Jaktlicens. Den 28 januari 2009

På första sidan i måndagens nummer av Kauppalehti fanns en udda annons med en "jaktlicens" för fällning av depressionen ("laman kaatolupa"). (Se bilden ovan.) Licensen är undantecknad av statsminister Matti Vanhanen, finansminister Jyrki katainen och SDP:s ordförande Jutta Urpilainen. Den undertecknade licensen är naturligtvis något slags metafor. (Kanske ett ämne för morgondagens föreläsning om metaforer.) Det märkliga med annonsen är inte att statsministern och finansministern undertecknar en bildlig licens, utan att de undertecknar den tillsammans med ordföranden för det största oppositionspartiet. Däremot har varken Sfp:s eller De grönas ordförande undertecknat det metaforiska pappret. Man kan fråga sig vilka oavsiktliga signaler man sänder. Är det inte ett tecken på en allvarlig kris, då oppositionen tillsammans med regeringspartierna gör ett gemensamt uttalande? Inte nödvändigvis i Finland. Här gäller konsensuspolitiken, på gott och ont, inte bara under kristider. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:

>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<

För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.

Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:

>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<

Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.

Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.

Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".


Fallet Sibbo

Ett Paras-projekt. Den 27 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Espoon Sistonen: Tutkimus Suur-Helsingistä jo tänä vuonna". Jag återger här de sista raderna i artikeln:

Valtuuston toiseksi suurimman ryhmän, vihreiden puheenjohtaja Nina Knaapila ei ajatukselle lämpene.
"Tulkitaan edelleen niin, että kyse on suoraan Paras-hankkeen yhdistämisajatuksesta, jos tällainen tutkimus tehdään. Emme ole kannattaneet tähän mennessä, eikä nyt ole tapahtunut mitään sellaista, että kantaa olisi tarvinnut muuttaa."

Diskussionerna om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen föranleds uttryckligen av kommun- och servicestrukturreformen. Det är skäl att ta en återblick på hur reformen diskusterades i Helsingfors stadsfullmäktige för tre år sedan, den 11 januari 2006. Jag återger här valda bitar ur diskussionsprotokollet (Lähetekeskustelu kunta- ja palvelurakenneuudistushankeesta pääkaupunkiseudun vastausta varten):

Kaupunginjohtaja Pajunen
... Pääkaupunkiseudulla muutosmalli ratkaistaan erityiskysymyksenä, eli se tarkoittaa sitä, että kun muualla maassa vastaukset ovat maakuntakohtaisesti, niin me olemme ikään kuin kahdessa korissa, sekä Uudenmaan maakunta antaa omaa vastaustaan että sitten pääkaupunkiseudun neljä kaupunkia vastaavat omalta osaltaan. ...
Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Vapaavuori
... Kunta- ja palvelurakennehanke on iso asia. Itse asiassa se on tosi iso asia. Kyse tulee todennäköisesti olemaan itsenäisyytemme ajan suurimmasta kuntauudistuksesta. Kyse tulee todennäköisesti olemaan myös suurimmasta asiasta, minkä kanssa yksikään meistä joutuu tekemisiin koko kunnallispoliittisella urallaan kyseisen uran pituudesta riippumatta. ...
Pääkaupunkiseudulla on omat metropolialueelle ominaiset lieveilmiönsä, joita muualla ei ole. Mutta perusteiltaan palvelutuotantomme ei eroa muusta maasta millään sellaisella tavalla, että meitä sen takia tulisi tarkastella erityistapauksena.
Pääkaupunkiseudun erityisasema perustuukin maankäytön, asumisen ja liikenteen muodostamaan kokonaisuuteen, seudun kansainväliseen kilpailukykyyn ja sen kansantaloudelliseen merkitykseen. Sen takia myös muutosmallimme tulee olennaisilta osin perustua juuri näihin seikkoihin. ...
Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi. Tämä olisi selvästi selkein ja yksinkertaisin tapa varmistaa seudullisesti kokonaisvaltainen yhdyskuntarakenteen ja kansainvälisen kilpailukyvyn kannalta tarkoituksenmukainen päätöksenteko. Uskon, että yhdistämisellä aikaansaataisiin merkittävää lisäarvoa. ...
Jo lyhyt, perinteisistä ajatuspinttymistä vapaa vilkaisu karttaan osoittaa joka tapauksessa, että kysymys pääkaupunkiseudun itäisestä ulottuvuudesta on ratkaistava.
Itämeri on ymmärrettävä peruste sille, ettei seudun yhdyskuntarakenne voi laajentua etelään. Neljästä pääilmansuunnasta vielä toisen poissulkeminen ilman mitään todellista syytä olisi kuitenkin vastuutonta. Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään. ...
Valtuutettu Rihtniemi
... Pääkaupunkiseudun yhteistyöhön on saatava sidottua myös entistä tiiviimmin Helsingin itäpuoliset alueet, erityisesti Sipoo.
Ensimmäisenä vaiheena tämä tiivistyvä, vapaaehtoinen yhteistyö pääkaupunkiseudun kuntien välillä on erittäin kannatettava ja hyvä asia. Varsinaisena tavoitteena on kuitenkin pidettävä pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä ja myöskin rajojen tarkistamista Sipoon suuntaan. ...
Puhumme nyt siis kunta- ja palvelurakenteen uudistamisesta. Huomio on kuitenkin voittopuolisesti kiinnittynyt kuntarakenteeseen palvelurakenteen kustannuksella. Kuntalaisten kannalta rajat eivät ole kiinnostavia, vaan se, kuinka hän saa tarvitsemansa peruspalvelut. Nyt kuvitellaan, että rajoja siirtämällä tämä yksistään ratkeaa. ...
Valtuutettu Anttila
... Täällä on todettu, että kuntien yhdistämiseen tarvitaan selvittelytyötä.
Olemme samaa mieltä, että kuntien yhdistämiseen liittyviä etuja tai haittoja on syytä selvittää. Kuntalaisten halukkuus yhdistymiseen ja mitä asioita he toivovat kuntien yhteistyöltä tai yhdistämiseltä pitää tutkia, jotta kehittämistyö saa riittävän konkreettisen pohjan. Nyt pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan työ pohjautuu lähinnä poliitikkojen näkemyksiin. Se ei riitä. Etenkin itään päin laajentuminen on otettava ehdottomasti esille. Sipoo ja myös Vantaan itäiset osat on otettava mukaan pääkaupunki- ja koko Helsingin seudun tulevaisuuden kehittämistarkasteluun.
Sosialidemokraatit ovat valmiita kuntien yhdistämiseen, kun siihen on riittävän hyvät perusteet ja kansalaisten tuki. ...
Ledamoten Oker-Blom
... Espoo on vähän samassa asemassa niin kuin Suomi oli aikoinaan, että idässä on tämä suuri paha naapuri, joka himoitsee koko alueen itselleen.
Tämä puhe Sipoosta ja Kauniaisista alkaa myös kyllästyttää. Kyllähän tässä on lähdettävä siitä, että kaikki kunnat päättävät itse. Emmehän me täällä voida päättää kaikkien puolesta, emmekä varsinkaan ottaa ja yhdistää vapaita kuntia. ...
Valtuutettu Molander
... Kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys Helsingin, Espoon, Vantaan, Kauniaisen ja läntisen Sipoon yhdistämisestä saa kannatuksen Keskustan valtuustoryhmältä. ...
Valtuutettu Ebeling
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Soininvaara
...Tässä tapauksessa olisi mahdollista ottaa mukaan myös Keravaa, Kirkkonummea ja muita tällaista.
On ihan selvää, että näihin neljään kuntaan, ja ehkä osaa Sipoota, se yhdistäminen pysähtyy eikä ole mahdollista tehdä tätä isompaa kuntaa. Silloin kuitenkin tästä kaupunkirakenteesta jää ulkopuolelle jotakin. ...
Ledamoten Biaudet
...Ja kun täällä hehkutetaan suur-metropolin puolesta, on hieman ongelmallista, että samaan aikaan puhutaan siitä, että lähidemokratian pitäisi toimia vielä paremmin. Mutta tuntuu siltä, että lähidemokratia tänään toimii ehkä vähän liiankin hyvin, ainakin kun on kyse muiden alueista. Kysymys on siitä, että ainakin Sipoon kohdalla lähidemokratia toimii ehkä vähän liian hyvin meidän mielestämme. ... 

När stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori sade att "Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään", diskuterade han uttryckligen Paras-reformen i huvudstadsregionen. Hela diskussionen, ur vilken jag ovan citerar, gäller KSSR. Helsingfors hade egentligen inte så mycket att önska angående servicestrukturen, men desto större önskemål angående kommunstrukturen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var i början av 2006 uttryckligen ett Paras-projekt. Utan KSSR skulle annekteringen knappast ha aktualiserats. Åtminstone skulle den inte ha fått kommunministerns stöd. Det är märkligt att man så snabbt glömde bort att Sibbo-frågan var ett Paras-projekt. Politikerna gjorde det medvetet, men varför har medierna inte lyft fram sambanden?

Liksom Jussi Pajunen framhöll i sitt anförande hörde Helsingfors till två "korgar", Helsingfors hördes angående service- och kommunstrukturreformen via så väl Nylands förbund som via huvudstadsregionens kommuner. Det är orealistiskt att tänka sig att förslaget till Paras-reform hade gått igenom utan att Helsingfors synpunkter om kommunstrukturen alls hade tagits i beaktande. Problemet är att Hannes Manninens och Kommunförbundets modell till kommunreform inte inbegrep några tvångssammanslagningar. Då en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen inte var möjlig, måste Sibbofrågan lösas formellt utanför KSSR. En liten pikant detalj i sammanhanget är att Pekka Myllyniemi var viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade den ena korgens, Nylands förbunds svar till inrikesministeriet angående Paras-reformen.

Fallet Sibbo

Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009

Förslaget i gårdagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat att slå samman Kuopio med Helsingfors via en lång korridor är naturligtvis en hejdlös överdrift. Ändå är förslaget en parodi på Helsingfors inkorporering av sydvästra Sibbo via ett litet område av Västersundom söder om Österleden. Fastän Vanda formellt frivilligt avstod den s.k. Västerkullakilen till Helsingfors, var inkorporeringen juridiskt sett kontroversiell. Anslutningen av området motiverades endast av behovet att skapa en förbindelse mellan Helsingfors och sydvästra Sibbo. Jag känner inte till att man tidigare under rådande lag skulle ha gjort några liknande inkorporeringar.

När statsrådet den 19 juni, eller egentligen den 3 juli, ifjol beslöt att ansluta Hauho kommun, Kalvola kommun, Lammi kommun, Renko kommun och Tuulos kommun till Tavastehus stad beslöt man även att ett område på 27,6 kvadratkilometer av Hattula kommun överförs till Tavastehus. (Se "Hattula. Den 27 december 2008".) Överföringen motiverades med att Kalvola saknade gemensam gräns med det övriga området som skulle bilda det nya Tavastehus. När statsrådet tog sitt beslut var det endast ett halvt år kvar tills ändringen i kommunindelningen skulle träda i kraft, fastän Hattula kommun motsatte sig förslaget till ändring i kommunindelningen för Hattulas del. Enligt min bedömning är den stränga tidtabellen ett tecken på att statsrådet litade på att besvär till HFD inte skulle ändra på beslutet. Knappast hade man varit så säkra på beslutets laglighet, ifall man inte hade haft statsrådets beslut i fallet Sibbo att falla tillbaka på. På Internet har jag inte hittat några motiveringar till att anslutningen av en del av Hattula till Tavastehus skulle vara laglig. På finansministeriet verkar man inte ha bekymrat sig om inkorporeringens laglighet. Däremot är man mån om att understryka att inkorporeringen inte blir ett prejudikat. I samband med statsrådest beslut den 19 juni gav finansministeriet ett skilt utlåtande enligt vilket Hattula inte kommer att bli ett prejudikat. Motivering lyder enligt följande:

>>Syntynyt päätös Hattulan kunnan alueen siirrosta Hämeenlinnaan ei toimi ennakkotapauksena vastaavien tilanteiden osalta. Kuntajakolakia on tarkoitus uudistaa niin, että uutta lakia sovelletaan vuoden 2011 alusta voimaan tulevissa kuntajaon muutoksissa. Lakia uudistettaessa selvitetään mm. kuntajaon muutoksen edellytysten täsmentämisen tarvetta ja esitysten valmistelu- ja päätöksentekoprosessin kehittämistä myös tämän kaltaisten tilanteiden osalta. Lain uudistuksessa on tarkoitus kehittää kuntajaon muutosprosesseja niin, että niissä etsittäisiin mahdollisimman pitkälti kuntien yhteiseen tahtoon perustuvia ratkaisuja.<<

Att Hattula kunde ha blivit ett juridiskt prejudikat, ifall kommunindelningslagen inte skulle ändrs, borde betyda att HFD inte tidigare tagit ställning till liknande inkorporeringar. Kanske är fallet Hattula trots allt inte helt jämförbart med inkorporeringen av Västerkullakilen. Däremot visade fallet Sibbo att det inte lönar sig att besvära sig till HFD gällande statsrådets beslut om ändringar i kommunindelningen. Det lär inte ha lämnats in några besvär mot beslutet att ändra kommunindelningen i Tavastehusregionen.

Fallet Sibbo

Alternativ till metro. Den 25 januari 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo-områdets planering började". Jag citerar ur artikeln:

>>Enligt arkitekt Sakari Pulkkinen vid stadsplaneringskontorets Sibbo-projekt har planeringen för vissa randområden påbörjats redan i år. Byggandet kommer i gång sent i år eller nästa år.

– Arbetet med generalplanen för området som tidigare var Sibbo och Vanda påbörjas också i år, men planeringen av de centrala områdena är beroende av ett beslut i valet mellan metro och snabbspårvagn, säger Pulkkinen.

Konsulter har fått uppdraget att utreda spårtrafikalternativen. Rapporten väntas vara klar i september. När beslutet är gjort kan planeringen för området genast sätta i gång.<<

Den stora linjefrågan när det gäller planeringen av stordistriktet Östersundom är alltså valet mellan metro och spårvagn, dvs om det överhuvudtaget skall bli någon metrolinje till Östersundom. Jag gissar att man i praktiken redan valt spårvgnsalternativet, men på Helsingfors stad väntar med markundersökningarna och konsultutredningen innan man officiellt tar ställning. En snabbspårvägslinje kunde dras längs väg 170 (Österleden/Nya Borgåvägen) och den kunde byggas då invånarunderlaget är tillräckligt stort. En metrolinje skulle vara en investering av en helt annan dimension.

Att man överhuvudtaget utreder ett alternativ till metrolinje är intresant med tanke på att metron var ett huvudargument för inkorporeringen. I media framhöll man hur metron slutar "tvärt" mot "väggen" i Mellungsbacka. Att Sibbo kommun reserverat sig mot planerna på en metrolinje var Helsingfors och utredningsman Pekka Myllyniemis (av Jussi Pajunen levererade) bevis på Sibbos ovilja till samarbete. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".) Att metron blir dyr var Myllyniemis viktigaste argument för att Sibbo kommun inte skulle ha tillräckliga resurser för att planera och bebygga Östersundom. Jag citerar ur Myllyniemis rapport:

>>Exempelvis när det gäller utbyggnaden av metron österut har Sibbo kommuns andel enligt VTT:s utredning som högst uppskattats till något över 200 miljoner euro. Denna summa är mer än dubbelt så stor som t.ex. de totala utgifterna i Sibbos bokslut för 2005. <<

Metron är även Myllyniemis huvudargument för att det inkorporerade området måste vara tillräckligt stort. Jag citerar ur rapporten:

>>Bosättningen och arbetsplatserna måste stödja sig på effektiva kollektivtrafikförbindelser, av vilka en utbyggnad av metron från Mellungsbacka till Västerkulla i Vanda och vidare till Östersundom och det mest genomförbara och ekonomiskt förmånligaste lösningen som kan genomföras till relativt låga marginalkostnader. En metrostations influensområde har uppskattats till 3-4 km från stationen. Skall man stödja sig på metron krävs det två metrostationer i sydvästra Sibbo, av vilka den ena inte nödvändigtvis ryms inom området för Alterantiv 1.

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.<<

I sitt avgörande i fallet Sibbo antyder t.o.m. HFD att metron varit en avgörande faktor, genom att påpeka att enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen i Helsingforsregionen bör man "förbereda sig på en utbyggnad av metron".

Fastän en metrolinje till Östersundom mot förmodan skulle bli verklighet, visar Helsingfors aktuella val och utredning att det minsann har funnits alternativ till metron, men några alternativ ville man naturligtvis inte lyfta fram före frågan om inkorporeringen var avgjord.

På denna blogg kunde jag redan i inlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" berätta att Helsingfors torde satsa på snabbspårvägsförebindelse istället för metro. Av kartan, som jag publicerade i detta inlägg, framgår att snabbspårvägsförbindelsen eller metron har en marginell betydelse för Helsingfors "Sibboprojekt". Ovan en detalj ur kartan.

Dagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat har utvecklat idén med att ansluta Österundom till Helsingfors genom en smal korridor. För att lösa tvisten kring utlokaliseringen av medicinverket till Kuopio föreslås en anslutninga av Kuopio till Helsingfors via en lång korridor.

Fallet Sibbo

Tack. Den 24 januari 2009

I gårdagens blogginlägg "Ironiskt. Den 23 januari 2009" noterade jag att HFD i sitt beslut i fallet Sibbo refererar utredningsman Pekka Myllyniemis "förslag" genom att återge textavsnitt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. Några enstaka satser har HFD dock lagt till. Inledelsevis konstateras det att "Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään." Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i följebrevet som ingår i Myllyniemis rapport skriver dock utredningsmannen även själv att "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia selvittäjä on arvioinut ja toteaa alueen jääneen kehittymättä itään". Texten ur avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport har HFD sammanfogat till ett enda långt stycke. Efter detta stycke följer i referatet i HFD:s beslut en sats som inledelsevis lyder "Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksen oikeudellisena perusteluna todennut muun ohella, että". Fortsättningen är en direkt återgivning av text ur avsnittet 5.5, "Ehdotuksen oikeudellinen perustelu" i utredningsmannens rapport. Det nästsista stycket i refereringen av Myllyniemis "förslag" inleds med satsen "Kuntajakoselvittäjä on todennut myös, että ehdotuksessa on otettu huomioon suhteellisuusperiaate, joka edellyttää, että ei liitetä laajempaa aluetta kuin erityisen painavat edellytykset vaativat", medan motsvarande sats i Myllyniemis rapport lyder "Kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa on otettu huomioon suhteellisuusperiaate, joka edellyttää, että ei liitetä laajempaa aluetta kuin erityisen painavat edellytykset vaativat."

Det sista stycket i HFD:s referat är ihopsatt av satser ur olika stycken ur avsnittet 5.5, "Ehdotuksen oikeudellinen perustelu" i utredningsmannens rapport. Stycket inleds med satsen "Ehdotuksen mukaiselle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue", medan Myllyniemi i sin raport skriver att "Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue." Att omnämna "Vaihtoehtoa 1", som i Myllyniemis rapport finns med på den bristfälliga och oklara kartan med utredningsmannens förslag, men som inte är ett officiell förslag, kommer naurligtvis inte på fråga i HFD:s s beslut. Till saken hör att de "betydande naturvärdena", som "utgör en viktig och naturlig utgångspunkt för planeringen" i Myllyniemis förslag är en motivering till att alternativ 1 (VE 1) inte räcker till och att det behövs ett större område, alternativ 2 (VE 2), som omfattar delar av Sibbo storskog. Kanske inte allt för övertygande. Myllyniemi har här på ett klumpigt och ologiskt sätt infogat text ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

Den intressantaste ändringen av texten i Myllyniemis text är i sig obetydlig. HFD skriver enligt följande:

>>Kun on todettu, että osaliitos on perusteltavissa, mutta kuntajakolain 5 §:n 1 momentissa säädetyissä asukasmäärää tai pinta-alaa koskevissa rajoissa pysyvä muutos ei ole riittävä näitä tavoitteita silmälläpitäen, on arvioitava, voidaanko tavoitteet saavuttaa laajemmalla osaliitoksella ja onko tällaiselle liitokselle kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetut "painavat edellytykset".

Helsingin seudun ja pääkaupunkiseudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen, myös koko maan kilpailukyvylle ja kehittämiselle. ...<<

Motsvarande text i Myllyniemi rapport lyder enligt följande:

>>Kun on todettu, että osaliitos on perusteltavissa, mutta kuntajakolain 5 §:n 1 momentissa säädetyissä asukasmäärää tai pinta-alaa koskevissa rajoissa pysyvä muutos ei ole riittävä näitä tavoitteita silmälläpitäen, on arvioitava, voidaanko tavoitteet saavuttaa laajemmalla osaliitoksella ja onko tällaiselle liitokselle kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetut "erityisen painavat edellytykset".

Ensiksi on todettava, että Helsingin seudun ja pääkaupunkiseudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen, myös koko maan kilpailukyvylle ja kehittämiselle. ...<<

De ovanciterade textavsnitten, som inte ingår i Ratasvuoris utredning, har kopierats och infogats i rapporten i en annan ordning än i källan. Att Myllyniemi ändrat på ordningen i den ovanciterade texten antyder även placeringen av ett par fotnoter. Påståendet "Ensiksi on todettava" verkar vara riktat till utredningsmannen själv. Utredningsmannen har fått juridiska råd hur han skall gå till väga för att juridiskt motivera sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Myllyneimis rapport, inklusivet utredningsmannens förslag, ser ut att vara plagiat från början till slut, men Myllyniemi har klippt och infogat kortare avnitt, så att den ursprungliga ordningen ändrats och text av olika författare ingår i samma avsnitt. Myllyniemi har själv medgett att han av Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori begärt motiveringar, som han sedan utan att ange källa kopierat och infogat i sin rapport. Pajunen hade dock knappast räknat med att Myllyniemi direkt skulle kopiera Ratasvuoris utredning, eftersom Pajunen själv kopierade utredningen i Helsingfors stads utlåtande till länsstyrelsen, som stadsfullmäktige antog kvällen före Myllyniemis rapport offentliggjordes. I följebrevet till sin rapport tackar utredningmannen dem som hjälp honom med utredningen och noterar att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Månne inte Myllyniemi begärde att få även Prättäläs synpunkter och råd i skriftlig form.

Fallet Sibbo

Ironiskt. Den 23 januari 2009

Personligen anser jag inte att det viktigaste avslöjandet som jag gjort på denna blogg gäller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis plagiat. Det blogginlägg som Sibbo kommun bifogade till sina besvär till HFD var skrivet före Myllyniemis rapport offentliggjordes och gällde utredningsmannens tidigare ställningstaganden och jäv. FNB:s nyhetsartikel "Sipoo: Selvitysmies Myllyniemi ei ole puolueeton", som bl.a. Helsingin Sanomat publicerade den 29 november 2006, baserade sig indirekt på mitt blogginlägg från den 20 oktober 2006. Jag citerar ur artikeln:

Valituksessa kiinnitetään huomiota esimerkiksi siihen, että Myllyniemi kannatti vuoden 2004 joulukuussa nykyisen ylipormestarin Jussi Pajusen esitystä maakuntavaltuustosta. Tuolloin Pajunen esitti, että Helsingin infrastruktuurihankkeita jatketaan Sipoon alueelle. Tämän perusteella Sipoo katsoo Myllyniemen toimineen aktiivisesti Helsingin puolesta ja Sipoota vastaan.

Enligt min bedömning har jag i senare blogginlägg kommit med stakare argument för Myllyniemis jäv. I inlägget "KSSR. Den 1 augusti 2007" noterade jag att Nylands förbund i februari 2006 gav ett svar till inrikesministeriet om kommun- och servicestrukturreformen, där det bl.a. säges att Nylands och Östra Nylands förbund bör sammanslås och att Sibbo bör anslutas till Helsingfors ekonomiska region. Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, som fattade beslutet om det nyländska ställningstagandet och dessutom var Myllyniemi viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade det ovannämnda svaret. I inlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag redogjort för att Myllyniemis om ett utlåtande från Nylands förbund till inrikesministeriet på ett landskapsstyrelsemöte föreslagit att "lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." Till saken hör att Myllyniemi i sin Sibborapport föreslår och förutsätter att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund.

De viktisgaste avslöjandena på denna blogg gäller inte utredningsmannen, utan kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo. Av någon anledning har denna koppling inte uppmärksamats på ett direkt sätt i medierna. Plagiatet är mycket mera påtagligt och skandalartat, men inte heller utredningsmannens plagiat har fått den publicitet som det förtjänat. Hur viktigt plagiatet är eller borde ha varit rent juridiskt sett har jag svårt att bedöma. Men det är uppenbart att plagiatet medvetet förringats och tigits ihjäl. Felaktigt har man hävdat att plagiering inte förekommer i Sibboutredningens rapportens "förslagsdel".

I sitt beslut om att förkasta besvären mot statrådest Sibbobeslkut säger HFD nästan ingenting om Pekka Myllyniemis utredning, trots att påståenden om plagiat och brister i Myllyniemis utredning och rapport förekom i flera besvär. Om utreningsmannens rapport säger HFD överhuvudtaget ingenting. Angående utredningen (selvitys) säger HFD följande:

Kommunindelningsutredaren har 30.11.2006 till inrikesministeriet lämnat en utredning och framställning till ändring av kommunindelningen.

Detta är allt vad HFD i sitt över 100 sidor långa beslut har att säga om Myllyniemis utredning. Däremot finns det i beslutet ett kort avsnitt med rubriken "Kommunindelningsutredarens framställning" ("Kuntajakoselvittäjän esitys"). Här säger HFD bl.a. följande:

>>Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. ...
Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.<<
HFD förekar inte att framställningen skulle vara bristfällig, utan försvarar tvärtom statsrådets beslut med att beredningsmaterialet kompleterats med anmärkningar och utlåtanden. Här är det dock skäl att notera att HFD talar om framställningen (esitys). (Jfr "Framställning. Den 22 februari 2008".) Något plagiat förväntades ju inte ingå i förslagsdelen. HFD inleder faktiskt sitt beslut med att i avsnitt avsnittet 1.2 "Kommunindelningsutredarens förslag" ("Kuntajakoselvittäjän ehdotus") referera Myllyniemis förslag eller framställning. Det 3 sidor långa referatet av Myllyniemis förslag består i praktiken helt och hållet av text som kopierats direkt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. I HFD:s beslut kan man i avsnitt 1.2 således läsa bl.a. följande:
>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Hel-singin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsatamanja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteeneräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetunympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminenovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekeemahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaankaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi. ...
Sipoonkorven ... luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.<<
Den ovanciterad texten föregår i HFD:s beslut med satsen "I sitt förslag har kommunindelningsutredaren konstaterat bland annat att han har bedömt problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och konstaterat att området inte utvecklats österut." ("Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään.") Den citerade texten ingår i sin helhet, i exakt ordalydelse i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Slutsatsen "joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin" i den första meningen har stadsdirektör Jussi Pajunen dock plockat bort ur Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Visst är det ironiskt att HFD inte befattar sig med påståenden om plagiat, men själv återger plagierad text ur Myllyniemis rapport i sitt beslut.


Fallet Sibbo

Bebyggelsen fortsatte först i Sibbo. Den 22 januari 2009

Sipoon Sanomat publicerade på tidningens webbplats för ett par dagar sedan en artikel med rubriken "Vesitaksoissa korotuspaineita liitosalueella". En längre version av texten torde ingå i dagens tidning.

I Sipoon Sanomat ingick i förra veckan en liten kommenterande text med rubriken "Asutus jatkui vasta Sipoossa". Timo Pasanen konstaterar här att "Helsingin väite kehityksen loppumisesta Sipooseen oli hyvä veto." Problemet är bara att påståendet inte är verklighetsförankrat. Jag citerar ur Pasanens kommentar:

>>Edelleenkin koko asutus loppuu Mellunmäkeen, kuin seinään. Helsingin Mustavuori ja Vantaan puolella olevan Västerkullan kartanon maat ovat tehokkaasti pitäneet asukkaat loitolla. Kehitys loppuu siis Vantaalla.

Jos ajoi Uutta Porvoontietä, niin ensimmäiset asunnot tulivat vastaan vasta silloiseen Sipoon puolella.<<

Helsingin Sanomat har på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ehdottaa Vantaalle yhdistämisen selvittämistä". I tidningens diskussionsspalt försökte jag föreslå Pekka Myllyniemi till utredningsman, men på Helsingin Sanomat fattade man tydligen att förslaget var ironiskt ämnat, för man har inte publicerat mitt korta diskussionsinlägg.

Fallet Sibbo