Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon koululaisista osa Helsinkiin syksyllä 2008".

Jur.lic. Henrik Hägglund, som är rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, skriver regelbundet rättsfallskommentarer i Finlands Kommuntidning, som utges Kommunförbundet. Den senaste kommentaren har rubriken "Fallet Sibbo - när kommunindelningen ändras".

Bara en liten del Hägglunds text kommenterar HFD:s avgörande. Största delen av texten är en direkt återgivning av statsrådets och högsta förvaltningsdomstolens beslut. Ändå överraskar det mig att Hägglund kan förhålla sig så okritiskt till HFD:s avgärande i fallet Sibbo. Då Hägglund skriver att "HFD:s avgörande om Helsingfors annektering av sydvästra hörnet av Sibbo är mycket grundligt och omfattande" har han naturligtvis rätt. Med tanke på beslutets exceptionella längd skulle det bara fattas att det inte var grundligt och omfattande. Att beslutet är grundligt och omfattande förhindrar inte att HFD negligerar och förvränger en väsentlig del av påståendena i besvären mot statsrådets beslut. (Se "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari".) Det Hägglund torde ha bekantat sig med besvären endast så som de presenteras i HFD:s beslut. Speciellt överaskad är jag över att Hägglund okritiskt ställer sig bakom Kari Prättäläs (och Mari Kiviniemis) uppfattning att HFD:s avgörande i fallet Sibbo inte utgör ett prejudikat som kan tillämpas på annat håll i landet. Jag citerar ur Hägglunds text:

De rättsfallskommentarer jag skriver i Finlands Kommuntidning brukar i allmänhet handla om fall som har ett allmänt intresse eftersom de kan bli tillämpliga i vilken kommun som helst. I det här numret av Finlands Kommuntidning skriver jag om HFD:s avgörande gällande marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo. Fallet har på många sätt en stor principiell betydelse och det har som bekant haft ett stort politiskt och massmedialt intresse.

De juridiska frågorna som aktualiseras i fallet är också viktiga och någon rättspraxis att tala om finns inte heller på området. Men till skillnad från mina rättsfallskommentarer i allmänhet är det här ett fall som knappast kommer att ha en generell betydelse för kommunerna i Finland. HFD:s avgörande knyter den rättsliga argumentationen starkt till Helsingforsregionen och dess utveckling, så riktigt motsvarande situationer uppkommer inte på annat håll.

Det är uppenbat att HFD i sitt beslut tillmötesgått Kommunförbundet och Kiviniemi genom att försöka förhindra att beslutet i fallet Sibbo allt för lätt skulle kunna tillämpas på annat håll i landet. Fastän HFD på ett tvivelaktigt sätt hänvisar till markanvändnings- och byggnadslagen från 2000 och avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" i "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från den 30 november 2000, öppnar Sibbobeslutet möjligheter för en ny, lös tolkning av kommunindelningslagen. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".)

Hägglund har även tidigare i offentligheten kommenterat fallet Sibbo. Till Hufvudstadsbladet sade Hägglund i december 2006 att utredningsman Pekka Myllyniemis utredning inte kan underkännas med argument om att han lånat delar av texten. Jag skall i ett senare blogginlägg återkomma till den aktuella artikeln i Hbl.