det senare, det vill säga beslutet om Sibbos rätt att inlösa mark, som kan utgöra ett juridiskt argument. Ekonomiskt sett är däremot cellulosafabriken viktigare för Kemijärvi än sydvästra Sibbo är för Helsingfors. Jämförelsen med Sibbo handlar snarare om ett politiskt än om ett juridiskt prejudikat.

Även i Yles notis "Kemijärvi pakkolunastaisi Stora Enson tehtaan" noteras det att "Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Heikki Nivala uskoo lunastusmahdollisuuteen ja vertaa sitä tuoreeseen Sipoon tapaukseen" , liksom styrelseordförande Nivala i FNB:s notis "Kemijärvi vill tvångsinlösa massafabrik" säger att "För Kemijärvi har fabriken större betydelse än vad Sibbo hade för Helsingfors". På audioklippet "Kemijärven kaupunginhallituksen puheenjohtajan Heikki Nivalan haastattelu" säger Nivala att fabriken är betydligt mera nödvändig för Kemijärvi än sydvästra Sibbo för Helsingfors utveckling. Enligt Yles notis "Stora Enso vastustaa Kemijärven tehtaan pakkolunastusesitystä" säger Stora Ensos chefjurist Jyrki Kurkinen emellertid att han inte tror att "Helsingin ja Sipoon maa-alueen pakkolunastus olisi vertailukelpoinen Kemijärven tehtaan mahdolliseen pakkolunastukseen."

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Helsinki vaihtoi Kallahden saaria omistukseensa", där det berättas att Helsingfor stad byter bort ett 6,2 hektar stort område i sibbo storskog mot öar utanför Nordsjö. Området i Storskogen ligger vid Fiskträsk och hör inte till det område som Helsingfors fått rätt att inkorporera.

Långsökta motiveringar. Den 18 mars 2008


I gårdagens blogginlägg "Natura-områden. Den 17 mars 2008" noterade jag att fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig en tvångssammanslagning med Pelkosenniemi. Att Kemijärvi skulle vara så otacksam för tvångsutredningen hade kommunminister Mari Kiviniemi knappast räknat med. På bilden ovan, som Kaleva publicarat tillsammans med notisen "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa", lämnar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi över sitt förslag till sammanslagning. I Pohjois-Suomen uuttiset ingick den 14 mars ett inslag med titeln "Pelkosenniemi päätti jo neljännen kerran jatkaa itsenäisenä kuntana". Ur inslaget, som finns som videoklipp, framgår att Myllyniemi motiverar en sammaslagning med att Pelkosenniemi inte på egen hand klarar av att utveckla turistorten Pyhätunturi. Ur inslaget framgår det även att kommunminister Mari Kiviniemi ännu den 13 mars hotade med tvångssammanslagning, fastän hon följande dag sade att finansministeriet inte föreslår någon tvångssammanslagning.

Liksom migrations- och Europaminister Astrid Thors själv är Thors specialmedarbetare Thomas Bergman jurist. Bergman kommenterade på sin blogg redan den 16 januari HFD:s avgörande i Sibboärendet. Jag citerar ur inlägget, som har rubriken "Besviken på HFD?":

Det är många SFPare som i dagarna uttryckt sin besvikelse på HFD efter Sibbobeslutet. Måste erkänna att jag också hade förhoppningar. SFPs ministergrupps avvikande åsikt innehöll argument som var mycket hållbara. Samtidigt var lagen så oklar att man väl kunde hitta argument i båda riktningarna. Sen är det en anna sak att HFDs motiveringar till en del är mycket ifrågasatta och långsökta - som hänvisningen till de riksomfattande målen för markanvändningen.

Natura-områden. Den 17 mars 2008


Sipoon sanomat publicerade senaste veckan en artikel med rubriken "Ensimmäiset asuinalueett tien ja metron varteen". Artikeln handlar om ledande Helsingforspolitikers besök i Sibbo senaste; med de första bostadsområdena syftas på de områden som Helsingfors skall bygga. Enligt artikeln tänker sig Helsingforspolitiketna att bebyggelsen i början skall koncentreras längs Nya Borgåvägen och metrolinjen. I artikeln omnämns även de olika uppfatningarna om Sibbo storskog:

Lehtipuu ja Hiltunen kuitenkin ennakoivat Sipoonkorven rajauksesta tulevan vääntöä uuden isännänkin alla.

- Minä varmasti vetäisin sen etelämmäs kuin moni muu, Lehtipuu humähtää.

Frågan är var Olli Lehtipuu vill bygga, om han vill bespara Storskogen. I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick även en artikel med rubriken "Luovutusalueen rantojen lähelle rakennettava maltilla". (Se ovan.) Av kartan, som publicerats tillsammans med artikeln, framgår att en väsentlig del av området som Helsingfors annekterer är naturskyddsområden.

Kaleva har ikväll publicerat en notis med rubriken "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa". I notisen kan man läsa att "Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk.) on väläyttänyt pakkoliitoksen mahdollisuutta." En tvångssammanslagning skulle i det aktuella fallet betyda en speciallag. Den 14 mars skrev Yle i notisen "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle" att "Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen." Kanske handlade talet om en speciallag även i detta fall bara om skrämseltaktik. Kaleva skrev i ledarartikeln "Pakkoliitos uhkana" den 19 januari att "Kiviniemi on valmis pakkoliitokseen, joka vaatisi lainmuutoksen ja valtioneuvoston päätöksen." I sig hade man i Kemijärvi önskat en sammanslagning, men fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig uttryckligen en tvångssammanslagning.