Topelius födelsedag. Den 14 januari 2009

Idag är det Topeliusdagen, Zacharias Topelius födelsedag. Märkesdagen har tidigare uppmärksammats i Sibbo med Topeliusvecka och Topelius-seminarium. Från och med årskiftet hör Topelius hem Björkudden inte längre till Sibbo.

I morgon börjar en kurs om metaforer, som jag föreläser vid Helsingfors universitet.

Fallet Sibbo

Ekonomisk uppgörelse. Den 13 januari 2009

Liksom jag har noterat i gårdagens blogginlägg publicerade Yle Mellannyland igår en notis med rubriken "Förändringarna små i Västerkulla-kilen".Yle Pääkaupunkiseutu publicerade en motsvarande notis under rubriken "Ei riitaa Västerkullan kiilasta". Notisen gäller uttryckligen den ekonomiska uppgörelsen mellan Vanda och Helsingfors. Jag citerar ur notisen:

>>Tuoreen selvityksen mukaan alueella sijaitsevat kahdeksan kiinteistöä jäävät alueliitoksen jälkeenkin Vantaan kaupungin omistukseen, koska mikään niistä ei palvele pääsääntöisesti liitosaluetta.

Vantaalle kuuluvaa omaisuutta Västerkullassa on vain yhden tien katuvalaistus.<<

Själva inkorporeringen föranledde minsann motstånd i Vanda. Kanske hade motsståndet varit mindre om kopplingen mellan överlåtelsen av "Västerkullakilen" och statens finansiering av Ringbanan varit allmänt känd. Jag återger här slutet på notisen:

>>Helsingin ja Vantaan kuntarajan muutos on sujunut ilman suurempaa kitkaa, vaikka vielä asian valmisteluvaiheessa Västerkullan liitosta vastustettiinkin 1 600 nimen adressilla. Helsingin ja Sipoon alueluovutuksen kustannuserimielisyyksiä sen sijaan ratkotaan hallinto-oikeudessa.<<

Helsingin Sanomat skrev i ledaren "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" den 22 juni 2006 följande:

>>Helsingin johtavat virkamiehet ja luottamushenkilöt osoittavat oivaa pelisilmää esittäessään valtioneuvostolle alueliitosta Sipoon kanssa. Siihen on erinomainen hetki juuri nyt, kun kunta- ja palvelurakenneuudistus näyttää jäävän tuloksiltaan vaatimattomaksi. Uudistusta vetävälle keskustalaiselle kuntaministerille Hannes Manniselle on tärkeää näyttää, että edes jollain osa-alueella edetään lupausten mukaisesti. Pääkaupunkiseudulle on annettu oma erikoisasema uudistuksessa ja lupausta ollaan nyt toteuttamassa. Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) on ilmoittanut tukevansa hanketta. Valtiovarainministeri ja Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin.<<

Finansministern godkände inkorporeringen när det stod klart att Vanda går med på att avstå från området söder om Österleden. Uppgörelsen verkar ha varit viktig. För att få Vanda att avstå från Västerkullakilen lovade man bl.a. pengar för Ringbanan.

Fallet Sibbo

Plats för metrostation. Den 12 januari 2009

Yle Mellannyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Förändringarna små i Västerkulla-kilen". Notisen börjar med konstaterandet "Vanda gör inga stora pengar på den så kallade Västerkulla-kilen." I notisen konstateras det även att " Meningsskiljaktigheter om hur Sibbo ska ersättas avgörs i förvaltningsdomstolen." Officiellt gör Vanda ekonomiskt ingen god affär, eftersom man inte får någon ersättning för egendom i "Västerkulla-kilen". Räknar man med statens finansiering av Marja-banan, som den förre finansministern fixade för att få Vanda att frivilligt gå med på en inkorporering, så gjorde Vanda kanske trots allt stora pengar på Västerkulla-kilen.

Inkorporeringen intar direkt och indirekt ett stort utrymme i senaste nummer av Sipoon Sanomat. Ledaren har rubriken "Porvoolaiset, jättäkää tekin jo Sipoo rauhaan". En kortare artikel har rubriken "Rajakyltti sai kyytiä". "Rockin rytinällä rajat auki Östersundomisaa" är rubriken på en längre artikel", som förutom om nyårsaftonens "Rajarock" handlar om ungdomsverksamhet i "Östersundom" eller "ensitsen Lounais-Sipoon" alue. Sipoon Sanomats chefredaktör Riitta Ketola har tagit in det nya året i Östersundom i ett hem, där hon bl.a. träffat Leena Liipola och Jyri Mikkola. Resultatet är tre artiklar med rubrikerna "'Tuonne tulee sitten metroasema'", "'Sekavin ja ristinriitaisin tuntein siirryn helsinkiläiseksi'" och "Jyri Mikkola taistelee luontoarvojen puolesta". Jag citerar ur den sistnämnda artikeln:

>>Jyri Mikkola ihmettelee sitä, että Helsingissä on lyöty lukkoon se, että entiselle Lounais-Sipoon alueelle tulee 30 000 ihmistä, vaikka Helsingille onkin selvinnyt vasta jälkeenpäin, että käytettävissä ei ole koko se alue, jonka se alun perin kuvitteli pystyvänsä rakentamaan.
- On myös puhuttu pientalojen rakentamisesta. Niitä ei kuitenkaan mahdu tuon kokoista määrää alueelle ja silloin myös tulee kyseenalaiseksi miten metro kannattaa tuoda alueelle.<<

Påståendet "Tuonne tulee sitten metroasema" skall tolkas ironiskt. Platser för en metrostation i Östersundom har pekats ut i årtionden. Metrolinjen har varit ett centralt argument för Helsingfors östexpansion. Nu när inkorpoeringen är förverkligad behövs inte längre någon metro till Östersundom. Fast, till Söderkulla kan det förståss behövas metro ...

Någon metrolinje till Östersundom synns inte på kartan ovan, som är från presentationen "Helsingfors huvudstadsregionensklimastrategi 2030" från den 24 april 2008. Dian nedan är från samma presentation. Av dian framgår det att befolkningsunderlaget är "helt otillräckligt" för Brändå metrostation och även för metrostationerna i Östra centrun, rastböle och Kvarnbäcken. I Esbo är det endast stationen i Ahlberga som har en "tillräcklig förbrukarbas av kollektivtrafik".

Fallet Sibbo

Fallstudium. Den 11 januari 2009

Jag har tidigare på denna blogg skrivit om Ari Mattilas pro gradu avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" , som handlar handlar om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta". (Se "Pro gradu avhandling. Den 29 juni 2008", "Staten bär ansvaret. Den 30 juni 2008", "Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008", "Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008" och "Bloggskrivare. Den 30 september 2008".) Mattilas pro gradu avhandling är inte den enda eller ens den första gradun om fallet Sibbo. Redan senaste vår publicerades Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto".

Tuuri-Tammelas avhandling är en pro gradu avhandling i förvaltningsvetenskap och offentlig rätt vid Förvaltningsvetenskapliga fakulteten vid Vasa universitet. Anhandlingen handlar om ändring i kommunindelning och kammunal självstyrelse i allmänhet, men fallet Sibbo intar en central roll i Tuuri-Tammelas studium. Detta uttrycks i sammandraget på följande sätt:

>>KHO:2008:1 päätös liitteineen (Helsinki-Sipoo-Vantaa kuntajakomuutos) on tutkimusaineistossani erityisenä esimerkkitapauksena voimassa olevan kuntajakolain soveltamisesta.<<

Några bilagor till HFD:s Sibbobeslut finns väl inte, men som källor har Tuuri-Tammela använt bilagor till Sibbo kommuns besvär till HFD. I källförteckningen hittar man således Erkki Mennolas, Toivo Pihlajaniemis, Aimo Ryynänens och Kaarlo Tuoris expertutlåtanden, som bifogades till kommunens besvär, men som förbigås i HFD:s beslut. Om betydelsen av fallet Sibbo skriver Tuuri-Tammela följande:

>>Tammikuussa 2008 julkaistu korkeimman hallinto-oikeuden päätös (KHO:2008:1) Sipoon osien pakkoliittämiseen Helsinkiin on oikeustapauksena merkittävä ennakkotapaus valitusoikeudesta kuntajakomuutosesityksestä ja kuntajakoselvittäjän nimeämisestä sekä kuntajakolain 5 §:n soveltamisesta, joten tämän oikeustapauksen aineistoa käytän tutkimuksessani runsaasti. ...

Lisäksi analysoinnin avulla systematisoin, miten kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset painottuvat kunta- ja palvelurakenneuudistuksen vaikutuksessa, sillä Sipoon pakko-osaliitoksesta Helsinkiin KHO:n antama päätös (KHO 2008:1) tuo nykyisen kuntajaon soveltamisesta esimerkkejä, joita hyödynnän kuntajakomuutoksen edellytysten ja menettelyjen tulkinnassa. Tämän tutkimuksen alaan liittyvää oikeuskäytäntöä voimassa olevasta kuntajakolaista on vähän, joten siksi Helsinki-Sipoo-Vantaa ratkaisu korostuu lähdeaineistona ja esimerkkiviittauksina.<<

Jag skall i ett senare inlägg återkomma till det substantiella innehållet i Tuuri-Tammelas pro gradu.

Fallet Sibbo

Arkiv. Den 10 januari 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ägnas ett helt uppslag åt Östersundom kapell. Rubriken på huvudartikeln lyder "Egensinnade skärgårds- och kustbor byggde Östersundom kapell". Alla tre artiklar på uppslaget inleds med ortsangivelsen "HELSINGFORS", men uppslaget hör till avdelningen "Östnyland".

Före julen besökte jag inrikesministeriet för att få tag på en kopia av Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" med kartbilagor. Utredningen, som sänts till inrikesministeriet den 18 oktober 2006, hade inte arkiverats eller registrerats på inrikesministeriet, men på ministeriet framhöll man att huvudansvaret för arkiveringen ligger hos avsändaren. För ett par dagar sedan besökte jag registraturen vid Helsingfors stadskontor. Här verkade man överraskade då utredningen inte kunde hittas i arkivet, men man noterade att förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori säkert själv har "arkiverat" utredningen. Man gav mig förvaltningsdirektörens telefonnummer och namnet på hennes sekreterare.

Det är möjligt att det är helt lagligt med personliga "arkiv" på förvaltningscentralen. Huvudsaken är att medborgarnas lagliga rätt att ta del av offentliga dokument är tryggat. Jag kommer knappast att begära dokumentet av förvaltningsdirektören själv, eftersom jag redan via en mellanhand fått förvaltningsdirektörens utredning och lagt ut den på Internet. Egentligen var det kartbilagorna som jag var ute efter. Dem har jag inte sett, men jag antar att de är mera eller mindre identiska med de kartbilagor som ingår i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och i Pekka Myllyniems utredning. I själva verket hoppades jag på att på köpet få tag på ytterligare kartor, som inrikesministeriet eller utredningsmannen fått från Helsingfors. Utredningsmannen har från detta håll bevisligen även fått kartor som inte ingår i Ratasvuoris utredning. Jag är övertygad om att kommunindelningsutredaren även fått kartor med förslag till ändring i kommunindelningen från Helsingfors stadskontor. Problemet är att jag inte vet avsändarens namn och inte kan kontakta honom eller henne personligen. Kartorna som sänts till utredningsmannen finns knappast i stadens arkiv. Jag kommer kanske inte själv att kräva att få ta del av gränsförslagen som utredningsmannen så klumpigt kopierade, men jag hoppas att någon tar sig an uppgiften.

Jag är lite förvånad över att inga medier intresserats sig för förvaltningscentralens "utredning över hur kommunindelningslagens förutsättningar uppfylls", som Myllyniemi plagierat i sin Sibboutredning. Redan rubriken borde intressera. I Hufvudstadsbladet kommenterade Heikki Harjula den 8 december 2006 plagiatet med att konstatera att "I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Redan rubriken på jur. licentiat Eila Ratasvuoris utredning antyder att "de lånade formuleringarna" inte bara finns i den "beskrivande delen" av Myllyniemis rapport.


Fallet Sibbo

Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009

Helsingfors fastighetsnämn skall på sitt möte nästa tisdag igen behandla eventuella markköp i Gumböle och Ribbingö. Det 6 ha stora området erbjuds till ett kvadratmeterpri på 18,70 € och det 0,3 ha stora området på Ribbingö till ett kvadratmeterpris på 85 €. Båda prisen anses vara godtagbara. Till vardera förslaget till markköp ges följande motivering:

>>Helsingin kaupunki omistaa vanhojen hallinnollisten rajojensa sisällä noin 2/3 maa-alueista. Sipoosta Helsinkiin liitettävällä Liitosalueella Helsinki omistaa noin 900 ha maata, eli noin 1/3 maa-alueista. Helsingin maanomistus sijaitsee pääosin alueen etelä- ja pohjoisosissa.<<

Konstaterandet att Helsingfors markägendom huvudsaklingen finns i norr och söder är betydelsefull. Dessa områden lämpar sig främst för naturskydd och rekreation. Längs Nya Borgåvägen, som planeras bli en "huvudgata", äger staden knappast alls någon mark. Som bilaga till föredragningslistan ingår en karta över de fastigheter innanför inkorporeringsområdet som Helsingfors stad ägde den 31 december 2008. De gamla gränserna har här lämnats bort. Nytt är även en fastighet i Korsnäs.

Fallet Sibbo

Papper och beslut. Den 8 januari 2009

Idag torde veckans nummer av Sipoon Sanomat ha utkommit, men redan i måndags har tidningen på sin webbplats publicerat en notis med rubriken "Rajakyltti sai kyytiä".

Yle Pääkaupunginseutu har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Lounais-Sipoota ei rakenneta kaukolämmön varaan". Yle använder alltså fortfarande benämningen "Lounais-Sipoo" på inkorporeringsområdet. (Jfr "Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009".) Yle Mellannyland har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundom blir utan fjärrvärme". Enligt notisen vill Helsingfors inte inte dra fjärrvärme från kraftverket i Nordsjö till Östersundom. Jag som trodde att möjligheten att dra fjärrvärme till Östersundom var ett argument för att inkorporeringen skulle bidraga till "förenhetligandet av samhällsstrukturen" i Helsingforsregionen.


Liksom jag tidigare noterat publicerade Turun sanomat den 16 januari 2008 en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". Jag återger här slutet på artikeln:

Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket ”on tiedetty etukäteen”.

- Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.

KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.

I blogginlägget "Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009" skrev jag om HFD:s öppna informationspolicy. Det borde väl inte vara så svårt att ta reda på när beslutet tagits, då tidpunkterna för avdelningssammanträdena är offentliga. För att få veta exakt när i mitten av december 2007 avdelningen som avgjorde fallet Sibbo hade sitt avdelningsplenum (jaostoplenum) besökte jag i dag högsta förvaltningsdomstolen på Unionsgatan 16. I avgörandet av fallet Sibbo deltog förutom HFD:s president Pekka Hallberg, som är ordförande för den första avdelningen (jaosto), även Ahti Rihto, som är eller åtminstone var ordförande för den andra avdelningen. Kanske avgjordes fallet Sibbo på högsta förvaltningsdomstolens plenum (täysistunto)? I varje fall var jag intresserad av att få veta till vilken avdelning t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula och de övriga förvaltningsråden som avgjorde fallet Sibbo hörde. På HFD blev jag emellertid upplyst om att detta inte är offentlig information. Man lär dock kunna ansöka skriftligen om att få information om inom vilken avdelning en domare fungerar. Men även om tidpunkterna för avdelningarnas sammankomster är offentliga, lär det inte gå att få information om när avdelningarna sammankom år 2007.
Även om beslutet togs vid en sammankomst en månad före beslutet undertecknades kan "pappren" varit skrivna tidigare. HFD beskriver på sin hemsida behandlingen av ärenden på följande sätt:

När ett lagskipningsärende blir anhängigt vid högsta förvaltningsdomstolen ansvarar en notarie och avdelningssekreterare på avdelningen för det första skedet av målets beredning, som i första hand går ut på att begära in förklaringar och genmälen. Före sammanträdet utreder föredraganden målets faktiska och rättsliga omständigheter och utarbetar ett förslag till avgörande. Efter föredragandens muntliga och skriftliga redogörelse överlägger domarna målet och träffar sitt avgörande under sammanträdet.

På bilden ovan HFD:s plenisal.


Fallet Sibbo