Yle har på morgonen publicerat notiser med rubrikerna "Ersättningar för sydvästra Sibbo?", "Sibbo har utrett ersättningskrav på Hfrs" och "Sipoo ja Helsinki antavat korvausselvityksensä". Iltasanomat och Vartti har publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja Sipoo etsivät sopua rahasta".
Borgåbladet har redan på lördag kväll publicerat en artikel med rubriken "'Trädgårdsstadsmodell sänker bostadspriser'". Vid Centernas valjipo i Helsingforsi lördags skall Matti Vanhanen ha hävdat att problemet med de höga bostadspriserna i Helsingfors kan lösas med trädgårdsstadsmodellen. Tydligen anser Vanhanen att inkorporeringen av sydvästra Sibbo stämmer överens med trädgårdsstadsmodellen. Jag citerar ur artikeln:
Centern vill att kommunerna erbjuder tillräckligt med planlagd tomtmark för att tillfredsställa efterfrågan på bostadsbyggandet.
Vanhanen framhävde att det var centerns förtjänst att Helsingfors tvångsannekterade sydvästra Sibbo, och på så sätt skaffade mera tomtmark åt Helsingfors.
Jag skulle gärna veta exakt vad Vanhanen har sagt. Det är länge sedan Centern försökt ta åt sig någon ära i fallet Sibbo. I juni 2006 ljög stadsministern att Centern stöder Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen. I verkligheten var det tre dåvarande centerministrar och Centern i Helsingfors som stödde inkorporeringen. I den ovanciterade artikeln noteras det även att "Två av centerns ministrar motsatte sig dock tvångsannekteringen tillsammans med sfp." Vid statsrådets Sibbobeslut var det tre av fem centerministrar som röstade för förslaget till ändring i kommunindelningen. Den föredragande centerministern Mauri Pekkarinen röstade inte bara mot förslaget, utan gav även mycket starka motiveringar till sitt förslag att inte godkänna den föreslagna gränsjusteringen. Räknar man bort centerministrarnas röster skulle resultatet vid statrådets omröstning bli 5 - 2 istället för 8 - 4. På vilket sätt menar Vanhanen att tvångsannekteringen var Centerns förtjänst? Är det hans egen omtvistade roll som han syftar på, eller är det förre kommunministern Hannes Manninens insatser han har i tankarna?
Om tvångsannekteringen är Manninens förtjänst, så är det även Manninens som är skyldig till att principerna för ersättningen för sydvästra Sibbo inte slogs fast före statsrådet tog sitt beslut. Därför är det även konsekvent av Manninen att nu ingripa. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Få se om Helsingfors refererar till Manninens modell i sin utredning om ersättning.
Yle (Mellannyland och Östnyland) har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Inget samförstånd i annekteringsfrågan". Jag citerar ur notisen:
Helsingfors har gjort klart, att staden kunde tänka sig att som ersättning överta cirka 4,5 miljoner av Sibbo kommuns lånestock. Staden anser, att ungefär ett dylikt belopp av Sibbo kommuns lån hänför sig till det annekterade området.
Sibbo anser att en skälig ersättning för de annekterade områdena skulle vara ungefär 100 miljoner euro. Utomstående värderare bedömer den nytta Helsingfors skulle ha av området till ca. 500 miljoner euro.
Yle (Inrikes) har även publicerat en längre text med rubriken "Sibbo och Helsingfors ännu oense". Jag citerar ur nyhetstexten:
Sibbo anser att skäliga ersättningar är en förutsättning för att kommunen ska kunna utvecklas som en del av metropolområdet.
Sibbo anser också att inrikesministeriet gjort annekteringsbeslutet förhastat och dåligt. Ministeriet borde enligt Sibbo också ha utrett hur man ska gå till väga med de ekonomiska frågorna samtidigt som man lade fram förslaget att flytta kommungränsen.
Förhandlingarna på tjänstemannanivå avslutades i dag. Förhandlingarna fortsätter på torsdag mellan Sibbos kommundirektör Markku Luoma och överborgmästare Jussi Pajunen.
Yle har även publicerat ett par audioklipp, "Christel Liljeström: Helsingfors godkänner inte några summor" och "Mikael Enberg: Det finns ingen lätt modell för att gå vidare". I det senare audioklippet framhåller Mikael Enberg, som är utvecklingschef vid Finlands Kommunförbund, att inkorporeringen av sydvästra Sibbo på flera sätt är det första i sitt slag. Tidigare har kommunminister Mari Kiviniemi och hennes föregångare Hannes Manninen upprepade gånger betonat att det inte är nogonting speciellt med inkorporeringen av sydvästra Sibbo och att liknande kommundelssammanslagningar har gjorts förut.
Taloussanomat har publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Sipoo vaatii Helsingiltä sata miljoonaa euroa". Jag citerar ur artikeln:
Sipoon kunnanjohdon mielestä sisäministeriö on valmistellut rajansiirtopäätöksen huonosti. Ministeriön olisi pitänyt valmistella myös taloudellisiin kysymyksiin liittyvät periaatteet.
Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Sipoo haluaa rajansiirrosta Helsingiltä 100 miljoonaa euroa". Borgåbladet har publicerat en text med rubriken "Helsinfors erbjuder 4,5 miljoner för Sibbohörnet". Iltalehti har publicerat en notis med rubriken "Sipoon ja Helsingin näkemykset rajakorvauksista ovat kaukana toisistaan." Nelonen har publicerat en notis med rubriken "Sipoo tyrmää Helsingin korvauksen liitosalueesta". Uusisuomi och MTV3 har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sipoo tyrmää Helsingin korvaustarjouksen liitosalueesta". På sidan med ovannämnda notis finns även en länk till ett videoklipp med MTV3:s itervju med Christel Liljeström. I intervjun framhåller Liljeström att den nu aktuella konflikten är en följd av brister i inrikesministeriets beredning av Sibbofrågan. Enligt Liljeström borde utredningsmannen även ha gjort en ekonomisk utredning.
Hufvudstadsbladets har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sibbo nobbar Helsingfors ersättningsbud". Hbl har även publicerat en egen text med rubriken "Sibbo vill ha 100 miljoner av Helsingfors ". Jag citerar ur notisen i Hbl:
– Det här är resultatet av att ministeriet schabblade med beredningen av gränsjusteringen. Då ministeriet beslöt om gränsjusteringen bporde ministeriet också ha slagit fast principerna för hur Sibbo ska kompenseras för förlusten, säger kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström (sfp) i Sibbo.
Hon är också besviken på politikerna i Helsingfors för att de inte sett till att deras förhandlare har haft tillräckliga fullmakter för att lösa konflikten.
Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen (sdp) är förundrad över gapet mellan Sibbos krav och Helsingfors stads bud.
– Det verkar vara en stor skillnad i synsättet och vi har inte en kort process framför oss.
Hiltunen anser att det i kommunallagen inte finns några grunder till exempel för Sibbos krav på ersättningar för kommande värdeökningar på marken.
–Det här är Sibbos egen visa. Några sådana grunder finns inte i kommunallagen, det här var ingen fastighetsaffär, säger Hiltunen.
Hon tycker att de 4,5 miljoner euro som Helsingfors erbjuder är ett realistiskt bud. Hon ser inte heller några brister i inrikesministeriets beredningsarbete, som har kritiserats av Sibbo.
Den av Helsingfors erbjudna summan 4,5 miljoner är praktiken den samma som det tidigare omnämnda erbjudandet 0 euro, eftersom Helsingfors enligt det aktuella erbjudandet bara skulle betala lånen för gjorda investeringar. (Se "Inte en cent. Den 2 september 2008".) Det skall noteras att Zachrisbackens skolcentrum inte bara betjänar invånarna i området som enligt statsrådets beslut skall tillfalla Helsingfors. Jussi Pajunen sade i onsdagens Hbl att "Manninens syn och tankar ligger nära det vi har framfört i förhandlingarna." Helsingfors erbjudande torde dock fortfarande ligga långt från Manninens tankar. I Pekka Myllyniemis utredning, som låg som grund för statrådets beslut, förutsatte utredningsmannen att Helsingfors betalar en skälig ersättning och att Helsingfors har råd till det. Den nu erbjudna summan kan knappast betraktas som skälig.
Christel Liljeström har skrivit ett blogginlägg med rubriken "Länsirintamalla ei mitään uutta." Jag citerar ur inlägget:
Helsingin neuvottelijoilla ei ollut mandaattia neuvotella.
Näin tylysti voin kuitata Helsingin lähtökohtaisen asenteen tänään käytävissä neuvotteluissa. Neuvottelijoilla oli kaupunginjohtaja Pajusen evästys ja tiukka laintulkinta salkussaan, ja vaikka keskusteluissa ilmeni hyväksyttävissä olevia taustoja niin neuvottelijat eivät voineet jatkaa keskusteluja.
Helsingin logiikka on että kun 10,4 % Sipoon asukkaista siirtyy Helsingille, niin 10 % Sipoon velkakannasta on se lähtökohta jolla kompensaatiota perustellaan. ...
Mutta minua harmittaa eniten se tosiasia että Helsinkiläisten luottamushenkilöjohdon 1.9 antama lausunto poliittisesta tahdosta, ei mitenkään näy neuvotteluissa.
Lounaskokouksessa Hiltuset, Rihtniemet ym. puhuivat kauniisti tahdosta olla oikeudenmukaisia; ”emme ole ryöstöretkellä” he sanoivat. Mutta juuri ryöstöretkeltä Helsinkiläisten lähtökohta neuvotteluun vaikuttaa.
Liljeström har senare skrivit ett motsvarande svenskspråkigt inlägg med rubriken "Inget nytt på västfronten." Jag citerar:
Besviken och frustrerad. Så känner jag mig i dag.
1 september satt vi med Helsingfors politiska ledning på lunch. Samstämmigt konstaterades en politisk vilja för att föra förhandlingarna om kompensation för annekteringen framåt. Hiltunen och Rihtniemi sade sig bägge vara för en gemensam lösning och servicen för invånarna skulle tryggas. Rihtniemi sade att stadsstyrelsen genast skulle begära information om förhandlingsläget av sina förhandlare samt ge dem vägkost för kommande förhandling.
I dag möttes förhandlarna igen. Utan att Helsingfors representanterna kunde hämta någonting nytt på bordet.
Då 10 % av invånarna flyttas till Helsingfors är staden villig att betala bort 10 % av kommunens totala lånebörda. Ingenting för fastigheterna, ingenting för investerad infra. Helsingfors logik är att invånarna själv finansierat de kostnader som infran medfört.
Yle (Kotimaa) har idag även publicerat en nyhetstext med rubriken "Pääkaupunkiseutu vierastaa kuntaliitoksia". Jag citerar:
Keravan ja Järvenpään välissä on Tuusulalle kuuluva, pääradan varressa sijaitseva kiila. Kerava ja Järvenpää yrittävät saada maakaistaleen itselleen, ja perustelevat haluaan yhdyskuntarakenteen tiivistämisellä, kuten Helsinki teki Sipoon tapauksessa.
Kuntaministeri Mari Kiviniemi sanoo suoraan, ettei esitys mene lävitse. Sipoon lounaisosan pakkoliitosta kannattanut Vapaavuori on samaa mieltä. Hänen mukaansa kiilaa ei ole järkeä jakaa kahden kaupungin kesken, mutta tilanne olisi toinen, jos Kerava ja Järvenpää olisivat yhdistymässä ja tarvitsisivat maarajan.
Pääkaupunkiseudulla ja kehyskunnissa asuu noin 1,3 miljoonaa ihmistä. Viime vuosina rajat ovat liikkuneet vain kerran, kun Helsinki lohkaisi väkisin palan Lounais-Sipoosta valtioneuvoston tuella.
Även Tusby, Träskända och Kervo hör till Helsingforsregionen, som enligt HFD har en specialställning. Det finns knappast några motiveringar för en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Träskända och Kervo som vore så dåliga att de skulle underkännas av HFD, efter HFD godkänt Sibboannekteringen. Finansministeriet kommer dock inte att föra Kervos och Träskändas framställning vidare till statrådet. Det är anmärkningsvärt att Vapaavuori nu sviker Kervo och Träskända, medan uttalade sitt stöd för städernas initiativ så länge Helsingfors behövde stöd för sin östexpansion. I själva nyhetsinslaget säger Vapaavuori att tvångssammanslagningar huvudstadsregionen kan behövas i extrema fall. På frågan om vad som kunde vara ett extremt fall säger Vapavuori att sydvästra Sibbo var ett extremt fall.
Inlägg
